Minnesota stats tidning. [volume], August 25, 1897, Image 4

About Minnesota stats tidning. [volume] (St. Paul, Minn. ;) 1895-1939

Image provided by: Minnesota Historical Society; Saint Paul, MN

                
Ttyinnesota Stats Zfidning,
187 East 7th St., St. Paul, Minn.
Entered at the Post Office at St. Paul,
Minn., as second class matter.
I E S O A 8 A 8 N
Gustavus Adolphus College^ \n\n liiKtt Stats ma
-S K A A E N
v Utglfves hvarje helgfri ONSDAQ
-i
ST.PAUL, MINN.,.
af
(tyinngsota Stats T^iiBg Pubi. (s.
iPrenumemtlonsvilkor
EHftr...*
.........91.30.
Sex inämider $0.73.
Ett flr till Sverige $3.00.
Bex monader till Srerlge'........
S25.
I dessa priser Sr postar frodet inberäknadt
Till pronumerantsamlar© lemo&s liberal
rabatt.
Prenumerationsmedlen böra helst sSndas 1
registveradt bref, Post- eller Express Money
Orders under adress:
Bryans "första strid* har all ut
sigtatt äfven blifva bans sista.
I Före valet är kandidaten för ett
politiskt embete baraengel, men när
han en gång blifvit invald, är han
bara menniska.
Såsom bevis på den vanvördnad,
som mångenstädes i detta land hy
ses för äktenskapet kan anföras, att
en qvinna i St. Louis på tre måna
ders tid blifvit två gånger gift samt
två gånger erhållit skilsmessa.
Greater New Tork, såsom städer
na New York och Brooklyn med
dess många förstäder numera be
nämnes,' mäter en längd af 32 mil
och dess bredd varierar mellan 12 a
18 mil. Borgmästareembetet i den
na jettestad är förvisso långt vigti
gare och anspråksfullare än guver
nörsembetet i en stat af medelmåttig
Btorlek.
"The Church Economist" beräk
nar att icke mindre än sex millioner
dollars under innevarande sommar
utgifvits för kyrklig könvent. Det
ftr särskildt löfjande lyra sällskap
som för sina respektive årsmöten
kräft dessa enorma utgifter: Christ
ian Ende... /or Society, Young Peop
les Baptist Society, Epworth League
och Brotherhood of St. Andrew. In
gen har ännu beräknat huru mycket
penningar de hemliga sällskapen ut
gifvit för sina i olika delar af landet
hållna möten och sammankomster,
säkerligen stiga också deras utgifter
till millioner. Det är temligen sä
kert. att i intet land i hela verlden
användes så öiyeket penningar för
folkmötet som i Förenta Staterna
Det har beräknats att den-engel
ska nationen årligen utbetalar 745
millioner dollars för spirituösa.
Från pekuniär synpunkt betraktadt
torde det engelska folket, särskildt
hvad de förmögnare klasserna be
träffar, ha råd att bortslösa mil lio
ner på starka drycker, men detta
slöseri är icke desto mindre i hög
grad beklagansvärda Vi behöfva
emellertid ej gå till England och an
dra europeiska länder för att se det
klandervärda i dryckenskapen. Kan
väl någon statistiker beräkna huru
många millioner menniskor, som i
vårt eget land bragts i fattigdom
och elände genom den ödesdigra
dryckenskapslasten. Storstäderna
bära i all synnerhet förfärliga spår
af rusdrycksflodens framfart, ty nä
stan alla andra laster följa i dess
strömfåra. Mellan krogen och an
dra lastens nästen år oftast blott
ett steg och icke sällan trifvas de
under samma tak. Unge man och
unga qvinna, du är på farlig mark,
när du inträder bland folkvimlet i
en större stadl
Hvad mennisköslägtet glömt ut
gjorde ämnet för ett af den nyligen
aflidne vetenskapsmannen Dubois
Raymonds senaste genialiska före
drag, ehuru ämnet för visso låg
långt utom hans, fysiologens, verk
samhetsfält. Vi tala i vår tid
yttrade han så ofta om hvad men
niskorna lärt, om de oerhörda fram
steg, som gjorts, men vi tala icke
om hvad menniskorna glömt, om
hvad som under århundradenas lopp
sjunkit ued på bottnen af glömskans
baf, hvarifrån ingen förmår åter
hemta upp det. Vi finna sålunda i
forntiden en mängd arbeten utförda,
som vi nu icke kunna göra efter.
Tanken endast på de egyptiska graf
kamrarna, skåden in i Pompejis och
Herkulanums utgräfda byggnader
och annorstädes på de färger, som
våra förfäder för tusentals år sedan
kände. Hvar är hemligheten af de
ras sammansättning? Försvunnen
försvunnen! Sen på Rafaels, Ru
bens' och Correggios målningar.
Efter århundradens förlopp äro de
sig lika, under det Att våra moderna
målningar knappt äro 60—70 år.
Författaren Suetonius berättar om
en glasarbetare på kejsar Tibe
rius* tid, som tillverkat en glasku
pol af det finaste och tunnaste glas
1h vilken pokal dock icke gick sönder
då den kastades i golfvet. VI stå
här mför det så kallade "härdade
glaset", en uppfinning som gått för
lorad, och som vi aldrig återfunnit.
I mexikanska grafvar har man på
träffat härdade koppars
värd, som
Äro vida bättre än damascener
klin
gorna. Vår tid har ännu icke fun
nit hemligheten att härda koppar.
Vi kunna icke eftergöra en Stradi
varius, eller en Amatis utomordent
liga violiner. Vi känna icke längre
de gifter, som användes af en Lu
cretia Borgia eller en Locusta, och
som dödade ögonblickligt utan att
lemna det minsta spär och väl är
det! Detta allt är dock endast en
försvinnande del af de tusen och åter
tusen konster, som fallit i glömska.
I anledning af Wiens universitets
beslut att utnämna konung Oscar II
till hedersdoktor, hvarom vi i ett
föregående nummer nämt, skrifver
Neues Wiener Tageblatt, hvars redak
tör var president fö*» den sena
ste journalistkongressen i Stock
holm, bland annat följande: Kan
ske ftr det intet annat univer
sitet, som har så få hedersdoktorer
som Wiens, men dess lilla samling
af sådana omfattar också verldens
främste andar. Och- i den trånga
kretsen af' dessa utvalda har nu ko
nung Oscar blifvit inbjuden att taga
plats på en gång af alla fakulte
ter, alltså med särskild betoning af
hans värdighet till denna hedersbe
visning. Ingen som känner denne
skald och vetenskapsman på tronen,
vare sig personligen eller genom
hans skrifter, sk^l förneka, att he
dersbevisningen är väl förfcjent.
Från tidigaste ungdom kände sig
hertigen af Östergötland, soöi han
då kallades, ^dragen till- andliga
idrotter och virr med sitt kutrskaps
begär och sin friska uppfattning all
tid sina lärares glädje. Då han var
Oscar l:s tredje son, syntes kronan
honom fjerran oCh så mycket hellre
egnade han sig då med hela sin håg
åt studier. Författaren skildi*ar
härefter konungens verksamhet som
sjöofficer och lemnar en ingående
karakteristik af hans diktning oeh
historiska skriftställareskap. "Hans
arbeten", heter det i sistnämda af se
ende, "vittna om grundlig känne
dom om ämnet och om psykologisk
djupblick samt äro tillika fulla af de
finaste vinkar och fingervisningar
för nutiden, fulla^af vittnesbörd om,
att Oscar II förstår sin tids uppgif
ter och sträfvar att göra dem rätt
visa. Detta har han gjort lika myc
ket genom sin verksamhet som ko
nung som genom sitt författarskap,
och de varma ord om presgen och
dess betydelse, som han nyligen rik
tade till journalisfkongressen, äro
icke af nöden för att inför all verl
den utpeka honom såsom en nutids
menniska, en man utan fördomar."
Som vi förut under svenska och
utländska nyheter omnämt har den
framstående svenske vetenskaps
mannen dr. Sven Hedin för en tid
sedijji hemkommit från sina forsk
ningsresor i Centralasien. Under
dessa färder har dr. Hedin genom
rest vidsträckta, hittills för den ci
viliserade verlden okända men,
som på goda grunder antages, på
fornminnen rika områden. I sex
års tid har han utstått upptäcktsre
sandens mödor o. besvär och trotsat
farorna bland vilda folkstammar för
att i vetenskapens intresse samla
stoff för arbeten, som komma att ut
gifvas. Trots allt detta har den mo
dige och energiske svensken egnats
mycket ringa uppmärksamhet un
der det t. ex. en Nansen lyfts upp
till skyarne. Och dock kunna icke
den senares bragder, utan att i nå
gon mån förringas, i vetenskapligt
hänseende på långt när mäta sig
med den förres. I betraktande här
af torde det vara förlåtligt, om vi
med särskild tillfredsställelse nu er
fara, att äfven vår landsman börjat
vinna erkännande i den utländska
pressen. Så innehöll nyligen den
engelska tidningen "Times" en läng
re redogörelse för dr. Hedins forsk
ningsresor. Skildringen kom vis
serligen något sent, men intressant
är det ju i alla fall att den ej uteblef,
särskildt som den är hållen i för dr.
Hedin synnerligen smickrande orda
lag. Den stora verldstidningen ytt
rar bland annat, att dr. Hedins ex
pedition, just derigenom ätt upp
täcktsrésanden egt så stora veten
skapliga qvälifikationer, tvifvelsutan
i sina resultat kommer att visa sig
vara ett. af de märkligaste företagen
i detta århundrade. Ja, så säger dea
verkligen. Men hvad veta de då här
1 landet om dr. Hedin och hans
forskningsresor? Platt ingenting
Och orsaken härtill är den, att de
amerikanske tidningsmännen i sin
visdom ej ansett det mödan värdt
att göra sig underrättade om det
märkliga företaget, troligen derför
att en svensk utfört detsamma.
Nordpolsfärder i ballong.
Då nu så mycket talas och skrlf
ves om Andrée och hans nordpols
färd i ballong torde det intressera
att erfara något om några förut plan
lagda dylika färder, fastän de aldrig
kommit till utförande.
Så framträdde 1879 den engelske
kontreamiralen Cheyne med en full
ständigt utarbetad plan, efter hvil
ken han i maj 1881 ville i ballong
bryta upp till nordpolen. Det för
anstaltades om insamlingar, men af
sjelfva företaget var dt ingenting.
År 1891 uppträdde två fransmän
luftseglaren Besancon och as^rono
men Hermite, medlen plan till nord
polsfärd i ballong, till hvilken Her
mite oeh engelska kapitalister skulle
lemna erforderliga penningemedel
Två fartyg skulle föra polarfararne
och deras medhjelpare till Spetsber
gen, hvarifrån resan vid gynnande
vind företages i ballong.
Denna ballong skulle vara en rik
tig jette—270 fot i genomskärning—
och beräknades rymma 537,000 kb.
fot vätgas samt ega en bärkraft af
40,000 pounds. Sjelfva ballongen
skulle förfärdigas af 30,000 v.-fot
dubbelväfd kinesiskt siden, som
Hermite ville genomdränka med ett
slags fernissa af olja och kollodium.
Ballongen omslöt en mindre ballong
af 114,500^ kubikfots rymd- Denna
stod genom två sjelfverkande venti
ler i förbindelse med den yttre bal
longen, så att, när gasen i den yttre
ballongen sammandrog sig, den er
sattes med gas från den inre ballon
gen, och när gasen i den yttre ut
vidgade sig, strömmade den öfverflö
diga gasen åter in i den inre ballon
gen. Vidare voro rundt omkring
den yttre ballongen fästa 16 mindre
ballonger, hvilkas gas skulle tjena
att fylla hufvudballongen, i fall det
ta blefve nödvändigt. Dessutom
skulle för expeditionens behof finnas
fyra mindre styrbara* ballonger,
hvilka skulle användas när nordpo
len var funnen. På ort och ställe
skulle fotografier tagas, och skulle
detta kunna ske från ballongen må
ste denna kunna hållas på samma
höjd. Härför var sörjdt genom en
ståltrådslina, som under hela färden
skulle hänga under gondolen och
hindra ballongen att stiga för högt.
Företaget var sålunda som vi se
väl förbered t, fastän det af obekant
orsak ej kom till utförande.
Amerika sedt genom svenska
glasögon.
Såsom ett exempel på hur man i
vårt gamla fosterland betraktar ut
vandringen till Amerika och förhål
landena här, anföra vi följande ur
en Sverige-tidning beratade "var
ning":
Som bekant besökes vårt land i
sommar af en stor mängd svensk
amerikaner, som den stora utställ
ningen i Stockholm lockat tillbaka
till det gamla hemlandet, Mycket
glädjande äro dessa bevis på att kär
leken till gamla Sverige icke dött
bort hos dess söner i fjerran land,
och synnerligt glädjande vore det,
om den förhoppningen besannades,
att en mängd af dem skulle kommit
för att stanna i sin gamla hembygd.
Många af dem som sålunda åter
vändt ämna nog med första vända
tillbaka till sitt nya fädernesland.
Och hvad mera är, dervid komma de
nog att draga med sig andra då de
återvända till Amerika. De som be
söka Sverige äro gifvetvis i regeln in
ga andra än de som hafva det jem
förelsevis godt och lyckats bryta sig
en bana i det nya landet. De ha
derför allt skäl att tala gpdt om det
och skola säkert på allt upptänkligt
sätt prisa det. Derom är ju också
intet annat än godt att säga. Men
tyvärr torde rätt många icke stanna
härvid, utan skola i lika hög grad
nedsätta vårt eget land. Sorgligt
att säga är sådant icke sällan van
ligt bland en viss del af hemvändan
de svensk-amerikaner. Fråi\ alla
landsändar skulle bedröfliga exem
pel kunna uppvisas-af sådana, som
icke hålla sig för goda att smutsa
eget bo
I trakten af Venersborg har en
verklig Amerikafeber börjat gripa
omkring sig, uteslutande förorsakad
af detta slags hem vändande Ameri
kafarande. Äfven bland dem, som
här hemma hafva det mycket godt
och som få mera arbete sig erbjudet
än de kunna mottaga ärna många
till hösten bégifva sig öfver Atlan
ten, Vårt land är redan mer än
tillräckligt utluget genom emigra
tionen, för att ej behöfva vara i fred
någon tid för en ny, häftigt verkan
de åderlåtning Biet är i alla hän
delser bättre för dem som möjligen
kunna göra något för att' hämma ett
nytt starkt utfiöda af friskt blod att
de på förhand känna till ställningen
och ej först behöfva få reda på den
genom emigrantrapporternas växan
de siffror.
När en dylrk
flitvandringsfeber
börjat gripa Qmkiring sig, verkar
den ofta med hela styrkan af en epi
demi, helst som.den flitigt underblå
ses af skicklige värfvare, som få be
taldt för hvarje själ de lyckas fånga.
Osäkert är då, hvad som kan göras
för att i tid hejda denk hotande ut
vandrarestrommen. Till den kraft
och verkan det hafva kan må dock
ett varningens ord här uttalas. Den
stora vida vestern är icke längre
detta de gyllene förhoppningarnas
drömland sonor den var, då ännu
fruktbar jord öfverallt stod att få
för billigt pris, och då starka armar
och kraftig Vilja när och hvär som
helst kunde bygga sig ett nytt hem
i vildmarken. Kampen för tillvaron
är snart lika hård, trängseln om
brödet lika stark i det nya landet
som i det gamla. De senaste årens
starkt minskade utvandring har på
ett glädjande sätt visat att folkets
djupa lager börjat komma till insikt
härom. Måtte de nu icke åter låta
locka sig bort från denna sunda upp
fattning!
Ett bland de mera I Ögonen fallan
de nationaifelen hos det svenska fol
ket är dess stora förkärlek för allt,
som bär utländsk stämpel. Detta
Uppenbarar sig på mångfaldigt sätt
vårt fädernesland Sverige, men äf
vén här i Amerika bar denna svag
het för det främmande vunnit starkt
fotfäste hos oss svenskar. Vi förgä
ta så lätt det goda, som vi medfört
från våra fäders land, och äro van
ligen genast färdiga att såsom vårt
eget upptaga de nya idéer, som trä
da oss tillmötes. Det är ju en er
känd sanning, att ingen nation
"amerikaniseras'' si fort som den
svenska. Nog kan detta understun
dom hafva goda följder med sig, men
det stora hela verkar det i längden
snarare i motsatt riktning. Vi äro
för vår del öfvertygade om att vi
både som svenskar och amerikaner
skulle betydligt vinna på, om vi med
större pietet bevarade det goda arf,
vi fått från vari fäder, och i stället
för att kasta det gamla öfver bord
sökte bevara deij vid sidan af det
nya eller, der detta låter sig göra,
läte det gamla oöh* ny a sammansmäl
ta. Den amerikanska nationen så
som ett helt skalle deraf draga stor
tinning.
Den mest betffelsefulla faktorn i
det arbete, soia- ^fått sig ålagdt att
hämma den alltför snabba amerika
niseringen genom att från under
gång bevara hvad är äkta svenskt
$
är vårt svensk-amerikanska under
visningsväsen. Tag bort detta eller
låt det af brist p£ understöd föra ett
tynande lif, och det säreget svenska
skall inom korf varda försvunnet
från dessa landarnären. För den
skull är det ock^S nödigt för oss att
kraftigt och enigt .arbeta för hela
väsen både det,
som rör oss såso® en hel synod, och
det som rör oss såsom enskilda kon
ferenser. Vi behöfva på det nog
grannaste vårda, de^äroanstal
ter, vi
redan hafva, tÄ äro ingalunda
för många, så atfeiågon skulle anses
öfverflödig. Smjfaré äro de för få,
och detta förstä~Vi lätteligen, om vi
på det väldiga fält, de äro satta
att bearbeta. Ojfla vi nu endast fä
sta oss vid det v område, som Gust.
Ad. College har fått på sin lott, så
är detta i sanning vidsträckt. Hela
Minnesota, Norra och Södra Dakota
och en del af Wisconsin samt delvis
äfven Canada utgöra tillsammans
det territorium, Jivars svensk-ameri
kanska ungdom vår skola är ämnad
att fostra. Hät, om någonstädes,
äro vi i behof af en konferensskola,
till hvilken konferensens talrika
ungdomsskara må kunna komma för
att inhemta den för framgång i lif
vets olika värf nödiga kunskapen.
Ett sådant vidsträckt område vore i
behof af flera svensk-amerikanska
läroverk men då vi nu ingalunda
.jC
äro iständ att ifä nilrmaste framti
den åtminstone ^tillmötesgå ett dy
likt behof, är deTdesto mera ange
läget att vårda den skola, som nu
finnes. Gust. Ad. s^ollege gör oer
hördt mycket godt i samfundets
tjenst genom att Äoitra ungdomen i
den för våra förhalland,en lämpliga
riktningen, oeh |i detta fall år sko-
ONSDAGEN DEN 25 AUGUSTI
lan ett mäktigt medel till bevarande
af det gamla goda arfvet från våra
fäders land.
Betydelsen äf svensk-amerikansk
bildning kunna vi ej öfverskatta,
och hvarje enskild konferensmedlem
som högt skattar en dylik bildning
kan ej bättre ådagalägga detta än
genom att kraftigt och beständigt
arbeta för vår skolas bästa. Den
som ingenting gör för att söka för
må vår ungdom att besöka vår egen
skola här i St. Peter utan låter den
i- stället få sin uppfostran vid något
amerikanskt läroverk, den har i san
ning ingen rättighet att klaga öfver
om vår ungdom alltför hastigt "ame
rikaniseras" och på detta sätt öfver
gifver våra egna församlingar. Nej
låtom oss komma ihåg, att konkur
rensen äfven inom skolans verld är
mycket stark, och att den, som först
håller sig framme, får naturligtvis
dervidlag helt öfvertaget. Tänk
om vi hade det nationella djupt ro
tadt hos oss, huru skulle icke detta
kraftigt verka i alla riktningar, ej
minst på uppfostringens område
Yi skulle med glans kunna underhål
la alla våra skolor, betala atlas skul
der, utan afseende fästadt vid
"förs t
födslorätt", och enighet och harmoni
skulle derigenom alltmer tillväxa
till fromma för hela vårt samfund.
Minneapolis-krönika.
öfver hela staten Minnesota kom
mer hvarje county att få en stor
extra inkomst men äfven mer eller
mindre extra göromål på grund af
konstitutionstillägget rörande vilko
ren för i främmande länder födde
medborgares rösträtt. Såsom utan
tvifvel alla tidningens läsare redan
känna kan ingen hädanefter rösta
inom denna stat, som icke uttagit
sitt andra papper, eller verkliga
medborgarebref. Det hjelper ingen
att han under många långa år med
blott sitt första papper, hvilket en
dast innehåller en åstundan att möj
ligtvis någon gång i tiden blifva en
amerikansk medborgare, har åtnju
tit samma fri- och rättigheter, som
den infödde. Den tid är förbi, när
detta kan ske. Endast verkliga med
borgare få hädanefter deltaga med i
inväljandet af embetsmän. Vi haf
va inga anmärkningar att göra ^emot
denna förordning utan tvärtom, ty
nog är det som sig bör att endast
de, som kommit hit till landet i den
afsigt att här bygga sig ett hem,
böra tillåtas att vid valurnan delta
ga med i landets styrelse. Att till
låta immigranter, som äro föga el
ler alls intet bevandrade i landets
historia, språk eller demokratiska
regeringsform, afgöra riks
vigtiga
val är ett vådligt experiment och
följderna deraf hafva skattdragarne
i de större städerna fått bittert er
fara. Men nu höll jag på att glöm
ma hvad jag tänkte säga. Och hvad
var det dä? Jo, alld som varit i lan
det länge nog för att uttaga sina
medborgarebref, böra icke försumma
att vid första tillfälle göra så. Drö
jen icke till in på tiden för nästa
val. Jlär i Minneapolis hafva vi
några tusen som förlorat sin röst
rätt, men fastän år förrunnit se
dan lagen antogs, har ännu icke ett
tusen vid domstolen begärt att blif
va återinsatta i röstem betet. Ibland
är det förståndigt att skynda lång
samt och noggrant besinna sig förr
än man handlar, men i detta fall
vinnes ingenting genom fnnderin
gar.
Härom dagen föll det mig i sinnet
att se efter hvad våra märkvärdige
prester, som af de tongifvande för
samlingarne i staden blifvit engage
rade såsom föreläsare, hade haft till
ämne för sina predikningar förliden
söndag. Det var icke bara nyfiken
het, som härvid bestämde min tid
spillan, nej. Men vill man lära kän
na tillståndet i kyrkan, så måste
man gifva akt på hvad som predikas
från predikstolen. Äfven om i för
samlingen stor sömnaktighet skulle
förmärkas och kärleken till Herren
och hans rikssak i mångas hjert^n
vara helt matt, så är dock icke till
ståndet hopplöst så länge från pre
dikstolen man intet annat veta vill
än Jesus Kristus och honom korsfä
stan. Inom de skandinaviska kyr
korna har bibeln fortfarande sin till
börliga plats såsom textbok och der
öfver fröjda vi oss af allt hjerta.
Jag skall dock icke trötta tidningens
läsare med att omtala en hel hop af
hvad jag under min tysta upptäckts
resa fick höra, det torde vara nog
med att blott anföra ett af de många
triviala ämnen, som behandlades
under högmessopredikningar. Se
bär ett exempel: Ämnet för för
middagspredikan i -i-kyrkan- var
Tröskmaskinen. Ja, sedan sådant
skall få gälla för sjiälaspis ser man
hvad tiden lider. Den frälsande
I80TE.
sanningen kastas i skräpvrån, när
sinnet blifvit omvändt till onyttigt
sqvaller. Men Jesu förhållande vid
sitt besök i templet, då han utdref
dem som derinne handlade med oxar,
får och dufvor samt omkullstötte
vexlarenäs bord, visar oss Guds tan
kar under hvarje tid. Herren beva
re vårt lutherska zion ifrån att för
vandla sina tempel till "marknads
hus" eller röfvarekulor!
På tal om kyrkor och församlin
gar kom jag att tänka på en annan
ledsam sak, en sak till hvilken äfven
många bland oss få erkänna sig skyl
diga. Här talas och skrifves så
mycket om samfunds- och kyrko
skulder och huru att göra sig qvitt
desamma, men högst sällan höjer nå
gon sin röst emot att åsamka sig så
dana. När ett helt samfund sätter
sig i skuld får ju ock hela samfun
det bära bördan, men svårare blir
det, när den enskilda församlingen
allt för dristigt anlitar krediten.
Derigenom kan den mest förhopp
ningsfulla församling sjunka ned i
missmod, förlora sin utvecklingsför
måga och framsläpa ett tynande lif.
Der detta inträffar, får icke sällan
presten både bittida och sent tänka
pä hvad som på bordet komma skall,
det är, att medel på något sätt sam
las för att muta de brummande
björnarne. Detta är icke såsom sig
bör en pastor bör icke vara för
samlingens finansagent hans kallel
se är en helt annan. Det som redan
är gjordt kan icke göras om. Har
en församling råkat i skuld bör hon
icke derför låta modet falla utan fri
modigt och i Herrens namn gripa
sig än för att bortvälta bördan. Om
blott alla med förenade krafter taga
så går det. Men med afseende på
framtiden skulle det icke skada om
vi komme öfverens om att icke utan
yttersta nödfall sätta oss i skuld.
Vid kyrkors och församlingshus
byggsöde bör man icke flyga högre
än vingarne kunna bära, ty att dra
ga vexlar på framtiden är ganska
farligt.
En préstérlig stumptalare får be
löning af president McKinley. Me
todistpästorn David H. Shields, som
under förra året tillfälligt tjenst
gjorde i olika församlingar här i sta
den, tillhörande metodistsamfundet,
har nu af presidenten blifvit utnämd
till regementspastor vid armén med
lön och rang af kapten vid infante
riet. Sin utnämning erhöll han för
trogen tjenst såsom stumptalare
under valkampen förra året. Nio
af sin kyrkas bisköpär|" guvernörer
na i Pennsylvania och W. Virginia,
samma staters förbundssenatorer,
vår egen stats delegation i kongres
sens båda kamrar hade samtligen
rekommenderat honom för platsen.
Den som blott har goda vänner i
denna verlden behöfver icke stort
annat. Kil.
Farmen.
Brist på gödboskap.
Northern Pacific-banan har ut
sändt 210 boskapsvagnar attfförde
las utefter banan i Norra Dakota
och Montana för att krokas vid
transport af gödboskap, som nu på
går till österns marknader. Monta
na nödgas nu göra uppköp af ungnöt
i Texas och priserna äro mycket hö
ga. Pierre Wibaux, statens störste
boskapsuppfödare, har uppköpt flere
hundra kor och ämnar pålägga kalf
var för Montanas betesmarker. Hans
försök vaktas med intresse, emedan,
om det lyckas, man icke längre be
höfver införa ungboskap från Texas.
3311 och ined S. M. Owen förkla
rar bestämdt att landets nqyntfot ej
i ringaste mån inverkar på hvete
priset, utan är detta uteslutande be
roende af tillgång och efterfrågan.
Det dröjer nog ej länge innan andra
silfveriter komma med samma på
stående. Vi anföra här mr Owens
ord, såsom de gå engelska språket
stå att läsa i hans tidning för den
15 dennes: "The improved price of
wheat is due to its relative quantity
in the world, and not at all to money
systems or tariff schedules, for in
the first there have been no changes,
and the last can by fto possibility
have any influence upon, Vfheat
prices."
v
Väderleken i nord vestern har på
senare tiden hållit sig mer än van
ligt kylig, hvilken omständighet
kommit väl till pass under skördear
betets bedrifvande. Under skörden
i fjor rådde deremot stark värme.
Landets höskörd representerar ett
värde af 400 millioner dollars. In
tet sädesslag, med undantag af
majs, eger ett så stort penningvär
de. I år har i allmäuhet enriklig hö
skörd inbragts.
t»1* ..v*
J-\
v
Från Utlandet.
Grekland, öfver tretusen greker
mötte i söndags i Athen och antogo on
resolution, i hvilken kung Georg upp.:
manas att vägra ingå på deaf maktor
nas sändebud uppstälda vilkoren ochrl
stället åter upptaga flentligheterna*
Pressen och majoriteten äf folket ogilUli
emellertid agitationen i krigiskt syftet
Indien. Upproret i de nordvostra
provinserna griper omkring sig med
stor hastighet. Flere nya stammar hia
rest sig mot regeringen, hvilken dock
trots de oroande ryktena anser sig
kunna göra sig till herre öfver situa
tionen. Åtskilliga större armékåref^
stå fftrdiga att afgå till de
landsdelarne vid första order.
Turkiet. Ledarne för det ungturki
ska partiet, hvilka för närvarande up~
pehålla sig i Frankrike, ha erhållit di- -.
rekt uppmaning från sultanen att uu.^
derkasta sig. Till gengäld lofvar sul-iJ
tanen att gifva dem amnesti och infö
ra liberala reformer i Turkiet. Ledar
ne ha svarat att de skola taga saken
öfvervägande. Icke mindre än tra
bombattentat föröfvades förliden ons
dagsnatt i Konstantinopel. Vid tre
tiden kastades en bomb utanför polis
qvarteret, men exploderade icke. Un
gefär vid samma tid häktades en man,
som såges vara armenier och heta Ga
ravbet, i närheten af Ottomanbanken i
Galatadistriktet. Mannen hade i sin,
ego en packe sprängämnen, som hn»
sökte tända eld på. Något senare ex
ploderade en bomb, som inkastats mel
lan grand vizirens kontor och statshu
set. En person dödades och flere så
rades. Underrättelsen om attentaten
spreds som löpeld genom staden och
väckte den högsta bestörtning. Och
fasan var icke mindre i sultanens pa
lats, för skyddande af hvars invånare i
utomordentliga åtgärder vidtogos af
vakten och polismyndigheterna, hvil- i
ket ingaf folket den tanken, att man I
befarade tillvaron af en vidt utgrenad
sammansvärjning. Flere häktningar
ha vidtagits. Som var att vänta söka
turkiska myndigheterna kasta skulden
på armenierna, men det har så godt
som konstaterats, att attentaten plan
lagts af museimän.
Frankrike. Ett telegram från Paris i
meddelar att professorn i filosofi i Sor
bonne, Etienne Vacherot aflidit. Han
var född 1809 och utnämdes 1839 till
professor. Han var utsatt för förföl
jelse af det katolska presterskapet för
de orädda åsigter han framlagt i ett af
honom utgifvet arbete och biel, efter
att ha satts i disponibilitet, år 1832 af
skedad ur statens tjenst för sin vägran
att gå ed på författningen. För ett ar
bete "La Democratic" blef han dömd
till fängelse oeh under hela 1860-talet
boröfvad alla politiska rättigheter.
Vacherot var sedan 1S68 medlem af
Franska institutet. Vid undersök
ning i en maskinarbetares bostad i
Marseille härom dagon anträffades eu
mängd explosiva ämnen. På arbeta
rens angifvelse egde sodan flere häkt
ningar rum. President Faure bogaf
sig i tisdags förra veckan ut på sin
mycket omtalade resa till Ryssland för
att besöka czaren. Utefter vägen till
jernvägsstationen hade väldiga menni
skoskaror samlat sig, hvilka höjde lcf
verop för franska republikan och pre
sidenten samt för Ryssland. Omkring
tio mimjter efter afresan inträffade
dock en händelse, som satte skräck i
de glada parisarne. Från ett hus ut- /Jg,
med den gata, der presidenten kort
förut farit fram, hördes en våldsam ox
plo&ion. Folket greps af panisk för
Bkräckelse, och hvarjehanda rykten om
atlentatsförsök mot Faure sattes i om- y
lopp. Lyckligtvis förorsakade explo-
sionen icke någon förlust af menniiko-
o
tWMf1
Persien. Två armeniska byar vid
turkiska grllnsen förstördes i torsdag»
af kurderna. Omkring 200 personer,
deribland en del muhamedaner, död»,
des. v
Spanien. Premierminister Canovas
del Costillos mördare, Angiolillo, döm
des i torsdags till döden och aflifvadeé
dagen derpå. Gen. Azoarroga bar ut
nämts till krigsminister.
oroligt
Ryssland. För en tid sedan igftngi
sattes en insamling för resandet af ett
monument öfver den polske national
skalden Michiewicz i Warschau. Ko-'
mitén, som haft saken om hand, tillf
kännager nu, att den eger de 200,00!%
rubel, som äro nödvändiga, hvarför in
samlingen upphört. Det har emeller.
tid inkommit betydligt mer än 200,00T'
rubel, oeh de penningar, som komitén
ej har användande för ämnar tidningen"
"Courier Warschawski", som sjelf anii
skaffat 140,000 rubel, begagna som prif
för ett vetenskapligt verk om den pol»,
ska literaturen. Den 4 dennes borti
förde vågorna en vid floden Dniepr i
guvernementet Pultava belägen bad.
anstalt, i hvilken 400 qvinnor vid till.,
fället höllo på att bada.
Ti
s#
v
a
4
VLT&-Vr
*"yv«
Omkring 200
af de badande drunknade.
Kina. En fruktansvärd hungersnöd
herskar vid Jangtsekiangs öfre loppt
öfverallt vid flodens stränder ligga ut
hungrade menniskor, och dagligen dö
svältens offer i hundratal. De flesta
af dessa olyckliga komma från bergs.
bygden och söka sig ned till floden för
att tigga en smula ris men då förrådet*
icke är tillräckligt för traktens egen
befolkning, kan inan icke hjelpa an.
dra. Orsaken till hungersnöden lig
ger i förra årets missväxt, föranledd afi a
alltför långvarigt regn, som förstörde
de unga risplantorna. Regeringen gör
ingenting för att afhjelpa nöden och
kan svårligen göra det, då statskassan
är tom man måste derför inskränka
sig till att någorlunda sörja för den
allmänna säkerheten, hvilket är be
svärligt nog, då röfvarband flerstädes
bildat sig.
i
Zmi ''i
\s$s
V1
14
v
i
r'\
v
lif. Polisen upptäckte senare, att ea jsi
bomb exploderat inne i huset. Huru
vida den ditlagta af anarkister ooh
dessa haft för afsigt att mörda presi
denten har oj ännu kunnat utrönas,
men otroLigt är det alls icke. En man
vid namn Perier häktades dagen förut
tåget, med hvilket Faure anlände
från Havre. Mannen, gom år känd
som en farlig anarkist ooh 1 två år
suttit i fängelse, hade vid häktningen
en laddad revolver i sin ego.