Skaffaren., March 25, 1885, Image 4

About Skaffaren. (St. Paul, Minn. ;) 1885-1895

Image provided by: Minnesota Historical Society; Saint Paul, MN

                
8T. PAUL, ... MINN.
—af—
The Latheraa Poblieitin Society
•f the Northwest.
231 E. Seventh Street,
•T. PAUL. MINN.
SKAPPAftEN: ONSMftBN DEN 25 MAÄ8 1885.
Minneapolis. \n\n Utgifves
Hvaije ONSDAG
—I—
PRMTUMERATIONSYILKOB:
All» prfenumerationsmedel böra erläggas
i förskott och åtgöra:
Ett år_ .. .. 12.00
Sex månader 1.00
Tre månader 0.50
Ett år till 8TKKIGS 2.50
Sex m&nader till d:o .. 1.25
I dessa priser är postarvodet inberäknad t.
Till prenumerants&mlare som insända
betalning för SJEAFFARKS lemnas hvart
femte exemolar fritt eller femtedelen.
S&rnkild öfverenskommelse nppgöres med
agenter, som reqvirera ett större antal ex
emplar.
Irenumerationsmedlen böra helst sändas
i registrerad bref eller Post Money Orders
nnder adress:
SKAFFAREN.
General Grants handlingar fr&n
kriget, hvarmed han trots sin svaga
helsa sysselsätter sig, komma att ut
gifvas al förlagsfirman Webster &
Comp. i New York. Meningen fir,
att verket skall ntkomma i två band.
Manuskriptet för företa bandet fti re
dan fftrdigt för sfittning. Om Grant
fifven skall kunna fullborda andra
bandet Or, trots hans stora viljekraft,
föga troligt, men dfi materiel et här
till ligger fftrdigt kan det i nödfall
fullbordas af en annan hand. önsk
ligt vore det dock om Grant sjelf för
unnades utgifva verket i sin helhet.
Förenta Staternas behållning af
majs var vid början af innevarande
månad betydligt större fin vid samma
tid förra året. Enligt till jordbruks
departementet i Washington inlupna
statistiska beräkningar skulle majsbe
hållningen åtgöra 37 och en half pro
cent af hela årets skörd, mot 33 pro
cent vid motsvarande tidpunkt 1884,
eller 675,000,000 bushels mot 512,000,
000 föregående år. I de vestra sta
terna utgjorde behållningen 490,000,
000 bushels mot 346,000,000 förra
året, i mellersta staterna 29,000,000,
mot 22,000,000 året förut och i sydsta
terna 146,000,000bushels mot 138,000,
000 vid samma tid förra året. För
två år sedan var landets majsbehåll
ning den 1 mars 33 procent af föregå
ende årets skörd, eller 685,000,000
bushels, alltså större fin behållningen
för 1884, men 90,000,000 bushels min
dre fin hvad den i år framvisar.
Inlupna underrättelser rörande
skördeutsigterna i de stater som odla
vinterhvete, ftro både löftesrika och
nedslående,Så har vinterhvetet i Ohio
lidit så mycket af kölden att skörden
antages blif va 25 proc. mindre ftn förra
året. Åfven i Virginien ftro utsigter
na dåliga. Enligt rapporter från 86
af denna stats 100 counties skall vin
terhvetet hafva lidit af kölden, så att
man vfintar sig endast en knapp
skörd. Från Kentucky, Tennesse
och södra Missouri ljuda deremot un
derrättelser na mera uppmuntrande,
i det vinterhvetet i dessa Btater knap
past lidit någon skada af kölden, hva
dan farmarne nftra godt hopp om en
god skörd. I California ftro utsigter
na bftttre ftn de varit på många år. I
det hela taget anslås detta åra skörd
af vinterhvete för landet bl if va betyd
ligt mindre ftn förra året.
Underr&ttelserna om ^eneralGrants
helsotillstånd ftro hvarandra ganska
motsägande. Ena dagen heter det, att
generalen ftr betydligt bftttre, andra
dagen deremot anse Iftkarne hans till
stånd ytterst betänkligt. Som bekant
lider generalen af krftfta i tungan, för
orsakad af ett om&ttligt bruk af to
bak. Man vet att tobak innehåller
ett dödligt, hastigt verkande gift,kal
ladt nikotin, som irriterar svalget,
tungan och nftsan, samt förorsakar
hofvudv&rk och andra lidanden. Lft
karne ftro ense om, att efter hand som
bruket af tobak blifvit mera allmftnt,
ha sjukdomsfall af krftfta i tungan
blifvit mera talrika. Att medelst me
dicin bekämpa det onda ftr icke möj
ligt: erfarenheten har dock visat att
genom en skickligt utförd operation
kan krftftan botas. Yftl vore om en
sådan kunde lyckligt utföras påGrant
och hafva till följd att han finnu flera
år fick lefva och verka för en na
tion, som han gjort så ovärderliga
tjenster såvfil i krigiska som fredliga
v&rf.
Det missnöje, som från flera håll
rigtades mot f. presidenten Arthur
för det han till fimpade lagen och för
bjöd nybyggare att slå sig ned i Ok
lahoma distriktet, har i arf öfvergått
på president Cleveland, som fifven
förklarat att nfimde land ioke får öpp
nas för settling förrfin kongressen der
om annorlunda beslutat. Emellertid
utöfvas ett starkt intryck på Cleve
land för att förmå honom att draga
trupperna tillbaka från Oklahoma.
Tusentals landsökare fr&n Iowa, Kan
sas, Nebraska, Illinois, Arkansas och
Missouri hafva genom inlemnade pe
titioner begärt att få betraktas som
nybyggare i Oklahoma. Man har till
och med g&tt sft långt att man sftndt
en komitee af lagkunniga mfin till
Washington för att söka bevisa, det
kongressen icke riktigt förstått Okla
homasaken och derför underlåtit att
uppfordra presidenten att förklara
landet öppet för settling enligt Ho
mesteadlagen. President Cleveland
fir försatt i en ganska kritisk stfill
ning gör han sin pligt kan han dock
lika litet som Arthur tillåta att lagen
öfvertrftdes. Om pligt och rftttskftns
la vilja emellertid icke de upproriske
höra talas om, de fordra endast att få
sin vilja fram. Upphetsningen Or der
före ganska stor. Soldater hålla vakt
lftngs grfinsen,öfver hvilken ingen får
skrida, såvida han icke erhållit pass
af indianagenten. Soldaterna synas
taga parti med borgarne, och ftro me
ningarne delade om utgången,om det
verkligen skulle komma till en sam
mandrabbning. De, som mena att
landet redan ftr öppnadt för settling,
förklara, att den lands trftcka, som nu
kallas Oklahoma köptes vid tre olika
tillfällen. År 1866 köpte regeringen
af Creek indianerna land för $975,168
till ett pris af 30 cents per acre,af Se
minoleindianerna efter 15 cents per
acre för 325,362 samt af Choctaws och
Chickosowindianerna samma år för
$300,000, hvadan man anser, att det
nu år öfverflödigt att underhandla
med indianerna om afträdandet af
land, som icke längre tillhör dem. Va
re härmed huru som helst en lag fin
nes emellertid, som förbjuden nybyg
gare att bosätta sig å Oklahoma om
rådet, och så länge denna lag finnes,
år det presidentens pligt att se till
det denna fifven efterlefves.
livad framtiden bfir i sitt sköte är
för oss dödlige förborgadt och väl
ftr det vi skulle annars lfitt fälla mo
det i vår verksamhet, om vi på för
hand visste att motgångar och be
kymmer väntade oss, lika väl som vi
skulle beherskas af högmod och för
litandet på egen kraft, om vi vore
medvetna om, att endast rosor skulle
beströ vår lefnads stig. Genom att
göra förståndiga reflexioner, kunna vi
dook i vissa fall anställa beräkningar,
som kunna förverkligas, såvida icke
oförutsedda hinder inträffa. Så är
det för närvarande åtskilligt som ty
der på, att de hårda tider, som länge
nog lagt sin hämsko på landets affärs
verksamhet, nu börja gifva med sig,
för att lemna rum åt ett friskare lif i
affärsverlden. Först böra vi lägga
märke till att åtskilliga fabriksartik
lar, som för några månader sedan så
öfversvämmade produktionsmarkna
den, att många fabriker nödgades in
ställa sin verksamhet,nu åter röna ef
terfrågan. I jern- och stål fabrikatio
nen, som med skäl kan sägas vara den
förnämsta inom landets fabriksindu
stri, har isynnerhet en förnyad verk
samhet gjort sig gällande,hvilket kan
betraktas som tecken till nytt lif in
om hela affärsverlden. Ett tecken,som
måhända torde vara mera tillförlit
ligt är, att öfverskottet af penningar
i österns stora banker har på sista ti
den betydligt aftagit, hvilket bevisar,
att penningar börja omsättas, och att
en ny rörelse råder i affärslifvet.Kon
kurrensen från Indien,som våra börs
spekulanter anfört som skål för de lå
ga hvetepriserna, är icke så mycket
att frukta, ty enligt sakkunniga och
opartiska mäns utsago är spar.måls
produktionen i Indien långt ifrån af
den storlek eller den tillväxt,som man
påstått, lika litet som indiskt hvete är
af sådan qvalitet, att det kan blifva
en farlig konkurrent på den europei
ska marknaden. Landets /armare
hafva emellertid fått lära, att de för
framtiden böra sköta sitt jordbruk
mera rationelt och, för att s& mycket
som möjligt göra sig oberoende af de
fluktuerande spanmålsprisernaendast
odla sådana produkter, som lättast
finna omsättning. Fabrikanterna haf
va äfven fått lära att de hädanefter
böra vara försigtiga och råtta till
verkningen efter förbrukningen, så
att handeln kan befrias från de våld
samma omstörtningar, som medfört
så mycken osfikerhet i affärslifvet
Förvecklingar, som på sista tiden
uppstått i Europa, tyda åfven på, att
Amerika kommer att få större afsätt
ning på sina produkter ån hvad fal
let var förra året Dessa med flera
tecken, böra inge oss godt hopp att
kunna med lugn gå framtiden till
mötes, samt mana oss till flit och ar
betsamhet i vår fortsatta verksam
het
Det går hett till under sköldarne i
britiska underhuset, der kabinettet
Gladstone affordrats räkenskap för
sitt fögderi. Under en debatt hfirom
dagen föreslog den konservativa op
positionens ledare, Stafford Nortcote,
att ett misstroendevotum
Bkulle
af-
gifvas mot den Gladstone'ska mini
steren. Stafford öppnade sjelf de
batten med ett tal, hvari han strfingt
nagelfor det lama sfitt, hvarpå Glad
stone skött de egyptiska angelägen
heterna, och betonade med skfirpa att
Gladstone var orsaken till både Khar
tums fall och Gordons död. Rege
ringen har städse öfverklfidt sina
handlingar med fraser utan innehåll.
Hon sände Gordon till Khartum, som
det hette, för att afgifva rapport om
ställningen, men försåg honom der
iemte med vidsträcka instruktioner
att återställa lugn och ordning i lan
det, hvilka höllo honom qvar. Hon
sände truppter till Sudan under den
famösa fraiien: "Rädda och återvän
da", hviken var .omöjlig att genomfö
ra och aflägsnade från engelsmännen
förbundsvänner, de annars kunde få.
I Egypten samma fruktan för att på
taga sig ansvar. Britiska regeringen
afrådde från Hicks' olyckliga expedi
tion, men afstyrde den icke, ehuru de
egyptiska myndigheterna blott lydde
hennes order. Medan hon i Egypten
till och afsätter ministerer och hela
landets styrelse hålles uppe endast af
Englands hand, förkunnar hon sig
ideligen vilja s& snart som möjligt
lemna Egypten åt dess öde, hjelper
derigenom dem, som motarbeta och
fördröja reformer och förstör förtro
endet till framtiden. Kabinettet är
alltid så angeläget att framhålla, att
dess politik ftr fortfarande den sam
ma. För sin del ville talaren hellre
se något mindre sammanhang i po
litiken och något mera blick för de
verkliga förhållandena. Eget nog,
kommer kabinettet vid den förestå
ende omröstningen att understödjas
både af dem, som tro, att regeringen
ftr sinnad att i Sudan föra en politik,
som motsvarar de dyra uppoffringar
af blod och penningar, England der
gjort, och af dem, som vilja med det
företa slftppa både Sudan och Egyp
ten. Kan man vftl hafva något för
troende till en regering, om n vi Ikea
man aldrig vet, på hvilket ben hon
vill stå, till en regering, som med
hvar dag för oss lftngre ut på djupet?
Gladstone försökte försvara regerin
gens handlingssfttt, synnerligast rö
rande den frågan, att icke undsätt
ning blifvit i tid sftnd till Gordon.
Härvid yttrade han, att Gorden sjelf
före sin afresa till Khartum uttryck
ligen förklarat, att britiska trupper
icke skulle tagas i anspråk i Su
dan. Vidare var årstiden för
långt framskriden då det var frå
ga om att sftnda Gordon hjeptrupper.
I april och maj ftr det omöjligt att fö
ra britiska trupper genom öknen från
Suakim til i Berber. Och hade några
sqvadroner britiskt rytteri kommit
till Berber, huru skulle vftl de kunnat
hjelpa till att befria Gordon i Khar
tum? Nftr man så i maj beslöt sig för
hjelpexpeditionen, tog visserligen un
dersökningen om, hvilken vftg som
borde väljas, rundlig tid men hvem
vågar påstå att ett vftl öfvervftgdt be
slut kunde fattas på kortare tid. Det
ftr lätt nog att sitta i parlamentet och
förklara sin mening i denna sak svå
rare ftr det för dem, som det åligger
att handla och att för sina beslut bft
ra ansvar. Men från den stund, då
beslutet var fattadt, har allt gått så
skyndsamt som möjligt varit Un
derrättelserna från Khartum voro
också allt annat ftn oroande: vis
serligen kfimpade man kring staden,
men ångbåtarne beherrskade floden
Khartum föll ju icke heller för fien
devapen, utan genom förrftderi, då be
folkningen visste, att den britiska ex
peditionen var på vftg och skulle
snart komma fram. Hvilken åtgftrd
skulle skydda mot sådant?
Om än Gladstone med sitt försvar
i flere afseenden kan fritaga regerin
gen från en del af det stora ansvar
som hvilar på densamma, förmår han
dock svårligen att fria sig och sittka
biuett i opinionens ögon.
John Ericssons Destroyer."
Bland John Ericssons många upp
finningar på sjöartilleriets område,
intager hans för kustförsvar konstru
erade "Destroyer" ett framstående
rum. Som namnet antyder, är detta
fartyg ett förstörelseredskap och det
gör skäl för namnet, ty olycklig den
motståndare som kommer det för nä
ra. Efter långa underhandlingar hai
"Destroyer" slutligen blifvit inköpt
af regeringen för $120,000. Att den
förste monitorns konstruktör, som
under flera årtionden lagt den ena
stora uppfinningen bredvid den an
dra, i sin "Destroyer" framstält ett
försvarsmedel af första rang, var lätt
att tänka si«, men hvar och en som så
önskar kan äfven få se fartyget, ty
det ftr icke någon modell utan ett fftr
digt fartyg, som Ericsson byggt af
egaa medel.
"Destroyer" ftr 130 fot långt, 17 fot
bredt och 11 fot djupt Skrofvet ftr
skyddadt medelst starka pft hvarand
ra fftstade pansarplåtar. Ett bågfor
migt dftck sträcker sig från bogen
till aktern, under hvilket den kraftiga
maskinen, propellern, samt den väldi
ga 25 fot långa och 1,450 pounds vä
gande med 300 pounds bomullskrut
laddade projektilen befinna sig.
Projektilen hindras naturligtvis i
sitt lopp betydligt genom vattnets
motstånd, men kan dock nå sitt mål
på ett af stånd af 300 fot Träffar
projektilen på detta afstånd ett fi
endtligt fartyg, exploderar tändsat
sen medelst en tändnål, som förut ge
nom en jeder varit hindrad att in
tränga i sprftngsatsen.
"Destroyer" är genom sin starka
pansarbeklådnad tillräckligt skyd
dad för ett fiendtligt fartygs kanon
eld, under det dess egen exploderande
projektil fir i stånd till att krossa den
starkaste st&lkoloss.
Många af landets mest framståen
de marinofficerare hafva enhälligt ut
talat sig öfver det stora värde 'De
stroyer" har vid försvarandet af våra
kuster, och derför rekommenderat
fartyget till inköp af regeringen.
Ett annat tillbud af den store, re
dan 82 årige, dock sällsynt verksam
me mannen går ut på,att efter pamma
system som "Destroyer" bygga ett
stålfartyg för $160,000, hvilket till si
na verkningar skall blifva finnu fruk
tansvärdare än "Destroyer."
God början.
Glada och öfversälla skaror af fo
sterlandsvänner från alla delar af lan
det, tillhörande den demokratiska be
kännelsen, strömmade till Förbundets
hufvudstad den 4 mars för att jublan
de helsa den nya, lyckliga "tidsål
dern" välkommen. Dessa fosterlands
vänners sinnen hafva de senaste vec
korna intagits af helt motsatta käns
lor. Jublet har öfvergått till klagolåt,
glädjen förbytts i sorg. Förhoppnin
garne hafva sköflats. Demokraterna
hafva föreställt sig att alla republi
kanska tjenstemän skulle med denna
dag försvinna,att de skulle uppslukas
liksom af en jordbäfning, och att
platser skulle beredas alla hungrande
''rättrogne", "rättänkande'' vid det
under feta embeten dignande bordet
Men se, allt har gått lugnt och stilla,
ingen revolution har inträffat,morgon
och afton, natt och dag hafva omvex
lat som vanligt, de storartade för
hoppningarne äro gäckade. Cleve
land och hans ministrar tyckas ej
hafva några varmare känslor för oina
trogna politiska bundsförvandter, ja,
man säger dem sakna hjerta i bröstet,
sakna förstånd att uppfatta de qval,
som tära dessa under ett jerdedels
sekel törstande trosförvandter. Man
låter till och med demokraterna för
stå att utgallring af republikanska
tjenstemän och embetenas besättande
med demokrater aldrig skall blifva
verklighet
En bitter stämning är derför rå
dande bland dessa embetsjägare—en
stämning, som ej ger sig luft i hög
ljudda och öppna vredesutbrott (ty
sådant kunde'ju fullkomligt förderf
va hela saken) utan i doft knot och
brummande. Brummandet låter un
gefärligen så här: "Om vi hade vetat
detta, skulle vi sannerligen ei hafva
ansträngt oss så till dett yttersta!"
Det gamla republikanska ropet:
"Hvarför äro vi här, om ej för embe
tens skull?" finner i dag genklang i
tusende demokraters hjertan.
Ett faktum år att intill närvarande
stund den nye presidenten genom sitt
uppträdande vunnit mera bifall af
republikaner än af demokrater. Bör
jan är, betraktad från de embetshun
grige demokraternas sida, ytterst då
lig—deremot betraktad från republi
kanernas eller neutrales sida, gan
ska tillfredsställande. Det vore dock
dåraktigt att inbilla sig det detta
skall fortsättas allt framgent. En kort
tid må väl presidenten och hans kabi
nett kunna motstå embetsjägarnes
anfall, slutligen skola dessa genom
sin ståndaktighet vinna seger.
Deremot kan man i sjelfva verket
ingenting säga. Det gifves tusende
poster inom rikets förvaltning, som
kunna skötas af personer med medel
måttig bildning utan någon föregå
ende längre lärotid. Att sådana po
ster af den demokratiska förvaltnin
gen besättas med detta partis fr änder
ocn vänner är ju helt naturligt Man
gör dermed ingenting annat än den
republikanska förvaltningen gjort.
Hvad som är rätt för den ene må väl
vara billigt och rätt för den andre.
Det enda och ena som folket kan for
dra är: att ärliga, omutliga, modiga
och skicklige män utväljas bland as
piranterna—och dertill synes den nya
förvaltningen verkligen vara beslu
ten.
För öfrigt ftr det denna gång gan
ska aninärkningsvärdt huru liknöjdt
jagten efter embeten föres emot hvad
man förmodat. Om detta är en verk
ning afClevelands lugna återhåll eller
om statsembeten ej hafva samma
dragningskraft som fordom, ftr ej lätt
att afgöra, Dook synes det som om
man numera sällan funne personer,
som arbeta för det eller det partiet i
och för att erhålla anställning som
statens tjenstemän. Dessa positioner,
isynnerhet de lägre, väga numera
obetydligt i vågskålen. Man har sagt
om tidningsmännen att de äro i all
mänhet menniskor, som förfelat sitt
lifs mål, och detta kan med mera san
ning sägas om våra statst|enstemän,
åtminstone de underordnade bland,
dem. Den, hvilken på ett redligt sätt
genom kraft och vilja kan förskaffa
sig sitt dagliga bröd och af sin in
komst kan aflägga något för framti
den, föredrager i allmänhet ett lif så
som enskild, oberoende medborgare
fi am för tjenstem annabanan, på hvil
ken hans skörd blifver mera mager än
de fleste föreställa sig. Trängseln
kring embetsborden ftr i dag betyd
ligt mindre ån den var för tjugu eller
trettio år sedan,
A N
Om stallet och httstens skOtsel.
Stallarne för husdjuren äro inrättade, på
det de må vara skyddade för hetta, köld och
obl.d viderlek: samt få tillbörligen njuta
föda och hvila, För hästAr plägar man
med större noggrannhet inrätta stallar,
åtminstone bittre ftn för do andra hwdju
ren.
Häststallet anlägges förnämligast på ett
högländt och torrt ställe, icke på sumpig
osh fuktig mark. Det bör vara något ljust,
men för mycket ljus, äfvensom för mycket
mörker, åka lar hästens ögon. Fönstren bö
ra icke vara hög», men sitt* högt,så att icke
ljusef bestrålar hästens ögon eller ör myc
ken solvärme upphettar s
tal let. Tjenligast
är att fönstren anbringas på östra eller
norra sidan. 1 enkla stall med en spiltrad
kan detta ske så, att ljuset eller dagern fal
ler bakföre och icke framom hästen. Man
felar icke gerna uti att hafva häststallet för
stort eller för rymligt för att hålla ren och
frisk luft samt skaffa tillräcklig vädervex*
ling, genom att förse stallet med flera luft
gluggar, hvilka hafva luckor, som kunna
öppnas och tillslutas efter behof liksom fen
ster. Löftet bör vara af bräder, tält hopfo
gade, att icke smolk och dam falla ned på
kreaturen och orena huden. Dörrarne till
stallet böra vara höga och breda, så att hä
starne vid en hastig genomfart icke befara
att stöta hvarken nacke eller höfter.
Strökrubbor vid golfvet fram i spiltan
kunna undvaras, ty dels stöta hästarne be
nen och knän deremot, dels bänder det att
de inklämma hu vudet och skada »ig. Den
som ändtligen vill hafva strökrubbo-, bör
se till att de blifva låga och icke trånga.
Till hvarje spilta hörer en vanlig k rubba,
hva»uti det korta fodret lägges. Denna an
bringas 3 fot öfver spiltgolfvet allt efter hä
stens höjd, och en fot öfver kruhban fästes
häcken, deri hö och halm läggas.
Hä«ten är framför andra djur i behof af
renhållning, derest han skall vi vas. I
detta afseende måste dess Bpillning flitigt
borttagas och stallet renas 3ae gånger om
dagen. Utdunstningen af spillningen gifver
ifrån sig ångor, som orena luften och göra
den skadli* för kreaturen. I detta afseende
ar den seden att hafva spillningen nära in
till stalldörren icke fördelaktig, eharu be
qvämlig :ör stalldrängen. Då luften är
varm och val mig, bor stallet alla dagar
vädras, dock må detta icke ske då någon
häst befinces svettig. När tillfälle dertill
gifves, kunna häBtarne släppas ut, medan
stallet sopai och vädras. Åfven bör taket
ofta göras rent från spindeiväf och annan
orenlighet, medan hästarne äro ute. Dag
ligen böra krubba och häck rengöras, ty de
qvarlemningar, som hästen mycket andats
på, äro hvarken sunda eller smakliga för
honom. Till befordrande af hudens ut
dunstmng, renhet och glans är det nödigt
att hästen dagligen striglas cch borstas.
Hufvudet och smalbenen ryktas likväl icke
med skrapan, utan blott med borsten. Pann
lugg, mahn och svans, isynnerhet svansro
ten tvättas med rent vatten och manen redee
med en grof kam. Fötter och hofvar tvät
tas då de äro orena. Tvättningen sker
rättast utom spiltan. Strax efter tvättnin
gen böra de tvättade delarne torkas med
halm och ett groft yllekläde. Aldrig må
hästen ryktas medan han är svett, utan
svetten endast aftorka* med torr qalm och
derefter med ett rent yllekläde. Till ren
hållningen hörer också daglig tillgång på
rent och torrt strö, och att den nyttjade
och orenade ströhalmen bortsopas med
spillningen.
öfverdrifvet arbete och för stark rörelse
skada djuren lika mycket som för mycken
hvila och stillhet. Hästen tål framförde
andra husdjuren mycken och äfven häftig
rörelse, men behöfver också hvila. Rörelse
är ett oundgängligt vilkor för hans helsas
bibehållande. Den bästa häst förderfvas,
om han länge under god fodring hålles inne
på stall. Men genom för ihärdigt och groft
arbete är det, som våra unga hästar I tredje
oeh fjerde året, innan de ännu blifvit ut
växta och fått full styrtia, så lätt bortskäm
mas. Somliga räkna 10 arbetitimmar på
dygi.et, 10 timmar att äta på och de öfrige
4 timmarne till hvila, men vid mycket
strängt arbete står hästen knappt ut att så
ansträngas hvarje dag under längre tid,utan
att behöfva hvilodagar eme lanåt, En för
ståndig husbonde vet att noga fördela ar
beUtimmarne så, att hästen får njuta mel
lanskof. Hästen är icke i behof af mycken
hvila: tre a fyra timmars liggande hvila
och sömn pläga vara tilliächliga för honom
på dygnet,dock må hyilotiden lämpas efter
arbetets längd och svårighet. För hästar
son\ bli vit brukade til] långvarigt och
strängt arbete, gifver ett mjukt läge på
ymnig slröhalm en vederqyickande hvila.
Hos djuren utmärker lifvet sig vanligen
genom vissa fortsatta förändringar och rö
relser. Således anses ett kreatur för friskt,
då det är muntert, med lifliga glänsande
ögon, då det är rörligt utan besvär eller
smärta vid rörelserna, äter sitt foder med
begär och.dricker utan svårighet vid svälj
ningen, då håret ligger slätt och huden är
glatt, då andedragen äro hvarken hastiga
eller besvärliga utan jemna och ordentliga
med föga djupa sidoelag pulsen och hjert
slagen hvarken mycket hastiga eller ovan
ligt långsamma, och ytan på kroppen mått
ligt varm, emedan kreaturet är i stillhet
då urinen och träcken äro af naturlig färg
och fasthet, hvarken afstannade eller för
öfverflödiga, icke tätt påkommande eller
smärtsamma. Tvärtom när dessa förrätt
ningar i mer eller mindre grad afvika från
det vanliga, kan det anses för sjuklighet,
ehuru man i brist på uppmärksamhet van
ligen icke förmodar någon qjukdom, förr än
kreaturet upphör att äta och helt modstulet
hänger mad hufvudet.
Menniakans bemötande mot och umgåen
de med husdjuren är vigtigare och har me
ra inflytande på deras trefnad, äa man i
allmänhet tror. Kreaturen lära snart att
känna deras vårdares sinnelag, hvilket lik
som öfverflytta» på dem sjelfva. Det är
icke nog att de få sitt tillbörliga foder, utan
det bör räckas dem med välvilja och mån
het. Under argsinta, trumpna och motvil
liga skötare trifvas icke kreaturen så, som
uader den gladlynte och godhjertade. Väl
kan det behöfvas att de djur, som äro under
mennisaans tillsyn, hafva någon fruktan
för henne, men det är äfven sA nödigt att de
hafva undergifvenhet och förtroende till
henne. Våldföras kreaturen och bemötaa
ständigt under arghet med hugg och slag,
blifva de antingen modfälde och rädde eller
ilskna och stridiga. Detta bemärkes isyn
nerhet på hästar, hvilkaa många oarter,
såsom benägenhet att slå och bita, istadig
het, *kenvana och skygghet, nästan alltid
härleda sig från elak medfart och oförstån*
digt umgående med dem äfvensom deras
fogligbet, läraktighet och villighet utbilda*
genom god ch förnuftig behandling. Om
hästen ifrån fölåren handteras med förnnf
tighet, foglighet och välvilja, får han snart
förtroende till sin vårdare och låter hand
tera sig utan motstånd. Man får stundom
se knskar och stalldrängar af ofvan aafÖfda
skäl med blotta orden kunna styra sina bi
står huru de vi^a.
O N I U N
(Det
Är
sardt, att bvad, som InfOres nnder denna
ftfdelnlng, alltid OfverensstAinmer med redaktio
nen* taigter. "Omnibus," betyder "för alla,'* och
allm&nheten Inbjudes att p& ett stfidadt sfltt i denna
tidning utbyta tankar 1 frågor, som il ro af vigt för
stat, kyrka och samhftlle. Klart &ratt ät personlig
heter, skandal och det rent triviala Icke under
lysande, danande oeb Innehållsrika
n alltid tacksamma.
ni­
gra omständigheter lemnas rum. För nyttiga, upp
skrlfVelser
Bro
REDAKTIONEN
Current Lake, d. 16 mars 1886.
Ärade redaktör af SkafFaren
lifter som det sällan eller aldrig höres
något från denna trakt, sA vill jsg taga mig
friheten att skrifva några få rader till
"Skaffarens" läsare.
Vi ha haft en temligen sträng vinter,men
obetydligt med snö. Sedan i slutet af fe
bruari har vi njutit af det herligaste väder
vi kunnat önska och våren sez ut att kom
ma med raska steg, hvadan vi hoppas att
snart få komma ut och sparka i jorden.
Som jag vet att det finnes många sven
skar i de större städerna hvilka nu gå utan
arbete, så appmatar jag dem att taga sig
en tur hit ut och se sig om efter en bit land.
De kanna då erhålla ett hem, och komma i
åtnjutande af flere välsignelser vi äro här
icke så få svenskar och nästan alla höra till
den sv. ev. lutb. kyrkan. Församlingen or
ganiserades för många år sedan, men det
oaktadt hafva vi ej annu fatt egen lärare.
Nu hoppas vi, om det är Herrens vilje, att i
sommar blifva begåfvade i. ed en sådan. Vi
jemte vår syster församling i Valnut Grove
kallade tör *tt år sedan vår älskade broder,
stud. A. P. Sätter, som då ej kunde blifva
prestvigd. Nu hoppas vi att så måtte ske.
Han har betjenat oss tvenne år .nder sina
ferier oeh som jag tror är han älskad af alla
både äldre och yngre. Han höll venle
des svensk skola här förliden sommar.Ehu
ru den ej varade mera än fyra månader
gick exsmen utmärkt. Månget faders-och
moders hjerta klappad* af glädie, när de
flngo höra huru mycket barnen hade lärt
under den korta tiden. Vi ha köpt land
till pastors boställe och ha snart bostad fär
dig. Vårt "meeting-hus" skall utvidgas
och repareras så att det kan begagnas nå
gra år, tills vi kunna bygga kyrka. Tagen
detta i betraktande I, som önska land och
bekännen Eder till denna lära. Viljen I
tillhöra den sv. ev. lutb. församlingen så
hafven I hår stora förmåner. Hvad det
beträffar med landet tror jag det är Bå godt
här som något annat ställe i sydvestra Min
neäota. Här äro många små sjöar och bäc
kar med godt vatten. Landet är rikt på
gräs och billigt att köpa, hvarför jag tror
att ni ej blif ven bedragne, om ni reser hit
och slår ned edra bopålar. Mycket skol
land är ledigt och det mesta säljes för |6.00,
per acre med betalningsanstånd från 20 till
SO år, jern vägsland är här godt om till pris
från 93 lill 95 per acre och på goda vilkor.
Passa dock på ty landet blir snart upptaget.
Det kommer nng smygande en och annan,
hvad de kalla "yankee," och sätter sig ned
i vårt svenska nybygge. Jag blifver nog
för mångordig i min skrifvelse som är så
siar (vig att hans öde borde blifva att få åka
i skräpkorgen. Derför slutar jag med att
högaktningsfullt ttckna,
Eder ringa prenumerant
Å. B.
UTLANDET.
Belgien. Grufarbetareetrqjken i Bel
gien räknar nu 15,000 deltagare oeh har
spridit sig öfver hela koltrakten.
%'hweiz. Flere anarkister ha arreste
rats, i Bern likaledes ha häktningar skett
i andra Schweiserstater. Det säges att
förbundsrådet beslutat tillåta arreHerin
game.
Ryssland. Ryska regeringsrådet har
fattat beslut, att utländing&r hädanefter ic
ke skola få rättighet att (örvärfva sig jord
egendom vid guldfälten och guldminor
na vid ryska kusten af St'Ila Oceanen el
ler idka någon guldproducerande rörel
se der. Beslntet har sanktionerats af kej
saren.
Afghanistan. En rysk-engelsk kon
flikt i Afghanistan synes för närvarande ic
ke blifva af. Enligt telegram från Peters
burg till ''Times" innehålla ''Moskovskija
Vjädomosti'' (Katbovs tidning) och den of
ficiösa "Journal de 8t. Petersburg" betydel
sefulla och tydligen inspirerade artiklar af
•tor längd, deri röjes allvarlig önskan att
undgå tvist. De sluta med ett vigtigt för
slag till kompromiss, utgående på, att den
ryska gränsen skall dragas längre i norr.
Emiren af Afghanistan komme^efter hvad
nu ir bestämd
t, att i vår besöka vickonun
nen af Indien i Simla. Man hade velat,att
emiren skulle komma till KalknUa,hvilken
stora stads prakt sknlle gjort stort intryck
på honom. Men han vågar icke.af fruktan
för revolution, aflågsna sig för långt från
hemmet.
•gypten. Det meddelat no. alt ryktet
om mahdins frammarsch mot Metemmeh
med en stor härstyrka var falskt allarm.
Han hade endast med ett stort följe begifyit
sig på pilgrimsfärd till sin faders graf i
Kerreri, något nedanför Khartum Deras
ryktet. Till Abu Hamed, der Nilen krö
ker sig från s/tt nordliga lopp till sydvest,
lär peneralBrackenbury fått order att fram
tränga. Der skall han förskansa sig r,ch
tillbringa sommaren, hållande karavanvä
gen genom öknen öppen till Korosko på
det egyptiska området. Ett internatio
nelt Gordon-sällskap för Nilen torde kom
ma att bildas, så snart lugnet blifvit åter
stäldt i 8udan och England blifvit herre öf
ver vägen från 8uakim till Berber. Säll
skapet skulle, efter Kongosalldcapets.före
döme, öppna för civilisation öfre Nilens he
la flodområde ända till ajöarne vid euvatorn
och Kongortatens östra gräns och derige
nom npprätta det värdiga minnesmärket åt
den mördade hjelten.
Afrika. I Quitta vid slafknsten hafva
oroligheter utbrutit inom der
varande engel
ska koloni. Om orsaken dertill föreligga
anna inga säkra underrättelser, antagligen
är den att söka i oenighet mellanjde infödde
stammarne, hvartill kommer, att de tyska
och engelska intressena här sammanstöta.
I spetsen för resningen stod en portugisisk
slafhandlare, Giraldo de Lima, som egde
många förbindelser med tyska Togoområ
det, och som var en afgiord motståndare till
engelminnen. Denno flupi»»»»» a/ Camp­
bell. Vid underrättelsen, att infödingarne
af Anglocoetammen ämnade befria honom,
tågade Campbell med 40 man mot de n.Det
kom till en blodig sammanstötning, hvarvid
Campbell erhöll fem sår. Den lilla engel
gelxka truppen skulle utan tvifvel bafva
fått u der, derest in ödingarne omedelbart
anfallit Quitta, men de uppehöllos af en
dödsfest för sina 50 fallne, och under tiden
hann man få förstärkning från Akra, Bå att
garnisonen i Quitta uppgick till 200 man,
kommenderade af tre europeiske officerare.
Dessutom kryssade tyske ångaren "Erna
Woermann"utanför kusten beredd att brin
ga de europeiske missionären e oeh deras
hustrur i säkerhet En brefskrifvare till
"Weser Zeit," som lemnat ofvanstående
upplysningar, anser att någon allvarsam*
nare fara icke hotar den europeiska kolo
nien derstädes.
Frankr ke. Franska sändebudet i
Berliu har i "Reichs-Anznger" låtit införa
ett tillkännaKifvande, att ris skall behand
las såsom krig*kontraband, blott för så vidt
att det är destineradt till hamnar norr om
Canton, hvaremot rissändningar till sjelfva
Cmton eller orter belägna söder derom,
bli'va oförhindrade. hn'igt hvad det
meddelas från Paris skola fransmännen
tills vidare l4ta vapnen hvila i östern, Den
nya operationsplanen är nemhgen ännu ic
ke fullständigt fastsiäld. Den har utarbetats
af krigs- och marinministrarne, delgifvi's
Jules Ferrv och derefter skickats till gene
ral Briere och amiral Courbet för inhem
tande af deras mening. Först sedan deras
svar ingått, fattas beslut. Regeringen vill
också lemna kineserna tid att åter börja
underhandlingar, derest de äro hågadeder*
för. Fransmännens senaste framgångar lä
ra|hafva någon i m0n mod fält hofvet i Pe
king. Underhandlingar lära åter vara
gång att bi lägga striden mellan Frank, ike
och Kina. Frankrike lär nu vara mera
villigt dertill än tillföreue, emedan hoppet
att kunna genom blokaden utsätta hela nor
ra Kina tör hungersnöd gått om intet.
Shanghai mottager hvarje år en million pi
kuls ris, hvaraf 400,000 går till de båda
Krängprovinserna och resten 600,000 pi
kuls, be'ordras sjövägen till norden. Men
enligt senaste meddelanden ligga i Shang
hai endast 750,000 pikuls, hvaraf framgår,
att norden redan fått nära hälften af sitt be
hof.
Storbritaunieu. Det framhålles i
den engelska oppositionspressen, att rege
ringen vid omröstningen om sir Stafford
Northcotes förslag till misstroendevotum
vann seger endast med hjelp af sina egna
och sina embetsmäns röster. Hade de af
hAllit sig från omröstning, skulle North
cotes förshg segrat.—Till ett nationalmin
nesmärke. egnadt åt general Gordon, har
en insamling öppnats i England på inbjud
ning af Londons lord mayor. I spetsen för
insamlingen står en komite, vars ordfö
rande och kassaförvaltare lordmayorn är
och som för öfrigt utgöres af en vald
Bam-
ling lysande namn: prinsen af Wales,drott
ningens kusin hertigen af Cambridge, erke
biskopen af Canterbury, kardinal Menning
ministrarne Gladstone, Hartington, Gran
ville och Harcourt, öfverhusoppositionens
ledare Salisbury, förre vicekonungen af In
dien lord Ripon, drottning Victorias måg
markisen af Lome, lord Napier af Magda
la, förre ministern för Irland Forster, Gor
dons broder sir Henry Gordon, direktören
för engelska banken J. 8. GilUot, Alfred
Rotschield m. fl. Bland medlemmarne
märkes också kinesiska sändebudet. Det
synes icke vara afsedt att re?a ett monu
ment i ordets egentliga betydelse. Det he
ter nemligen i inbjudningen, med fin hän
syn till Gordons kända afsky för all yttre
utmäikelse "Den form, minnesmärket
kommer att få,
Bkall
längre fram bestäm­
mas af komiteen men den skall med säker
het blifva af en praktisk, ändamålsenlig
och nyttig karakter, hvilket allena sknlle
stämma med den ryktbare mans känslor,
till hvars åminnelse det ville tjena.
Bad. Varm- elektriska och förbättrade
tnrkiska bad. Biljetter säljes i Sanborns
Bokhandel 327 Washington Ave. 8. Min
neapolis.
Y&rtecken. Flere personer, som un
der de senare dagarne hit anländt från Da
kota, styrka att vildgässen äro på sin färd
norrut.
John Anderson's petion att få ligga
ett sidospår å 2:dra gatan från Northern
Pacific jernväg har af "city conncil'" be
viljats.
St. Patrick's dag, som inträffade för
liden tisdag, Siades här af "gröna one" sö
ner på deras vanliga bullersamma föga
högtidliga maneer.
Aktenskapslicense nttogs förliden
vecka bland andra af Carl W. Wallen
ström och Ida B. Vesterman, Lewis Swen
son och Jennie S. Ande)son.
Kontraktöreii Peter Johnson nam
nes såsom kandidat för åldermancsysslan
inom 3:dje waidet. Enighet å svenskarnes
sida skall säkerligen kunna genomföra hans
val.
Försök till rån. En man vi namn
Dublin Dan arresterades kl. 9 i torsdags
emedan han å öppen g» ta öfver fallit och
misshandlat en krögare, T. Theame, samt
försökt annektera denres guldur.
Det tredje årsmötet af fruntisamersför
eningen för den inhemska missionen hölls i
WeBtmioBterkyrkan den 18 dennes. För
eningens verksamhet har varit välsignelse
rik, För välgöiande ändamål hade sedan
sista årsmötet utdelats 9471.40.
Vid förliden onsdags session beslutade
city council att hos "Brush electric comp,*'
reqvirera flere elektriska ljus att anbringas
å stadens gator, företrädesvis å Washing
on, Cedar, Hennepin och Nicollet ave
nues. Likaledes i Oak Lake Addition.
Ood fortsättning! önskas dem, som
företagit sig alt rensa bort de usla spel hel
veten, som ha funnits i större mängd och
som drifvit sin afsky värda verksamhet stör
re utsträckning än någon anat. I torsdags
upptäcktes och upphäfdes ett dylikt "go
schäft" af uslaste slag.
Vanv&rdnad och grymhet. En ak»
trie, Daisy Donaldson, är tilltalad för miss
handel och vanvårdnad af sitt femåriga
gossebarn. "The Human Society" har ta
git saken om hand. Att hoppas är, det bar
net skiljes från sin moder, som visat sig va*
ra i saknad af moderliga och mänskliga
känslor för sitt barn.