Minnesota posten. [volume], November 07, 1857, Image 1

About Minnesota posten. [volume] (Red Wing, Minnesota) 1857-1858

Image provided by: Minnesota Historical Society; Saint Paul, MN

                
One Column, per year,
six months,
naif per year,
six months,
Fourth-" per year,
six months,
three months,
Business Cards of ton lines ©r less, per year
fjra
As this is the only newspaper in Minnesota,
publikbed in the Swedish language, it will afl'ord a
good opportunity to Merchants, Mechanics and
other business men, to spread their advertisements
before the numerous and industrious Scandinavian
population.
RATES OF ADVERTISING.
Ono square, first insertion, $ 1 00
E«ch subsequent
6« 00
3ö 00
35 00
25
26 00
15 0*
9 00
All changes in advertisements charged at th#
Tate of 30 cents per 1,000 ems.
All advertisements continued until ordered out,
.and charged accordingly.
All bills payable at the end of the quartur.
'FOOTS XYA KIj DE SB O
OCH III EIUR3 KLilDESMlGASIX
"är beläjj pa Mainstreet, Lawthtrs block. 3:dje
dörren ve»t-r om Tepi:etoiika hotel.
l_tf S. B. FOOT.
TEPEETONKA HOTEL,
(förut JCcd 1
Proprietor.
Amlirolype c«:li kiinotyp^ Rum
MAIN STREET, RED WlttG.
€11
AS. II. CONNELLY, M. 1.
Dr. Brooks förut inne
1-tf
l)KN 16 BUT. 1857.
WARREN BRISIOL,
Adroknt ork lifotgifcare i layfrå-ior.
E W I N N I N
FÖRSÄLJER irv goads." 1?ök varor, Stenkärl,
FHrdigpit.r.'a kläder, Söiior oih skor, m.
CaJinon Falls, Minnesota. l-lj'
E W I N S I N N E S O A E N
WOT E 91 "TS Cf-. \n\n ÅRGÅNGEN I.
OTCIfTE* HVARA!»NA5 VECKA I
MB WINS, BOtDIHE CO., MINK.
AF
EN FÖRENING.
Prenumerations-vilkor:
Print
å
Miimtiota Potten blifrer för «tt Ar, $1.00
halft" 0.5»
Till dera, som godhets'fullt vilja åta-a sig att
samla och sända oss subskriptioner, vilja vi för
tex betalda sjcemplar lemna ett gråtit,
Sreftillställas oss uiider a Ir.jss:— Red. af .Vin
N etota Potten, Hed, Winy, Goodhue Co., Minne
Box
58.
fot
A S K O
a,
Penningar tillsändas oss i goda sedlar ba
lopp under $1 kunna sändas i '-postage stamps.'
j5törr« penningebtlopp kunna sändas antingen med
säkert bud, ellor i vexlar å godkända banker.
Falska oeb värdelösa sedlår återsändas.
v
25
0»
5 0»
E E Å A N
Maja Ivajsa Fjetter öii.-!:ar underrätta sin man
KlaeH Person iViiii Östergötland, Valnäs socken,
att hon nu är ilted Wing liailsina barn. sonen Jo
han Magnus och döttrarna Karolina och Kristina
Margreta. llou leranade ll.ickford, 111., uen 17
och kom ti'l Red Wing den 22 Oi.t. Mannen blef
eftcAt i Roekforrt. Hon har sedan hört att han gått
nppåt Minnesota. Emudan hon är utan medel och
-e&lunda befinner sig i tryckande omständigheter,
anhåller hon hos iKin som hafva nätron kunskap
om honom, att de ville härom undvrrätta honom,
eller sända henne hans adress i bref till Hed. of
denna tidning.
E. HAWKIVS. G. B. BAKER.
HAWKINS & BAKER,
MAT .ARE OCH O T-ASM AST AR E.
Hus. skyltar, åkdon och rullgardiner mftlas. Or
nament ft n'.ii glasarbeten, färgbor dnii g,
»armorei 'i och tapetsering. Office & Bush
St.. raidtemot Uenuet'e hällstall, Ri:d Winjr. Itf
Kom och se det storxta varula ger som pi donna
plats någonsin blifvit till salu utbjudet.
Dr.
Viny Hount)
•J. t\ BESNKT,
tt a xva
ot.n
E W I N I N
Drstta
stora hotel tiar biiiwit luiiständiirt repa
rera.it och raöbl .radt, och har nu art bjuda
pi 'x-qwamlighuter som ej öfworträilas af något
hotel i Nordwestern.
Erfarna knakar wa^rar iiro allii tillhands
att skjutsa pug&igurare med deras cflcktor till oh
ifrån tiåtarne, fritt. 1-tf
HALL k PARKER,
MÅT.ARR
Hu», Åkdon och Skyltar malads.
UK I) WISG. MINNESOTA.
GOlsiVii
11 ED W!}.
Samma offici.
hafl.
MiXSESOTA.
CHARLES 3!cCLURE,
Advokat och Ritdgifvarc i lagfragor
samt
CENERAL-LA ND-A GENT.
'FICK i Luwiers bys
O»'
*, v 7
i
en trappa upp,
us
K v» i AT
o v i i\
TT
I v.»
A.
siäti.iga hot i.
är nu i or"-
ninjr för publiken. Det ir bli.vif inndt och
möhler.it i elefant stil endast in id ett ö :a för
gäators brtqviiiuliahet oth makli -liet. Anord
nin^ar liro fuHstUndi^a och ejraren är beredd
att icke spara na'^o.i mö la för att göra det till
ett af de bästa hotelier i landet. Dut Ur det
största i staden.
P.vssa^eraro skjutsas till och ifrån ångbaiar u
tan betalning.
1-1
v W. D. CIIILLSON.
CANNON FALLS AFFÄRS-KORT
Ehl fvLL^WOIvi ii,
JTR. MARTINS,
JERNKRAM-llANDKL OCH STOVAR,
JERXPLÅ T- OCH KOPPA/:.SLAuERJ.
BESTÄLLNINGAR af alla sia? 1 örande tjll hans
hand ve jk. utföras fort och skickligt, (.'annon
Pall., M:a scsota. 1-ly
TILL ALLMÄNHETEN!
Minnesota, Posten framträder nu första
gången jr allmänheten, och hoppas med
sin upprigtiga afsigt att arbeta för det all
männas goda att blifva en välkommen
gäst.
Vi äro medvetna af de hinder som ligga
i vägen för en ny tidnings utgifvande, och
det arbete och den möda som fordras för
deras undanr'idjande dock äro vi väl
till mods och tro att dessa äro öfvervin
nerliga. Man vill naturligtvis nu yrka,
att det är alltför svära penningtider för
att hålla en tidning. Att det är svära ti
der veta vi väl, men vi tro med säkerhet
att de icke blifva bättre genom att und
vara en tidning, utan hellre värre. Sedan
är priset å vår tidning, jemtördt med dess
storlek ganska billigt. Man har dessutom
skäl att tro det penningfebern snart skall
vara öfverstånden. Vanliga fördomar e
mot en nY tidning äro ett hinder, som äf
ven ligger oss i väsen. Detta kan endast
Yi behöfva ordnade örsamlingar, skolor
och bildningpkrestar ty vi(«'.n gud.smiktjin
och sann bildning finnes ingen varaktig
sällhet hvaiken i samhället eller i famil
jen. J'et lilla vi förmå i den f-uken, skall
icke blifva försummadt. Yi ämna frambära
landsmännens i Minnesota sak, så långt vi
kunna. Men att framlägga era grun
der fur behofvet af cn tidn ng hUr kan vara
on khgt —framtiden skali bäst utvisa det.
Något om vår etändj unkt och om den väg
vi ämna gå böra vi säga. Yi äro hvarken
köpta af eller sålda åt något politiskt parti
vi äro fria uti uttalandet af våra egna pqli.
tiska och religiösa äsigter. eh trcka Gud
för sådan frihet. Yarande fullkomligt 'öf
ertygade om rigtigheten af det republi
kanska partiets närvarande grundsatser,
vilja vi framställa t:ch försvara desamusa.»
deck' utan något politiskt svärijlerL V i
illa det sa'-om en n dvändii sak ätt.
vart folk Llrer aig känna lagar och inrätt- mänga ord på någon begäran,"
på dess sida. Artiklar i kyrkliga ämnenj
jemte kyrkliga och religiösa underrättelser
och nyheter från alla orter vilja vi intaga i
tidningen. Att tänka, skrifva och handla
kristligt i det eni fallet som d-fc andra
skall vara vårt sy.tem il.
sa kommer vår tidning också att vara mer
amerikansk. Den kommer nemligen att
till en betydlig del lefva och röras uti de
amerikanska förhållandena. Svenskarnas
ställning kan verkligen iekeblifv,? '.tt- tref
lig i detta lani förrän dearo amerikanisera
de. Men denna förändring ir bevakas så
att de icke uti densamma förlora bvad som
är ritt och godt uti deras trosbekännelse el.
derigenom upphäfvas, att man subskribe- ler karaktär. Minnesota Posten vill egna
rar å, och läser tidningen, hvilket vi hop
pas af våra landsmän.
Men såsom man redan har två svenska
tidningar i Amerika, torde man dock anse
utgifvandet af denna icke just vara så ser
deles nödvändigt. Att nägre skola så tän
ka är mer än möjligt, men vi skulle blifva
ledsna om detta vore allmänna meningen.
Utan att pä minsta vis vilja nedsätta nå
gon-lera^af de omnämnda tidningarne, u
tan tvertorn fullt erkännande deras värde,
tro vi dock att de icke äro så vidsträckt
spridda och uträtta så mycket for allmän-
sig åt det uppvAxande slägtet och önskar
företrädesvis blifva de ungas vän och följe
slagare under deras öfvergång frän ett
svenskt till ett amerikanskt folk.
Utgifvande denna tidning företrädesvis
för våra landemän i Minnesota, kommer
den dock att innehålla saker af allmänt in-
betens goda. att icke Minnesota Po tfn
också skulle finna en plats för sin verk- gen sägo på behofvet fattade vi nytt mod
samhet. Med serskilt afseende på Minne och det sä mycket mera isynnerhet som det
sota våga vi påstä att en tidning ibland
våra landsmåu här är bchöfiig, så väl i
borgerligt som kyrkligt hänseende.
Sk.in linavernas antal har i detta terri
torium, som nu står på den vigtiga punk
ten att upphöjas till stat, på de sednare åren
betydligt rökat sig och kommer utan tvif
vel fortfarande att så g"-n». Deras inflytande
på de politiska frågornas bestämmelse bör
jar redan göra sig kännbart. Huru vigtigt
är det icke. att detta inflytande måtte gö
ra sig gällande fur det allmännas soni det
ensl-iltiis 1 i"sta i Vl itt ,i n fitlc ske,
är nödigt att våra landsmän blifva bekanta
med lagar och inrättningar, samt med de
politiska frågorna endast så kunna de va
ra på det rätta. Iläraf nödväu lighetcn
af en tidning. Yi neka visserligen icke
att detta ämne af de andra tidningarne
blifvit till en del behandladt. ctta bar
dock skett mera på ett allmänt sätt och
säkerligen icke fjr att möta det seri.kilta
behofvet af Minnesota, icke heller hafva
vi fordrat det. få vårt territorium just
nu är vid den tidpunkt då det skall blifva
I stat, och jjanska vigtiga frågor t" folkets
afgörande äro deimed förenade, k 'nr.os be
hofvet af en tidning härstädes mer än nå
gonsin:—oeti vi äro angelägna omatt vå
ra landsmän mätte begagna sin politiska
magt för det goda oeh det rätta.
kyrkligt, vetenskapligt och literärt
hänseende, hafva sv nt.karne i Minnesota
också sina bchofver och angelägenheter.
demokratiska partiet försöker fä en svensk
tidning af dess egna asigter på fötterna.
Emellertid vilja vi göra det bästa vi kunna
och lemna berömmet åt dem som kunna
göra det bättre.
De som önska subskribera & tidningen
böra med aldra första göra så och insända
sin dollar med rigtig adress: postoflice
county och stat. Inkommer icke betal
ningen sedan bladet blifvit sändt en eller
ta. Innerligt tillgifna den lathcrska be. ni är, god eller opd
kännelsen, måste vi i kyrkliga ftågor stå i kasta oss uti." drij!
il
Ur
7
Åkerbruk, vetenskaper och konster vilja
vi lemna så mycken upjmrl.samhet, som
tid och förmåga medgifva, och allmänna
och enskilta nyheter skola icke heller tur- taga afsked af lifvet på detta sätt.
summas. Från Sverige vilja vi skaffa är rädd att ni handlar obetänksamt lifvet
oss någon tidning jemte korrespondenter måste ännu hafva några ljusa utsigter för
för att vara istånd att underrätta om de vig. en man af er ålder."
tijraste tilldragelserna der. Dock, vi vilja "Ljusa utsigter! Nej, men forruttnel
icke förtiga att såsom vi lefva i Amerika, sé och förfall, lögn och bedrägeri, laster
att
trosse för svenskar i andra delar af Ame- ma. Huru mycket än menniskor må vara
rika. Och att göra den så mycket låsbar benägna till falskhet, så äro de lik\ t,
som möjligt* skaö hli^ä vår upprigtiga
par gånger, upphöra vi att sända det vida- I liga menniskor, som kunde förljufva ert
re. Om pris och vilkor, se ofvan. j-lif. Sök dem. och ni skall finna dem."
Yi inneslnta oss härmed i allmänhetens "Nå ja. den första har jag redan fnnnit.
ätanka och hoppas att'dess valvilja skall Men om lifvet visar sis i så klara färger
gifva framgång åt företaget.
Mittionary.
E A
eller språnget frän Mainbryggan.
KAPITLET I.
Det var midnatt lamporna på sten
bryggan. som leder öfver Mainflodcn vid
Frankfurt i Tyskland, lyste ännu, fastän
fotljudet-åf de vandrande pä dess sten- vilddjur för att tillåta detta längre.
gängar hade längesedan tystnat då en
yngling närmade sig bryggan från staden
med hastiga steg. På samma gäng kom
en annan, en äldre man. och vände sina
steg ät Sachsenhausen, den väl bekanta
förstaden, som låg midtemot på andra si
dan floden.- De två hade aldrig sett hvar
andra förr. Den sednare vek af från gän
gen och närmade sig ledstången med syn
barlig aftigt att kasta sig i strömmen från
bryggan.
Vnglingen skyndade dit och fattade tåg
i honom: -Oiin herre." sade han, jag
tror ni tänker drluka er.**
'•Ni tror rätt da, herre men hvad angår
det er
fln^eut.iii'j: ail-s j.u* uhmi'.o I tort bedja
er vara i •«.
tillåta itt
ni,:i -it
-S'i \\k m-\i Pi!
U( kcn
Den äldre af de två, som till att börja Jag antog derföre en plåts som bokhålla
med haft så brådtomt att göra enända på re, hvilken jag innehadetilldess ålderdo
sin tillvaro i flodens vatten, lade nu band men gjorde mig obrukbar och yngre män
på dén yngrés häftighet. I töredrogos i mitt. ställe. Mina omstän
"Hall, herre," sade häri, under det lians digheter voro således alltid inskränkta,
måtta öga försökte att betrakta kamratens men min familjeställning var ftillkomligt
anletsdrag, så gödt det skimrande ljuset lycklig. Min hustru Tar en ängel af kär
af den närmaste lyktan tillät, "Håll, lek godhet och ömhet, from och gud
min herre ni tyckes mig alltför ung att i fruktig, verksam och tillgiften— min dot
ter är
och förderf! Kom, låtom oss göra en
ända derpå."
"Och likväl så ling! Er erfarenhet
måste hafva varit ganska sorglig, eftersom
ni har anledning att betrakta alla ménskii
gä varelser såéom ett orniaslägte."
"Ha, ormar äro ädla varelser jemförda
ined metiniskor, de följa driften af sin na
tur de äro inga skrymtare, som bära dyg
den på läpparna och lasteu i hjertat."
"Jag beklagar er af hela mitt hjerta
men det gifves visserligen många undan
tag från denna sorgliga skildring."
"Jag har ej funnit något," sade den un
ge mannen.
"Då kan det vara en tröst, ehuru svag,
ni har funnit ett i denna vigtiga tim-
SOm
st.råfvan. sigte. Men hvad mig sjelf angår, så har
Kännande och erkännande vår oförmåga jag aldrig sagt en osanning i mitt lif, och
attg "na rattvifaått retaget, v* T) vi nä-titn jag ville icke för något i verlden beträda
benägne att låta det bero, men dä vi äteri- dödens mörka vag med en lögn på mina
ljuga i dödsstunden med evigheten i
läppar och derföre, då jag säger er att jag
icke är någon bedragare, såsom ni tyckes
vilja anse mig. utan en redlig och upprig
tig menniska, så säger jag ej annat än
simpla och rena sanningen."
"Verkligen?—-Nå, det vår då intreB
sant. Och således får jag möta den enda bedtaga oc
upprigtiga menniska jag sett i verlden,
just då jag står vid punkten att lemna dén,
oeh det i hennes sällskap till och med!"
"Låt mig gä ensam, men stanna ni qvar
tro mig, det finnes måntja goda ech är-
för er, så förvånar det mig att ni vill lem
na det."
"Ah. jag är endast ep fattig sjuk man,
oskicklig att fjrtjena någonting, och som
icke längre kan i .rdraga att se mitt enda
barn, en ängel till dotter, arbeta natt och
dag för att underhålla mig, och stundom
äfven förse mig med läckerheter. Nej»
min herre, jag måste vara en tyrann^ ett
I "livad, herre!" utropade den andre,
nästan jrskråckt, "ni har en enda dotter,
som uppoffrar sig så för er skull
"Och med hvilkét tålamod, hvilken
mildhet, hvilken kärlek, hvilken uthåll
samhet! Se henne sjunka under m' dor
och försakelser och intet enda klagande
ord UTidslipper hennes bleka läjpar! Hon
arbetar och hungrar, men har ändå alltid
ett or I af k.irlek, ett leenie af välvilja för
sin fader."
i "(kh ni tänker begå sjelfmord, min
herre! Är ni galen?"
"Vågar jag mörda denna ängel Blot
to tanken derpå genomskär mitt hjerta så
fom en d-!k/'' sade den gamle manneja
ftui
."»tjin nerye, ui måste ta-a gn butelj vm
d.TÖort,"'
ett .yird^h'tis
ni berätta
pä att ra ir i. ii i ua-d cn «iide:
los ob- kaat. so i u k oimui i ,r. summa ändå- för-mjg, oc.i sedan, om-ni ieke har med tårar af medlidsamhet, "jag ömkar
mal är verkligen intressant. Jag bar veik
ligen icke pä länge upplefvåt någonting
så rörande, jag hade aldrig tänkt att en
sådan angenäm tilldragelse skulle ega rum
i min sista timma. Hör. min herre, jag
har 'r mänga år icke framställt en begä
ran till någon mensklig varelse, f.,rneka
mig icke derma, som måste blifva min si
sta. Jag kan -försäkra er, jag kommer
icke ihåg, att jag någonsin har kögtat så
något emot det. vill jag berätta er min.
Men sä mycket kan jag säga er på förhand
ni har ingen orsak att hoppa i ström
man. Ju» är.en gmska förm'igen man
och om saken förhaller sia som ni sairt.
'.i. i i i't f' ,r..t i
i
la glas framför sig, nyfiket betraktande
hingar i Förenta Staterna i allmänhet, och Sa sagdt, ill ynglingen fram siilhaivl, hvarandras anletsdrag.
i den stat de lefva i.^itneihet, pä det de hvilken hans kamrat fattade, och fortfor Uppfriskad och muntrad af vinets vjpr
må uniily faror ocli sk »rda, .rdelar. hva- vidare med ett slags entusiasm "jfke allt- begynte den gamle sålunda: a»'.,.
dan detta ämne iek© -kfomnier såt uraktlåtarr» i.afm —och nu låtom om skynda i. "Min historia är snart berättad. Jag
'tas i vår tidning. ftoed saken det är verkligen intagande tillhör den handlande klassen, men lyckan, öfvertyga er det^ag har"talat sanni^.
kyrkliekt hänseende umna v uttala att känna ett men^kligt hjerta nära sig i _Jog aldrig emot mig! Jag hade inga pen- i Mitt namn är Wilhelm Schmidt, och
hvad yi tro på det att vi :cke måtte skrym, deiäsa sista stunder, jag frågar icke hvad ningar sjelf, och j&g blef kär. i och gifite är min adress," sade han, pch gaf homnp
kfP l»tom -!Oss,.^u mig med en fattig- Sicka» Jag kunde_ *l-1 på samma gång en papper&lapp, aom tnui
degynaå a£"ärer lör egen rikaing. i drog upp ur sin ficka
Bin
S£53SS§5 fculjfor •'»iBgV
moders sanna bild. Men ålder
och sjukdom hafva bragt mig till den si
sta ytterligheten, och mitt samvete upp­
häfver sig eliiot tanken på att det bästa
barn i verlden skall uppoffra sitt lif för cn
gammal, onyttig stackare. Jag kan i al
la fall icke ha läng tid att lefva längre,
och jag hoppas att Herren vill förlåta mig
att jag afkortar min lifstid med några da
gar eller veckor, för att denned spara, el
ler förlänga min kära Berthas."
•"Ni är en lycklig man, min vän," utro
pade ynglingen, "jag har aldrig sett en
mera lycklig man. Hvad ni kallar er olyc
ka är bara prat, och kan blifva botad med
ens. I morgon vill jag göra mitt testa
mente, då skall ni blifva. arfvinge till hela
min egendom, och i morgon natt gör jag
språnget ensam från Mainbryggan ned i
strömmen. Men innan jag lemnar denna
verlden får jag lof att se er Bertha, ty j«tg
är angelägen om att se på en sådan, som
är värd namnet af en mensklig varelse."
"Men hvad kan ha gjort er så olvcklig,
min herre, vid en sådan tidig ålder frå
gade den gamle mannen, rörd af medli
dande.
"Jag tror det var min faders rikedomar.
Jag är ende sonen till en af de rikaste
baiikirer i Frankfurt. Då jag nämner
mitt namn, vill ni på cn gång blifva öf
vertygad om sanningen af mina ord. Min
far dog för 5 år sedan och lemnade mig
arvinge till en ofantlig förmögenhet.
Från denna tid har hvar och cn sökt att
s a
mig-
Jag var ett o-
skyldigt barn, full med tro och hopp min
uppfostran hade icke heller blifvit försum
mad, och jag egde min moders älskande
hjerta. Jag sökte att vinqa inträde i go
da och ädla menniskors kärlek och vän­
skaP'
men
jaS
fann
enda8^
skrymtare och
bedragare, som låtsade vänskap för intet
1
annat ändamål än att komma åt min r
mögenhet och hafva njutningar på min be
kostnad. Mina vänner eller snarare mina
bedragare dem jag misstog lör vänner och
för hvilka jag öppnade mitt hjerta, bedro
go mig och skrattade sedan åt min enfald
men med tiden samlade jag mera erfaren
het, och mitt sinne uppfyldes af misstro
ende. Jag blef .rlofvad med en rik arf
tagerska, som egde alla fasionabla egen
skaper. Jag tillbad henne med entusiasm
jag trodde att hennes kärlek skulle godt
göra mig för alla svikna förhoppningar.
Jo vackert:—jag fann snart att hon ej
var annat än en stolt dåre. som önskade
göra mig till sin slaf och dessutom spänna
alla andra för sin triumferande vagn.
Jagafbröt förbindelsen och valde i stället
en fattig men förtjusande flicka en söt,
och, som jag tänkte, oskyldig varelse, hvil
ken skulle blifva mitt lifs egen ängel.
Men ah! jag säg henne en dag med tårar
och kyssar taga afsked af en yngling som
hon älskade. Hon hade cmottägit mitt
tillbud endast för mina rikedomars skull.
Mitt hjertas frid fcrsvarn jag sikte ftr
drifva tiden med resande men allestädes
fann jag samma tomhet, samma bedrägeri,
samma uselhet. Summa: jag blef ledsen
vid lifvet och beslöt att göra en ända p4
öppet «sel^et den här natten."
er hi- "Olyckliga yngling," sade den 'andra
mig af hjertat öfver er. Jag måste be
känna att jag varit lyckligare än ni. Jag
hade en hustru och. en dotter, som am
kommo rena och obefläckade ur Skaparens
hand. Pen ena har ätervändt till honom
sä skall er dotter ej behöfva ferafa 'och „ni sins själs hvita drågt. sä Ikall Väl
ej behöfva svälta.''.'
v~:.
.i den andrå göra."
1
Gubben tillät sin kamrat att draga ho- i, "Vill ni ge mig er adress, min godé
.nom med sig. Efter några minuter sutto gubbe, ech ^tillåta mig att besöka er dotter
ae vid ett bord på värdshuset, med ful- i morgon.? -Men ni måste gifva mig tert
hedersord på att ni icke vill på något sätt
underrätta .henne^attjiig ^r. en .xVrmögen
man."„. ,.
:Den gamle höll ut sin hand: Jag kan
.rsäkra det. Jag är angelägen om aft
W- v
5
1-^
•i niftn
Och mät namn är
är son ItBv Antba
an knotor, mea »cd det attrydk^|0
koret att n! icke kmaar ki
jag hemtar er härifrån. Uj|)åÉti
sängkammare tör den här Wn.,
höfver hvila— se hår Schmidt, Godnatt!
I morgon träffar jag er igen men unter
hvilka omständigheter som helst, det mii
ske, så glöm icke bort hv&d ni har lofv»t
fp
mig- ..
Ynglingens namn, såväl som deta stora
summan, förvånade den gamle munwn
mycket men innan han åter kom tlK sig
sjelf, hade hans kamrat lemnat huset, och
uppassaren kom att lysa honom till säng
kammaren, hvarest han trött odb svag
snart törsjönk uti en djup sömn.
[rORTtlTTMRS.]
VaiotitttelnrMi
Tiderna hafra pi några tk år betydligt
förändradt sig, iifem v*rt foster!and. Stö
ra hvälfningar st väl i kyrkligt som poli
tiskt afseende p*g* nu der, och man kar
allt sk»l att v'»nta märkvärdiga förändrin
gar i de gamla törhållandena. Måtte
Herren f| leda alltsacmmans till det sren
ska folkets sanna v»!. Vi meddela hgr ett
par utdrag af enskilta bref, som gro nyligen
ankomna fr*n Sverige. En prest från
Vexiö stift skrifver ljande:
"Något om vår s. k. moderkyrka. D^n
kungliga propositionen om religionsfri^t
i landet går ej igenom vid denna riksdag
konventikel-plakatet, det gamla spöket,
kommer väl att försvinna. Statskyrka»
tyckes gå sin upplösning till mötes méir
och mer få egna sig åt det statskyrkliga
preetembetet med svårighet kunna guds
tjensterna upprätthållas i församlingarna
tör den stora prestbristens skull. Mänga
bland de öfverste prestérna måste tara u
tan adjunkter och bcsk&jrma sig deröfver
svärliga. Baptister och separatister vuxa
till i mängd man räknar tusendetals såda
na. De aro för närvarande utom och ut
öfver lagen och gå öppet och fritt tillväga.
Jag hörde i hufvudstaden vid sammankom
sterna huru de bestämt sade till att de vo
ro baptister eller separatister den härva
rande Evangeliska Alliansen utgöres endast
af sådana: de kristne inom statskyrkan ha
1'
U- "i-
'isi mä iu. .''I-4? KäS JIM
irsi
i
rdenskull sett sig tvungne att derur (ur,
alliansen) utgå, och hafva i stallet slutat
sig till den så kallade Evangeliska Foster
landsstiftelsen. Denna har en, slags mis
sionsskola eller institut, der personer med
kristliga tänkesätt undervisas af kristliga
lärare, att bildas dels till prester (idet
förstås, de skola sedan fullkomnas oeh ta
ga sina examina vid akademierna), dels
till kolportörer. dels till sko&irare. Den vill
ock söka anställa kristliga resepredikanter
i landet, allt utan att upphäfva' statskyr
kan eller att verka i motsats till dess för
handen varande institutioner. Stöta'och
märkvärdiga väckelser förekomma på åt
skilliga ställen i landet och kristendomen
har i vår tid blifvit en magt, som måste
respekteras. Den är numera ett allvarligt
samtalsämne "fven i högre kretear och* säll
skapen Med spänd väntan afbidas slutet
af denna riksdag. Man tror att en allvar»,
sam krisis i kyrkan derefter skall iaträda,
just med afseende på de många affaJlea».
från statekyrkan, som skett. Jag oeh mi
na vänner i vår krets ropa tiil Herren^
vår Frälsare, att vi allenast m« varda fun
ne i Honom, att framför i l'.t våra hjertan.
må vara hans tempel, hans kyrka, att han
genom trona må bo i oss, och oss mer och
mer upprätta och hörsamma göra, s# vars.
da vi hulpne och behållne huru det ätt
må gå med statskyrkan den är dock så
som uppenbarar sig, ett menniskoverk, oelr
blir väl sefgom hvarje annat sågant-, i sut
tid om intet. Lefve derföre Kristi kyrkal'*
tfcdrag ur. ett.
ea^ilt, bref. från
Nörr'ahd dater£&t Il epicm»
ber 1857:
"JCyrkuhertlen Ytlander Ycrpf]o har
sokt derifrån till Nora i Upj)land och vqa
nit det. Han-passade icke i en församling
som är splittrad etpellaji så. många .sekten1"
som Bergsjö.1 Komministern Walldin
vann i stället. Bergsjä oeh tillträder sit$'
cmbete dén 1 taaj 1859. Gud gifve Wall
din förmåga -att sköta sitt cmhet$ ratt.
Hans krafter komjna itt pröfvas. 1" ti ii»,
gen socken inom Norra Helsinghind fo.'
nes så många cch på kant »nfii*
stäe de sekter, sc'm i Bergsju polerat.
Hvad det politiska^ betfäffiir hcrdu
J-rlig underritteJpe d&wfr i
..
s* £Säi*tik2