Minnesota stats tidning. [volume], July 14, 1897, Image 4

About Minnesota stats tidning. [volume] (St. Paul, Minn. ;) 1895-1939

Image provided by: Minnesota Historical Society; Saint Paul, MN

                
junta stats Tittg.
Ttfinnesota cSiats Tjidning,
187 East 7th St^ St. Paul, Minn.
Entered at the .Post Office at St Paul,
Minn., as second class matter.
I N N E S O A S A S N I N O O N S A E N E N U I 1 S 0 7
.-.-.-V "... v •." \n\n W'
|y
r^\4
#v\e
&
k'-Il*
'&>•
L*c
,V
SWT 'C 7« .'«f.
-SKAFFABEN,
Utgtfves hvarje helgfri ONSDA.O
ST. PAUL, NtittttV
-af-
ftiamfti Stats TWniaa P«W« f®
Preniuneratkmavlikor:
F.tt fir Si.®*».
Sex månader...
$0.75.
Ettår till Sverige.... %mo.
Bex mänador till Sverige $i.as
dessa priser Hr postarfvodet luberäknadt
Till preuumer&ntsamlare lemnas liberal
rabatt.
Prenumeratlonsmedlen böra helst sändas i
reglstreradt bref. Post- eller Express Money
•Orders under adress:
Antalet blinda på jorden uppgår
enligt de senaste statistiska beräk
ningarne till en millon sålunda
skulle pä 1,600 menniskor komma en
blind. Naturligtvis stiger de blin
das procent med den tilltagande ål
dern, och personer öfver sextio år
lemna den största kontingenten,
eller 7,000 p& millionen. Ryssland
och Egypten äro de land, som mest
hemsökas af Ögonsjukdomar, och en
stor del ar befolkningen härstädes
lider af försvagad syn eller är full
komligt blind. I Byssland är bri
sten på väl utbildade läkare i för
ening med de sociala och hygeni
ska missförhållandena skulden till
utbredningen af ögonsjukdomar och
blindhet som deras följd.
Det är på många ställen i Tysk
land brukligt att under åskväder gö
ra upp eld såsom ett medel att af
vända åskslag. Landtbefolkningen
använder härtill sådana bränbara
ämnen, som åstadkomma tjock rök,
såsom gröna qvistar och grenar
samt fuktigt löf. Enligt hvad en
tysk tidskrift meddelar är det icke
något misstag eller någon vidskep
lig föreställning, som leder landtbe
folkningen, då den häri ser ett me
del att bryta åskvädrets makt. Ty
röken och förbränningsgaserna för
minska luftens egenskap såsom då
lig ledare, hvarom man lätt kan öf
vertyga sig genom ett enkelt försök.
Häraf följer att varje på jorden
upptänd eld, hvarje eldstad, från
hvilken rök stiger långsamt men sä
kert, verkar urladdande på den elek
triska spänningen i sin omgifning.
I en statistik öfver skador förorsa
kade genom åskslag i Sleswig-Hol
stein har Hellman påpekat fabriks
skorstenarnas ögonskenliga oemot
taglighet för åskslag. Medan under
en gtfvfin tidrymd 6,3 kyrkor och 8,5
väderqvarnar bland tusen träffats
"komma -på tusen fabriksskorstenar
endast 0,3 åskslag. Der med har
vetenskapen rättfärdigat ett gam
malt ofta såsom vidskepligt bränn
märkt folkbruk, sedan man till och
med antagit att brinnande eld i en
eldstad dragit blixten till sig. Den
förminskar tvärtom den starka elek
triska spänning, som är nödvändig
för att draga blixten till en bestämd
byggnad eller en särskild ort
De fem små republikerna i Cen
tralamerika mellan Panama på den
ena och Mexiko på den andra sidan
hafva ingått en federation, så att de
hädanefter gent emot utlandet kom
ma att uppträda såsom en statsen
het. I Guatemala hafva under nå
gon tid förhandlingar förts mellan
delegerade från republiken af sam
ma namn ooh från de fyra andra,
San Salvador, Honduras, Nicara
gua och Costa Rica. I dagarne har
den deiinativa öfverenskommelsen
om att alla fem staterna hädanefter
gent emot utlandet skola uppträda
såsom en gemensam stat underteck
nats. öfverenskommelsen skall nu
framläggas inför de särskilda repu
blikernas parlament, och man anta
ger att saken skall bli ordnad till
midten af september månad. Orsa
kerna till denna sammanslutning
-torde man få söka i de händelser,
-som i våras tilldrogo stg i republi
ken Honduras. En engelsk äfventy
Tarc vid namn John Drumtnond gjor
tle spetsen för en väpnad skara,
uB6ia
'f,
i
i
k
&•
k,
öfvervägande bestod af engels
män, eti infall på republikens om
r&de Honduras" skulle hafva dukat
under för den oväntade och djerft
altförda kuppen, om icke republiken
Nicaragua hade ryckt ut till und
aftttmng. Med förenade krafter lyc
kades det de båda regeriugarne att
f& Drtimiabud instängd i hamnsta
den Puerto Cortez i Honduras.
Drumjnond måste gifva sig och togs
Ull funga med alla sina anhängare.
Regeringen i Honduras satte dem
likväl aiia på fri fot och öfverlemna
de dem til! »ttengelakt öriogsfartyg.
1?W^
Det säges vara denne Drummonds
expedition, som förorsakat de fem
republikernas i Centralamerika sam
manslutning, emedan de lärt sig för
stå, att de med förenade krafter lät
tare kunna motstå utifrån komman
de faror. Unionen synes vara före
trädesvis riktad mot England, som
utom Mexiko och den sydamerikan
ska republiken Columbia är den en
da stat, som har besittningar i Cen
tralamerika.
Genom en ukas inrättades i Ryss
land år 1864 af kejsar Alexandes II
ett slags representation,
af
-SJ,
semstvo,
för distriktet och guvernementet.
Dessa representationer handlägga
frågor, som röra förvaltningen af
områdets egendomar och inkomster,
välgörenhetsanstalter, byggande och
underhåll af allmänna byggnader,
vägar och broar, skolor och helso
vård dem tillkommer att vidtaga
åtgärder för att förebygga nöd, höja
handel och industri, fördela skatter
na till staten, bestämma lokala skat
ter o. s. v. Om också dessa repre
sentationer, der de varit införda
detta har varit förhållandet endast i
ett mindre antal guvernement, före
trädesvis i Stor-Ryssland ieke
haft så stor betydelse som man af
deras tillämnade uppgift kunde för
moda, hafva de dock inom den lokala
förvaltningen verkat rätt mycket,
särskildt fik- folkundervisningen,
och gjort omfattande undersöknin
gar rörande jordbrukets och indu
striens ställning. Ryska regerin
gen har nu definitivt beslutit att i
en snar framtid införa sådana repre
sentationer i de nio vestra guverne
menten. Nu vidtages förberedande
åtgärder för införande af sexnstvoin
stitutionen äfven i de baltiska
guvernementen Estland, Livland
och Kurland. Enligt hvad som
meddelas, har ryska inrikes
ministeriet tillåtit representan
ter för stånden i de baltiska guver
nementen att hålla en konferens i
Mitau för att rådgöra om detaljerna
vid införaude af guvernementsre
presentationer i Östersjöprovinser
na. För de icke adliga stånden vore
införandet
den sjelfbestämmande
semstvon, hvilket de under Alexan
der III förgäfves gjorde hemställan
om, af stor politisk och social bety
delse. Genom denna reform skulle
nemligen den baltiska feodaiismens
politiska envälde brytas. De icke
adliga stånden i guvernementen
skulle genom semstvon sättas i
stånd att sjelfva bevaka sina intres-
-f-
JM*g*
sen.
Det nya tullagsförslaget antogs
i senaten förliden onsdag med 38
röster mot 28. Pör förslaget rösta
de 35 republikaner, silfver-republi
kanerna Mantle och Jones samt de
mokraten McEnery, mot detsamma
25 demokrater, populisterna Harris
och Turner samt Cannon, silfver
republikan. Populisterna Allen,But
ler, Heitfeld, Kyle och Stewart samt
silfver-republikanerna Pettigrew och
Teller voro närvarande vid omröst
ningen men vägrade afgifva si
na röster. Senaten upptog för
slaget den 25 maj, sedan represen
tanthuset förut behandlat detsamma.
Redan från början visade det sig,
att förslaget skulle komma att röna
kraftigt motstånd från de demokra
tiska senatorernas sida, hvarför det
befarades, att öfverläggningarne,
såsom fallet nu för tiden vanligtvis
är i parlamentariska församlin
gar, skulle blifva långvariga dock
väntades det icke, att de skul
le draga så långt ut på tiden som
händelsen varit. På grund utaf se
natens sammansättning var det ej
rådligt för republikanerna att gå
bröstgänges tillväga, hvilket tvif
velsutan skulle ha ökat motståndet
och troligen omöjliggjort förslagets
antagande, utan hellre så vidt möj
ligt var låta jemka med sig. Detta
insågo äfven de republ. senatorer
na och handlade derefter. Försla
get upptogs till grundlig behandling
och dess motståndare gåfvos tid och
tillfälle att framhålla sin sida af sa
ken, tillfällen som demokraterna ei
läto gå sig ur händerna, hvarpå de
tidsödande och i mänga tall onyttiga
öfverläggningarne äro ganska tydli
ga bevis. En af följderna häraf blef
emellertid en mängd förändringar,
så att förslaget, sådant det nu anta
gits i seuaten, vidfogats icke mindre
än 874 amendement, bland hvilka
bestämmelsen om stämpelskatt å
bondp, reverser och aktiebref torde
vara en af de vigtigaste. Förslaget
hvilar nu i konferensutskottets hän
der och kan icke upptagas till slut
lig omröstning förrän detta utskott
kommit till enighet med afseende på
amendementen, hvilket kan taga
från en till ett par tre veckor i an
språk. De fiesteförändringarne torde
representanthusets medlemmar i ut
skottet godkänna utan vidare in
vändningar, men med hänsyn till
några punkter, s&rskildt sockertul
len, som af senaten höjts till 20 pro
cent ad valorem, torde det blifva
nödvändigt för senatens utskotts
medlemmar att göra eftergifter.
Utsigterna for svenska
dra re.
at van-
En medarbetare i en stockholms
tidning har nyligen interviewat den
vidbereste L. O. Smith, som sista
tiden vistats i Stockholm, om utsig
terna för svenska utvandrare till
främmande verldsdelar. Smith, som
upplyser derom, stt han noga stude
rat frågan i alla länder, och förut
skickar den anmärkningen, att han
alls icke tillstyrker emigration, ut
trycker sig sålunda om saken:
"I Förenta Staterna utbjudes ju
land gratis åt invandrare. Af en
tillfällighet fick jag lära känna af
hvad beskaffenhet denna jord är.
Nyligen exproprierade regeringen
ett indianterritorium och inbjöd
emigranter hvarje nybyggare er
höll 160 acres jord, några fingo god,
de fleste dålig mark för jordbruk.
Naturligtvis tillströmmade massor
af menniskor—men om några år ha
de de flesta "farmers" flyttat der
ifrån. Produktionskostnaderna vo
ro för stora.
Canada vore det enda land jag
verkligen skulle kunna anse lämp
ligt för svenska emigranter. I dess
inre, i Alberta, kan en invandrare
få verkligt god jord gratis. Och här
kan han oaktadt de svåra kommuni
kationerna otvifvelaktigt arbeta sig
fram till oberoende.
Sydamerika? Ett land, bebodt
och styrdt af spanjorer, som äro
skälmar, och indianer, som äro bof
varf Land kan här nog fås, men
kommer nybyggaren till välstånd,
så blir han på alla möjliga sätt ex
ploaterad och utplundrad af de oli
ka ländernas eländiga styrelsen I
Brasilien hotas han dessutom af
pest och feber, som undergräver
äfven den starkaste fysik.
I Nordafrika finnes ingen möjlig
het för svenska utvandrare, åtmin
stone hvad jordbrukare och obemed
lade beträffar, att slå sig ned. I
Natal, Kap och Orange-fristaten
finnes redan tillräckligt mänga ar
mar. Men i Transvaal, det förlof
vade landet, finnes jord att få gra
tis, och här skulle nog en svensk ko
loni på en hundra personer kunna
slå sig ut. En ensam nybyggare
finge det svårt nog. I hela landet
råder brist på vatten, och på oländi
ga slätter finner nybyggaren kanske
icke en kristen själ till hjelpoch up
gänge.
Gräshopporna i landet utgöra
emellertid, det måste framhållas, en
fruktansvärd risk för landets jord
bruk och kunna på en natt förtära
frukten af många jordbrukares hela
arbete för året. Hvad Rhodesia be
träffar, finnes der brukbart land
blott kring jernvägen för öfrigt
utgöres hela landet af öknar, som
ej p& länge kupaa nås af civilisatio
nen.
Hvad de asiatiska länderna—sär
skildt Indien och Kina angår, äro
dessa öfverbefolkade. Härtill kom
mer, att de äro fullkomligt sociali
stiska samhällen, d. •. s. att staten
här eger all jord. Invåoarne äro
hvad den stora massan beträffar
slafvar, mera djur än menniskor—
lyckliga utan tvifvel p& grund af si
na små behof, men.... Icke finnes
här något fält för utvandring.
Australien slutligen är ju arbeta
reorganisationernas förlofvade land
och der finnes allt realiseradt, hvad
jag kämpat för—men sannerligen,
såvidt jag kan se, ej till arbe tames
bästa.
I parken i Sydney räknade toan
en natt 1,100 uteliggare. Arbetslö
nen för ea 8-timmars arbetsdag är
uppdrifven till $2.50 a $3 pr dag.
Jag gick fram till en af de arbetslö
se och frågade honom, hvarför han
ej arbetade. "Jag ville nog," svara
de han, "men får ej för fackförenin
garne, som förbjudit mig att motta
ga arbete mot lägre lön än $2.70 per
dag."
En svensk arbetare bör éj emigre
ra dit, om han ej på förhand försäk
rat sig om arbete. Hvad jord be
träffar, är god sådan lika dyr som
härs. Och skatterna äro oerhörda,
tiodubbelt högre än här."
Farmen.
bearbetning.
Ur
Jordbrukaron#Tidning.)
JbuJamålet med bearbetafngen.
Genom jordens mekaniska bear
betning söker landtbrukaren för
nämligast att uppn& fyra ändamål:
v
,-• -•-. v
1) Söker han att luckra jorden, för
att a) påskyéda jordbeståndsdelar
nes förvittring och befordra växt
ligheten genom att låta luft, värme
och vatten lättare intränga b) gifva
jorden föwnåga att, såsom en porös
kropp, k?uulijnsex'a så mycket gas
som möjliijli ur luften c) gifva jor
den föm»ii-a [att hastigare afdunsta
öfverflödljf flifvtighet d) underlätta
växtrötternas inträngande i jorden.
2) Söker J|an att utrota ogräset,
antingen gÄiom att gräfva ned
ogräsfröot. si djupt att detta icke
kan gro, elM- geoom att utrota det
grodda ogi^jft.
3) Sökép htiÉ att blaäda gpöänmgs
ämnen iriéd jjorden och äfven att
väl blandär neije olika jordlagren sins
emellan.
4) Söker han att tillreda åkern för
utsädets utveckling så gynsamt som
möjligt.
För att ujspnå dessa ändamål må
ste landtmanben företaga åtskilliga
arbeten.
JPlogarbetet.
Plogarbetet är det vigtigaste yid
jordens bearbetning, emedan genom
det samma alla ofvan nämda ända
mål mer eller mindre uppnås. Vid
ett fullkomligt plogarbete måste
plogtiltan afskäras lod-och vågrätt,
skarpt och jemnt. Fåran måste all
tid tagas lika bred, vändningen må
ste alltid ske i samma vinkel, Bå att
hvarje ny fåra noga täcker den före
gående, och vändningen måste vara
så stark, att den forna ytan kommer
het och hållet nedåt, men icke så
mycket, att den efterföljande harf
vens inträngande eller tillträdet af
luft, värme och fuktighet förhin
dras.
I öfrigt bör man fösta uppmärk
samheten vid
1) Plogfårans djup. I allmänhet
gäller som regel att verkställa plog
arbetet så djupt som möjligt. Djup
plöjding medför följande fördelar:
a) Det lager, hvarur växterna hem
ta näring, ökas derigenom och de
deri befintliga näringsämnena^göras
lösligare genom humusens fördelning
i de djupare lagren samt luftens,
värmens och-vattnets inträngande.
b) Om två jordarter, hvilka till sina
egenskaper komplettera hvarandra,
sä kan genom ljupplöjning en utom
ordentligt gyrfsamt verkande fysika
lisk- joedföpbät ring-^-åstadkommas.
Detta är i synnerhet fallet med
grus-, dy- och sancfjord, som har le
ra eller merge I till alt c) Alla djupt
växande plantor, i synnerhet rofvor,
klöfver och äfven skidfrukter trifvas
mycket säkrare i djupt plöjd jord.
d) Växterna ä^o vid djup kultur
mindre underkastade vissa sjukdo
mar, t. ex. brand, e) Halmfrukter
nas benägenhet att lägga sig ifråga
kommer vid djup kultur mindre ofta,
emedan halmen, i följd af rotens
kraftiga utbildning, äfven utvecklas
kraftigare, f) Växterna lida vid
djup kultur mindre genom stark
torka och mycken väta. De öfver
sta jordlagren torka naturligtvis
först ut ju djupare lagret sålunda
är, i hvilket växtrötterna obehin
dradt kunna intränga, dess längre
bibehålla de fuktighet.
I omvändt förhållande, ja djupare
en genomsläppande jord är luckrad,
dess djupare står vattenytan, dess
mer fördelas vattnet, och växterna
lida således mindre vid mycken vä
ta, i synnerhet -grund! växande såda
na, såsom t. ex. korn.
Djupplöjning är deremot olämplig
der alfven består af en massa, hvars
blandning med åkerjorden skulle
skada den sendee, i synnerhet då alf
ven är grus artad eller grofsandig
och under vissa omständigheter äf
ven då han är lerig. Ju lerigare
åkermatgjorden* är, dess försigtiga
re måste man-vara vid upplöjandet
af lerig alfa ,£ senare fallet använ
der man i stället för djupplogen
he'.lre en skum- eller vanlig. Vi kal
la matjord till 4 tum grund, från 4—
8 tum medeldjup, öfver 8 tum djup.
Vill man fördjupa matgjord, så får
man aldrig glömma, att till genom
gödsling af det djupare jordlagret
äfven mera gödsel är nödvändig, att
den upplöjda råa jorden har brist på
qväfveföreningar och ofta äfven
brist på lösliga mineralämnen, att
sålunda växter med grunda rötter, i
synnerhet de flesta halmväxter, icke
kunna trifvas i! den samma. Man
fördjupar således matjorden vid od
lingen af s icfeha växter, hvilka i
följd af stark rot- och bladbildning
kunna uppsöka sin näring från en
större omkrcts^och kunna upptaga
mer qväfveföreningar ur luften t.
ex. potatis,1 rétvor,' räps, och bland
halmfrukterii ahafre.
I följandö *fall bör man plöja
grundt: a) ^ä|j
gödsel skall nedplö
jas, på det att den samma må hasti
gaije förrut\iia-och vid påföljande
plöjning åter ^öjas ned och täckas
"i V Jj*
*y*i"
'"f,
0
f/ •^v-^^rr.
x,
a?
*.•--- ••?•", ,.- •.- .• -, I
med jord. b) Vid stubbens nedplöj
ning, på det att den samma så ha
stigt som möjligt må förruttna och
ogräsfröna gro så snart som möjligt.
Endast i de fall då på sädesstubben
icke sedan användes djupplog före
vintern, bör stubben plöjas djupt
och ogräsfröna på detta «&tt begraf
vas.
2) Plogfårans bredd. Don största
tillåtna bredden beror af billens
bredd. Ju bredare fåran tages, dess
plattare lägger sig den vända tiltan
på jorden ju smalare, dess mer upp
rätt st&Iler den sig. Vid sädesstub
bens nedplöjning bör påbindande
jord upptagas så smala fåror som
möjligt på det att jorden mer må
förlora sitt sammanhang och på det
att stubb och ogräs hastigare må
vissna och förmultna. Äfven vid
djupplöjning )sör på medelmåttig
och tyngre jord fårans bredd icke öf
verstiga 5 tum, emedan jorden då
bäst kommer i en fördelaktig jäsning
och mellan arbetena på detta sätt
bäst undvikas.
Arbetet med har faen.
Harfningsarbetet har till ändamål
att sönderdela plogsnittet, jemna
åkerns yta, nedmylla utsädet, for
störa ogräset, göra en tillhårdnad
jord åter tillgänglig för atmosferen
och bearbeta jorden för de uppspi
rande fröna. Som hufvudregler för
harfning kunna följande regler gälla:
1) Åkern bör aldrig harfvas
vått tillstånd, emedan eljest alla po
rer tillslutas och marken hårdt till
trampas af dragame. Ju tyngre
jorden är, dess mer bör detta iakt
tagas, äfven vid nedmyllandet af
vårsäden mer än vid vintersäden,
emedan hos vintersäden frosten åtar
luckrar upp den sammantrampade
jorden.
2) Före vintern bö£ ingen obe
sådd åker harfvas, på det att frosten
bättre må kunna inverka. Blott om
man under vintern vill påköra göd
sel, kan man förut något litet ut
jemna fältet.
3) Enligt regeln sker aTltid en
harfning emellan två plöjningar, och
alltid måste det gälla som regel, att
fältet icke harfvas omedelbart efter
plöjning, utan några veckor utsåt
tes för luftens inverkan. Ju tyngre
jorden är, dess mer angeläget är
detta, men på tyngre jord hårdnar
under tiden skorpan så, att harfven
icke mer kan verka, För den skull
är det ofta på lerjord nödvändigt att
välta eller rullharfva jorden omedel
bart efter plöjningen för att derige
nom förhindra kok bildning.
4) Förflyter längre tid mellan
två plöjningar, så bör man icke ge
nast färdigharfva fältet, utan harf
va några gånger, på det att jorden
må bättre hållas öppen.
5) Äfven bör vid sådd allt för fin
pulverisering undvikas. Specielt
bör man aldrig harf va vintersäden
mycket fint, emedan små kakor
skydda de unga plantorna mot fro
sten.
Harfven utöfvar största verkan,
pm den föres tvärs öfver fårorna
om deremot vid tvärharfning upp
står ett skadligt omvändande af gräs
torfvan, så är det bäst att föra harf
ven i diagonal riktning. Ofta bedö
mes harf ni ngsar betet ensamt deref
ter^ om åkerns yta blir mer eller
mindre genomharfvad, då deremot
hufvuduppgiften vid harfningen be
står i att sönderdela plogsnittcft till
dess fulla djup.
Minneapolis-krönika.
Den starka värmen under förra
veckan förorsakade icke ringa lidan
de både bland folk och kreatur. Per
soner, som nödgades arbeta ute un
der den glödande solens strålar, sto
de i stor fara att duka under, men
underligt nog förekammo dock yt
terst få fall af svårare natur. Ym
niga regn hafva fallit nästan hvarje
dag och Mississippifloden är för när
varande h§gre än den under långa
t'der varit vid denna tid på året.
Några af sågverken hafva jå grund
af för högt vatten nödgats afstanna
tills vidare och flere tusen arbetare
gå arbetslösa. Icke så få af de hus,
som äro nere vid flodstranden, stå
åter under vatten. En väldig hjord
af tama elgar har under veckan hop
pat på våra gator. De sågo i all
mänhet mycket välfödda ut men
miudre stillsamma än önskligt vore.
Frågan öra de båda Younger brö
dernas benådande och utsläppande
ur statsfängelset i Stillwater har äf
ven här i staden väckt ganska stor
uppmärksamhet. Younger bröder
na tillhörde, såsom de flesta af tid
ningens läsare torde minnas, det
röfvareband,som för 21 år sedan för
sökte röfva banken i Northfield,Min
nesota, och dervid mördade en af
banktjenstemännen. ooh sårade en
-•-r -.- V ,-/-
»s
v r"~«.*
annan. På grund af deras delaktig
het i dessa brott dömdes de till lifs
tidsfängelse. Frank ooh Jesse James,
hvilka ansågos för och utan tvifvel
voro bandets ledare, lyckades und
komma och derigenom helt och hål
let undgå straff. Den ene af dessa
föll för flere &r tillbaka för en lön
mördares kula, röen den andre åt
njuter denna dag alla de fri ooh rät
tigheter, som hvilken annan ameri
kan som helst. Nu göres emellertid
ett kraftigt försök att utverka fån
garnas benådning och jag spår, att
man kommer att lyckas. Min egen
mening skall jag icke i denna sak
uttala, men hvar och en förstår, att
man på skenbart rättfärdiga grun
der kan kämpa för hvilken sida som
helst. En af våra dagtidningar sa
de härom dagen» att den icke skulle
hafva något emot att se Younger
bröderna lösgifna, om blott några af
"våra ålderman beordrades att intaga
deras platser i fängelset. Nog låter
det styft, ty derigenom ställas ju
stadsfäderna i jemnbredd med röfva
re och mördare och hvem kan då haf
va något förtroende för deras rege
mente. Någon fara för våra stor
män att komma till Stillwater finnes
icke för närvarande, men oklokt gö
ra de, om de ej i tid bereda sig på
hvad komma kan, ty hämden är icke
död, den endast slumrar tin någon
tid.
Hvarje rättänkande, sedligt ren
man eller qvinna i nordvestern utan
afseende på politisk öfvertygelse
blygs ända ner i tåspetsarna öfver
utnämningen af J. Goodnow till en
ansvarsfull konsulatbefattning. Icke
har det skett af okunnighet ty de
allvarligaste protester hafva inlem
nats, men se, en politisk räkning
måste på detta sätt betalas, Det
ser verkligen ut som om en större
del af embetsmännen hade"förlorat
all tro på Gud, all vördnad för sam
vetets bud samt i ord och handling
praktiserade den gamla satsen:
"Med rätt och orätt man tager allt
lätt, emedan ma^ godset kan fånga."
Att en ooh annan "bran vinskruka"
från Minfiésöta ruTIade ända ner till
Washington för att höja sin doftan
de stämma till hr Goodnows försvar
var ju helt naturligt, men det bör
ock blifva lika naturligt för valmän
nen i vår sköna stat att vid ett kom
mande val strunta i de gamle koc
karnas illaluktande uppkok. Man
må kalla mig hvad man vill, från
känna mig rättigheten att uttala
min öfvertygelse rörande dagens
brännande fräigor, .le åt vårt barns
liga försök att undervisa våra land
män om de myndiges onda gernin
gar, men med ett godt samvete
kommer jag att fortsätta att tala
sanning äfven då den svider såsom
salt i färska sår. Det är ock pres
sens oafvisliga pligt att "höja ett var
ningsrop emot det onda, hvarhelst
och i hvilken form det än yppar sig.
Hvad månne är den verkliga orsa
ken till de hårda tiderna och den
allmänna arbetsbristen? Hyem kan
gifva ett tillfredsställande svar? Vi
hafva blifvit så vana vid att höra de
mest orimliga påståenden med afse
ende på saken, att man kan ibland
blifva frestad till att tro hvad som
helst. Att det icke är brist på pen
ningar i landet, som är orsaken till
bristen, märkes bland annat äfven
deraf, att om några goda värdepap
per utbjudas till försäljning, så låta
icke köpare vänta på sig, och icke
sällan kunna dylika bonds eller hvad
det vara må afyttras till rätt höga
priser. Missväxtår äro icke heller
orsaken, ty då vi taga hela landet i
betraktande så måste vi bekänna,
att oss här intet fattats. Hvad är
det då? Är den öfverhandtagande
snikenheten efter slem vinning roten
och uppbofvet till allt det onda?
Saken tål att tänka på. Eller få vi
söka orsaken i det stora sedeförderf
vet bland höga och låga? Ja, vän
ner, här är sjelfva hjefteroten till
allt. När vi såsom en nation eller
såsom enskilda börja sedligt lefva
såsom Guds folk egnar, skall en gyl
lende tid åter inbryta i vårt land
oeh de fattige icke lida brist p& lif
vets nödtorft.
TtHf
rv.
i^|§=
N,f 4,~v k
1
''.J/ ••«. "'""...v
t.:\:
S V
'i v.
1
V&rt lands stora tt&tlönaldag fira
des här i staden måndagen den 5
dennes. Endast några arbetareför-»
eningar hade sina picnics på den 4
Flere af våra svenske församlingar
hade föranstaltat om tillställningar
i det gröna för söndagsskolbarnen.
På qvällen skulle ett ståtligt fyrver
keri hafva förekommet ute vid Lake
Harriet, men en väldig regnskur
gjorde slut på hela härligheten i
förtid och sände de skådelystne huf
vudstupa hem, våta som kråkor.
Inga svårare olyckshändelser före
kommo i &r»:"
••C" 'Ä
V i, ly S i
Ji, "f
s
v
Wn''VT *?i 'J/
wv
1
.••_ :l .::/ v. rr. /.- .• -.-
Tyskland. En ny proposition om
anslag till tyska flottans tillökning
kommer att framläggas för tyska riks
dagen, d& den äter samlas. Preussi
ska deputerade kammaren fattade den
31 maj det beslutet, att qvinnor och
minderåriga ej må vara medlemmar af
politiska föreningar eller deltaga ides
sas sammankomster. Ett antal qvin
nor ämnar nu till rikskansleren inlem."
na en protest mot landtdagsbeslutet.
Österrike-Ungern. Från Budapest
meddelas, att upproriska demonstra
tioner, ledda af medlemmar af depute
radekammaren, förekommit 1 Eger,
Anledningen till orolighetorna var att
myndigheterna vägrat gifva tillåtels«
till hållande af ett folkmöte å stadshu
set. Gendarmerna förolämpades och
de samlade skarorna intogo en så ho
tande hållning, att trupper måste ut
kallas för att skingra dem. Flere per»
söner ha arresterats.
Östafrika. I Kairo har Mustapha
Khramel på ett möte, hvari 2,000 perso
ner deltogo, föreslagit att bilda en
fredsliga mot den engelska ockupatio
nen af Egypten. Enligt hvad förlju
des kommer den anglo-egyptiska ex
peditionens kärar att förstarkas med
10,000 man. Afsigten är att intaga
Omdurman och återeröfra Dorfur,
Kordofan och andra platser. En ko
lonn kommer att taga vftgen utefter i
Khar tumsidan af Nilen.
Italien. Stora underslef hafva blif
vit upptäckta 1 Vatikanen. Pfifven har
befallt, att rättvisan skall ha sin gång
hvarför man gjort anmälan om saken
för de italienske myndigheterna
Gardasjön och Podalen hemsöktes ny-,
ligen af en våldsam hvirfvelstorm, åt
följd af hagelbyar. Ovädret förorsaka
de stor skada. Alperna voro betäckta
af nyfallen snö. I Venedig rasade ett
häftigt oväder. Gatorna öfversvämma
des och stor skada anstäldes. Kap
tenen Cei har uppfunnit ett gevär,med
hvilket 80 skott i minuten kunna affy
ras utan att geväret behöfver tagas
från skuldran. Experiment vidtagas i
dagarne med det nya mordvapnet för
italienska arméns räkning. ,--v
Turkiet. Ur god källa förl judes, att'
turkarnes förlust i kriget är vida stör
re ån officielt uppgifvits. Den lär upp
g& till 3,123 sårade, 1,567 stupade och
200 försvunna, sannolikt tillfångatagna
af grekerna. Fredsunde, ha dlingarne
föras ganska lamt å matteernas sida.
Sultanen vidhåller sina anspråk
Tessalien oeh har till och med varit
fräck nog att tillställa de krönta huf
vudena i Europa särskilda telegram
att vederbörande måtte ställa sig på
hans sida. Han började sina försök
med kejsar Wilhelm, som hela tiden
lagt i dagen sympatier för den grymme
turken, men fick till svar, att den unge
kejsaren ej kunde frånträda de öfriga
makternas beslut, hvilket visserligen
grämde honom storligen men kunde ic
ke hjelpas. Kejsame Nicolas och Frans
Josef, president Faure, drottning Vic
toria och konung Umberto rådde sul
tanen till att foga sig efter makternas
önskningar. Härtill är han emeller
tid alls icke villig och att han ej heller
Ämnar så göra framgår deraf, att han i
dagarne tillställt makterna en ny not,
hvari han föreslår, att Turkiet med an
ledning af det oroväckande tillståndet
på Kreta skall sända förstärkningar till
ön, hvilket förslag tydligen är afsedt
att gifva makterna en vänlig vink om
hvad sultanen har i sigte
Grekland. Den mot grekiska konu$»\
gafamiljen fiendtliga ställningen ty£
kes ha lagt sig. Den rastlösa verksam
het, som drottningen, kronprinsessan
och prinsessan Marie utvecklat till för
mån för de sårade och flyktingarne
har mycket bidragit till att öfvertyga
befolkningen om meningslösheten af
agitationerna mot dynastien. Vidare
har det gjort ett djupt intryck, att de
mest ansedde borgarne i Athen och
bland dem äfven de nyligen störtade
ministrame Skuzes, Lovidis och Mau
romichalis ingått som menige soldater
i borgarebeviipningen för att bidraga
till att upprätthålla ordningen i huf
vudstaden. I tidningarne diskuterar
man redan frågan om det icke är nöd
vändigt att för framtiden fråntaga de
skiftande parlamentsregeringarne allt
inflytande på arméns organisation och
genom en författningsförändring öka
konungens makt såsom högste krigs
herre. BOf vareoväsen
det tilltager i
betänklig grad i Grekland. Rymda
straffångar och irreguliera soldater ha
bildat stora band, som öfverfalla byar
ne och röfva, mörda och plundra öf vor
allt. Bönderna ha vändt sig till rege
ringen med anhållan om hjelp, men
denna har svarat att hon ingenting kan
göra. Bönderna organisera sig derför
nu på egen hand för att försvara sig sji
godt de kanna -i'
Z'
3?
Från Utlandet.
Bulgarien. Bnligt hvad förljudes
tros det, att furst Ferdinand, som
nyligen aflagt besök i England, har för
afsigt att proklamera Bulgarien såsom
konungadöme.
Frankrike. President Faures myc
ket omtalade resa till Ryss tand kom
mor att företagas i dagarne, heter det
nu. Åfvenså vill man veta. att det de
finitiva alliansfördraget mellan Frank
rike och Byssland kommer att under*
tecknas under denna resa. v
Vestafrlka. Med ängaren "Roma",
som från Vestafrika anliindt till Liver
pool har ingått meddelande om att
kannibaler angripit en karavan, som
transporterade varor best&lda för en
svensk i Rio del Reys-distriktet. En
del af karavanens manskap dödades
och förtärdes af vildarne. En tysk mi
litftrexpedition, som utsändts för att
straffa kannibalerna, har dödat ett
stort antal och brflnt deras byar.
Ryssland. En mängd arresteringar
ha företagits i Petersburg. Flere hög-1
stående personer och äfven några dar
mer ha blifvit satta bakom lfts och
bom. Allesamman aro anklagade för
att. ha sålt mobiliseringsplaner till
Österrike och detta för ett jemförelse
vis ringa pris. Den mest kompromet
terade ar dofctor till en general. Samt
lige de arresterade hafva förts till Pe
ter Paulsfästningen.
4
rf'
11
i^4
If
•n fa
1 A
v-
V* h!»
ti
5
JM
4
»v?
DEFEC.T 1 V