Minnesota stats tidning. [volume], December 09, 1896, Image 4

About Minnesota stats tidning. [volume] (St. Paul, Minn. ;) 1895-1939

Image provided by: Minnesota Historical Society; Saint Paul, MN

                
Mfitneacrte Sta** Tidning
Publishing Ca.
Minnesota Stats Tidning,
187 E. 7lh street, Ht, PauU Minn.
Entered at the Post Office at SL Paul,
Jfinn., as second class matter.
Minnesota Stats Tidning,
187 E. 7th st., St. Pan!, ninn.
I N N E S O A S A S I N I N O N S A E N E N 0 E E E 189a
Vasa, Minn., den 3 dec. 1896.
J. Fremling.
A N E T..... \n\n 4
S K A A E N
-Xftgffres- ir»rj« belgfrl O N SD Aö
PAUL, MINN.,
—"af—.-
Pr en umerationwitkor:
Ett år i förskott *1.TV
Ettlr p& kredit -101
Bex månader Ml
e å n a e 5 1
Ett&r till Sverige 101
Sex m&nader till Sverlgr® 1.23.
I dessa priser fir postarvodet tnberäknadt.
Ull prenumerantsamlttre lämnas liberal
rabatt.
Ftenntnerattoa»caedlen böra helst s3ada
1 ngtitraradt ref. Post- eller Express
Money
Ordera under
adress:
Nytt Premium!
Det i hög grad intressanta och
värdefulla arbetet
gn Fotografisk Rita Jorfei Ruodt,
hvilket i bokhandeln betingar ett
pris af $2.75, kommer att lemnas
Som premium med
Minnesota Stats Tidning
för ett nominelt pris af 75 cents. Bo
ken ifråga, innehållande vackra bil
der från Norra och Södra Amerika,
Europa, Asien, Afrika, Australien
och Stillahafs öarne, kostar $2.75,
men erhålles genom vårt arrange
ment tillsammans med MINNESOTA
STATS TIDNING för 1897 för det ringa
priset af
$2.25.
Häraf framgår, att vi lemna detta
värdefulla arbete och tidningen för
helt år för 50 cts. mindre än boken
ensamt kostar. Här gifves ett godt
tillfälle att få en bok lämpl för jul
eller nyårspresent för ett ytterst
billigt pris.
"Boken" skickas med express, då
mottagaren erlägger expressafgif
ten skall expressafgiften förutbeta
las eller boken sändas med posten,
fiå insändas 30 cts. extra.
Insänden edra orders strax, så att
de hinna expidieras före julhelgen!
Adressera alla skrifvelser till
Verldens äldsta tidning utkommer
1 Peking och räknar nu sina 800 år.
Den tryckes blott i ett enda exem
plar om 16 sidor, och detta är afsedt
för kejsarens räkning.
Olyckshändelser utaf mångahanda
Blag tima dagligen i detta ångans
och elektricitetens tidehvarf. Ett
menniskolif aktas ej såsom det bor
de, och derför möter oss inom många
områden stor vårdslöshet med afse
ende på arbetares och andras säker
het till lif och lem. Att emellertid
menniskor i vår upplysta tid skola,
liksom för ro skull, sätta sina lif
pft spel, det väcker likväl ett visst
uppseende. Då derför en mera be
märkt person i staten Iowa, såsom i
föregående nummer omförmäldes,
ljutit döden genom det dåraktiga
sätt, hvarpå vissa hemliga ordnar
intaga nya medlemmar, $å väcker
detta med rätta leda och afsky hos
alla tänkande menniskor. Under
den senast flydda veckan har en man
under intagning i en hemlig orden
Minneapolis plötsligt aflidit. Den
Bom ej vill anamma sanningen faller
ofta ett offer för lögnen och villfa
relsen."
Europeiska pressen har städse un
der Cuha upproret stått på Spani
ens sida och låtit undfalla sig mån
get förebrående ord mot amerikan
ska folkot för det direkta och indi
rekta understöd det lemnat åt rebel
lerna. Nu synes stämningen blifvit
något annorlunda. Det ser nämligen
ut som om man i Europa börjat göra
sig förtrolig med den tanken, att
Förenta Staterna icke i längden
Igan intaga en passiv hållning.
Verldstidningen London Times säger
"Ställningen på Cuba är så kritisk
och sä mörk, att det numera icke
slfall förvåna oss om Förenta Stater
nas regering inskrider på ett eller
annat sätt. Trots en stark påtryck
ning fhtn amerikaxiska folket, har
regeringen i det längsta försökt
ujpprätthålla dén med Spanien af
slutua traktaten, men då det visat
Sig att Spanien icke förmått under
trycka* iTpprörét, är det hög tid att
något göres för att återställa ordnin
gen, om fin Spanien skulle nödgas
erkänna Cubas sjelfständighet."
Rapporterna- fr&a alla delar af
landet visa tydligt en förbättring af
affärsställningen- med. en förökad
handelsomsättmng** Uppmuntran
de för farmarne är, att vetet fort
farande betingar höga priser med
tendens att ytterligare stiga, trots
underrättelserna, från utlandet icke
förete några vidare^ förändringar.
Utförseln af hvete har under de se
naste fem månaderna gått upp till
öfver 80,000,000 bushels, medan det
europeiska öfverslaget går ut på,
ätt utförseln för nästa sju månader
kommer att fortgå efter en ännu
större skala. Mången tror, att
denna stora efterfrågan öfverstiger
landets krafter, men priserna kom
ma att ordna saken, i det stigande
prisnoteringar tvinga till sparsam
het och leda köparne till att rätta
sig derefter. När spekulanterna på
marknaden förklara sig tro på upp
gifterna öfver Europas behof, men
på samma gång påstå, det Amerika
icke är istånd att leverera så enor
ma qvantiteter, vänta de naturligt
vis, att förhöjda priser skola lösa
svårigheterna. Egendomligt nog
har tillförseln till Vesterus markna
der, som under flera månaders tid
varit så betydlig, börjat nedgå, en
omständighet, som mången anser
vara ett bevis på, att behållningarne
icke äro så stora, som man framhål
lit. Vi tro snarare att orsaken här
till är att söka deri, att sedan far
marne fått sina mest trängande be
hof tillfredsstälda, hålla de på hve
tet i afvaktan på ännu högre pri
ser. Sammanlagda beloppet af ban
kernas utvexlingar genom landets
Clearing Houses håller sig fortfaran
de vid sin höga siffra, och är sju pro
cent högre än under motsvaraude
tid förra året. Konkursernas an
tal i Förenta Staterna har under tre
månaders tid varit ganska högt, men
synes nu vara i nedgående, hvilket
dock icke betyder mycket, då kon
kursernas antal endast i kritiska
fall betraktas såsom gradmätare för
affärsställningen i landet.
Sedan nu sinnena hunnit lugna
sig efter den bittra valkampanjen,
häfva de slagna partierna gått öfver
till filosofiska funderingar. Det fin
nes alltid en del klyftiga hufvuden,
hvilka finna nöje i att spekulera öf
ver hvad som skulle ha händt, om
något annat icke hade händt. Om
endast 25,000 röster, fördelade på
vissa stater, kastats annorlunda,
hade mr. Bryan kunnat blifva vald
till president, trots McKinleys sto
ra majoritet. Detta framhålles nu
såsom skäl för, att en förändring
bör införas i det sätt, hvarpå För
enta Staternas president nu väljes.
Det lilla ordet om, har städse spelat
en stor roll i verlden. Om det icke
regnat dagen före slaget vid Water
loo, hade Napoleon kunnat använda
sitt artilleri och kanske vunnit sla
get. Om 25,000 roster kastats an
norlunda i staten New York år 1860,
hade Abraham Lincoln lidit ett ne
derlag. År 1868, då general Grant
blef vald med 214 elektoralröster
mot 80, skulle en fördelning af en
dast 30,000 röster i sju stater hafva
förorsakat hans nederlag. År 1876,
då valkommissarierna räknade en
majoritet för Hayes i tre af sydsta
terna, skulle Tilden ändå blifvit
vald, såvida 700 röster fallit annor
lunda i Oregon. År 1880 skulle en
förändring af 7,000 röster i Indiana
och Connecticut ha valt general
Hancock i stället för Garfield, på
samma sätt som år 1884 en förän
dring af 600 röster i New York
skulle hafva valt Blaine istället för
Cleveland. Om jnu en ny ordning
infördes för val af president genom
direkt folkomröstning, skulle det
ändå efter valet blifva anledning
till att påvisa, det resultatet kunnat
blifva något helt annat om ett visst
antal röster kastats annorlunda.
Det skadar ju icke att göra sina fun
deringar, men det bör ihågkommas,
att en dylik förändring icke kan in
föras, såvida icke tre fjerdedelar af
Unionens stater rösta derför, något
som der är ingen sannolikhet för i
den närmaste framtiden.
Inom politiska kretsar är det myc
ket tal om huruvida president Mc
Kinley kommer att respektera den
af utrikesdepartementet för ett år
sedan utfärdade ordern, som ställer
alla konsulära embeten, hvarest lö
nen icke öfverstiger $2,500 om året,
under Civil /Service-reglementet. Re
spekterar McKinley denna order,
komma de flesta embetsmännen i
konsulatväsendet att behålla sina re
spektive embeten och förblifva deri
till deras tjenstetid utlöper. I så
fall kommer McKinley i hela Europa
endast att utnämna 22 konsuler, då
de öfriga konsulater äro beskyddade
under Civil Service-reglementet. Så
som skäl för att McKinley borde re
spektera nämde order anföres, att
de nuvarande innehafvarne a berör
de konsulatem beten utgöras af s. k.
guld-demokrater, hvilka bidrogo
till att öka McKinleys majoritet i de
olika staterna. Vi kunna icke inse,
att häri ligger något giltigt skäl för
McKinley att låta ifrågavarande
konsuler förblifva i sina em beten.
Först och främst deltogo konsuler
na icke i valet, och för det andra är
det svårt att säga hvad de skulle
gjort om de varit hemma. När
mast ligger det till hands, att de
skulle följt med den demokratiska
majoriteten och arbetat för Bryans
val. Det kan icke blifva tal om an
nat än att McKinley ämnar upprätt
hålla Civil Service, synnerligast som
den särskildt förordas i den republi
kanska platformen, men häraf föl
jer icke att McKinley skall ställa sig
finansdepartementets order till ef
terrättelse. Finner McKinley, att
denna order icke är till konsulatvä
sendets nytta, upphäfver han den
helt enkelt, utan att låta något slags
politiskt tryck inverka på sig, och
detta är just hvad man väntar af ho
nom. McKinley har länge varit i
favör af en genomgripande reform
af vårt konsulatväsende^som icke på
långt när kan jemföras med hvad
Europa har att bjuda pä, och han
blir nu i tillfälle att kunna genomfö
ra en dylik reform.
Verldsfreden.
Under det nästan alla Europas na
tioner med feberaktig brådska be
väpna sig till tänderna och sjelfva
Amerika, som i lång tid ansett att
här och flotta voro så godt som öf
ver flödiga, bygger starka krigsfar
tyg och påskyndar sitt kustförsvar,
och under det underrättelserna dag
ligen visa, det nationerna hafva
känslan af, att de vandra på en vul
kan, som medels en enda liten gnista
kan råka i utbrott och leda till ett
förfärligt krig—under allt detta ar
betas det i hela verlden på att få kri
gen afskaffade. Den senaste freds
kongressen i Budapest, Tivartill re
presentanter från öfver 100 freds
föreningar i Europa och Amerika
hade infunnit sig, utfärdade ett
upprop till nationerna, i hvilket vi
finna så många goda saker till
mensklighetens väl, att vi anse dem
vara värda att komma till våra läsa
res kännedom. Uppropet lyder in
extenso sålunda:
"Det fans en tid, då man påförde
en granne krig, utan föregående var
ning, endast för att röfva och skaffa
sig slafvar. Plundring var en re
gel, och den starkes rätt öfvades allde
les ovilkorligt. Civilisationens fram
steg och sedernas förbättring ha i
betydlig grad förändrat detta till
stånd af fullständigt barbari. Men
efter hand som härarne tillväxt i
antal, har hos nationerna känslan af
och fruktan för ett krig städse legat
nära till hands.
Numera äro folken emot kriget af
princip och denna känsla har slagit
djupa rötter på grund af nya lifsvil
kor. Denna utveckling är både rätt
färdig och tankeriktig. Då gamla
sedvanor, mindre barbariska än kri
get, nödgats gifva vika för mensklig
hetens framsteg hän mot sin ideala
bestämmelse, tvingas hvarje tän
kande menniska att fråga sig sjelf
om icke krigets blodiga spår från
barbariets tid måste förr eller sena
re utplånas.
Det finnes andra medel än krig
för utjemnandet af stridigheter na
tionerna emellan, och det börjar blif
va allt mera vanligt, att staterna
genom skiljedomstolar p& fredlig
väg afgöra sina tvister. Ännu ett
kraftigt steg framåt och kriget
skall förlora sitt fotfäste i den
menskliga familjen. Den dag skall
komma, då det råa våldet såsom do
mare skall räknas till ett föråldradt
barbari, som man skall skämmas för
i vårt århundrade.
Stridigheter komma alltid att exi
stera mellan den menskliga famil
jens olika grupper, men dessa skall
man sä småningom lära sig att ut
jemna utan blodsutgjutelsa När
denna öfverbevisning genomträngt
massorna, skall det vara slut med
kriget, dess hotelser och de förstö
rande förberedelserna. Det går nog
långsamt att utföra detta arbete,
men det skall till slut föra till m&let,
hvartill de öfver hela verlden sprid
da fredsföreningarne invigt sina
krafter.
Den senaste fredskongressen i Bu
dapest kan med tillfredsställelse
Dlicka tillbaka på de betydliga resul
tat, som uppnåtts under de sista tvi\
åren genom den fredsvänliga propå
ganda, som förökat medelpunkterna
för sin verksamhet både i antal och
med hänsyn till medlemmarnes if
ver. Fredskongressen har haft nö
jet att mottaga mången uppmunt
ran till fortsatt arbete från statsmän
och från pi^Iåment. Erkännandet
häraf har ingifvit# den förtroende till
framtiden d&ss bfcslut ha städse haft
.«
a
detta mål föt^gopen och gått ut på
att framkallad dfén offentliga menin
gen en allmän önskan om att lösa
stridsfrågor nationerna emellan på
fredlig väg ooh dy medels utbreda af
sky
för'vålde£4
I öfverenekommelse med våra
sträfvanden har fredskongressen
fördömt det r£a väldet såsom en
faktor i folkens inbördes förhållan
den och har b^åöd. annat gjort sig
till tolk för den afsky, som hvarje
rättsinnig menniska måste hysa för
de gräsliga blodsdåden i Turkiet,
hvilka de europeiska makterna låtit
fortgå, utan att förhindra dem ge
nom ett enda kraftigt steg. Under
stödjen derför fredsföreningarne ge
nom verksamt^ samarbete, och I sko
len inse huru nödvändigt det är, att
rätt och rättfärdighet en gång sko
la komma att råda mellan natio
nerna. I
Det är ickfinog med. att den of
fentliga meningen får krigen upp
skjutna från dag till dag, utan den
måste begagna sitt inflytande för att
påbjuda en varaktig fred i verlden.
Först då detta mål är vunnet kunna
familjerna njuta frukterna af sina
medlemmars arbete, och först då
komma nationerna att draga fördel
af det goda, som familjernas trygg
het kan brim
Resebref.
III.
Frukosten^ lotvas hufvudstad var
af äkta sven^c ^caliber, "munkar
hör ni, med saft och Acer Sacchari
num och i stallet:
för svenskt öl moc
ca, alltsammans tacksamt och med
glad håg inlaget på inbjudning af
fru
Jesperson.n.t
Det kände^Jjehagligt att få intaga
sin plats i en^fceh och uppvärmd per
sonvagn färdig att afgå till Dayton.
Det föregående nattliga mörkret ut
tömde sig nu^ ett kyligt och ruskigt
regnväder, sm varade med mer och
mindre allvar" hela dagen. I dessa
forna hemtrakter kände jag till hvar
je? svängning af yägen,och borde med
blicken Ihelsat"'de" kårida ställena.
Men i dag ville knappt en hund vara
ute. Jag drog ner gardinerna för
mina båda ögon ^och började reflek
tera öfver minnen från Des Moines.
Roliga och uppmuntrande taflor s 1
väl som sorgliga rullades upp för mitt
sinne. Huru vännerna i Des Moines
nu hafva det, var en tafla, men den
försvann i dunkel. Så kom en annan
föreställande br. H—d tvående hän
der och ansigte i "lefvande vatten".
En anuan då fyra välbedagade ame
rikanska damer föllo i storgråt öfver
min vigselceremoni, af hvilken de
icke förstodo ett ord. Jag tyckte
mig på nytt höra hvad de sade, när
de gråtit ut: "We don't know that
we are married". En annan då eng
lar en natt kommo på besök hos br
T—n. och han möter dem i ganska
ofullständig toilett. Åter en då br.
J—n höll en predikan med tre utkast.
En annan åter, när jag råkade ut för
en arg separatist, och derest icke en
min vän, en jette stal sig emellan,
jag då utan tvifvel "fått på snuten",
som han (sep.) fromt uttryckte sig.
Som det nu var, kom jag ifrån affä
ren med heder och utan att hvarken
få eller ge skråmor. Detta hände
vid en vigselförrättning en söndags
middag. Jag gick ned till den sven
ska iuth. kyrkan1 till söndagsskolan
separatisten till* missionshuset att
undfå nattvapdeij ofvanpå sin vän
lighet.
Särskildt framfitodo för mitt sinne
de många vederqvickande stunderna
kring Guds ora, som jag haft med
vännerna på denna plats.
Det måtte vara någon slags and
lig elektricitet i tanken efter som
den kan löga pmkring så ohejdadt
på en liten stund. Den far åstad
till kända och okända trakter,den far
jorden rundt ofeh är på ögonblicket
tillbaka. Tanken far åstad med frå
gor och kommer tillbaka med före
ställningar, riktiga eller oriktiga
allt efter som vi obetingadt följa
sanningen. Tanken är något af
gudsbelätet oberoende af tiden och
rummet, en'stor Guds gåfva,
Under dessa mina tankefärder ha
de tåget närmat sig den fordom blom
strande kolgrufve-köpingen, Angus.
Nu var den öfvergifven och ödelagd.
Det såg nästan omöjligt ut att der
söka skaffa sig ett mål mat. 1 Perry
nickade jag och viftade &t "the sec
tion boss" mr Aelkan, d. v. s. huset,
der han brukade bo.
Vid Beaver Creek kastade jag
blicken på de ställen, der "Dal Pet"
brukade fiska jned not, ty "det tar
bätter", m^nte han. Och sant var
det, ty det '.'betft duktigt. Jag följ
de bara med.-
Anlända till Ogden, la., inträdde
min treflige" och originelle Indiana
granne, då pa&tor i Bailytown, nu i
Swede Valley, past. S—n på tåget,
äfven han på-resa till Dayton. Det
var ett allFomkring trefligt möte
och språklådan vändes åt både hö
ger och venster till dess ropet "Day
ton!" erinrade oss, att vi voro fram
me vid målet.
Alltså i Dayton! "Busar" äro
icke alltid omtyckta, men nu var en
sådan välkommen. Det var nämli
gen en liten god bit från stationen
till kyrkan och regnet föll i ja, en
dast droppar. Vi stego alltså in
och kommenderade: "To the Swe
dish Lutheran Church." "Ja, jag
förstår," svarade kusken p& svenska
d. V. s. småländska.
Kyrkan var verkligen densamma,
med samma "förkortade" torn, som
jag var med om att se på hur det
restes. Det såg blott nu mycket
kortare ut, emedan skogen kring
kyrkan växt högre. Äfven inuti
var templet sig likt, samma enkla
prydnader lika äfven deri, att alla
sittplatser voro upptagna af lyss
nande kyrkomedlemmar. Konfe
rensens göromål undanstökades just
nu för full maskin.
Mitt första intryck af den samlade
konferensen var att med nya upp
sättning af pastorer göromålen, som
förelågo, behandlades med omsorg
och ett fullt vaket samfundssinne.
Likväl, såsom tillbörligt är, fans
äfven-bland denna konferen's med
lemmar flera konsonanter än voka
ler.
Ehuru icke bland de äldgta kan
man det oaktadt af många skäl räk
na denna församling för konferen
sens moderförsamling. Skälen der
för vill jag, v. Gud andraga i nästa
bref. O. J. S.
Från barnhemmet
Barnhemmets bakugn bakar bra
bröd, och man kan nu på en dag ba
ka lika mycket som förut på fyra da
gar. Stående inför bakugnen vill
jag framställa en begäran från före
ståndaren, att någon eller några för
samlingar ville godhetsfullt sända
hemmet hvete eller hvetemjöl. Vi
minnas att några församlingar i
trakten af St. James, Minn., för nå
got år tillbaka förärade hemmet med
en så stor gåfva af hvetemjöl, att vi
hade nytta deraf i två år. Jernvägs
bolaget fraktade det fritt. Att vi
nu önska särskildt en sådan gåfva,
beror derpå, att vi skördat endast
140 bushels och minst 500 behöfvas
Penningebidrag börja nu inkomma.
Församlingarne hafva enligt gammal
god sed (såsom de ock blifvit påmin
ta dels af presidenten i hans bön
dagsplakat och dels af Kil i hans
krönikebok) firat tacksägelsedagen
medels frambärande af offergåfvor
för vårt barnhems behof.
Men om vädret och väglaget tack
sägelsedagen var lika obehagligt an
norstädes som här, så kunde ju en
dast ett fåtal menniskor komma till
kyrkan, och blef offret till följe deraf
litet. Det vore väl rättast att un
der sådana omständigheter uppskju
ta offrandet till en dag, då folket vo
re mera allmänt samladt. Blef
emellertid offret upptaget på den
bestämda tiden, men befans vara så
litet, att den som skall sända det
känner blygsel öfver den lilla sum
man, så vill jag i all broderlighet
tillstyrka, att den lilla summan ökas
genom att upptaga offer på någon
söndag eller flera söndagar och på
det sättet behöfver hvarken afsända
ren eller den församling han tillhör
rodna af blygsel, utan kan med ett
godt samvete framträda inför både
Gud och menniskor.
Emedan inkomsterna de tvenne si
sta åren varit otillräckliga och barn
skaran har ökats, så har ock hem
mets skulder förstorats, och vi kun
na omöjligen reda våra affärer, om
vi nu icke få rikliga bidrag.
Pastorer och kyrkoråd torde väl
villigt påakta denna omständighet
Och sålunda ombesörja, att insamlin
gen medels offer och söndagsskolan
göres så allmänt och frikostigt som
möjligt.
Penningarne sändas till P. A.
Lamberg, Redwing, Minn., eller till
undertecknad.
A E N
Utsäde och skörd.
Vi sträfva ju alla efter att erhålla
jemna och rika skördar, fullvigtig
och strid säd, näringsrika grässkör
dar och rotfrukter.
Derför är det af största vigt, att
den säd, som begagnas till utsäde,
är fullvigtig, väl mogen och torr.
Ju högre vigt säden har, desto full
ständigare utbildade äro de särskil
da sädeskornen och desto större för
råd af näringsämnen innehålla de
för den bildande sädesbrodden. Ef
ter groningen hemta växterna sin
första näring från moderfröet (utsä
det) och från hjertbladen. Ju rika
re fröna och de dem tillhörande
hjertbladen äro på näringsämnen,
desto större förråd af föda förefinnes
hos dem för plantan, som redan un
der första skedet af sin utveckling
sålunda blir stark och kraftig. Un
der denna tidpunkt förhålla sig väx
terna till hvar sitt moderfrö, som de
diande djuren, hvilkas föda utgöres
af modermjölken. Ju längre och ju
mera de späda djuren få njuta af
den föda, som mödrarna lemna dem,
desto fortare och kraftigare utveck
la de sig. Samma förhällande är det
med växterna ju längre och ju me
ra de få njuta af moderfröets be
ståndsdelar, desto bättre och säkra­
re främjas deras utveckling. Häraf
framgår tydligen af hur stor vigt
det måste vara för jordbrukaren att
se till att han har ett kraftigt och
godt utsäde till de växter, som han
odlar.
v
Nu undrar mången hurui. denna
stora fördel kan vinnas, nämligen
jemnmogen, full vig tig och närings
rik skörd. Jo?, I en väl arbetad,
väl gödslad jord samt tidig sådd.
Men vi måste äfven. hafva en ogräsfri
skörd, om den skall blifva så riklig
och värdefull som möjligt. Härför
behöfves att ogräset genom jor
dens ans utrotas och först och sist
att ogräsfritt utsäde begagnas ty
hvad hjelpa oss våra dyra gödningar
och allt vårt arbete för öfrigt, om
ogräset utsuger vår jords dyrbara
ste näringsämnen och genom sin yp
pighet förhindrar, ja rent af för
qväfver den växande plantan. Jag
vill ännu en gång påpeka, att en
jemn och rik skörd kan endast fram
bringas af ett likartadt och i allo
godt utsäde och det går ej an att
längre hylla den gamla satsen, som
jag med egna öron hörde från en
landtbrukares mun, då jag gjorde
den anmärkningen, att han hade
rengjort sin säd mycket dåligt: "Jag
skall icke äta den, utau jag skall ha
den till utsäde." Alla dem, som hy
sa sådana förvända åsigter, vill jag
erinra om det gamla- ordspråket.
Der ingenting lägges, stiger ej
heller något upp." Och låtom oss
med allvar stanna härvid, det är i
sanning behjertansvärdt. Finues i
utsädet sämre, små och lättare korn.
gifva desse svagare och kraftlösa
plantor, som lätteligen förqväfvas
eller lemna en ringare växt. Dessa
ogräsfrön böra med all omsorg från
skiljas och användas till kreatusens
underhåll, då de verkligen lemna oss
valuta. K. J. S.
Äggs bibeh&llande.
bibehålla» friska på följande
sätt. Man upplöser omkring 1 kg.
salt i 5 liter vatten, låter det koka i
20 minuter och tillsätter 2 a 3 ske
dar kalk. Sedan denna blandning
kallnat, lägger man äggen i den.
Dessa hålla sig på detta sätt ut
märkt friska och smaka som ny
värpta t. o. m. efter 6 månader.
Bokanmälan.
Nedanstående skrifter och böcker,
som nyligen utgifvits å Lutheran
Augustana Book Concerns i Rock
Island, III., förlag, ha i dagarne
kommit redaktionen tillhanda:
Bibliska Bilder till Nya Testamen
tet, i finaste färgtryck. Med bibel
språk. 25 färgtryck§bilder i om
slag. Pris 60c.
Bibliska Bilder till Gamla Testa
mentet, i finaste färgtryck. Med
bibelspråk. 25 färgtrycksbilder i
omslag. Pris 60c.
Vid Juletid. Denna kalender är
64 sid.or stor oktav, innehållande be
rättelser, sannsagor, poesi, barnle
kar, gåtor, taukeuppgifter o. s. v.
Arbetet är rikt prydt med kolorera
de och andra planscher, titelvignet
ter, samt försedt med ett ytterst
tilltalande omslag i färgtryck. Här
med bjudas de små på en bok, som
de förvisso ej skola vilja kasta bort,
sedan de en gång sett och läst den
och sedan julklappsutdelningens
tjusning är öfver. Priset är ock
satt ytterst billigt: h. 25c kart. 35c.
Julaftonen, en berättelse till jul
klapp för barn, är en annan ny bok,
som förr ej utkommit på svenska.
En älsklig .berättelse, anslutande sig
till julens stora firningsämne prish.
15c kart. 25c.
Söndagsfrid, af den bekante för
fattaren N. Fries, öfversatt från
tyskan. En ytterst intressant be
rättelse med djupt allvar och inner
lig kristlig tendens pris 10c.
Berättelser för de unga. Af denna
för barn och ungdom särskildt af
sedda berättelseserie hafva följande
nya häften utkommit: N:o 17, "Gö
ren väl emot dem, som hata eder!",
pris 5c N:o 18, Lenas tvåkrona, 6c
N:o 19, Den lille sjökadetten, 5c N:o
20, Lilla Lena eller hvit som snö, 8c
N:o 21, Soonderarm eller en kristens
hämnd, 10c.
Juvelskrinet. Berättelser för barn
med illustrationer. Hvarje serie: 5
hiiften i ett paket. Vackert illustre
radt omslag. Fjerde serien pris 20c.
Innehåll: Genom den lilla smala
dörren Lilla Tina Bertrands trum
ma En svår lxea Lilla Greta och
hennes kamrater.
Lutherdomen i ett hundra frågor
och svar af Harriet E. Monroe, fri
öfversättning pris 10c.
Cantate, flerstämmiga sånger för
blandade röster till församlingskö
rens tjenst samlade af Edla Lund.
Första häftet pris 50c. Detta är
den mar:ande titeln på ett nytt sång
häfte, innehållande ett ypperligt ur
val af sånger, särskildt lämpade för
advent, jul och nyår, af sådana kom
positörer som L. Spohr, A. Bergen
son, C. G. Reissinger, A. Silesius, J.
W. Franck, G. Wennerberg, A.
Hallén, T. van Boom och Aug. La
gergren. De äro alla bland oss nya
och äro valda med särskild hänsyn
dertill att gifva våra församlings
körer sådant som är enkelt och
okonstladt och dock njutbart äfven
för de konstnärligt bildade.
Almanack för året efter Jesu Kri
sti födelse 1897. Rock Islands hori
sont pris h. 10c., interfolierad, flex
ibelt klb. 2&0.
Korsbaneret 1897, Kristlig kulen*
der. Illustrerad pris klb. 60c.
Böckerna erhållas hos förläggare*
firman Lutheran Augustana Book
Concern, Rock Island, III, eller i dess
filial: 213 E. 7th street, St.'paui,
Minn.
Frankrike. Kuitusminiatéi* Darlan
har utsiitidt ett eirkilillr till biskopar
na i hvilket han pä basU af concorda
dét förbjudet* användande af staten
tillhöriga kyrkliga byggnader för kon
gresser och fOr anordnande af kyrkliga
minnesfester.
Syd-Afrika. Enligt meddelande till
en engelsk tidning kommer Transvaal
ska regeringen att i skadeersättning
för det Jamesonska infallet 1 landet
begära 1,680,000 pund sterling af Char*
tered Company eller eventuell af bri
tiska regeringen.
Byssland. Eu depesch från London
meddelar, att kej^ar Frans Josef i
Österrike ämnar aflägga besök hos den
ryske cz iren i St. Petersburg någon
gång i januari månad. En explosion
inträffade hilrom dagen i en kolgrufva
nara Zungorza i ryska Polen, hvarvld
ett trettiotal personer bragtes om lif
vet.
Storbritannien. Enligt hvad den
halfofficiella tidningen "Daily Mall"
meddelar torde dr. L^ander Jameson,
ledaren för Transvaaiupproret, inom
kort komma att försättas på fri fot
Ovanligt stark köld var rådande i flsra
delar af England i början af förra veo
kan. Från de sydliga distrikten med
delas, att derstades rasat häftiga snö
stormar, hvilka anrättat stor skada.
Flera personer ha frusit ihjel,
West-Indion. Eoligt hvad en de
pesch från Kingston, Jamaica, förmäler
ha flera af de vestindiska öarne hem
sökts af cyklonartade stormar, hvilka
unstält stor skada. Stormarne hafva
varit åtföljda af häftiga regnfall och
ödeläggande öfversvämningar hafva
inträffat. Å öarne Barbados Och Tri
nidad äro stora laudsträckor ödelagda,
och deribland Montserat och. St. Vin
cent plantagerna.
Spanien. Enligt hvad som medde
las från Madrid erhöll spanska
Bina
för sig.
rege­
ringen nyligen från generalkapten
Weyler å Cuba per telegraf en trän
gande begäran om skyndsam kavalle
riförstärkning, och afsändes i anled
ning häraf 1 onsdags ett kavallerire
gemente till Havanna. Att Spanien
trots
ytterst dåliga finanser sänder
ytterligare förstärkning till Cutia sy
nes antyda, att regoringeu 'ändtligen
kommit tiil insigt om nödvändigheten
att snarast möjligt dämp&jipprpret,
och att ryktet om att i annat fall För
enta Staterna vid kongressens sam
manträde i början af nästa år kotame
att blanda sig i leken ingalunda saknar
grund
öst-Afrika. Såsöm på ain'tltf öm
nämdes lyckades Storbritannien erhål
la tillåtelse af det internationella tri*
bunal, som bar Egyptens finanser om
hand, att fä bestrida utgifterna för
Dongolaexpeditionen med medel ur den
egyptiska statskassan. Ds franska och
ryska medlemmarna af tribunalet inla
de dock protest emot detta förfarings
sätt och med anledning häraf blef sa
ken senare hänskjuten till en appella
tionsdomstol i Alexandria. Danna har
i dagarne förklarat, det krigsomkost
naderna måste bäras af Storbritannien,
som i enlighet med detta beslut anmo
das att återbetala de $2,500,000 den
med tribunalets medgifvande fått upp
bära ur den egyptiska statskassan.
Cuba. General kapten Weyler afre
ste den 27 november från Havanna till
provinsen Pinar del Bio för att återta
ga öfrerbefälet öfver de spanska trup
perna derstädei. I sammanhang med
afreean visste väl underrättade rege
ringstjenstemän berätta, att Weyler
beslutit sig för att ej återvända tlli
Havanna förrän Maceo blifvit slagen
eller drifven pä flykten.—Enligt en de
pesch från Havanna Ofverfölls byn Gua
nabacoa, belttgen fem mil från Havan
na, en dag förra veckan af ett insur
gentband bestående af 15 personer. De
anfallande stucko de flesta af bonings
husen i brand och tvingade byns invå
nare att fly från sina hem. Vid under
rättelsen om öfverrumplingen utsändes
från Havanna en infanteristyrka, hvil
ken vid framkomsten till byn dref in
surgenterna på flykten efter en kort
strid.
Tyskland. *Af den f0r riksdagen
nu framlagda armébudgeten.för finans
året 1897 finner man, att tyska bärens
fredsstyrka utgör 23,088 officerare,
78,217 underofficerare (alltså öfver 100,
000 befälöpersoner), 479,229 soldater,
2,107 militärläkare, 1,078 intendenter,
583 veterinärer, 1,045 gevärssmeder
och ''vapenmästare" samt 93 eadelma
kare. Till armén höra 97,850 tjenste
liästar. I oktober nästa år samman
träder i Berlin en konferens af de mest
framstående läkare, som regnat sig åt
spetälskesjukdomens bekämpande. För
saken intresserade regeringar skola
inbjudas att låta sig representeras vid
konferensen. Initiativet ^har tagit* af
en komité,.b«8tående af spatälskbacil
lens upptäckare, professor Hansen i
Bergen, tuberkelbacillen# upptäckare!
professor R. Koch i Barlin samt prof.
Lassar i Berlin.—Furst Karl Egan von
Furstenberg, bekant såsom den rikapte
godsägaren i Syd-Tyskland, afled i NI«
za härom dagen i en ålder af 44 år.
Strejk har en tid pågått bland docksar
betarne i Hamburg ooh alla fOrsök aU
bllSgga densamma synas hittills hafva
varit fruktlösa. Da strejkande hafva
begärt, att meningsskiljaktigheterna
mellan dem och arbatagifvarne skulle
framläggas för en 1 detta syfte utsedd
och med afgöranda makt utrustad
förliknlngsnämd. Härpå haarbetsglf
varne vägrat ingå ooh arbetarna äro
deröfver mycket förbittrade ooh söka
åstadkomma en allmän, strejk bland
docksarbetarne, hvar till särskildt de
docksarbetareunionen tillhörande fOr
eningarnes i England medverkan blilvlf
påfordrad.