Minnesota stats tidning. [volume], August 11, 1897, Image 4

About Minnesota stats tidning. [volume] (St. Paul, Minn. ;) 1895-1939

Image provided by: Minnesota Historical Society; Saint Paul, MN

                
fllinnetota Stats Tuning publ. {o.
VTftnhesota Stats Tjtdntng,
187 East 7th St., St. Paul, Minn.
Entered at the Post Office at St. Paul,
Minn., as second dass matter.
-iSumma.... 1,647 kg. \n\n V "l i v V
v
npc
I Säj
r£?"
7 s
fS Ti
^SKAFFAREN,
tJtgifves Irvarje helgfri ONSDAG
«T. PAUL, MINN.,
Prenumeratloaävilkon
Xttftr ,.....• i.so.
Sexmånader $0.79.
v Ett ftr till Sverige $3.00.
Sex månader till Sverige $ 1.35.
I dessa priser är postarfvodet lnberäkn&dt
Till prenumerantsamlare lemnas liberal
rabatt.
Prenumerationsmedlen böra helst sändas i
registrerad bref. Post- eller Express Money
Orders under adress:
Den kostsammaste lyxartikel vårt
land eger är utan tvifvel kongres
sens öfverhus, senaten.
Läran om att silfver och hvete
följas åt i marknadsvärde tyckes nu
mer» ej vilja hållastreck.
Vissa politiei inom vår egen stat
synas hafva allt klappadt och klart
hvad nästa statsvalsedel vidkom
mer. Huru vore det emellertid att
låta folket få ett ord med i laget in
nan statsvalsedeln i Minnesota upp
ställes?
i Lifförsäkringsbolagen neka att
ft taga sig guldgräfvarnes i Alaska
lififörsäkring. Denna omständighet
torde emellertid ej komma att af
skräcka någon våghals från det
högst äfventyrliga försöket att i
'Klondyke söka sin lycka eller
graf.
Tusentals sysslolöse arbetar® haf
ta nu öfvergifvit storstäderna samt
Jbegifvit sig till skördefälten i Red
iRiver-dalen och annorstädes. Det
)är godt och väl att stadsarbetaren
ålunda kan bereda sig en välbehöf
ig lo^B^i^-wdaen^eaMBga gjorde «sä
kerligeu bättre »om ée ock stannade
ii
jpå landet TTndet vintern äfven om
lönen då blefvö ringar*^
Under loppet af 11 månader ha
amerikanska fabrikanter exporterat
Velocipeder till värde af $6,122,339.
När denna summa sammanställes
\ned exportsiffran för samma varor
under motsvarande tid förlidet rä
kenskapsår, hvilken blott belöpte
lig till $1,328,214, så inses strax att
lenna industri utvecklats med jette
Wg.
Sockerförbrukningen i Förenta
Btateraa förlidet år anslås till 2,
993,319 tou, motsvarande 63 pounds
W
capita
för landets befolkning.
Utaf denna sockermassa importera
des 1,739,313 ton och 354,506 ton
producerades inom landet. Under
)öe senaste 16 åren ha endast ed tion
dedel af det förbrukade sockret pro
i ducerats här hemma och nio tionde
lar ha införts från utlandet. Detta
Vill säga att vårt land under antyd
da tidrymd utbetalt årligen cirka
|lO0,OOO,OOO för socker. Nekas kan
jjicke att dessa siffror tala för socker
etodlingens utvidgande och bedrif
Vande i större skala.
Åkerbruksminister Wilson har
ändt tvenne ombud till Sibirien för
jtt på ort och stålle undersöka jord
bruksförhållandena derstädes samt
fierom afgifva noggranna rapporter.
[Man befarar nemligen, att Sibirien,
på den under byggnad varande jern
Vägen blir färdig, kommer att upp
träda som en farlig konkurrent till
förenta Staterna a verldens hvete
inarknad. Det beräknas emellertid
i^tgå fyra a fem år innan den stora
S^iberiska jernvägen hinner fullbor
das, hvadan ingen fara ännu lär va
^ra för handen. Mr Wilson handlar
raelJertid klokt att i tid göra sig
ndorrättad om förhållandena.
.Den af engelske kolonialministern
fefyam ber lain så varmt förordade och
åtminstone af Canada och Sydafrika
JM falla planen om en närmare sam
manslutning mellan England och
•fless kolonier till ett slags rika federa
tion tyckes icke vinna erkännande af
Samtliga Storbritanniens kolonior.
motsats till pi*emierministrarno i
Canada och Kapstaten, Laurier och
Sprigg, skiljer sig premiernuniatem
Nya Syd wales, sir G. H. Reid, från
Chamberlains åsigt. Han höll nem
ligen härom dagen vid en bankett i
fiotex Metropole i Loadon ett längre
tal, i hvilket han bland annat ytt
rade: "Det förhåller sig ioke ailde
tes sam man. sagt, att austr&Merna
feysa en uppriktig önskan att inträ
åa i en riksfederation. Detta ord
Mingar visserligen mycket vackert.
k»en jag bar ännu aldrig Mrt
statsman förklara hvad som egentli
gen menas dermed. Australiens be
folkning har vant sig vid att sköta
sina angelägenheter alldeles såsom
det engelska folket, och den sätter
en ära uti att stå på lika fot med en
gelsmännen. Intet försök att trän
ga kolonierna tillbaka, att nedsätta
dem till något obetydligt eller göra
dem till e.n betydelselös faktor vid
sidan af Westminster, skall finna
anslutning i Australien. Det engel
ska folket behöfver icke arbeta för
en närmare sammanslutning mellan
moderlandet och kolonierna, ty en
förbindelse blir ofta endast tyngre
genom att föreningslänkarnes antal
ökas. Jag får bedja engelsmännen
betänka sig innan de införa nya för
eningsband. Det naturliga bandet
är, att vi hafva samma blod, samma
historia, samma traditioner och sam
ma framtid." Premierministern Reid
har äfven sedermera offentligt utta
lat sig i samma anda och isynnner
het satt sig emot planen att låta re
presentera kolonierna i riksparla
mentet i Westminster, hvilket en
dast skulle 3töra parlamentets arbe
ten och öka riksregeringens svårig
heter. En författningsenligare uni
on skulle icke komma att stärka Au
straliens känslor för moderlandet.
Australien vill behålla sin "home
rule" och på inga yilkor låta regera
sig från London.
Turkiska grymheter i Tessalien.
För någon tid sedan afsftn.de stor
makterna sändebud engelska, ryska
och italienska delegerade till Tessa
lien för att på ort och ställe under
söka förhållandena, utstaka det
gränsområde, som skulle öfverlem
nas till Turkiet, och för öfrigt taga
reda på provinsens finansiella förmå
ga och den skada, den kunnat lida af
kriget. Dessa delegerades rapport
föreligger nu, och är i mångt och
mycket af sådan beskaffenhet, att
den måste väcka den största upp
märksamhet och borde öppna ögo
nen på alla kristna, civiliserade na
tioner. Några utdrag ur de delege
rades rapport torde vara tillräckli
ga för att visa faran af att låta det
turkiska väldet utbreda sig, om det
också icke, åtminstone för närva
rande, kan utplånas.
I trämsta rummet omtalar rappor
ten propaganda# för Islam. Redan
militärattachéerna som åtföljde den
turkiska armén under fälttåget vis
ste berätta om förföljelser mot de
kristna och att dessa på flere ställen
aDtagit Islam för att på detta sätt
rädda sig undan turkarnes förföljel
ser. Den kolossala utsträckning
som dessa förföljelser nu antagit
konstateras af de delegerades rap
port
Antalet af dem, som på grund af
den muhafnedanska pöbelns och pre
sternas fanatiska uppträdande af
svurit sin kristna tro, är häpnads
väckande stort. Icke mindre än 59
byar hafva genom eld och svärd
tvungits antaga islamismen, mer än
63 kyrkor hafva förvandlats till mo
skéer och Cirka 5,000 kristna hafva
tvungits afsvärja sina fäders tro.
Från de kristna predikstolarne för
kunna nu Muhameds prester Islams
läror och från kyrkotornen hafva
klockorna nedslagits och i stället för
deras klang höres nu den muhame
danske prestens skriande röst.
Helgonbilderna hafva skändats
och kyrkoprydnaderna ^plundrats,
nattvardsoljan har.utslagits, korset
trampats med fötterna och biblar
och böcker släpats omkring i gat
smutsen o. s. v. Vid dessa tvångs
omvändelser sattes sabeln på de ar
ma offrens bröst eller svärdet på
strupen, och der detta icke hjelpte
användes tortyr.
I synnerhet blehro de mera stånd
aktiga presterna omenskligt be
handlade. På dessa afskar man först
händerna och derpå armarne och,
derest cle ännu nekade afsvärja sin
tro, blefvo de ändtligen dödade.
Rapporten anför ett fall, der man t.
o. m. lade glödande kol på prestens
nakna mage och höll en bibel för
hans ansigte,- uppmanande honom
hånande att hålla en predikan för
dem. v
Så A&ngt i»%iöB^förf^^serna!
Men rapporten omtalar andra knep,
genom hvilka
salien för Islam.
De bestå deruti, att den kristna
befolkningen, som af en eller annan
grund tillåtes bibehalla.sin religion,
"tvingas underteckna petitioner till
sultanen och makterna med anhållan-,
att få förblifva uftder sultanens mil
da spira". En massa dylika petitio
ner hafva redan öfverlemnats, men
först genom rapporten får man rik
igt klart för sig, huru de tillkom
mit. Det tillgår helt enkelt så, att
byn omringas af militär, hvars kom­
mendant uppmanar befolkningen att
underteckna en i förväg uppsatt
skrift, hvars innehåll är för de fieste
obekant.
Derest någon nekar efterkomma
denna uppmaning, blir han på det
grymmaste misshandlad och derpå
släpad i fängelse, der han undergår
tortyr till dess han antingen gifvit
efter eller afiider. I fängelset är allt
anlagdt på att snarast möjligt fram
kalla en sådan lösning. Brödskalkar
som råttor och möss qvarlemnat
samt smutsigt, stinkande vatten bil
da kosten, under det ohyra och
smuts göra det arma offrets existens
till ett syndastraff. Dessutom äro
de så belastade med länkar ooh ku
lor, att de knappast kunna röra sig.
Dagligen piskas dessa arma offer
under hjertskärande skrik och be
handlas på ett sätt, som man icke
kan beskrifva, till dess de under
teckna petitionen eller dödens räd
dande engel skonar dem för vidare
grymheter.
Ett exempel på dessa omenskliga
grymheter förtjenar specielt anfö
ras. Det var en ung grek i Trikalha,
som skjutit den turkiske gendarm,
hvilken våldfört hans moder och
tvungit hans fader att underteckna
petitionen. Efter att hafva piskat
honom nästan till döds och låtit ho
nom hungra i 48 timmar, som han
tillbragte liggande i sin egen smuts,
ryckte man af honom skägget, band
hans armar och hängde honom upp
med hufvudet nedåt, hvarpå man
knep honom med glödande tänger,
tills han dog.
Provinsen fir totalt ruinerad och
tillståndet tröstlöst, och då de utar
made flyktingarne en gång återvän
da, torde den nöd, som nu herskar
bland dem, blifva än större, och
hungersnödens svarta spöke visar
sig redan i det rika Tessalien, som
behöfver millioner för att kunna
hemta sig från det hårda slag, hvil
ket träffat provinsen.
Detta är blott ett litet utdrag ur
rapporten, som omfattar ett fyrtio
tal ark, men det oaktadt mer än till
räckligt för att visa, det turken fort
farande är hvad han alltid varit: fa
natisk, grym, blodtörstig och
röfvare och plundrare utan like.
I N N E S O A S A S I onsdagen DÉfj n
en
Färden mot nordpolen.
I "Vårt Land" läses:
"Upp genom luften, bört öfver
hafven, hän öfver jorden uti svind
lande färd"—styr "örnen" sin kosa
i dessa dagar. us
ende ns och åter
tusendens tankar följa dem på fär
den och vänta med hvarje underrät
telse från de dristige män, som nu
söka storma den ismur, som Bore
byggt kring sitt otillgängliga polar
fäste.
Huru ha de det nu? Når och Tivar
ifrån
kan man vänta första under
rättelsen från dem?
På den första af dessa frågor kan
man med ledning af hvad förut är
kändt om anordningarne för resan
gifva ett temligen säkert svar under
förutsättning att icke någon oberäk
nad olyckshändelse inträffat
Så länge ballongen sväfvar fritt
och oskadad i luften bör färden vara
både beqväm och angenäm. Tempe
raturen håller sig vid denna årstid i
polartrakterna snarare öfver än un
der fryspunkten, solen lyser hela
dygnet och af blåst finnes det icke
någon känning, enär ballongen föl
jer med vinden.
Mat och dryck af yppersta beskaf
fenhet medföres i öfverflöd. Man
hoppas att i perlande champagne få
tömma den upptäckta nordpolens
skål. Och en särskild kokapparat,
djupt under gondolen, lemnar till
fälle till lagning af varma rätter.
Utrymmet är mera knappt till
mätt. Det är ock beräknadt, att
två skola vaka, medan en hvilar.
Och för den sofvande finns plats nere
i gondolen, der han har att krypa in
i sin sofsäck af renskinn, hvilken
tjenar såväl till madrass som täcke.
Observatorium och arbetsrum äro
inredda 1 "andra våningen", i rin
gen, som sammanhåller ballongnä
tets linor. Här äro fästade de mång
artade vetenskapliga apparaterna,
härifrån hålles utkik och göras iakt
tagelser, omställas styrseglen, tagas
fotografier och uträknas läget o. s.
v. Allt detta tager tiden i fullt an
språk för de båda vakande. Dygnet
rundt måste iakttagelser göras och
anteckningar ske. Och tiden måste
gå fort under detta oafbrutna arbe
te. Man hinner ej hafva tråkigt el
ler känna oro.
Det går sålunda ingen nöd på luft
seglarne så länge ballongen bär
dem genom rymden. Derför är ock
gifvet, att de i yttersta nödfall lem
na densamma. Mén timme efter tim
me försvagas bärkraften, oafbrutet
tränger gasen ut genom sidenet, allt
mora och mera .-jrlast måste utla­
stas för att hålla ballongen uppe oobs
slutligen nalkas den stund, enligt
beräkningarne midten åf augusti—
då den utmattade "örnens" vingar
falla slappa tillhopa och han ej läng
re förmår att lyfta sin börda.
Allt beror detta timar.
Sker det i polens omedelbara grann
skap eller slungas de resande af vi
driga vindar
:iBiot
det nordligaste
Grönlands e^p^ Nordöstamerikas
ogästvänliga ooi* obebodda trakter,
hundratal af mil från hvarje menni
skoboning, då för visso en hård
kamp |gr Hfygt att utstå,, Dag för
dag sänkef^ sig, solen djupare mot
horisonten, blit dess sken allt mat
tare, och dag fjSr dag ökas kölden.
Hvarje framåtskridande blifver omöj
ligt under vinterns långa natt, och
först då vår och sommar åter kom
ma med ljus ocl| solsken, kunna de
resande tänka att rikta sina steg
söderut mot människors boningar.
Huru skola de kunna härda ut un
der dessa långa, långa månader?
Kan ballongens hela packning
räddas och medföras och lyckas de
att med jagt förstärka sina förråd
torde faran för hungersdöd ej vara
så stor, äfven ofa öfvervintring blif
ver nödvändig^ Fortskaffningsme
del till både lands och vatten hafva
ock medförts i ballongen. De ega
sålunda mycket sinnrika slädar, så
bygda att skulle medarne brytas,
kan hela släden vändas upp och ned
och brukas lika väl i detta skick vi
dare hafva de en farkost, som kan
hopsättas på sex timmar och som
bär tre person^ och en last af 600
kilogram.
Man får derför ingalunda antaga,
att de djerfve resandena äro rädd
ningslöst förlorade, äfven om vinter
och sommar skulle förgå, innan de
åter uppnå civiliserade nejder. Men
öfver^vintringara» i Frams varma
kajuta, upplyst af elektriskt ljus,
under sång, miÄik och lekar, med
öfverflöd af lifveis nödtorft, torde få
anses såsom en barnasak mot Ibvad
Andrée och hans båda följeslagare
hafva att vänta-rom ej gynsamma
vindar medan bdillongen ännu håller
sig sväfvande i rymden för dem till
närheten af bebodda trakter, vare
sig i nordligaste^ Sibirien mot Beh
ringssund eller Alaska
I senare fallen tordé icke många
månader behöfva förflyta, innan, man
kunde hoppas, att telegrafen skulle
jorden rundt bära budskapet om ut-,
fördt stordåd, i?:
Men redan lånejf dessförinnan ha
polarforskarne någon möjlighet att.
genom medförda brefdufvor bringa
underrättelse om färdens förlopp.
Angående ballongens täthet med
delar en korrespondent till "Afton
bladet" följande:
Den 30 juni, 8 tlagar efter ballon
gens första fyllning, skedde den för
sta extra påfyllningen. Så vidt
man kunnat utröna, hade ballongen
under dessa 8 dagar, som den stått
fyld, förlorat cirka 50 kubikmeter
Pr dygn. Som denna beräkning om
fattar den tid, hvarunder ballongen
tätades, bör man hoppas, att resul
tatet skall visa sig ännu gynsamma
re för framtiden. I alla händelser
visar detta resultat^ att ballongen
är betydligt tätare i år än i fjor.
Den 1 juli företogs en omsorgs
full vägning af ballongen. Härvid
visade sig, att ballongens bärkraft
utöfver sin egenT tyngd samt provi
ant och bärrin* uppgick till 2,583
kg. Ballongen ha*fridare att lyfta:
Gondolen 250 kg.
Gondolens innehåll ,4.175
3 polarfarare med ekljperinir 330
8läpllnor
'S.'..............
486
Ytterligare diverse 1 biirrtngen...." 308
Sålunda kunna mtalföras 936 kg. i
ren ballast, hvaraf 404 kg. i form af
ballastlinor.
Men af den öfr i gallas
ten kan äfven
så småningom eft&r behof kastas:
Af ballong-proviantcéS..^i 300 kg.
Af släplinorna
......i
300
Af diverse SOO
Proviant m. ta. lör nära en m&nadg
friädfJtal 113
Summa.... 813 kg.
Alltså kunna 1,749 kg. kastas utan
att resenärerna behöfva blottställa
sig på hvad de nödvändigt behöfva.
Om ingen extra gåsförlust inträf
fade, skulle ballongen kunna bära
luftseglarne och en stor del af pro
vianten samt deras öfriga utrustnin
gar i cirka 34 dygn. I händelse af
extra förluster af gas genom tem
peraturförändringar, passerande af
höjder o. s. v. bör denna tid re
duceras till 25 a 30 dygn.
I ofvanstående beräkning ingår
icke den sista restinsen, som i ytter
sta nödfall kan tillgripas, nemligen
att kasta öfver boM alla nödvändig
hetsartiklar, ända till gondol m. m.
Om allt gått vjÉ, skulle sålunda
ballongen ännu ^unna hålla sig
iippe, om polarfaga&ie så önskat,
öch nedstigningen egb rum i dessa
4s£ar.
V iW.'
Augusti
Qeneralkomitén för resandet af en
minnesstod öfver vår store lands
man John Ericsson i någon af sta
den Minneapolis många parker hade
inbjudit alla svenska församlingar
och föreningar här i staden att utse
en medlem som representant på
sagde komité, hvilken höll sitt
sammanträde i Orpheus Hall, 102—
104 Washington iave., tisdagen den
10 dennes kl. 8 e. m. Tankarne
ibland vårt folk må med afseende på
denna sak som i så mycket annat
vara ganska delade, och derom är ju
ingenting att säga, men underteck
nad hoppas dock, att de många ätt
lingarna från högan nord, som i
denna del af vårt vicLsträkta land
nedslagit sina bopålar, skola förmå
ena sig om att uppföra en minnes
stod åt nittonde århundradets stör
stte ingeniör, vår frejdade landsman
John Ericsson. Det skall emeller
tid blifva intressant att se, om den
kungliga svenska afundsjukan och
misstänksamheten äfven vid ett så
allmänt företag Bkall göra sig gäl
lande.
detta sammanhang och otan att
i minsta mån vilja uttala mig med
afseende på hvarest den här ofvan
omnämda statyn bör resas, kom jag
att tänka på den natursköna parken
vid Minnehaka Falls. Tänk hvad
naturen der har slösat sina gåfvor
på en liten fläck! När landtbon gör
sitt besök till tvillingstäderna bör
han icke försumma att titta ut till
denna park för att en stund sitta
ned och betrakta Guds under i natu
ren. Menniskokonst har ock gjort
sitt
tal
4^,.v v
Mi nneapolis-krönika.
Om man får lita på tidningspres
sens omdöme om de sista veckornas
händelser, s& har omsider en än
dring till det bättre inträdt öfver
hela landet. Fabriker och verkstä
der, som under långliga tider varit
stända eller och med den minsta
möjliga arbetsstyrka hållits öppna,
gas stå färdiga att mottaga alla
de arbetare sopa med fördel kunna
användas. Detta låter godt och vi
hoppar, att det blifver så. Några i
ögonen fallande tecken uppå sannin
gen af dessa påståenden hafva vi än
nu icke sett i vår egen stad, men
vissa småbevis skönjas, som torde
innebära något. Vid flere af såg
verken arbetas 22 timmar om
dygnet, icke så få smärre hus upp
föras öfverallt, förbättringar af alla
slag förekomma i långt större ut
sträckning än under förra året och
en massa med smärre inteckningar
hafva under de sista 2* veckorna
blifvit aflyftade. Det är dock ännu
för tidigt att fälla en rätt dom öfver
dessa tecken, ty mer än en gång har
skenet bedragit.
l«07."
att göra platsen tilldragan­
de och en liten början till en verklig
djurgård är äfven att se. Vid sidan
af parken har staten låtit uppföra
hemmet för de värnlöse soldaterna,
som offrade sin bästa tid och sin
ungdoms krafter på nationens altare
för att förskaffa frihet åt den i träl
dom fordom nedtryckta negerrasen.
Det är rörande att se de gamle blå
klädde männen, många af dem blott
en skugga af hvad de en gång varit.
Aldrig kan jag se någon af dessa
utan att lifligt påminnas om gråt
och bönetiden på 60:
talet, när man
svårligen kunde påträffa någon som
icke hade älskade slägtingar och
vänner på slagfältet. O hvilken tidl
Vi minnas den som i går. Men hem
met som beredts åt de gam^ krigar
ne påminner oss ock om att här
ännu finnes kärlek qvar i verlden
och att de jordiska rikena förmå be
visa tacksamhet emot sina tjenare
för trogen tjenst. Här har kyrkan
mycket att lära och icke minst fri
kyrkan i Amerifea* v
"vO.. *•". .* ."
Spårvagnsbolagöt håller på att
omlägga och förbättra sin bana ut
efter Nicollet och 1st ave. När detta
arbete "hinner att blifva färdigt åter
står blott att bolaget anskaffar rym
liga vagnar och gifver de gamla små
kärrorna för alltid afsked. För en
klen menniska att ofta nödgas
åk?i i de små vagnarna är en grym
plåga, men att få slå sig till ro i en
interurban-vagtt Ib1 ett behagligt
ticlsfördrif.
s
i-
^tere beklagliga olyckshändelser
hafva under den flydda veckan in
träffat men få utom dem det när
mast angår synas beröras deraf.
Den ombytliga väderleken förorsa
kar icke så litet sjukdomar både
bland barn och äldre. Af förekom
men anledning vill jag på det allvar
ligaste varna ynglingar från landet
ifrån att under dessa tider resa till
våra större städer för att söka arbe
te. Blif der da är så länge om du
förtjena ditt dagliga bröd, ty
V
i s
\'C V
«k!i
Det må ju så vara, men vi glömma
dervidlag att taga i beräkning en
ännu större faktor, den egentliga
så att säga, på hvilken alla dessa
olika intressen bero. Låt blott
landtmannens arbete slå fel, låt him
melen vägra sitt befruktande regn
och åkerfälten förtorka, hvad blir
det väl då af all denna prålande stor
het. Kan väl den rike mannen mala
sitt guld med qvarnstenarne eller
förvandla sina bankaktier till bröd?
Nej! Med alla sina hopade skatter
skulle han vid sidan af tiggaren du
ka under af svält midt under en
hungersnöd.
Maskinerna i våra faktorier, vår
handel och sjöfart, pennan, penseln
och mejseln, rikedomen i dess glans,
allt eger tillvare-blott så länge som
fälten lemha en afkastning motsva
rande landtmannens möda. Vi kun
na lefva och reda oss, köpmän, fa
brikanter och politiei förutan, men
säkert är att vi ej kunde lefva och
undvara dens verksamhet, som odlar
och besår fälten samt igth/fetar skör
darne. V.,... //.
Nedl ägg^för e*tenåa^
verksamhetéö, och hungerns och dö
dens hepiska skugga skall breda sig
öfver hvarje stig, förmörka hvarje
hem och stelna hvarje hjerta. Lifvet
med dess energi, mål, ärelystnad,
kärlek, hopp och sällhet hålles me
dels de gyllene, kärfvar, som utgöra
landtmannens »edergällnkig för
hans möda. r*
Huru klart framstår derför ej det
faktum, att hela vår prålande civili-'
sation, med dess sociala, finansiella
och politiska intressen^ hufvudsakli
gen beror på landtmannen, sädes
kornet, jordens fruktbarhet samt
himmelens dagg och solsken.
Kreaturshjordarna I Hontana
ledo förliden vinter stor skada ge
nom den stränga kölden, och först
nu begynner man få en noggrannare
kännedom om de sålunda lidna för
lusterna, En kreatursuppfödare
har under de senaste två åren ut
fört 20,000 kor å de vidsträckta be
tesmarkerna, men det har visat sig
att många utaf kalfvarne dukat un
der för den stränga kölden. En an
nan omständighet som inverkat
menligt på kreatursafveln i dessa
trakter är, att en ihållande torka
under innevarande sommar varit
rådande. Många af de djur som nu
skulle föras i marknaden äro derför
så magra, att de måste beta ännu ett
år innan det betalar sig att afyttra
dem.
Jordbruket och den nya tullagen.
Det skall säkerligen intressera
många utaf MINN. STATS TIDNINGS
läsare att erfara hur den af kongres
sen nyligen antagna tullagen ställer
sig gent emot jordbruket i nordve
stern. Vi anföra derför några upp
gifter ur såväl den afskaffade* Vil
son-billen som ur den nu gällande
Dingley-billen. Hudar ha tagits
från frilistan samt beläggas nu. med
en tull motsvarande 15 procent utaf
värdet. Potatis, som under den
gamla tullagen voro belagda med en
tull af 5 c. per bush., tullas nu med
25 c. per bush. För hö erlägges $4
per ton i stället för $2 förut. Tullen
å ett dussin ägg är höjd från 3 c. till
5 c. Tullen å smör, som tinder Wil
sön-lagen var 4 c. per pound, är för
höjd till 6c. per pound. Hvetetullen,
som förut var 20 c. per bush., är nu
mera 25 c. per bush. Å hästar, vär
da $150 stycket och derunder, er
lägges $30 i tull, å svin $1.50, å ung
nöt $2, å fullväxta nötkreatur $3.75
och derutöfver, beroende på värdet*
samt å får $1.50. Korn är belagdt
med en tull af 30 c. per bush, och
malt dito 45 c. Tullen å hafre är 15
c., å råg 10 c., allt per bush. Ost är
belagd med en tull af 6c. per pound,
Utaf de här ofvan anförda siffrorna
ur tullagen torde korn tujlen vara
den allra vigtigaste för farmaren i
Minnesota ooh närgränsande stater.
t,
här äro nog många, som sakna den
förmlsten. Kil.
Farmen.
Jordbruket den vigtigaste närings
gren.
Tagande 1 betraktande bevisen
för vår nations storhet, förbise vi
alltför ofta den insats hvarmed jord
bruket bidrager till landets väl
stånd. Fabriksverksamhet och han
del ställas, i allmänhet i främsta
rummet. När bankerna utan svå
righet förmedla lån och tillgången
på industrialster är stor och efter
frågan på desamma liflig när sorlet
verkstäder ooh faktorier allmänt
låter höra sig, och hvita segel och
mörka rökpelare synas i olika rikt
ningar på de vida vattnen, d& äro vi
öfvertygade om att -hafva funnit
rätta bevisen för national Storhet
och välmåga.
T"
V»»"
från Utlandet.
Japan. Enligt officiös underrättelse
har japanska regeringen föreslagit ko
nung Leopold af Belgien som skiljodo»
mare i tvistefrågorna mellan Japan ooh
Hawaii.
Tyskland. Den berömde fysiologen
professor Preyer afled den 15 juli 1
Wiesbaden. Professorn i handels
och vexelrätt vid universitetet i BerJttf§i
har aflidit.
Serbien. Serbiska regeringen har
af gifvit en energisk protest mot de tal
rika kränkningar, som förekommit vid
turkiska gränsen, och hotat med ré»
pressalier om turkarne ej böttra sig.
förklara Turkiet krig, hvarpå de läng*,
varit betänkta och i hemlighet förbe»
redt sig. Huruvida de lyckats häri ät
icke kändt. *,
Spanien. Spanske premiärminister^
senor Canovas del Castillo blef sistlid
ne söndag mördad badorten Santa
Agueda i provinsen Alava i norra de
len af landet, der han sedan föregående ""a
torsdag uppehållit sig. Mördaren, som
antages vara en italiensk anarkist till
börande samma liga,, på hvars anstiftan,
president Carnot i Frankrike
7
Belgien. Till bestridande af utgif
terna för en sydpolsexpeditiou har
rådsfursamlingen anslagit 50,000 franoB.
Deltagarne i expeditionen afresa den
15 dennes från Antwerpen med ängar
ren "Belgioa".
Kina. Enligt ett meddelande fr&»
Hong Kong föll britiska ångaren "Fa
gu" i händerna pä kinesiska sjöröfvai*
den 14 juli. Sjöröfvaraa hade med*:
följt ångaren som passagerare. Utkom*
na på feafvet öfverrumplade de besitt
ningen, mördade kaptenen och sju «j|
manskapet samt sårade ytterligare sex
ton. Sedan banditerna derpå tillegn^l
sig allt hvad de-kunde föra med sig 14$
to de landsåtta sig med sitt byte.
Storbritannien. Från Kapstaden
Sydafrika har ingått underrättelse till
London att upproret i Bechuanaland^
år stilladt. Höfdingarne Tato och Lo
kajanjos jemte tusen infödda krigare^
som stodo under dem, ha öfverlemnafc'
sig i britiska myndigheternas våld.
Underhuset har utan omröstning
tredje behandlingen antagit lagförsla
get om ersättning åt arbetare vid
olycksfall. Till medlem af det tribm
bunal, som skall afgöra gränstvistfr4
gan i Venezuela, uppgifves å StorbrW
tanniens sida ha utnämts Michael Her
bert, förre sekreteraren vid britiska
ambassaden i Washington.
Bulgarlen. Enligt en depesch till
londontidningen "Daily Mail" har den
berömde bulgariske poeten Constant!
noff blifvit mördad. C. reste genom
landet i sällskap med sin vän Takeff,
hvilken är en bitter motståndare till
prins Ferdinand och regeringen. Eftea?..
hvad som uppgifves hade de bulgari-..
ska myndigheterna beslutit bringa Ta
keff om lifvet, men de uslingar, som
åtagit sig att utföra illgerningen, hade
begått ett misstag och i stället för Ta
keff mördat dennes vän och kamrat po-*.
eten. Prins Ferdinand och bulgari*
ske premierministern S
toil off ha ny
ligen aflagt besök hos konung Carl i i.
i Rumänien. Afsigten med besöket så
ges ha varit att söka förmå Rumänien:
att göra gemensam sak med Bulgarien
och Serbien för den händelse de skull®
i 4
v
mördar
des och attentaten mot konung Umber
to i Italien föröfvades, afsköt tre skott
mot Canovas. Två kulor inträngde i I
dennes hjerna och den tredje genom
borrade hans bröst. Döden infann sig,
kiom tvenne timmar. Illgerningsman-:
nen flyddé efter det svarta dådets för*
öfvande, men lyckades ej undkomma
utan häktades. Han uppgaf sig var#
italienare och heta Rinaldo. Hans rät
ta namn tros dock vara Michele Angi
no GollL Mördaren var nära att bil'
lynohal af det uppretade folket. Se
nor Canovas, som var född 1828, ha*
varit premierminister större delen aå?
tiden sedan 1895. Visserligen har hadl:
flere gånger måst afgå från denna post,
men blott för att om en kort tid åtei'
kallas tillbaka till densamma. Det tor
de ej vara för mycket att säga, det han'
var en af Spaniens förnämste och möj
ligen dess allra främste statsman. Dess
utom var han produktiv skriftställar«
och har författat flere historiska verkj.
arbeten i statsekonomi m. m. Till hans
efterträdare som premierminister har
drottningen utnämt utrikesministern'
general Azcarraga,
Turkiet. Sultanen lärer ha tillsatt
en marinkommission, hvari han sjelf
år ordförande, för att reorganisera den
turkiska marinen i enlighet med mo
derna idéer. Med fredsunderhand
lingarne går det Sakta. Makternas^
sändebud föreslå att krigsskadee rsätt
ningen skulle af Grekland ei-läggas ter-':
minsvis på fyra år med en million tur-r
kiska pund hvarje år, och turkiet vill
att utrymmandet af Tessalien skall ta-'
ga samma tid och att det skall få ha
Volo i sin besittning tills hela summan
blifvit erlagd. Tyskland säges önska
att Turkiet behåller Trikhala ooh Tir- v|j
novodistrikten tills Grekland betalt -O
intill sista skärfven, men England lä
rer bestämdi motsätta sig detta. Hur -4
Turkiet söker skrämma sig fram fram-
gick bl. a. i början af förra veckan då ,,
det hotade att sända en del af sin flot- jf
ta till Kreta ooh verkligen lät flere
krigsskepp utlöpa ur hamnen ooh pas-
tpi
•i
*V*
1
sera Dardanellerna. Att det äfven ve- "fiji
lat stärka sin position å Kreta, om det 4^
tillåtits, kan man nog taga för gifvet. •*,
Emellertid förklarade amiralerna för
makternas flottor i de kretensiska far
vattnen, att de med maktspråk komrao
att hindra Turkiet från att utföra sin
plan, och då sultanen fann detta äfvon
vara deras verkliga afsigt, skyndade
han att underrätta dem om att krigs
skeppen ej afsändts till Kreta utan
till ön Mytilene dit de också senare
anlände. På sista tiden säges Turkiet
ha visat benägenhet att påskynda
fredsunderhandlingarne. Detta lär be
ro på den bedröfliga finansiella ställ
ningen i landet och sjukdomstillstån
det inom armén i Tessalien, mon sär
skildt på Bulgariens, Serbiens och
Montenegros hotande hållning. Po
lismyndigheterna ha de sista dagartto
låtit hakta öfver 100 studenter på miss
tanke att uuJorbtödja det uu#-turki
s k a a i e V
1* JU» i* J*
3