Minnesota stats tidning. [volume], November 13, 1895, Image 4

About Minnesota stats tidning. [volume] (St. Paul, Minn. ;) 1895-1939

Image provided by: Minnesota Historical Society; Saint Paul, MN

                
Minnesota Stats Tidning
Publishing Co.
Minnesota Stats Tidning,
187 E. 71 street, eft. Paul, Minn,
Entered at the Post Office at St Paid,
Minn,, as second class matter.
Custavus Adolphus Colleget \n\n S K A A E N
Utgifves
Hvarje Onsiajf
ST. PAUL, MINN.,
af
PrenumercUionsvilkor:
Ett Jlr i förskott $1.50.
Ett är pä kredit 2.00.
Sex mftmiuor 1.00.
Tre m&uador .50.
Ett är till Sverige 2.00.
Sex mänader till Sverige 1.25.
dessa priser ftr postarvodet inberäknadt.
Till prenumerantsamlare lemaas liberal
rabatt.
Prenumerationsmedlen böra helst sändas
1 reglstreraut brof. Post- eller Sxpross
Money Orders änder adress
Nya prenumeranter erhålla tid~
ningen gratis till årets slut. På
samma gång vi på det vänligaste
ombedja vära vänrer att bekant
göra detta, sä ville vi äfven anhålla
om namn och adress på sådana
landsmän, som möjligen skulle
vilja mottaga profnummer för att
se och döma för sig »jelfveu Ven,
som insänder tre nya förskottsbe
talande helårsprenumeranter, får
tidningen fritt under 1896.
Den tid &r förbi, dä finansdepar
tementets rapporter för hvarje må
nad visste berätta, att nationalskul
den minskats med så och så många
millioner dollars. Nu för tidea visa
regeringens räkenskaper, att debet
och kredit icke ens gå ihop, utan att
en balaus förekommer för hvarje
månad. Så slutade oktober med en
underbalans af $6,161,064, hvilken
är $1,200,000 större än finansdepar
tementet gjort räkning på. Den nu
varande administrationen har skött
affärerna så, att den samlat på sig
en underbalans af $128,324,524. Fol
ket är medvetet härom, och häri
ligger ett af de starkaste skälen till
demokraternas förkrossande neder
lag vid de senaste statsvalen.
Fiskerinäringen å Atlantiska ku
sten kräfver hvarje år många men
niskolif, men glädjande är dock, att
dessa offer under kampen för tillva
ron äro i af tagande. En statistik
härom har just i dessa dagar utkom
mit för innevarande år, och framgår
deraf, att förlusten af menniskolif
och fartyg varit betydligt mindre än
falleti 4. .genomsnitt varit under de
senaste 2.0 4ren.,v Resultatet af fi
sket har visserligen icke varit så
stort som vanligt, men detta mera
än uppväges af de reducerade förlu
sterna. Den statistiska berättel
sen gifver vid handen, att under
året hafva 90 personer omkommit
och 11 fartyg förolyckats. Förra
året satte icke mindre än 137 perso
ner lifvet till, medan 23 fartyg gin
go till botten.
Det liar varit tyst med Nicaragua
kanalen under en längre tid. Me
ningarne äro delade om företagets
utförbarhot, och man har under
tystnad afbidat kommissionens ut
slag i saken. Kongressen utnämde
nemligen en kommission till att no
ga undersöka om den föreslagna ka
nalen kunde byggas och till hvilka
kostnader företaget kunde utföras.
Denna kommission har nu afgifvit
sin rapport, men innehållet kommer
antagligen icke att offentliggöras,
förr än nästa kongress sammanträ
der. Så mycket har man dock fått
veta, att kommissionen anser före
taget utförbart, men rekommende
rar vissa förändringar, i den före
slagna plånen. Kommissionen har
ett stort ansvar, ty på dess utslag
beror det till en stor del, om rege
ringen skall garantera kanalbolaget
1100,000,000.
Peusions-kouiLuissarien Loch ren
säger sig hafva funnit .ut, att de af
kongressen beviljade $140,000,000
komma att räcka till för att betala
alla pensioner. Af den till inrikes
ministern inlemnade embetsberät
telsen för det senaste räkenskaps
året framgår, att pensionärernas
antal den 30 juni 1894 uppgingo till
B69,544. Under loppet af fiskalåret
förökades listorna med 39,185 nya
pensionärer, medan 4,206 namn,som
förut blifvit utstrukna, åter uppför
des på listerna. Under året afledo
27,816 pensionärer, under det 14,575
förlorade sina pensioner. Den 30
juni 1895 innehöllo pensionslistorna
970,524 uama. Det är väl så länge
Onkel Sam förmår betala alla pen
sion sberä tigade veteraner, men det
blefve nog till sist kleut med betal
ningen, om demokraterna länge fin
go sitta vid rodret.
.i i"
Det ser Illa ut i Turkiet, men det
ser sämre ut i Armenien. Ställnin
gen i Turkiet är högst oroande, och
gäller detta isynnerhet Konstanti
nopel. Utnämningen af den arme
niska kommissionen kom för sent,
och detta gjorde att armenierna re
ste sig till uppror. Å andra sidan
gjorde turkarne detsamma och vi
sade sin förbittring icke allenast
mot armenierna, utan mot sjelfva
den turkiska dynastien. Sultanen
har nödgats inkalla reserven för att
upprätthålla ordningen. Dat är be
klagligt att armenierna slagit in p&
upprorsvägen. De senaste under
rättelserna gifva vid handen, att ar
menierna gå tillväga på samma sätt
som turkarne och föröfva våldsam!
heter af råaste art. Armenierna ha
haft allmän sympati, men denna
bleknade betydligt då de höjde upp
rorsfanan, efter det sultanen gått
in på stormagternas fordran om re
formers införande i Armenien. Ar
menierna hafva genom sina revolu
tionära handlingar redan förlorat
engelska regeringens sympati, och
hafva icke mycket att vänta af de
andra stormagterna, om de fortsät
ta på samma sätt Det är högst
oklokt af armenierna att göra upp
ror, ty de borde allt för väl veta, att
de icke utan hjelp kunna blifva be
friade från det turkiska oket.
De ledande tidningarne i landet
hafva på den senaste tiden haft myc
ket att berätta om en traktat, som
påstås vara afslutad mellan Ryss
land och Kina, enligt hvilken ryska
flottan skall besätta Port Arthur,
och den sibiriska jernvägen dragas
genom Menschuriet. Huru härmed
förhåller sig är svårt att säga, då
ryktet icke blifvit offentligen be
kräftadt, men det har all sannolik
het för sig. Äro verkligen dylika
anordningar vidtagna, ligger det
icke i Förenta Staternas intresse
att företaga något för att hindra
dess genomförande. Förenta Sta
ternas intressen äro i detta såväl
som i de flesta andra fall i konflikt
med Englands. HvarfÖr England
söker förhindra Kysslands planer, är
helt enkelt derför, att det vill fast
hälla handelsfördelarne i Orienten,
och då Förenta Staterna äro Eng
lands rival i den orientaliska han
deln, finnes det intet skäl att vi
skulle hjelpa England att raka ka
stanjerna ur elden. I "Washington
tviflar man alls icke på att en dylik
traktat är afslutad. Man har stora
skäl att tro, att Ryssland under en
längre tid haft denna plan i sigte,
och tagit mått och steg derefter. I
politiska kretsar kommer man myc
ket väl ihog det afskedsbesök, som
ryske ambassadören furst Cantoen
zem aflade bos utrikesministern Ol
ney, var vid den ryske gesandten
återkallade i minnet den gamla vän
skapen mellan Förenta Staterna och
Ryssland och påminte om att kejsar
Alexander sände en rysk flotta till
New York under borgarkriget, då
Frankrike och England voro på väg
att erkänna sydstaterna som en
krigförande magt. Till slut sade
sig gesandten vara öfvertygad, att
om något dylikt i framtiden skulle
inträffa, kunde Förenta Staterna
trygf?fc
Ut» På Ryssland. Ställnin­
gen i Kina är sådan, att förr eller
senare måste någon europeisk magt
på ett eller annat sätt gripa in, och
härtill torde Ryssland stå närmast.
Republikanska partiet vann en
lysande seger öfver hela landet vid
de senaste statsvalen. Man befara
de långt ifrån, att republikanerna
skulle förlora, utan tvertom voro
utsigterna ljusa, men man anade
icke att det skulle lyckas att storma
demokraternas starkaste fästen. Så
slutade dock kampen. Stater, så
dana som Kentucky och Maryland,
hvilka städse ansetts såsom demo
kraternas Gibraltar, eröfrades med
glans af republikanerna, och på
samma sätt gick det med ett par
andra tvifvelaktiga stater. Anmärk
nings värdt är äfveo, att majorite
ten i de republikanska staterna öka
des betydligt, hvilket kommer att
väga tungt i vågskålen vid nästa års
presidentval. Det var en formlig
republikansk stormvind, som drog
öfver hela landet och sopade bort
allt, som låg i dess väg. I de eröf
rade demokratiska staterna valde
republikanerna icke allenast stats
embetsmännen, utan ftfven legisla
turmedlemmarne, hvilket betyder,
att berörde stater komma att sända
republikanska senatorer till Förenta
Staternas senat. Demokraterna lyc
kades endast qvarhålla staterna
Virginia och Mississippi, men äfven
der skakades det demokratiska bål
verket af den republikanska stor
men. Den i politiken så ombytliga
staden New York föll i demokra­
ternas händer, tack vare den kor
rupta Tammany-ligans hänsynslösa
arbete, men staton New York stod
fast i det republikanska landet. Na
turligtvis helsade* denna lysande
seger med entusiasm af republika
nerna, men det gäller nu, som Han
nibal sade, att begajrna sig af se
gern. Det skulle ioke vara rådligt
om republikandrna nu lade armarne
i kors och invaggade sig i föreställ
ningen att rara herre på täppan.
En dylik liknöjdhet kunde komma
att stå dem dyrt nästa år. Repub
likanska partiet har för närvarande
majoriteten af folket på sin sida,och
det gäller nu för partiet att göra
sig värdigt förtroendet.
Armenien är den historiska be
nämningen på ett högbergigt land
kring Eufrats och Tigris' källor,
sträckande sig i norr till floden Kur
i ryska Transkaukasien, i öster till
Kaspiska hafvet och i sydöst till
Kurdistan. Det har i forna tider
haft ännu större utsträckning, men
kan nu anses omfatta de ryska gu
vernementen Erivan och Kars, de
turkiska provinserna Erzerum och
Van samt vestra delen af den persi
ska provinsen Azerbeidschan. Nå
gon politisk sammanhållning finnes
alls icke mellan dessa olika armeni
ska land o:h har icke funnits på
långliga tider. Med den religiösa
enheten har det också varit klent
bestäldt, enär den armeniska kyr
kan sönderfallit i en "ortodox" och
en "unierad". Emellertid synes nu
mera en viss utjemning af dessa
olikheter ha genomförts, så att pa
triarken i Etschmiadzin (i det ryska
civilguvernementet Erivan) väl kan
anses såsom ett slags andligt öfver
hufvud för alla armeniska kristna.
Härigenom hafva också armenierna
kommit att stå Ryssland närmare
än förut, och deras nationalantipati
har dermed helt och hållet koncen
trerats mot turkarne. Den armeni
ska folkstammen är emellertid icke
inskränkt till det gamla hemlandet,
icke ens om dit räknas en kuststräc
ka vid Svarta hafvet intill Batum
och bergsplatån ända ned till Tars
us vid Medelhafvet, dit det armeni
ska väldet under korstä§stiden en
gång sträckte sig. Om der bo något
öfver två millioner armenier å de
områden, som nu kallas armeniska,
så är kanske närmare en million
spridd, nästan som israeliterna,
ehuru icke så vidsträckt,i Asien och
sydöstra Europa. Armenierna äro
nemligen ett köpmansfolk, som ve
tat bibehålla sin nationalitet, fast
de gifvit sig af vidt omkring, och de
ha kolonier å en stor mängd större
handelsplatser. Man trodde en tid,
att den armeniska folkstammen
som, för öfrigt dock mycket fristå
ende, anses stå emellan å ena sidan
Zendfolket och afganerna och å an
dra sidan de lettiska slaverna—om
fattade sex millioner menniskor.
Man har sedan prutat ned denna
siffra betydligt men dock anses det,
att den armeniska folkstammen nu
kan beräknas till öfver tre millioner.
En tillfällig stagnation.
Affärsställningen i landet visade
sig förra veckan i vissa af seen den
icke vidare gynsam, idet varuom
sättningen var mindre än man vän
tat. Som bekant utöfvar väderle
ken ett ganska känbart inflytande
på handeln, och den ihållande tor
kan säges vara orsaken till en stag
nation i affärslifvet, hvilken dock
endast torde vara tillfällig.
I Vestern och Nordvestern gälde
efterfrågan isynnerhet stapelvaror,
men denna efterfrågan var betyd
ligt mindre än veckan förut. I
Nordvestern tyda rapporterna på
en nedgång i varuomsättningen, men
man väntar sig mera liflighet, då
vintervädret inbryter. De stora
affärscentra i östern känna verk
ningarne af stagnationen i Vestern,
isynnerhet gäller detta de stora
städerna. Inlupna rapporter fråu
Stilla hafskusten tyda icke pä någon
väsentlig förändring. I San Fran
cisco talas det tvertom om förhöjda
priser i olika grenar af industrien,
på samma gång handelsomsättnin
gen under oktober månad var be
tydligt större än under september.
En betydande export pågår till
Kina, och är det denna handei pft
Orienten, som framkallat fasthet i
marknaden till förhöjda priser.
Det är föga uppmuntrande, att
priserna på hvete och majs nedgått
så lågt och detta är så mycket mera
egendomligt, som en mängd ogyn
samma rapporter om vinterhvetet
inlupit. Emellertid hafva berättel
ser om ett kommande års skörd icke
så stort inflytande på marknaden
som de föreliggande omständighe
terna hafva, Ȍsom den stora hirete
utförseln från andra länder vid si
dan af den ringa utförseln från At
lanter hamnarne och den stora till
förseln till marknaden i Vestern.
Utförseln från Atlantiska kusten
uppgick under de senaste fem vec
korna till endast T,302 561 bushels,
mot 11,724,302 bushels under mot
svarande veckor ftirra året. Under
berörde fem veckor utgjorde tillför
seln till Vesternll7t705,458 bushels,
mot23,000,000 bushels undersamma
tid förlidet åt^,
Det öfverdrtfveVstoria öfver
slaget
af årets majsskörd bar tryckt majs
priserna. ned. Trots detta har dock
utförseln af majs under de senaste
fem veckorna uppgått till 12,212,821
bushels, mot 4,823,648 bushels förra
året, en omständighet, som äfven
haft inflytande på vetemark nåden.
Utförseln af hvete från begge ku
sterna af Förenta Staterna uppgick
förra veckan till 2,793,000 bushels,
mot 2,658,000 bushels veckan förut
och 2,934,000 bushels under motsva
rande vecka förlidet år.
Bankernas utvexlingar genom
landets Clearing Mouses utgjorde un
der veckans lopp $1,082,880,957,
hvilket är 17 procent mera än hvad
beloppet uppgick till förra året.
Antalet konkurser i Förenta Sta
terna var förra veckan ganska be
tydligt, uppgående till 299, mot 259
veckan förut och 258 under motsva
rande vecka 1894.
Från denna tid riiknadt kunna vi
vänta en hel rad af festligheter och
helgdagar. Snart står julen för dör
ren med sitt glada bud och sina små
och stora festligheter. En skola lef
ver dock ej på festligheter,men fest
lig-heter måste man hafva då och då,
eljes blir allt för prosaiskt och dys
tert. Det serö ut. som om somliga
skolor föga ann&t gjorde än lagade
i ordning fester. Detta verkar stö
rande pä skolarbetet.
Filomatiska sällskapets fest förli
den onsdag, den (5, var särdeles lyc
kad. Glanspunkten var naturligtvis
dr J. S. Carlsons tal öfver ämnet:
Huru skola vi värdigt fira Gustaf II
Adolfs minnet var så prak
tiskt, fosterländskt (både i fråga om
fäderneslandet ochsvårt adoptivland)
och så luthersk! at^ det gjorde enom
godt in i själeni Att åtgrgifva huf
vuddragen gjoraö ej rättvisa deråt.
Skolans musikkår, $e -olika sångor
ganisationerna förtjäna, erkännande
för sitt goda arfeife:i- En sak ville
vi väcka deras uppmärksamhet up
på: lägg in mera känsla, lif och kraft
i sången. Sången är känslans språk.
Gif då känslorna {ritt lopp, lägg ej
band på dem. Men det värsta kan
ske är, att den förmente sångaren in
ga känslor har, eller åtminstone icke
känner hvarken som kompositören
eller skalden känt det. Kanske
har man en annan känsla: man är
rädd. Direktör A. Ed^ren från Chicago
gaf ett par nummer på ett tilltalande
sätt Vår egen lilla täcka sångfogel,
fröken Anna Pehrson, lät äfven höra
sig, och vi höra hénne så gerna.
På fredagsaftonen hade försam
lingens söndagsskola tillsammans
med hr Edgren och fröken Möller
fått en konsert tillstäld. Hur den
aflopp i musikaliskt och finansielt af
seende hafva vi ännu ej fått höra
mera än på rykte|g väg.
Hören på ett förslag:
Vi föreslå, att våra sångkörer och
sångföreningar, jemväl musikkörer
inom våra församlingar bilda ett
sångarförbund. En liten månads
eller årsafgift er lades och insändes
på bestämd tid till hufvudorten. Des
sa penningar arivånöies till att sam
la, komponera, u|gifva och utsända
ett visst antal musikhäften hvarje
år. Alla medlommar som ordent
ligt betalt sin medlemsafgift erhålle
ett exemplar vartlera af hvarje mu
sikhäfte. Dessa musikhäften skulle
innehålla urval af dé bästa klassiska
musikförfattares arbeten af andlig,
fosterländsk och för öfrigt god mu
sik för körer, duétter, trion, qvar
tetter, o. s. v. Föfdelen caf detta
förslag inses lätt: alla våra sångor
ganisationer öfvade samtidigt sam
ma stycken och kunde man på kort
tid få till stånd större musikfester
eller eljes vara till glädje .. och upp
muntran vid våra större kyrkliga
fester. Dessutom finge vi göra be
kantskap med de stora mästarnes
tonskapelser, hvilket nu endast un
dantagsvis blir fallet, undantagan
des man har en fackman såsom sång
ledare. Vår tid hétr mycket godt att
bjuda uppåi musik och sång, men den
är om möjligt ännu rikare på riktigt
skräp i musikväg. En fördel till: vi
blefve förenade till ett och skulle
blifva alltmera intresserade i musik,
församlingsarbete och för öfrigt allt
godt verb.
Men hvad är naturligare än
att skolan skulle blifva denna huf
vudort?
Nu skulle vi vara ytterst tacksam*
ma, om man vrilrvventitera vårt för
slag i tidningarna, dhi man ville i
personligt bref till o» uttrycka sina
tankar angåeude detta förslag samt
göra sina' inlägg i fråga om detal
jerna.
Det lider snärjt j&l. De försam
lingar som behöfva iftt göra bruk af
studerande att fQtest& gudstjenster
na under helgen tefde derom före no­
vember månads utgång underrätta
skolans president, prof. M. Wahl
ström. Glömmen ej att använda de
krafter vi hafva. Låten oss böra
från eder i tid.
A E N
Förr och nu.
Våra förfäder voro nöjda ooh lyck
liga, emedan de hade färre behof,
och det fordrades, ej så mycket för
att göra dem belåtna. De hade min
dre skulder,mindre bekymmer,ängs
lan, oro och afund, ty frestelserna
att göra af med pengar voro ej så
stora, sederna voro enklare, lyxen
nära nog okänd. Nu deremot äro
lefnadsomkostnaderna dryga, det
hvardagliga lifvet har ej den gamla
enkelheten. Farmarefar sätter en
ära i de bästa hästarne, de bästa och
finaste ekipagen, det vackraste bo
ningshuset, den beqvämaste och sti
ligaste ladugårdeD, de djTaste ma
skinerna o. s. v. Farmaremor skall
stassa åtminstone i helgdagslag uti
fina och kostbara kläder, och hon
sätter en ära i att hafva ett godt
bord. Sönerna och döttrarne måste
hafva tidsenlig uppfostran vid nå
got "college" eller vid statsuniver
sitetet, de mäste följa moderna i
klädsel och utrustning, de hafva att
taga extra musiklektioner och andra
"exercises". Piano och orgel måste
stå i hemmet och vänta på dem, tills
ferierna komma. Far behöfver flera
drängar, och mor är tvungen att ha
flera pigor, ty barnen måste följa
med sin tid och ha sin vilja fram.
Allt detta är förenadt med dryga
utgifter, men det tycks på sätt och
vis vara nödvändigt, det hör till
"tidens fordringar," det hör till
"upplysningens tidehvarf", det hör
till de "skriande" behof ven. Det
går framåt i upplysning och på mån
ga håll tillbaka i ekonomi den and
liga odlingen vinner terräng och
griper vida omkring och tager dju
pa tag in i folkets lif. Men den ti
den torde komma, då vi kanske bli
tvungna att gå tillbaka till den for
na enkelheten,och behofveu inskrän
kas,. utgifterna inskränkas, bekym
ren inskränkas.
Om söttet att bevara ägg.
En amerikansk landtbrukares hu
stru rekommenderar följande sätt
att bevara ägg för vintern: Tag
sex pund osläckt kalk, ett pund salt,
ett uns renad viusten, lägg det allt
i en stor lerkruka häll sedan öfver
de torra ingredienserna tre gallons
kokande vatten och rör upp det väl.
Lemna det sä tills det hunnit sjunka
och låt det blifva alldeles kallt och
efter två eller tre dagar är det fär
digt att använda. Om du kan, så
lägg ned alla äggen på en gång,
hvarom icke, så lägg till när det fal
ler sig lämpligt men kom alltid ihåg
att icke röra upp bottensatsen, då
du lägger ned dem. Undersök hvar
je ägg framför skenet af en lampa
eller ett ljus, för att upptäcka den
minsta lilla spricka. Varsamhet i
cjetta fall är en förutsättning att
lyckas. Om rält förfares dermed
kunna ägg på så sätt hållas färska i
två år. En tunn skifva, liknande
is, bildas efter någon tid på vattnets
yta.
Nytt och gammalt
Alldenstund tidningen itertagit
sitt gamla välkända n* .. MINNESO
TA STATS TIDNINO, fin tår jag, att
den icke blott viil vara en skaffare
för ett visst samhälle eller ett sär
skildt samfund, utan att hon på ett
oförtydbart sätt erbjuder vårt folk i
hela staten sin tjenst vid förekom
mande behof. Detta är som det bör
vara. Nu känna vi, att tidningen
är vår, att vi i densamma få disku
tera frågor som angå hvilken kom
mun som helst i de tusen sjöars land.
Nu säger oss sjelfva namnet, att
Minnesotas svenskar ega ett språk
rör, till hvilket de med förtroende
kunna vända sig, ett språkrör som
med sanningens oemotståndliga va
pen vill kämpa för frihet, rätt och
jemnlikhet.
Men det var icke om tidningens
gamla nya namn jag tänkte skrifva,
utan om ett och annat som under de
senare dagarne tilldragit sig i vår
goda stad, Minneapolis.
Hvem har icke hört och läst något
om Harry Hayward. Återigen har
den stackars ynglingen låtit tala om
sig i do dagliga tidningarne genom
ett nytt rymningsförsök ur county
häktet. Antingen måste Hayward
vara en makalös "schemer", eller
ock se vissa personer gubbar midt
på ljusa dagen.
Under dessa dagar förekommer
hans sak till slutligt afgörande i
högsta domstolen, och alla rättän
kande medborgare hoppas och vän
ta, att rättvisan får hafva sin gilla
gång.
Allvarliga och till hjertat gående
väckelsepredikningar har Herren
Gud sjelf hållit för vår härvarande
Bethlehemsförsamling derigenom att
tvenne af dess medlemmar genom
olyckshändelse ryckts ur tiden in i
evigheten. För blott några veckor
sedan träffades Axel Hedberg, en
sågare i hr C. A. Smiths sågverk, af
en hårresande olyckshäudelse, som
inom några timmar ändade hans lif
på jorden och försänkte hans uusra
hustru i den djupaBte sorg, och un
der denna vecka träff, fles församlin
gen af ett nytt, lika allvarligt slag, i
det lokomotiv föraren O. A. Nelson
ljöt en ögonblicklig död under utöf
vandet af sin kallelse. I detta sam
manhang kunna vi icke undgå att
påminna om en annan liknande till
dragelse, som timade för något öfver
ett år sedan, då jern vägskon traktö
ren J. P. Johnson, äfven en af för:s
unge kraftige medlemmar, förlorade
lifvet genom en olyckshändelse. På
detta sätt håller Gud väckelsepre
dikningar och tillropar en och hvar:
"Beställ om ditt hus, ty du måste
dö", samt förklarar pä det mest ef
tertryckliga sätt betydelsen af Pau
li ord: "I dag, om I fån höra Her
rens röst, så förhärden icke edra
hjertan." Herren hugsvale de sör
jande samt gifve vännerna i Bethle
hem mycken nåd att rätt tyda väc
kelseropet!
Minnesota Christian Association
har under förra veckan hållit sin
statskonvention i Augustanakyrkan
på söder. Som utan tvifvel de allra
flesta veta, har denna förening satt
såsom sitt mål att motverkade hem
liga sällskaperna. Hvem som viil
kan blifva medlem af denna förening
utan afseende på hvilket kyrkosam
fund han tillhör eller hvad uppfatt
ning han rörande andrt* kristen
domsstycken han hafva må. Hand
i hand med hvarandra verka inom
detta sällskap lutheraner, metodi
ster och andra bekännare samt män,
som ingen kyrka tillhöra.
På tisdagen kl. 9 f. m. öppnades
mötet med en välkomsthelsning till
de församlade ombuden af pastor L.
A. Johnston från St. Paul. Den öf
riga delen af f. m. användes till
samtal om de hemliga sällskapernas
förhållande till Kristi kyrka.
På e. m. samlades en ganska stor
skara för att lyssna till prof. Maria
L. San fords tal om "College secret
societies". På ett ledigt och tillta
lande sätt behandlade den frejdade
damen sitt ämne och visade, huru
studentföreningar vid läroverken
kunna vara till både nytta och skada
för ungdomen. Bland annat sade
hon: Vi hafva tre klasser af College
studenter: de rikes barn, medelklas
sens barn och de fattiges barn. För
de tvenne först nämda klasserna stå
alla "college societies" öppna, men
för de fattiges söner och döttrar äro
de flesta föreningarne stängda. Äro
de att bekiagaöfverden förlust depå
grund af detta förhållande få göra?
Nej ingalunda. Detta endast spor
rar den unge mannen och den unga
qvinnan, som besjälas af den rätta
högsintheten tillkraftigare ansträng
ningar för att viuna framgång i lif
vets kämpalek. Att vara föremål för
de rikes förakt och snubbor blott der
för att man är fattig är obehagligt,
men skadligt är det ej utan tvertom
helsosam t. Åter, deruti ligger
College-sällskapernas farligaste on
da, att de frammana kastväsende
och framställa faska ideal för de un
gas blickar. Slutligen framdrog
hon några exempel ur historien.
Pä qvälleu höll prof. H. S. Stub
ett sakrikt föredrag öfver ämnet:
"The church ought to take a stand
against secret Societies" och visade
genom anföranden ur de hemliga
sällskapernas egna skrifter, huru
oförenliga Kristi kyrka och logen
äro.
AU
Onsdagen kl. 9 samlades man åter,
då pastor M. F. jertsen från Min
neapolis höll ett ganska varsamt fö
redrag öfver ämnet: "Jesuitism as
a sacred order". Talaren erkände
att jesuiitsm hade en gång i tiden
varit en fasaväckande makt, men
ansåg icke att vi numera hade något
att frukta från det hållet. Han an
såg icke heller, att denna orden kun
de ställas i jemnbredd med nutidens
hemliga föreningar.
Den näste talaren var pastor C.
J. Petri, hvilken på sitt vanliga le
diga sätt behandlade ämnet: False
vows, misery of keeping them, and
obligations to break them.
På qvälleu höll prof. C. A. Blan
chard från Illinois ett af sina karak
teristiska föredrag, hvarefter följan
de resolutioner blefvo antagua:
Alldenstund de hemliga sällska
pernas stora antal ständigt förökas
och måste på menniskorna öfva ett
antingen godt eller ondt inflytande
för både tid och evighet, och
Alldenstund det är de kristnas
pligt att vittna om sanningen emot
tidsandan under hvarje särskild tid,
derför beslutad t:
1) att euiigt vår öfvertygelse har
Jesus Kristus med ord och exempel
fördömt de hemliga sällskaperna
2) att sådana föreningar måste
skada dess medlemmar, emedan de
sammanföra i brödraskap trogna
och otrogna och sålunda måste skil
ja de trogne från Frälsaren
3) att dessa sällskap äro skadliga
för familjen, emedan de beröfva hu
stru och barn mannens och fadrens
umgänge och hjelp, samt undergräf
va förtroendet, hvilket är grundva
len för ett lyckligt familjelif,
4) att Kristi kyrka är den af Gud
bestämda frälsningsanstalt genom
hvilken verlden skall räddas, och att
de hemliga sällskaperna försöka in
taga hennes 'plats och dermed skada
kyrkan
5) att de hemliga sällskapernas
eder ärp oföfenlUra med troaet méd-
borgareskap, och att goda medbor
gare böra motstå och hindra dem.
Följande embetsmän valdes: past
C. J. Petri, ordf. prof. H. S. Stub,
l:ste v, ordf» past. W. Fenton, 2:dre
v. ordf past. John Halvorson, sekr.
och pastor
J.
G. Hultkrans, kassör.
Förliden fredag vederfors ede?
korrespondent den stora äran att få
vara med på ett trefligt bröllog bos
mr Andrew Olson ute i förstaden.
Hopkins. Pastorn i den dervarande
sv. luth. församlingen samt dess
utom kyrkoherde i St. Pauli kyrkan
inne i storstaden, pastor Emanuel
O. Stone, tog den dagen till följes
lagarinna för lifvet mr Olsons yng
sta dotter, Florence Auna Olson.
öfverensstämmelse med god kyrk
lig sed förrättades vigseln i kyrkan,
hvilken, högtiden till ära, smyckats
med blommor och löfv^rk. Pastor
Stones mångårige lärare, Dr. Wahl-'
ström frän St. Peter, officierade vid
tillfället. Efter vigselaktens slut
gaf den vördade doktorn de unga tu
några faderliga råd för lifvet med
ledning af Ps. 23: 6. Från kyrkan
tågade en stor skara af inbjudna gä
ster till brudens föräldrahem, hvar
est aftonen tillbringades på det
mest angenäma sätt. Lyckönsk
ningstelegram och gåfvor i mängd
från när och fjerran fick brudparet
mottaga.
Min epistel är redan för lång- och
derför nödgas jag härmed sätta
punkt. Kil
U A N E
Frankrike. JRik på champagnebu
teljer. Hertiginnan cl'Yzas har mellan
12,000,000 och 14,000,000 buteljer cham
pag-ne uti sina källare vid Rue da
Temple, Paris, och ännu större för
råd lär hon hafva i källarne i. Rheims.
Undersökning af de högre luftlagren.
Luftseg-larne Hermille och Besancon
uppsände den 20 okt. från en pnnkt in
om Paris en luftballong, som i stilllet
för gondol medförde en låda fysikali
ska apparater, hvilka sjelfständigt
skulle ange temperatur, lufttäthet och
andra atmosferiska företeelser. Redan
samma dag nedföll ballongen vid
Chaintraux, departementet Seine el
Marne. Instrumenterna utvisade, att
den uppnått en höjd af 17,000 meter,
hvarvid termometern visat 75 grader
under noll.
Holland. Den svenska sllIfden, Slöjd
har nu bliTvit införd vid folkskollärare
seminariet i Haärlem, den första stats
anstalt i Holland, der så skett. Såsom
lärare har blilvit anstäld hr D. Baen.
Hr B. har i sommar genomgått en kurs
på Nääs och skall vid sin undervisning
i hufvudsak tillämpa Nääs-metoden.
Kina. Det jäser,. .XJppror har brii
tit ut 1 nord vestra delen af Kina bland
dungerna, odh det har utbred sig öf
ver hela provinsen Kansu. Trupp3r
äro utsända att qväfva rörelsen, och
rikskansleren Li Hung Chang har fått
fria händer med afseende på^.upprorets
undertryckande.-
Byssland. Kejsarinnan hopplöst
sjuk. Hon lär nyligen hafva nndergått
en operation, efter hvilken läkarna ej
hysa något hopp om hennes vederfåen
de. Man väntade, att hoa snart skulle
gifva lifvet åt ett barn, och så långt
hade man gått i sin omsorg härvidlag,
att man bestält "lindakläder" i Paris.
En 138-Srig gubbe vid namn Ivan
Kusrain intogs den 3 okt. på Obuchov
sjukhuset i Petersburg. Kusmins fader
nådde en ålder af 148 är.
Spanien.
,lHome-rule
för Kuba.
Den spanska regeringen lär vara villig
att medgifva Kubas befolkning någon
slags inskränkt sjelfstyrelse, och gene
ral Campos lär särskildt arbeta derför.
Emellertid fruktar man, att insurgen
terna icke komma att gå in på ett för
slag i den vägen de önska frihet från
och oberoende af Spanien.
Bra aflönaä guvernant. Den engel
ska dam, som förestår konung Alfonsos
af Spanien undervisning, har en årlig
lön af 16,000 kronor.
Ytterligare trupputsändningar. Tolf
tusen man nya trupper hafva afseglat
till Kuba.
Storbritannien. Prutar dumheter.
Förenta Staternas ambassadör Bayard
höll sistlidne torsdag inför ett filoso
fiskt sällskap i EJinburgh 6tt föredrag,
hvari han fördömde socialism, och det
var ju inte så tokigt, samt protek
tionism, och det var det som var dumt
gjordt af demokratgubben. Engelska
tidningar sjunga hans lof.
Dyrbar silfveruppsättning. Drottning
Viktorias silfveruppaättning Wind
sors slott är värderad till $12,500,000.
Turkiet. Fortfarande oro i lägret.
Armenierna, trötta på oförrätter och
bragta nära förtviflan, hafva börjat gå
anfallsvis till våga. De hafva angripit
Ödélåggelse. "Hela trakten mellan
Erzerum och Trebizond lär vara öde
lagd hvarje armoni9k stad och by lig
ga i ruiner hopar af obegrafna lik
träffas öfverallt." Så skildras tillstån
det å de platser, der de senaste orolig
heterna och härjningarne gått fram.
Amerikanska missionärer i i ti is haf
va nyligen hos För. Stat:s minister
Terrel i Konstantinopel gjort anmälan,
att de befinna sig i öfverhängande lifs
fara. Ministern har hos Porten anhål
lit om ekydd för amerikanerna.
Turkarnes hal och grymheter hafva un
der do senare oroligheterna kostat om
kring 5,000 armenier lifvet. Don tur
kiska regeringen står nästan rådlösoch
vanmäktig inför do analkandestormar-,
ne, hvilka tyckas kunna utbryta når'
som helst. Statskassan är tom. Dan*
nuvarande sultanen, Abdul Med jo, dar
rar på »in tron. Man talar redan om
hans sannolika efterträdare.. Somliga*
peka på Mohammed Murad, den från
tronen engång aféatte herrskaren, an-*
dra gissa på Mohamrned Reslied, sy-'
skonburn till den nuvarande herraka-'
ren.