Minnesota stats tidning. [volume], April 29, 1896, Image 7

About Minnesota stats tidning. [volume] (St. Paul, Minn. ;) 1895-1939

Image provided by: Minnesota Historical Society; Saint Paul, MN

                
McCormick Harvesting rtaclilne Co.,
H'fiiterOtverallt. ...Chicnjro.
I N N E S O A S A S N I N O N S A E N E N 2 9 A I 1 8 9 9
Pastor LUDVIG HOLMES. President,
Smith & Adams Str3..f$urlington,
lic South Wood ätr.. Burliugton, taw»
Prairieland i Minnesota.
CHICAGO'''
GREAT
WESTERN
SWEDISH BOOK CO,
80 Derborn St,
CHICAGO.
Nicollet House Block
eller C. G. W. Depot.
ROCKER WASHER CO
ro UT WAYKK, IND.
N. P. R. R.. ST. PAUL. MINN.
A. E. JOHNSON & GO,
195 E. Third Street, ST. PAUL, MlHu.
NEW YORK, BOSTON o. LIVERPOOL.
244 South Clark Street, CHICAGO.
AUG. KILLER & C9. \n\n w Son.
SVENSKT ORIGINAL.
(Forts. fr. törog. nr.)
Tredje Pehioden.
Det Rifves tidpunkter i vårt lif,
med hvillta vi icke gerna sysselsätta
våra tankar. En sådan utgör den
tid, som följde etter brytningen af
min förlofuing.
Intrycket af att blifva förklarad
ovärdig att erhålla en hederlig raar.s
dotter till hustru, derför att jag var
son till en brottsling, lemnade till
till att börja med, icke det ringaste
rum för någon annan känsla, än så
rad stolthet. Huru jag än granska
de mitt lif, fans, då jag jemförde det
med andra unga muns, ingenting,
som berättigade Gertruds fqf att
bandia, såsom han hade gjort. Jag
hade allt igenom gjort mig känd för
duglighet cch redbarhet. Dat gafs
icke någon handling, som kunde su
gas på minsta sätt hafva kastat
skugga min heder, och ändå hade
Liedgreu förklarat mig icke kunna
blifva hans måg. Det, som kunnat
göra mig ovärdig dertill, min kär
lek till Berta, egde han ej någon
kunskap om, och om han anat den,
skulle detta icke inverkat på hans
samtycke att gifva mig sin dotter,
då jag begärde hennes hand. Det
var fördomen, endast fördomen, som
verkade denna brytning.
När Liedgren aflägsnadet'sig, var
det den sårade sjelfkänslan^ söm-en
sam förde ordet. Under ,|n flytande
af densamma fattade jag pennan och
sk ref till Berta, som jag i mitt upp
retade själstillstånd anklagade för
att vara upphofvet till det onda.
Mig tycktes, att hon bort känna den
man, till hvars dotter hon så godt
som tvungit mig att fria, och att
hennes pligt varit att upplysa mig
om hans högmod. Jag hade lyckats
öfvertyga mig sjelf, att jag egde all
rätt att anse Berta såsom den, hvil
ken ådragit mig dö förödmjukelser,
jag utstått. Jag skref också följan
de bref till henne
"Min fru!
Ni kan nu triumfera, ty genom er
har jag genomlefvat alla de qval, en
menlean utsfcå. Jag har älskat
utan 'dMfcpf)' kunde likväl icke ens
deit fattiga glädjen,
att man få tillbedja er,
fs
utan,,ju ålade «ug.att &inda mig vid
én annan, föregifvand*, att jag-stört
den stackars flickans lugn. Jag lyd
de er, derför att jag unna aldrig lå
tit någon förgäfves vädja till min
pligtkänsla. Jag gick att utan allt
betänkande egna denna flicka, som
jag aldrig älskat, mitt lif. Således
eger jag ingenting att förebrå mig.
Nu till er, som inledt mig i denna
förbindelse. Huru har ui handlat?
Såsom en hjertlös egoist. Ni ville
blifva qvitt en person, hvars hyll
ning.
pais§hagade er^och ni inkasta
de honom helt, bekxjimrierslöst i eu
närfötiwförbÄÄ^se till Gertruds
far.~~Hvå£t' betydde^dét för er, om
Göran Liedgren i sitt- öfvermod
komme att förolämpa mig på ett så
dant sätt att en hel lefnad icke
skulle icunna försona skymfen, blott
ni undgick en kärlek, som besvära
de er! Nåväl, se här vinsten p,f
ert handlingssätt. Om Gertrud af
mig varit älskad, lika hetet, som jag
en gäng älskade er, skulle jag det
oak tad t, efter faderns uppförande
lör några timmar sedan, icke kun
nat annat än afsky henne. Huru
tror iii då-mina känslor skola vara
invecklade saker
såsom pesten. En invecklad sä
desskärande maskin är pesten
sjelf. Sannare ord ha aldrig
nedskrifvits än de, som skrefs
af aflidne Dr. Holmes, då han
sade "Ju flera hjul det finnes i
ett ur eller ju oklarare en hjer
na är, ju mera besvär har man
med desamma." Enkelheten
i McCormicks Skördemaskiner
har förvärfvat dem tusentals
v:inner. Den nya öppna Upp
höjaren är den enklaste af alla
skördemaskiner och. kommer
icke så lätt i olag eller oordning,
såsom den mera invecklade
konstruktionen af så många så
kallade sädesskärande maski
ner. Ingenting inveckladt före
kommer i McCormicks Slåtter
maskiner. Man behöfver olja
dem litet emellanåt, men de
hindra ej, tillstoppas ej och "gå
ej kras" på samma sätt som
vanliga slåttermaskine» Det
samma är förhållandet med
McCormicks Majs-Skördema
skin. I dess konstruktion är in
nefattad den enda riitta princi
pen—den enda princip som du
er på en Majs-Skördemaskin.
Den nya McCormick LiUtgäende
k.. Icördrnjaskinen och Bindaren, zned öp
pen upphöjare, McCormick Stäl-S15.tt.er
inaskln No. 4 och McCormick Majs
^köroeinnsUln kunna ej OfvrrtnUfns I
fOrmäga, lilttdragenhct, tjeiistiluirHffhet
och Tillverkade. aUda och
crarvaraktighet.
.intciado nf
E
nu, då jag aldrig hyst kärlek för
henne? Jo, de äro så bittra, att de
endast kunna jemTöras med dem,
som jag känner för er, upphofvet
till dessa förödmjukelser. Ni har
segrat, ty i dag är ni mig dika för
hatlig som den qvinna, ni gjorde till
min fästmö.
Om jag en gång i utbrottet af en
otyglad passion var nog olycklig att
emot min vilja kompromettera er,
liar ui n u blifvit hämnad, i det Gert
ruds far förklarat mig ovärdig att
äkta hans dotter.
Lef väl och lyckönska er att hafva
betalat mig det onda, jag ofrivilligt
gjort er. D^v ni" iä^er dessa rader,
har jag återlemnat Gertrud den
ring, som fjettrade henne vid
Conny Wenner."
Innehållet af detta bref utvisar
bäst, hvilken obetydlig plats för
ståndet för ögonblicket innehade i
min upprörda själ ty hade det egt
blott en enda röst medt då jag. ned
skref de besinningslösa orden, skul
le de säkert aldrig blifvit skrifna.
Sedan jag förseglat, denna upp
byggliga epistel, gick jag till Gert
rud för att under inflytande af sam
ma känslor, som dikterade brefvet,
bryta förlofningen. Jag lemnade
Liedgrens betjent brefvet till Berta,
att bäres Upp tiil henne, och tog
sjelf vägen in i salongen. Min ön
skan var, att Berta skulle lusa bref
vet, medan jag återgaf Gartrud hen
nes ring. Mitt samtal med denna
blef likv.äl.^eLt annorlunda, än jag
beräknat.
Jag hade väntat mig tårar, ankla
gelser och stolt förakt, då hon fick*
erfara, a^tt jag var ett. barn af lågt
ursprung men jag gick ifrån denna
flicka, hvars trolofvade jag hade va
rit så länge utan att ana hvilket
ädelt hjerta hon egde, med en var
mare tillgifvenhet, än jag någonsin
hyst för henne. Jag erfor en känsla
af djup blygsel öfver all min sjelf
viskhet, och jag återvände till mitt
logis för att innesluten i mina rum,
öfvertänka mitt förflutna lif, gran
ska mina handlingar och söka ut
staka min framtid.
Jag hade tillbragt hela dagen utan
att se eller taga emot någon, dä
man på eftermiddagen knackade på
min dörr och öfverlemnade roig ett
bref. Utan att se derpä, kastade
jag det på bordet, t^ jag hade igen
känt Liedgren^etjent: oph förmo
dade, att det var från Berta. Bref
vet fick ligga bådje länge ocVväl, in
nan jag bröt och läste det. Ändtli
gen beslöt jag*mig dertill, men med
on egendomlig motvilja, emedan jag
efter återkomsten från Gertrud ön
skade, att aldrig ha skrifvit till
Berta.
Just som jag hade brutit det, föllo
mina ögon på öfverskriften. Den
var icke till mig, utan der stod med
Bertas handstil: "Grefve Mauritz
Strålkrans". Betjenten hade gått
vilse med brefvet eller ock lemnat
mig grefvens i stället för det, som
var ämnadt åt mig och nu hade jag
brutit grefvens brefl Min heder
och min grannlagenhet bjödo mig
att genast försegla och sända det
till sin rätte egarp, men. bitter
afund grep mig.
Denne bördens gunstling, som in
nehade alla de företräden, jag sak
nade, egde må hända äfven det att
vara älskad af henue.
Det rättsvidriga deri, att vi efter
våra föräldrar ärfva ära eller van
ärä, likasom vi ärfva rikedom eller
fattigdom, framstod lifligt, och jag
kände en genomgående förbittring
emot denne man, af hvilken jag al
drig rönt annat än den största väl
vilja. Jag glömde, att han uppträdt
som rain försvarare, då jag såsom
barn misshandlades derför, att jag
var mördarens son. -Jag glömde,
att hans läppar varit de första, som
yttrat något deltagande öfver mitt
olyckliga fädernearf, och jag hade
blott den hågkomsten, att han till
hörde' adelns privilegierade klass.
Jag uppstälde paralleler emellan
grefven och mig jag kunde icke be
gripa, hvarför han skulle stå fram
om mig, och likväl gjorde han det.
Hade han bättre hufvud, bättre
kunskaper och större begrepp om
heder och pligt äa jag? Min egen
kärlek svarade beklagligen nej, och
likväl hade han genom sin rang, sina
rikedomar och sina relationer svin
gat sig upp till den plats han inne
hade. Om jag hela mitt lif arbeta
de med det största nit, ådagalade
don största duglighet och gjorde
mig känd för den utmärktaste skick
lighet i mitt fack, skulle jag likväl
aldrig komma att bekläda en dylik
plats, aldrig förvärfva mig genom
egna meriter den aktning, man helt
obetiugadt skänkte hans grefliga
rang.
"Har då denne man till sina se
der varit så oförvitlig?" tänkte jag.
"Nej, han har varit spelare och en
gång ruinerat sig på spel, ehuru han
genom arf efter sina förnäma släg
trngar åter blef en rik man. Jag
har »aldrig varit spelare, aldrig fört
ett utsväfvande lif, och mig vågar
man skymfa under det man bugar
sig för grefven.
Medan jag så résonnerade, glöm
de jag, att samma spelbord, som en
gång uppslukat grefvens förmögen
het gjort mig rik. Jag uppsökte
blott ékuggorna i den mans lif, hvil»
ken jag var skyldig tacksamhet.t
Menniskans egoism är en dålig
radgifvare. Under det jag harma
i!os öfver do Sjamhälliga. orättvisor
1
t!i!h\ isk vdo mig min afund
Att
taga kännedom om innehållet af
brefvet. Jag uppvek det. Berta
skref:
Grefve Strålkrans!
Mitt hopp, att ödet skulle bespa
ra mig den bittra smärtan att äunu
en gång tillskynda er en sorg, har
ni gäckat. Det är andra gången, ni
talar kärlekens språk till mig, an
dra gången, ni lägger er framtid i
mina händer, och andra gången, jag
tvingas svika edra förhoppningar.
Vredgas ej. Jag skall icke nu,
såsom förra gången handlöst skjuta
er ifrån mig jag skall för er öppna
mitt hjerta, och ni skäll förstå och
vörda mina skäl, då jag säger er, att
våra öden icke kunna förenas.
Från första tiden if vår bekant
skap har jag älskat er. Jag var då
barn och en främling' i det land och
den familj, der jag uppfostrades,och
i behof af en ömhet, hvilken jag sak
nade. Ni gaf mig den och blef för
mig allt. Att den känsla, som fäste
mig vid er, aldrig bort uppstå i min
själ, att den öfver m:g och er skulle
samla sorger och lidanden, förstod'
jag icke da men omständigheterna
skulle lära mig inse det. Vi skil
des.
När vi åter möttes, var jag fullt
medveten äf, huru jag borde handla.
Jag hsd.e nemligen gjort en förkros
sande upptäckt. Den rörde min far/
och upplyste mig om, att han i sina
yngre år begått något brott, som
lik en mörk och dyster fläck häftade
vid hans förflutna lif och kastade en
skugga pä hans heder. Han hade
sedan $ess bytt om namn, för att
undgå förföljelsen af det allmänna
föraktet, och han sökte genom
stränghet emot sig sjelf, arbetsam
het och duglighet förvärfva sig en
aktning, som en ungdomsförseelse
kommit honom att förslösa. Han
var god emot uuderlydande, barm
hertig emot fattiga och sä samvets
grann, att icke en gång elakheten
kunde anmärka något emot honom.
Men det oaktadt cirkulerade besyn
nerliga rykten, ehuru man ingen
ting bestämdt kände om hans för
flutna lif.
Det gafs blott tvåmenniskor, som
i possessionaten Engbergigenkände
den af lagen straffade. Dessa båda
voro min aflidne man och qvinnan
Christina Barsk. Den sistnämda
uppbar af min far ett årligt under
håll såsom betalning för sin tystlå
tenhet den förre fordrade hans dot
ters hand såsom det enda pris,hvar
för han skulle tiga.
Då jag återsåg er, hade jag redan
genomlefvat alla de qval, som dessa
upptäckter måste framkalla, och jag
visste, att min faders anseende hvi
lade i Lagerskogs händer. Min
pligt var att uppoffra mig för att
skona min far. jag drog heller icke
i betänkande att göra det, och på
det att ni skulle lättare glömma
mig, var jag fast besluten att lemna
er i okunuighet om, att jag lydde
p'igtens röst på bekostnad af hjer
tats.
Ni lemnade mig. Jag kallade er
icke åter jag dog icke heller af
smärta, ehuru jag tyckte, att jag
bort upphöra att lefva, då ni aflägs
uade er. Vi återsågo hvarandra en
dast tveune gånger helt flygtigt un
der mitt äktenskap. Ett år efter
det jag blifvit enka träffades vi. Ert
sätt och hela ert uppförande läto
mig förmoda, att ni glömt det tyc
ke, som fäster er vid mig. Men åren
hade ingenting förmått öfver min
känsla den tillhörde er. Jag hop
pades likväl aldrig blifva frestad att
säga er det, aldrig nödsakad att
svara er, hvad jag nu måste göra,
nemligen att brottslingens dotter
icke kan blifva den ädlegrefve Strål
krans' maka.
Jag vill icke, kan icke säga, hvad
min fader brutit men ni skall för
stå mig, då jag förklarar, att icke
någon kärlek eller några lidanden
kunna förmå mig att åt den, jag af
hela min själ älskar och beundrar,
räcka en hand, vid hvilken är fäst
vanärans förbannelse. Jag har just
i dag lärt mig, huru grymma menni
skorna äro emot barn äf föräldrar,
som samhället brännmärkt. Jag
vill icke, att den tid skall komma,
då ni med en käusla af fruktan skall
tänka på den qvinna, som med ett
enda ord kan upplysa verlden om,
att jag är dotter till en fästnings
fånge. Ni skall aldrig genom mig
komma att på ert ädla stamträd in
ympa en oyärdig telning.
Om jag varit dotter af en aldrig
så ringa och fattig man, med obe
fläckad vandel, skulle jag utan be
tänkande lydt hjertats röst. Nu for
drar samvetet, «itt jag nedtystar
den.
Bjud till att förstå mig försök att
icke harmas, utan låt den Berta, ni
i dag erbjuder er hand, förblifva er
vän. Vi, barn af föräldrar, som
lemnat oss att försona deras miss
gerningar, vi böra vakta, oss att
-draga andra in i den cirkel af skam,
som omgifver oss. Vi hafva blifvit
födda för att gälda hvad fädren bru
tit vi måste genom goda handlin
gar och glömska af oss sjelfva beta
la den skuld, de efterlemnat. Det
vora orätt att klaga öfver, att straf
fet går igen på barnen. Tanken på,
att ett enda begånget fel för med
sig en hel kedja af lidanden, icke„
blott för oss sjelfva, utan ock för
våra efterkommande, måste stå så
som en sköld emellan oss och fre
stelsen. Den, som kastar deuna
sköld & sido, äfviker fr&n den pligt,
Gud ålagt botgöraren.
Som er vän önskar jag få lefva
och dö men er makb får jag icke
blifva. Det skulle smärta mig, om
ni icke kunde gifva mig er vänskap.
Förlåt den*sörg, jag tillskyndar er,
derom beder Berta."
Jag, som vid mfasta anfall emot
mig för min faders'brott, känt mig
särad, förödmjukad och retad, erfor
vid läsningen af Bferttis bref en full
komlig omhvälfnii^ i' mitt inre. Jag
började ätt betraljfcä låra samhälls
fördomar från etr *Bélt annan syn
punkt än förut, oakait bedöma min
egen ställning me# mindre sjelfför
blindelse, än jag tfifctgls gjort.
Den natten, liksom den föregåen
de, flydde sömnen frän mitt läger,
och jag tillbragteHd«n med att ge
nomgå det förflutna.: it
Jag beslöt att gä it ill Strålkrans,
lemna honom brefaet och erkänna,
att jag lärt myck^ sedan jag af
våda kommit att bryta och läsa det.
Jag höll just på att kläda mig om
morgonen, då ett bud från grefven
infann sig med ett bref. Det var
till mig, skrifvet af'Gertrud. Bred
vid förseglingen hade grefven skrif
vit: "Detta bref fann jag vid min
hemkomst sent i gtkr afton på mitt
bord. Af misstag har det blifvit
lemnadt i mitt ham/. I fall ett till
mig förirrat sig till notarien, så
sänd det med budet."
Jag gaf Strålkrans'bud det sva
ret, att jag om en timme skulle in
finna mig hos grefven. Derpå bröt
jag Gertruds bref,r'1pä£,'Ot förvirrad
öfver, att hon skre^: till mig efter
den brytning, som||gt rum. Hvad
kunde bon nu hafv&iUt säga? Det
första föremål^ sc|ji mötte mina
ögon, när jag oppsllt oraslaget, var
mitt bref till Berta^ Det låg inuti
ett från Gertrud.
Har Berta kunnaf?bedja Gertrud
återsända det? tänkte jag, i det jag
uppveckladedenjgeoares skrifvelse
och läste:
"Conny!
Inneliggande fcregvar ämnadt till
Berta men det hat** aldrig kommit
henne till handa, utän jag har bru
tit och läst det. Hon eger ej någon
kunskap om dess Ulv a ro, och jag
hoppas, att hon afötrig skall erhålla
någon. Må det ^(^biifva, liksom
hade det aldrig va^it skrifvet. Lit
mig, såsom din vämflfä bifoga dessa
ord: vi böra aldrig anklaga andra
för våra lidanden, utan ensamt oss
sjelfva. Granska ^Vviira handlin
gar, ligger i dem upphofvet till våra
olyckor.
Jag behöfver säga något
mera. Du bar säfeten redan kommit
till så mycket lugi^ att du icke vill
ställa Berta till ati^var för att hon
ville bereda min.lycka. Denna lyc
ka var icke iöfvereasstämmelse med
Guds vilja teb detfföi^r&fnJadé den
men pä ruinerna deraf kunna Vi
resa upp en ny byggnad^ starkare
och bättre än déri, som störtat: jag
menar vänskapens. Du förvånas
öfver detta förslag af dottern till
den man, som så djupt förfördelat
dig.
Ack, förvånas icke, utan tag min
hand, som i dag räckes dig till vän
skap! Den bjudes dig af uppriktigt
hjerta. Hvarför skulle du afsky
mig? Mitt euda fel har ju varit, att
jag älskat dig, och detta hade jag
gjort, om du än varit född i ett fän
gelse. Jag hade velat "vara Berta
för att ega din kärlek men jag skall
dö nöjd, om du utati bitterhet vill
minnas mig och om du, innan vi
skiljas för alltid, låter mig med nå
gra ord veta, att du utan ovilja tän
ker på Gertrud."
Med rörelse förde iag Gertruds
bref till mina läppar, och hade hon
stått framför mig, skulle jag ha ka
stat mig till hennes fötter_ för att
erkänna, att jag ausåg,_ mig ovär
dig så väl hennes kärlek som vän
skap.
Ä»nu för tvenne dagar tillbaka
var Gertrud i mitt tycke ett barn,
till hvilket jag sk^da|e ned med en
viss öfverlägsenhet, oph nu stod hon
så högt öfver m^f
ju
ädelmod och
själstrohet, att jajr liftigt kände, hu
ru ringa jag var, «i i jbtiiförélse med
den unga flickan.jfci» J,
Getrud hade ta£it&u sådan hämd,
att hon stält sigvenpllan mig och
hvarje qvinna ty^hvftr i lifvet skul
le jag väl finna denpa fullkomliga
glömskå af sig sjelf, denna förlåtan
de kärlek?
Jag skref till svjjr iessa ord:
"I detta ögonbiic^k står tydligt
för min själ, att 0^1 jag egde tvenne
lif, borde jag använda det ena för
att försona hvad jag brutit emot
Gertrud, och det andra för att göra
mig värd hennes vänskap. Vid Ger
truds fötter är den rätta platsen för
IL
Mitt besök hos grefven blef gan
ska förödmjukande. Jag hade att er
känna eu handling, som vittnade om
föga gran ulagen het.
Då jag omtalade, att jag, sedan
brefvets försegling af våda blifvit
bruten, läst det, sprang Strålhrans
upp, fattade mig i armen och utro
pade:
"Herre, har ni verkligen vågat lä
sa hennes bref till mig?
"Ja, hcrv grefve, jag har glömt
mig ända derhun.'S &S
Ett ögonblick trodift» jag, att han
ämnade ka*ta.raig$tv.itlörron men i
nästa minut sUip^t'^lKin in-n arm
och satte ?i^ n-rl '-tfö!}, mum
lande ni-'ot, so »1 i v .0 .i ide hö
vr vy....
ra. s r^.u: n.).o, deref-
v» .. ..
ter såg han upp och sade med fast
och allvarlig röst:
"Ni har beträdt en orätt väg, ifall
ni tror er genom blind eftergifven
het för edra passioner kunna vinna
framgång i lifvet. En dylik svag
het flickar mannens ära ty ännu
aldrig har lidelsernas slaf skapat
lycka och framgång för sig sjelf el
ler andra. Hvad gagnar intelligens
och bildning, om de ej kunna vägle
da oss så, att vi i allt och vid alla
tillfällen handla, såsom stode vi in
för Guds Ögon?.. ..Gif bit fru La
gerskogs bref, och jag vill söka
glömma, att ni öfver träd grann la
genhetens fordringar."
Blodet brann sjudhett i mina
ådror vid dessa ord, men de voro
väl förtjenta, och i stället att upp
väcka min vrede, framkallade de
min blygsel. Jag egde också mod
att säga grefven de motiv, som ledt
mig. Han afhörde mig, under det
han stirrade pä Bertas uppbrutna
bref, och då jag slutat, räckte han
mig handen med orden:
"Afund öfver andras företräden
är en bitter fiende till vår frid och
leder alltid till förnedring. Men det,
som är gjord
t, kan icke ändras, och
derför tala vi ej vidare derom. Ni
har likväl lemnat mig rättigheten
att gifva er ett råd. Jag vill begag
na den. Då man, som ni, beslutat
att skaffa sig ett namn, en plats i
lifvet och förvärfva sig sina med
menniskors aktning, samt sålunda
besegra de fördomar, som äro häfta
de vid er börd, måste man fast och
allvarligt sträfva till ett högt mål
och icke för egoistiska begär, som
afse stundens fröjd, uppoffra framti
den. Man börjar då icke, med att
blottställa qvinnor och leka med de
ras lugn, utan man inviger sig till
höga värf och gör sig till herre öf
ver sina lidelser. Det gifs ej någon
så ringa, att han icke genom en fast
förtröstau till den Högste, ett sed
ligt lif och ädla handlingar kan för
värfva aktning och komma verlden
att glömma hans ursprung. Menni
skorna äro långt mindre slafvar un
der sina fördomar, än vi tro, om vi
blott sjelfva gifva akt på, att vi i
allt handla så, att vi uppfylla sam
vetets fordringar. Felet ligger van
ligtvis hos iudividen, som icke in
ser, att han framkallat fördomarne
emot sig genom sina egna handlin
gar, och sedan jemrar sig öfver
orättvisan. Ni, till exempel, hade
absolut orätt, då ni friade till Lied
grens dotter, utan att säga hvem
och hvad er far var. Om ni det gjort,
hade ni lemnat honom frihet att af
göra, huru mycket er härkomst väg
de i fördomarnes vågskål, och ni
hade då aldrig framkallat de obehag
som drabbat er. Nu åter uppförde
ni er så, att diet såg ut som ville ni,
bakom er fosterfaders namn, till
narra er Liedgrens dotter, och der
för träffades ni af hans förakt. Ni
har således icke någon annan än er
sjelf att anklaga för hvad som händt.
Tänk er tillbaka i ert lif, och ni
skall finna, att ni aldrig drabbats af
någon fördom, då ni 3jelf helt oför
skräckt erkänt, hvems barn ni var.
Vid ett sådant erkännande tystnar
förtalet, och man skänker obetin
gadt sin aktning åt förtjensten, äf
ven om den haft en brottsling till
upphof.... Ni har egnat er åt doma
rekallet Nå väl, sätt er först till
doms öfver ert eget inre och låt icke
falska anklagelser emot andra tjena
till ursäkt, dä ni skall bedöma egna
misstag. Ransaka i främsta rum
met ert eget hjerta och leta icke
upp orsakerna till det onda hos an
dra. Och uu, min unge vän. skola
vi skiljas. Jag känner ännu ej in
nehållet af detta bref, och jag ön
skar att rätt snart få kunskap om,
hvad ni redau vet.. ..Ni är välkom
men åter till mig, i fall jag med nå
got råd kan gagna er, och ni kan hä
danefter anse mig som er vän."
Grefven räckte mig handen. Jag
tryckte den med värma och tack
samhet.
Händelsen fogade så, att jag, ef
ter att hafva haft samtalet med
grefven, träffade min forne princi
pal, häradshöfding Kling. Han frå
gade, när mitt bröllop skulle stå,
och då han fick veta, att förlofnin
gen var bruten, erbjöd han mig ge
rfast en plats hos sig. Jag antog
tillbudet och reste tvenne dagar
derefter med honom till hans hem.
Jag skulle börja om mitt lif.
(Forts.)
De kval,
Conny.
som följa på sömnlösa nättor, tryckande
emiirtor på hjärnans underyta eller 1^ tin
ningarna,ett oroligt sinne,önskande nug-ot,
men icke vetande hvad, efterfölja» af en
marterande
nervförslappning.
Dr. Miles' "Restorative Nervine" före
bygger sömnlöshetens och hufvudvärkens
kval och aflägsnar den materande nerv
förslappningen. Säljcs å apoteken under
garanti, att första flaskan hjälper eller
fas pänningarna tillbaka. Bok om ner
verna och hjärtat gratis. Skrif till Dr.
Miles Medical Co., Elkhart, Ind.
återgifver
....bUsa.
Dr. Miles' Nervine
Svenska Lutherska Kyrko-Brand*
stods-Bolaget
I Burllncton. Iowa, kontrollerad* af Iowa
konferensen,fir det billig-usle af alla förs&ta
ringsboluc. Under en sex-ftrigr tillvaro ha*
dciej behof i n fordra mer än en Inbetalning
fritn iiUtiocsar-ne. trots Åtskilliga, skadeer
shtlninffsir utbetalts. Höksta försäkring
snni bo vilja* p"ten egendom är $5,000. Pastof
rev och förs i:.i ling-ar i ribespara m.veket
ge
rom att för.silk ra sftväl lösöre som fast egen
dom i dettiv bolag. Vidare upplysnluga
rr.cUlcla
Cor.
A. .1.
SVANSON,
Iowa.
8ekroterare.
pmmimHmjmmmimnmHimmfmmiHiifimnHmm!
FRÅN VINTER
TILL VÅR
MEDFÖR ALLTID
MEN LIKA SÄKER
BOTAR DET
VÄLKÄNDA
LÄKEMEDLET
Land!
Sfcogland utmed
Uppodlade farmar och vildt land i Cot
tonwood county nära Windom likale
des vildt land på förmånliga betalnings
vilkor. I Lac-qui-Parle, Redwood, Lyon
och Lincoln counties har jag ännu eu del
första klassens farmland tiil billigt
pris. Skrif till eller besök mig först,
iunan ni köper annorstädes, ty jag är i
tillfälle att ge er ytterst goda förmåner
vid köp af såväl fJcog- och Prairie
land, som uppodlade farmar. Kar
tor och cirkulärer sändas på begäran.
E.
H.
HOBE,
315 Jackson st., St. Paul.
(•2 block från Union Depot och nära
intill Merchants Hotel.)
FOSTERLÄNSKA MINNEN.
Ingen i delta land pä vårt språk utgifven
bok har rönt en större popularitet än den
na. När man öppnar den, har man, så att
säga, hela den sköna norden framför sig.
Örat smekes strax af de nordiska skalder
nas skönaste skapelser. I andra delen fö
ras vi Genom Sveriges Bygder, hvar
under man i de-n mest intressanta cch lätt
fattliga stil, får en fullständig skil
dring af Sveriges land och folk, dess ka
raktär och historiska minnesmärken, dess
slott och byggnader. Boken prydes nf
hundratals vackra illustrationer. Ett af
bokens mest fängslande drag äro helsides
porträtt af unga, sköna manliga och qvin
liga gestalter bärande nationalkostymer i
naturliga färger. Dessutom fint gravera
de porträtt af alla svenska rtgenter från
och med Gustaf Vasa, med mycket mera.
Alla, som få se boken, viija hafva henne.
Hon fir en verklig guldgrufva för agenter.
Skrif efter vilkor.
Meriten
vinner alltid framgångl
iiplli I åttoto&d
I
RAILW4Y
Den bästa ocli snabbaste linien till
och från Dubuque, Chicago och öster
ut sailit Waterloo, Marshalltown, Des
Moines, St. Joseph, Leavenworth,
Kansas City och sydvesterut.
Fritt bibliotek och utmärkt serve
ring å tåget efter 35 cents till högre.
Biljettkontor i St. Paul:
Cor. 5th & Robort sts.
eller Union Depot.
Biljettkontor i Minneapolis:
AGENTER ÖNSKAS
alt sitlja vält vuckra, rikt ut&iynlu prakt
verk
Rocker Tvättmaskin
liar öl vertriill'at alla an
dra 1 marknaden. Ga
ranteras att med denna
maskin kantvättus
tillförlitligt
och fort
•A?
|oo
vanliga plag/ en
»Imma. Sioir eftor
prisuppgift ocli bruks
anvisning1.
Stor kommission till
froda agonter.
DETTA BETALAR SIG,
Af 20 nijölk-lcor och med eu
Safety Hand Cream Separator
Sstadkonnnes mer smör än med
35 kor och ingen soparator. Af
yttra 5 kor och anskaffa för
penningnrne en separator, och
ni skall inbospara underhållet
för 5 kor. medan smöret som
beredes pä detta siitl betingar 2
cents mera pr Ib. Namn denna tidning
dft ni skrifver efter cirkulär.
P. M. SHARPLES,
ELGIN, I
JUL.
REUMATISM.
NEURALGI,
RYGGVÄRK,
HÖFTVÄRK.
VRICKNlNGAfi.
SKAFSÅR,
BRÄNNSÅR och
KROSSÅR.
i
OLIKA SJUKDOMAR,
7iuauuauauiUiuuiiiuaiuuiiUiuuuiuutiiUiuuuMiuui^
ttSoof,-baruin,
med uteslutande eller endast delvis skog,
nära städer, marknadsplatser och jernvä
gar, god ofsättning för timmer, bark och
ved. Pris från $3 tiU $6 pr acre.
Jordmånen Ur fruktbar oclrlätlbru
kad. Hiittre höland finnes ickd i Min
nesota, enär blågräs, Ulöfver och ti
mot ej växa vildt i riklig mängd. Godt
vatten, goda vägar, utmärka sko
lor o. s. v. finnas.
'ytt Land!
200,000 acres första klassens löf
skogland till $2 a $3.50 pr acre på
6 eller 10 års afbetalning.
Beläget i Cass och Crow Wing Counties
1 Central Minnesota, 100 a 150 mil längre
Böder än Ked Lake, och utan öfverdrift
det bästa och billigaste skogland, som
finnes till salu. Fruktbar jord, godt dricks
vatten och det bästa klimat för nordbor.
Här är godt tillfälle attfå sigland och bil
da kolonier alldeles intill stationer på den
nya banan från Brainerdtill Leech Lake.
James Nelson, vår agent i Staples, möter
alla landsökare, som icke kunna resa
öfver St. Paul, och visar dem landet fritt.
Vi sälja också jernvägsland I Aitkin,
Todd, Hubbard, Wadena, Otter Tail och
Becker Counties^
Godt prairieland ha vi fortfarande till salu till hatfl
prit i CLAY, NORMAN och WILKIN CountiM i dan
sydliga delen af Red River Dalen.
MORRISON CO.KÄM.Sä
settlement i
Central Minnesota,och öfver
1000 sven
ska familjer hafva inflyttat dit under de
senaEta
3 a 4 åren. 30,000 acres nytt land äro just nu öfver
låtna i marknaden till nedsattr priser, nemligen
$4 till $' pr. acre. Den stora oct raskt växands
fabriksstaden Little Falls försäkrar farmaren i
Morrison Co en alltid pålitlig hemmarknad. För
den, som kan betala litet högre pris, finnes till
fälle att köpa BtyckeH från 5,10 eller 20 acres all
deles i stadens 'närhet, hvarest trädgårdsskötsel
kan drifvas med största framgång. Vår svenska
agent i Little Falls, H. Landahl, visar landet fritt.
LANDSÖKAREBILJETTER efter
billigaste pris till alla platser i Central
Minnesota, Nord Dakota, Montana, Idaho,
Washington och Oregon, likaledes Exkur
sionsbiljetter till California och Alaska.
Mot insändande af "stamps" sändas kartor med
beekrifningar öfver allt oupptaget jernvä sland
såväl som alla tillgängliga upplysningar om fritt
land och indianland.
WM.H.PHIPPS, C. W.MOTT,
UND COKMIS1IONER, CMIQR »TION AQT,
LAND AND CMI6RAT|ON AGENTS,
Om ni ämnar resa
Till Gamla Landet....
eller sända penningar eller biljetter
dit, sä b3r ni alltid hänviinrla eder till
en pålitlig firma angående kursnoto
ling ocli bi
liettpriser.
C, F. WenfianTs SfrandlnayfsVa
Jernvägs- och Ängbats-Aggntur
begasnar aldrig nSson sort* Upp
skörtiiinfjssiitt. Alla behandlas är
ligt ocli tillmötesgående. Jag är tfgénfc
för alla första klnssetnr^direktajéni
vägs- ocli ångWUs-linier, och säljer
biljetter sft billigt soril nft£on. Skrif
mig till och öfvertyga -eder sjelf här
om.
C. F. Wenham,
General Steamship & Railroad Agent,
4:8 E. Adams st., Chicago»
Alldeles intill handelsförrättningen
''The Fair".
för en Säker, Angenäm och Snabb
ttX"ri, tao dkx a \--n ?v i iga
CUIÄIDune
i i A a n e n
5
DAGAR,
LUOfifJiA
." U
V
3
xs
3
3
=3
23 niinutecw
De nya dubbcipropeller ångarne
och
CåiPäifl,
620 fot langa, 12,950 ton. 30.000 hästkraft*,
Df storstii, Fi3 iMastt» och iue: tieg.mtai vciiden,
UMBRIA, ETRURIA, AURåNIA, SERVIA,
520 tot långa, 8.500 ton. 14,500 hästkrafter.
flytande palats, .mde eu ojciuförlig flotta.
af-ft HVARJE I.ÖRDAC från
OOtvertrKfade beqväiuli^heteT
fCr
arv!
urernre till }i
Svftoska
och mell&ndfteks
kortasto tid*
passa^eriire nä. n best&mrnei?
e DAGAR 5 TIMMAR
MELLAN NEW YORK OCH SVERIGE.
SÄND EFTER EDRA VÄNNER
med denna Linis, som varit i verksamhet i ufver
65 år och aldrig förlorat en passagerares lif.
F. G. WHITING Mgr., Clark and Randolph, Chicag*.
Skall ni resa hem i vår
eller siinda.efter edra vHnner frän det
Gamla Fäderneslandet
ocii önskar ni dei»
Snabbaste, säkra ste och bcqvämasle
YC"i\ Mm kail ia. k-'ip da !»LI ic 11 1
sm
WHITE
LINE
MAJESTIC, TEUTONIC,
582 fot. 10.0(H) ton, 10.030 ton. 082 fofc
GERMANIC, -BRITANNIC,
?o ii af^a från Now York hvärjt onsdag.
Passafreraro a fp
A frftn Göteborg, Malmö,
Kristiania. ctc. livarjo. fredas- frftn Liver
pool var jo onsdag- samt anlända ofta till
Ch icaro pft fredaflr följande vecka.
De färdas med de i alla afseende
ypperst»
ånjraro som llnnas och fföra resan pä
kortast
mö jliga tid.
Köp biljett af närmaste befullmälctlarado
jig"ent eller af
H. MAITLAND KERSEY, Q11 Ag't 29 Broad wag, N. Y,
S.Tenney
French,
G'lW'n Airent,
Svenskt Garfveri.
Beredning och färgning "a£ alla sorters
hudar och skiun utföres omsorsfuUt ocli
billiet.
CKÖOKSTON,
iÉÉåife*.
i M13JN
1
,#