Skaffaren., April 01, 1885, Image 4

About Skaffaren. (St. Paul, Minn. ;) 1885-1895

Image provided by: Minnesota Historical Society; Saint Paul, MN

                
theran Publication Society
ef the Kerthweet.
E. Seventh Street,
ST. PAUL. MINN.
i Washington
WHEATON den 23 mars 1885
I Defective \n\n mm
tte*
1...
Utgifves
rje ONSDAG
-I-
MINK.
i—**—
^JTOMEinOKSYIMOB:
erationsmedel Mra erläggas
onh ntiröra
12.00
.. 1.00
aso
1 Svnuas 8.60
tilldso 1.25
Ir postarvodet inberäknadt.
MUaerant.HÄnilare som insända
för
Skaftarkn lemnas hvart
Mtpl*r fritt
eller femtedelen.
[JfferenskomiiieW uppföres med
:,|0Mn rekvirera, ett större antal ex-
ionexnedlen böra helst sändas
bref eller Poet Money Orders
A A E N
SSI
1 F6iranta Staternas utförsel öfver
lieg införseln under förra månade»
ch under de sista
loll månaderna med $144,142,240.
JflhpéiiU Staternas högsta domstol
båt stadf åstet underdomstolens ut
*tag. rörande den kommission, som
ttuifift Bdmtindslasfens föreskrift
tltall utses för att öfvervaka valen i
'Utah.
Lång* fick ej den nyutn&mde un
derstatssekreteraren i inrikesdeparte
mentet, O, D, Clark från Yicksburg,
Miss., innehafva fin befattning. Ef
•i ter tie dagars lidande i lunginllam
mation, af gick Clark den 23 mars med
dOden i Washington. Dagen förut
ana&gs kan utom all fara, men mot
or^toidnatten inträffade ett våldsamt
4^reoidivf som hastigt afklippte lifstrå-
general Grants stora
kft& ao&BM, att äfven
rfl»^l»DM||terba fiu
4m
ivxUutt
ma—"The Robert K. Lee Camp of
Confederate Veterans"—nyligen an
tagit ett beslut, hvari föreningen lfig
^ger i dagen ritt hjertlign deltagande
för den lidande generalen, på samma
«jgång den önskar honom återvinna
helsa ecu krafter.
iPå Påskön i Stilla Hafvet gjordes
år 1882 af officerarne på tyska kanon
båten "Hyfine" en hel mängd vfirde
fulla arkeologiska fynd. Dessa skola
nu insamlas och hemföras till etno
grafiska museet i Berlin af en af ty
ska regeringen utsfind expedition.
Samtidigt beräitas amiral Upshur,
som fir högste, beffllhafvare för För
enta Staternas Sydatlantiska eskader,
hafva fått befallning att för Smithso
nian Institutions räkning i Washing
ton sfinda ett af sina fartyg till Påsk
ön för att derstädes anställa forsk
ningar och hopbringa samlingar.
Hvad ödet kan gestalta sig olika.
Då Nellie Grant, eller fru Sartoris
för några ftr sedan aflade besök hos
sina föräldrar hfir i landet, syntes al
la vara i den mebt glänsande Btäll
ning, och Grant sjelf, den tappre och
bepröfvade krigaren, njuta af en
förträfflig hel Ha. Hnr annorlunda nu
än förr. Då fru Sartoris för några
dagar sedan på sin faders önskan an
kom från England, mottogs hon af si
na ruinerade bröder och fördes till
sin af sorger och lidanden nedbrutne
fader. Man kan lätt tfinka sig de
kflnslor som intogo henne, då hon er
for att allt var så förfindmdt
v,
Å}et år icke nog med att födoämne
Il
na bÅT i landet förfalskas, ftfveu läke
medlen beredas och försäljas i förfal
skad form. Denna industri försiggår
förnfimligast i de stora staderna,
bland hvilka New York intager första
rummet. Blaad de förfalskade läke
medlen fir kinin, på grund af sitt hö
ga pris, måhända mest utsatt för för
falskning. Ett antal ansedda lfikare
i Now York hafva hos stadens sund
hetsnfimd beklagat sig öfver att de
ras patienter i stället för kinin erhål
la ett förfalskadt fimne, som snarare
verkar skadligt fin vfilgörande åt
minstone har det icke den verkan,
'.m »om fikta kinin medför. Nfimde
myndighet kommer att anvfinda alla
l{ till buds stående medel för att under
trycka denna skamliga industri. Vfil
vore om fifven å andra platser lik
nande åtgärder blefvo vidtagna.
^Kineserna vid Amur undantrånga
mer och mer arbetare af annan natio
Jnalitet, hår ryssarna alldeles som
andet ftr i Kalifornien och Aa-
Den ryska åkerbruksidkan-
bel(äkningen kan icke uthfirda
n med Böneri)ftjil "mid
rike." I södra TJasuriområdet
littera redan många ryssar mås k lem
:et och egna sig åt varu
odj. vfir^shuarörelsa Vid
ryssarna nödgats ingå som
i/goldbejgverken pah letpnaj
åkerbruket åt de från alla håli.sårskiMt
från Mandschariet, tillströmmande
kineserna. All minuthandel och träd
gårdsskötsel Ar redan i kinesernas
händer. Den kinesiske arbetarens be
hof åro som bekant de minsta möjli
ga. Ehuru han arbetar för en ytterst
ringa dagspenning och i allmänhet
han göra hvarje arbete till billigare
pris fin hvarje annan, så spar hju|
dock penningar och vftnderlörr ejHj
senare åter till Kina med hvad tfl(jr
hopsparat.
Med skogshushållningen lfir det stå
ganska illa till i Iowa. Ursprungli
gen var ftnda till 25 procent af statens
ytområde bevuxet med tfita skogar.
»Såvftl af de hårda trfidslagen ek, ask,
alm och svart valnöt, som af de mju
ka, björk, lönn, tall, lind och poppel
funnos ett rikligt förråd. Skogar af
sistnfimda nlag voro förufimligast att
finna i floddalarna, medan de hårda
trfidslagen vfixte på höjderna. Unge
ffir 40 procent af den ursprungliga
skogsarealen fir fullstfindigt sköflad
de öfriga delarna firo de bfista trfi
den nedhuggna. Några af de värde
fullaste arterna såsom valnöt, firo nfi
stan fullstfindigt. utrotade, aå att egar
ne af sågverk nödgats föra sina ma
skiner till andra meraskogrika stater,
eller bruka dem för andra ändamål.
En mfingd skog har onödigtvis blifvit
förstörd. Det sfikra fir, att om statens
lagstiftande församling icke i tid ta
ger kraftiga åtgärder för ordnandet
af skogshushållningen, kan den dag
vara ganska nfira,då statens förråd af
skog icke fir tillräckligt att tillfreds
stfilla dess egna behof.
Den gamle rättslärde David Dadley
Field i New York klagade för kort
tid sedan i ett föredrag öfver den
massa barbariska ortnamn, som före
finnas i Förenta Staternas adresska
lender, varvid han föreslog att i des
sas stfille skulle begagnas vålklingan
de indianska namn. En indianhöf
ding för Ogallala Sioux indianerna
har gått Field's önskningar till mö
teft i det han utverkat att ett post
kontor i Dakota fått namnet "Broken
Knee". Om dftta namn kan kallas
vtiJtlingande Jernua vi derhfin. Nfim-
.Ull
sig
och begärde^ai genéialpostmästaren
"Vilas, att ett nytt postkontor borde
upprättas på en bestämd punkt å re
servationen Pine Ridge, som stam
men fått sig af- regeringen anvisad.
Höfdingen anförde så slående grun
der för sin önskan att generalposmfi
staren ingick på förslaget. Då Vilas
frågade honom hvad namn han Ön
skade ha på det nya postkontoret,sva
rade han: "Randall". Herr Vilas upp
lyste då, att liera postkontor redan
finnas med detta namn, hvarpå höf
dingen helt lakoniskt sade: (lodt,
kalla den nya platsen "Broken Knee",
ty jag har engång der brutit mitt knfi.
Generalpostmfistaren måtte ha tyckt
om namnet, ty det nya postkontoret
heter verkligen "Broken Knee".
Bland Förenta Staternas exportar
tiklar börjar utförseln af apelsiner att
intaga ett framstående rum. Under
det vi för icke så lfinge sedan hemta
de vårt behof af apelsiner till största
delen från Europa, exportera vi nu
mera af dessa frukter icke så obetyd
liga qvantiteter till England. En
kommissionsfirma i New York har
drifvit denna afffir med ett så gyn
oarnt resultat, att exporten troB kun
na bedrifvas eftei en mångdubbelt
större måttstock. För få år sedan
funnos Florida-apelsiner endast spar
samt i marknaden, då de nu deremot
finnas i öfverflöd och hota att i Eng
land blifva en stark konkurrent till
easina-apelsi nerna. Denna utfö/sel
kan i en
Hnar
framtid blifva af stöt-e
betydelse fin mången föreställer sig
Apelsinodlingen i Florida gör med
hvarje år med så stora framsteg, att
det icke gerna kan dröja länge förrån
man af denna vara har att vfinta stor
export Vigten af en utvecklad ut
försel af Florida-apelsiner fir lött att
inse om man tager i betraktande vår
för få år tillbaka uppblomstrande ut
försel af äpplen. Under förra året
utfördes från Förenta Staterna icke
mindre fin 513,155 fat äpplen, hvilka
om man antager ett medelvärde af
$2.50 per fat, medförde en inkomst af
öfver loch en half million dollars.Det
kommer helt sfikert icke att gå mån
ga år innan apelsinutförseln tagit ett
lika storartadt omfång.
President Cleveland håller na som
bäst på att ordna den diplomatiska
beskickningen. Följande af presiden
tens gjorda atnfimningar firo stadffi
stade af senaten: George H. Pendle
ton från Ohio Ar utsedd till minister
i Berlin Edward J. Phelps från Ver
mont till gesandt i London Robert
M. McLane från Maryland till sftnde
bud i Paris Henry R. Jackson från
Georgia till gesandt i Mexico ooh Sa
muel S. Cox från New York till ge
sandt i Konstantinopel. Ännu har in
gen representant till de skandi
navisks l&nderna blifvit utnftmd.
Hvad sårskildt Sverige- Norge angår,
så har den norsk-amerikanska pressen
uppsatt tvenne kandidater professor
R. B. Anderson i Madison oeh S. Sö
reaaec i La Oroese, Wis, hvilka an-
setts fullt vfirdiga att beklfida nfimdo
förtroendepost, Åfver. har en svensk,
senator O. M. Hall i Red Witig, blif
vit uppsatt på förslaget. Naturligt
vis skulle det vficka allmän tillfreds
stfillelse. om en man af skandinavisk
härkomst tillerkändes äran att i det
gamla fosterlandet representera det
skandinaviska elementet i Amerika,
men som erfarenheten lfirt oss,har re
geringen alltid varit emot att tiil
denna post utnämna en skandinav,
hvadan det lönar sig föga att uppsät
ta några kandidater.
Under det Förenta Staterna njuta,
af fredens välsignelse, och fifven
glädja sig deråt, uppstiga ganska ho
tande moln på Central Amerikas po
litiska horisont. Det firo de fem re
publikerna Guatemala, San Salvador,
Honduras, Nicaragua och Costa Ri
ca, som hfirtill firo orsak. Efter lan
dets lösgörelse från Spanien bildade
dessa fem republiker en förbundsstat,
för hvilken Förenta Staterna skulle
tjena som mönster, men denna före
ning blef icke långvarig, de skildes
snart åt till följd af inbördes stridig
beter. Kn senare åvägabragt Union
blef fifven af kort varaktighet, och se
dan 46 år har hvnr ock en af dessa
stater varit sielfstfindig. Ett nytt
försök att bilda ett förenadt Central
Amerika, ftr nu påbörjadt af Barrios,
Guatemalas energiske, dock hänsyns
löse president- Han har nemligeu ut
stfilt en proklamation, i hvilken han
utan vidare förklarar Central-Ameri
ka för en förbundsrepublik, och för
kunnar på samma gång, att han för
att uppnå detta mål som diktator öf
vertagit styrande makten i den nya
republiken, hvilket helt enkelt bety
der, att Barrios ämnar med vapen
magt framtvinga den åsyftade före
ningen och dymedelst sjelf komma
till våldet. Barrios har visserligen,
såsom Guatemalas president, en rfitt
ansenlig styrka att förfoga öfver, så
att det skulle alls icke vara omöjligt
för honom att underkufva de mindre
republikerna om han fick utföra sin
plan i allsköns ro, men hfiruti har han
missräknat sig, ty såväl president
Deaz af Mexico,som ock Förenta Sta
ternas regering ha nedlagt allvarliga
& tiil
riprufcMi»r _p«i.Barrio8 sätt att i
vfl£a. D«i'' taar
svårligen vågar drifva saken till sin
spets, ehura man i diplomatiska kret
sar tror att han i hemlighet under
stöddes af Frankrike, som, genom
Central-Amerikas förening till en en
da stor republik, hoppas kunna tillin
tetgöra planen om anläggandet af
Nicaraguakanalen och således i ett nu
bortsopa den hotande konkurrenten
för Panama kanalen, hvilken som vi
veta anläggee med kapital från Frank
rike.
Den landstrficka, som genomström
mas ef La Platafloden och dess mån
ga bifloder, fir i det nfirmaste lika stor
•om Förenta Staterna i Nordamerika.
I La Plata dalen finnes lika myoket
för odling passande land, med lika
fruktbar jordmån, som i Unionens
stater.Klimatet fir öfverallt mildt med
långa somrar, korta,dock icke synner
ligen kalla vintrar. Invandringen
har under flera år varit ganska betyd
lig ooh tilltagit för hvarje år. Den
tid Ar måhända icke långt atlägsen,
då immigrationen till Argentinska re
publiken blir lika stor, som den en
lång tid varit till Förenta Staterna
Arbetskraft ech kapital finnes visser
ligen icke i tillräcklig mängd för att
drifva upp produktionen af spanmål
och andra artiklar, men denna brist
blir med tiden afhulpen, och då kom
ma ödemarkerna att förvandlas till
frodiga betesmarker och bördiga sä
desfält. Under förra året uppgick
immigrationen till Argentinska repu
bliken till 200,000 individer, hvilka
dock icke förmådde fylla det behof
af arbetskraft som ansågs nödigt
Enligt sista rapporten från Förenta
Staternas konsul i Buenos Ayres upp
gick den utländska handeln (in- och
utförseln) till något öfver 140 millio
ner dollars, hvilket för fem år utgior
de en tillvfixt af 50 procent, dock ftr
härvid att anmficka, att i denna han
delsrörelse deltog Förenta Staternas
andel i den argentinska handeln så
obetydligt mot hvad den borde vara,
men detta har sin grund deri, att så
ringa blifvit gjordt från vår sida för
att befordra handeln med den syd
amerikanska republiken. Förenta
Staternas vi tigaste exportartikel till
Argentinska republiken ftr timmer,
mest gran och fur, hvarefter kommer
petroleum och sist maskiner, medan
vi från nfimde land införa hudar och
skinn samt ull. Om tillbörligt af se
ende ffistades vid de fördelar en ut
vecklad handelsförbindelse med ar»
gentiska republiken i framtiden kun
na medföra, skulle det icke dröja lfin
ge förrftn vår andel i dess utlftndska
handel skulle stiga till mångdubbelt
större belopp fin hvad nu år fallet
Också en industri.
I Östern lArer finnas silfverdollars i
rörelsen, som, ehuru icke prfiglade
vid regeringens myntverk, hafva sam
ma vigt ooh samma silfvervftrde som
de verkligen Akta. En europeisk ban
kir, som förlidet Ar gjorde en resa ge
nom Förenta Staterna, sade vid ett
SKAFFA REN: ONSDAGEN DEN 1 APRIL 1885.
tillffille: "Eder regering har icke reda
på huru många silfverdollars som firo
i rörelsen, ty i Schweiz fabriceras sto
ra massor af dessa mynt, som hafva
full vigt och finhet, för att sedan sfin
das till Amerika." Vi bemötte då
detta meddelande med ett medlid
samt löje, men efter hvad nu kommit
i dagen, synes det som om hade ban
kiren grund för sin utsago.
Den silfvermfingd som åtgår för ett
så kalladt dollarstycke, kan i den of
fentliga marknaden köpas för unge
får 83 cents. Att prägla och på det
noggrannaste eftergöra ett mynt, ftr i
våra dagar med nutidens tekniska re
surser ett ingalunda svårt konststyc
ka Drifves affftren i stor skala, kan
kostnaden för prftglingen af en dollar
svårligen ställa sig högre än två cts,
hvadan alltså myntförfalskare efter
denna metod förskaffa sig en vinst af
15 procent
Hvem blir genom denna industri
bedragen? Regeringen naturligtvis,
ty den beröfvaa en vinst, som skulle
fallit densamma till del om de efter
gjorda mynten utgått från myntver
ket Regeringen präglar nemligen af
en silfvermängd, som köpes för $830,
000 en million silfverdollars, och för
tjenar härpå $150,000. öfver denna
förtjenst föres till och med ordentliga
böcker, som utvisa huru stor profit
regeringen har af silfverpråglingen.
Under dessa förhållanden ligger det
ganska nära till hands, att vinnings
lystna privatpersoner äfven slå sig på
att fabricera mynt under den falska
föreställningen att ej begå någon
brottslig handling, då de gifva sina
mynt samma vigt och silfvervftrde
som regeringen.
En myntförfalskning ftr dock den
na industri under alla förhållanden,
och såsom sådan straffbar, men å an
dra sidan, om regeringen fortfar att
månad efter månad offentligen gifva
tillkänna, att den af råsilfver, köpt
för 2 millioner dollars, piftglar 2,400,
000 silfverdollars, ligger hftri en lockel
se, som lätt kan drifva till myntför
falskning i stor skala. Dåliga exem
pel förderfvar alltid goda seder.
Skandinaverna.
.erikanarnes intresse for ayen
hnrpft tx*
nare tidon betydligt tilltagit och vi
kunna säga det med stolthet, tilltager
i samma mån som de lära känna des
sa nationers materiella, moraliska och
intellektuella egenskaper. Den delen
af vår amerikanska tidningspress,som
behandlar skandinavernas förhållan
den så väl här som i hemlandet, tryc
kes och utgifves nästan uteslutande
på desfca folks resp. modersmål. Att
vårt adopterade hemlands ursprung
liga befolkning,ei under sådana för
hållanden vant i stånd att bedöma de
skandinaviska immigranternas intel
lektuella ståndpunkt faller af sig
sjelft Invandraren må ega hvilka
egenskaper som helst, på det rent in
tellektuella området står han inför
sina nya landsmän som ett frågetec
ken så länge han ej gjort sig fullt
förtrogen med språk, seder, institutio
ner och konstitutioner, som äro gäl
lande dei han valt sin verkningskrets
Hans moraliska och framför allt me
kaniska förmågor tvingas deremot
åtminstone till en viss grad, att fram
träda—de senare på samma gång som
kampen för tillvaron utföres, de förra
på samma gång denna kamp planläg
gen och ordnas -ty i umgänget, der
moralen tydligast framträder, kan Ju
ej främlingen, som är i språk och se
der obevandrad, ådagalägga annat äD
hvad i infödingens ögon måste få ut
seende af antingen råhet och dumhet
eller i bästa fall för långt drifven till
bakadragenhet och blyghet
Att det skandinaviska namnet inom
vetenskapliga och litterära kretsar
hårstftdes fått en god klang, derför
hafva vi naturligtvis att tacka de sto
re män som "den höga Norden" fost
rat och sedan sådana till Amerika in
vandrade landsmän, som ovanligt be
gåfvade inom vetenskapens och me
kanikens områden, här kunnat vinna
gehör och erkännande. Men att för
skaffa t. ex. svenskarne såsom ett helt
erkännande som ett intelligent folk
är ej dermed vunnet. Detta kan en
dast ske genom framvisande af deras
förmåga att uppfatta och sätta sig in
i oliKa förhållanden och lår domgre
nar, deras (om uttrycket tillåtes) re
ceptivitet och den smak, som gör sig
gällande vid val af föremål för studi
um eller val af lektyr. Det är derför
vi anee att de få skandinaviska tidnin
gar, som hittills och ännu tryckas på
engelska, haft och hafva en vacker
mission, om de uppfattat den rått
Låsningen af dessa tidningar ftr en
angenftm sysselsättning för den i en
gelska språket bevandrade -skandina
ven, lärorik och angenäm för den
mindre hemmastadde, samt gifver
andra nationer en före3tällning om
hvilken anda, som besjälar publici
sten liksom fifven den hans foster lä
sande allmfinhetet Vi tro oss ej sftga
för mycket, då vi påstA att vårt folk
företr&deevis ftlskar något allvarligt
gediget Att osmakliga skämttidnin
gar och alster af "blandadt" innehåll,
som i ena spalten söker tala förnuft
och i en annan låter sin penn$ före
ställa en ömkligt löjlig pajazzo, som
på sin höjd kan åstadkomma ett fult
grin, vinna spridning bland svenskar­
ne, torde snarare fA tillskrifvas det
här högt utvecklade och systematiskt
utförda yttre arbetet eller det sått
hvarpå affären såsom sådan bedrif
ves, än den läsande allmänhetens
smak. Säkert ftr att vårt folk till sin
tendens ftr allvarligt och den,som gör
sfg besvär att helsa på i arbetarens,
dagakarlens eller den mindre jord
brukarens, hem skall der sällan på
träffa något liknande "Fireside Com
panion", "Family Story Paper" eller
dvlikt men väl politiska, allmännyt
tiga och framför allt religiösa, tid
skrifter bland bokförrådet fattas väl
hvad man nn för tiden benämner
"skönlitteratur", men hvad som sällan
eller aldrig fattas ftr bibeln, psalmbo
ken, Luthers, Arndts och andra såda
na författares skrifter, hvilket torde
gifva vittnesbörd tillfyllest om hvart
hfin vårt folks håg ftr rigtad.
Sådana omständigheter, lagda i da
gen vid sidan af arbetsamhet flit,
duglighet och sparsamhet kunna ej
annat än väcka uppmärksamhet och
aktning. Man får ock numera ofta se
huru amerikanska tidningar loforda
skandinavernas näringsflit och mora
liska karakter, hirru de uttala önsk
värdheten af samband mellan Förenta
Staterna och de skandinaviska länder
na o. m. d. De förslag som varit å
bane att inom de allmänna folksko
lorna i Sverige, Norge ooh Danmark
meddela undervisning i engelska
språket omfattas troligtvis med lika
stort eller större intresse här i landet
än hvad fallet är inom deskandinavi
ska länderna. Amerikanska nationen
hyser grämelse öfver regeringarnes af
dessa länder intrång på den personli
ga friheten, isynnerhet då detta söker
hämma emigrationen till Förenta Sta
terna. Man anser med råtta, att Sve
rige, Norge, Danmark, England med
sina kolonier,Tyskland med sina samt
Förenta Staterna tillhöra samma
verldseröfrande, civiliserande och
styrande folkstam. Ehuru en politisk
federation ej gerna är möjlig att
åstadkomma, finnes dock mellan des
sa nationer ett förvandtskap med af
seende på blod, ideer m.m.,som måste
föra dem till en allt närmare bekant
skap och—det ftr åtminstone att hop
pas—e ii dr
ägt, på samma gång de så
som ett gemensamt mål, ett gemen
Wnt intresse, m& omjfetta och
g»
sig ÄffÄTkela Jorden. I deras spår
skall fifven såsom oafvisliga följesla
gare gå industri, välstånd, bildning
och kristendom.
^England och Ryssland i
Afghanistan.
jilt ytterst rpändt förhållande råder för
närvarande mellan Ryssland och £ngland
rörande gränsskilnaden i Afghanistan.Lord
Granville afgaf härom
dagen
i
i britiska öf­
ver huset vigtiga jaeddelanden i frågan,
hvars hufvudpankter i kortnet voro (ol
jande:
Lord Granville upplyste, att enligt uena
ete underrättelBer stå de ryska förposterna
vid ZulQksir-passet (& vägen fr&n Kaspiska
bafiet till Herat) och vid Zariyazi (vid
Penjdeh-oawn på vägen fr&n Merv till
Herat). För närvarande gör engelska re
geringen den ryska föres ällningar och P*
yrkar enträget, att den seDare må gifva
åren framryckt stadigt och snabbt. Förtre
år sedan stodo de ryska förposterna vid
Tschikialar nu stå de vid Pul-i-Katun 188
eng. mil från Herat.
Pul-i-Katuns annektering och ryssarnes
uppträdande vid Penjdeh oasen retade i
synnerhet afghanerna. Den förra orten
har alltid betraktats som afghanisk och äf
ven på ryska kartor har den varit uppta
gen som tillhörande Afghanistan. Samma
förhållande gäller om Penjdeh. Båda or
terna äro dessutom af stor strategisk bety
delse.
Bi­
na b«älhafvBre sträng order att icke rycka
längre fram, enär häraf lätt kände uppstå
en sammanstötning mellan de afghanisk»
cch ryska förposterna. Ryska regeringen
rekade, i sitt svar på £nglands föreställ
ningar, att draga sig tillbaka (rån S^riyazi
och Zalfikar, men har afgifvit den försäk
ran, att hon befallt sina officerare att om
sorgsfullt undvika konflikter med afghaner
na och ttt förvecklingar äro att fruk
ta endast
fall afghanerna skulle an­
gripa de ryska förpoeterna. General
Lamsden ledaren af den engelska
gränsregleringskommissionen cch chef för
den truppstyrka af 1,200 man, hvaraf den
na kommission är åtföljd), hvilken sökt
hindra sammanstötning, har rådt afghaner
na att stå qvar i de ställningar, de för när
varande innehafya. Detta råd har engel
ska regeringen gillat och tillika instruerat
Luoisden alt påverka afghanerna der hän,
att de icke framtränga öfver de ställningar,
de för närvarande intaga. Med Rysdand
fortgå underhandlingarna. Så länge de rac
ka, kan Granville icke närmare appgifva,
hvar gränsen kommer att gå.
Lord fillenbrough sporde nu. om huset
hade att förstå dessa förklaringar så,att det
vore fråga om en rysk frammarsch mot
Herat.
Lord Kimberley, ministern för Indien,
svarade, att hvar ooh en, «)m kistar en
blick på kattan, ser, att det gäller en gan
ska betydafide frammarsch af Ryssland mot
Herat.
Lord Lothian önskade veta,om huset bor
de tro att frågan krig mellan England
cch Rrssland berodde på mö ligheteu af en
konflikt mellaa 4e afghaniska oeh rynka
förposterna.
O in denna fråga ville Granville,
"att en
aärsk ld interpellation skulle anmälas.
Så Ifcngt förhandlingen i britivka parla
mentet, af hvilken framgår, att sakeo för
närvarande står allvarsamt nog.
Ett bref till "Times" från den korre
spondent vid den britiska gränskommissio
nen har ock att förtälja, att en sammanstöt
ning mellan ry«ar ooh afghaner flera gån
ger varit på vig utbryta.
Den briti*ka kommissionen* ankomat till
Herat kort tid före brefvets afgång var
skrifter aeddils»— en verklig lättnad
för den afghaaieil» detatldss.
Under låag
ten om ry«|ta
det hjen
rönte i
de farh
Far!
varRfiitaf ryk
fauttrjrakniac, ock
eaffefesMnnea
Få
naltas Herat,
luft— Haas Jtosteos
JKerv, 1*
4» MNMtefnt
Då general Alikhanor med en stor styrka
kavalleri visade sig vid Penjdeh, bereddes
allt for «trid. Patroner delades ut till af
ghanerna, som höllo sksnsen de afklädde
sig alla onödiga kläder och v"ro galne af
glädje öfver utsigten att bli "ghazi", d. v.
B. trosmartyrer. Den fanatism, som så ofta i
detta land vändt sig mot engelsmännen,
slog nu om mot rytaarne, hvilket ar ea be
tydelsefull omständighet. Då emellertid
den ryske geners len såg, att turkomanbe
folkningen icke, nom han väntat, reste sig
mot den afghanuka garnisonen, vände han
om till Merv efter att hafva skrifvit ett fö.
olämpande bref till den afghaniske befäl
hat'våren.
^..LI .1 lin jsiiim nimii iMlii ifsnnii firirsifkr
Af lord Granvilles meddelande framgår
det nu, att ryssarne ytterligare framryckt
och intagit positioner närmare Herat. Pa
Merv-vägepståde nu tätt framför den af
ghaniska skansen i Penjdeh.
OlVINIBUS.
(Det dr ej sugdt, att hvad, som lnffires under dennu
»lUelmim, alltid öfverenssrtämmer med redakti
aens äsigter "Omuibua," betyder "för alla," och
allmänheten inbjudes att på ett stfidadt sätt i denni
tidning utbyta tankar i frigör, som äro af vigt för
stat, kyrka och samhälle. Klart äratt &t personlig,
heter, skandal och det rent triviala icke under u&.
era omständigheter lemnas rum. För nyttiga, upp
lysande, danasde och innehållsrika skrifvelser fin
ri alltid tacksamma. REDAKTIONEN O
Ärade redaktör af Bkaffaren-
Efter som jag på én lång tid ingenting
sett i eder tidning från denna trakt, anser
jag mig n.u nödsakad att till mina landa
män »äga några ord om densamma.
För det första, som väl mången vet, ha vi
nu jernväg igenom Traverse county och
denna plats.
Wheaton är vår närmaste afsättningsort
vid den nya jernvägen, Fargo & Southern.
Wkeaton är en framåtskridande etid som
började byggas i oktober månad förlidet
år. Vi hafva nu en fia "depot," "Ware
house", hotell "livery stable" två större
"law offices", 8medja,slagteri två krogar m.
m. Mycket kommer att byggas till
sommaren och man tror att county lätet
for Traverse co kommer att här förläggas.
Må Rvenska affäremän kom ma hit, här äi
god platt «r detn.—Nn vitt' ja* nig* oågr*
ord om landsbygden häromkring landet
af god beakafienhet med genomskärande ra
viner. I fyra towns är hvarje udda section
land, hvad man kallar "di?pute-land" som
man tror skall blifva guvernementsland,
hvilket man kan taga på land officen i Fer
gus Falls på j. k. "appeal" det kostar $25.
Man har då första rättigheten till landet,
blott man se lan bygger och bebor detsam
ma. Denna vår har man börjat taga land
häromkring på detta sätt, Bå nu är ej tid
att vånta längre om man önskar komma hit
och taga sig ett stycke land. Jag, ocb flere
med mig, önskar att svenskar eller skandi
naver kom me, som ville föröka vår luther
ska församling här på platsen.
Jag vill derföre uppmana mina landsmän
som önska flytta hit, att komma med det
pnaraste så att cke foik af andra nationer
som alltid äro färdiga att passa På tillfälle
må komma och tränga sig in bland värt
svenska folk.
N. T. E.
Ärade Skaflare.
Sam du välvilligt intager skrifvelser, vill
undertecknad äfven tillsända dig något om
ett besök i Sard is.
Det var måndagen den 16 dennes jag an
lände till denna förs tmling för att här för
kunna Guds ord. Gudstjenhten var likväl
ei utsatt förrän följande dagen, då uansk*
många uppmärksamma åhörare samlades.
Texten valdes ur Jesu lidandes historia och
vi hoppas och bedja att Jesu martergestalt
måtte väcka både syndasorg och skänka
tröst och frid åt fridlösa syndare. På afto
nen aamma dag besöktes
Na z aret
icke det i* Galileen i judiska landet, ntai
det i Milbank, Dakota. Denna församling
har sitt centrum i Milbank, men omkring
tio familjer bo fem mil öster om staden af
hvilka de flesta redan tillhöra och de öfriga
ämna förena sig med Nazareth-församlin
gen. Kl. J5 e. m. hölls gudstjenst uti
S. Molanders hus, hvilket var uppfyldt af
uppmärksamma åhörare.
Derefter skjutsade mr. Svenson till El!.,
hvarest gudetjenst hölls kl. 8 på rådstugsa
len. Alla visade sig glada öfver att höra
Guds ord predikas. Sedan jag hvilat öfver
hos handlanden C. A. Erland on, vilkens
frikostiga gästvänskap äfven förr anlitats,
samt genom det heliga dopet upptagit värd
folkets förstfödda uti det nya nådeförbandet
bar det af vidare till
Tabor,
beläget 14 a 15 mil söder om Milbank. På
vägen passerade vi en indiansk kyrka, till
hörande presbyterianerna enligt hvad man
berättade mig. Indianerna bo uti mycket
dåligt uppförda etockhus och försörja fig
dels genom skogafverkning. Såsom de första
på platsen hafva de vanligen valt sina land
utefter strömmaine (har Yellow Bank
Creek), hvars stränder äro skogbeväxta.
Då indianernas förråd taga slut hafva de
aldrig något betänkande vid att anlita sina
hvita grannars gästfrihet. Eijelfve äro de
äfven mycket gästfria, så att ingen ibland
dem behöfver lida brist, så länge något för
råd finnes och så länge en har, ha de alla.
Deras kyrka var liten, bygd som ett ny
byggareekolhus af ektimmer, men de hade
wd ganska bra ringklocka, enligt hvad min
Ajutsbood* mr. N, Ekluni bsriMfcde Um
änder stilla väder till ham hem, 5 mil.
öfr» delen ef Tabor !i5Ut g«d*tiea*ter
hl. 4 e. ra., hvarefler jag tnbfåds af m% Sk
htud titt nxttberberfte. följande da&es
hållas 6 mil Ssterat, men
iKaekeiMter blifvit uti vata i Naia
nth och Sard
is samma dag måste jag anträ
da återfärden, hvilket skedde redan kl. fi på
morgonen, då mr. Hedman skjutsade. Be
gick lyckligt Gods ord förkunnades på
båda ställena efter den nåd Herres gaf, ooh
då solen berades körde vi in på gården
hos F. W. Johnson i Parnfll, Traverse co.*
64 mil från Tabor.
A E N
Om littstens älder.
Hästen är utrustad med 12 framtänder,
24 ozeltändor och 4 betar, hvilka antingen
saknas eller finnas ganska ofullständiga hos
stoen.
Tändernas beskaffenhet utvisar åldern.
Vid fö ielsen har fölet endast 2 eller 3
ozeltänder på hvardera aidan, så väl fram
som baktill i munnen.
Efter några dagar frambrytaSne skärtin*
der (framtänder) både i fratn- och bakkä
ken, hvilka få namn af tångtiinder.
Mot slutet af första månaden visa sig åter
2ne bredvid de redan för haudén varande.
Man kallar oem mellantänder.
Från ijette till tionde månaden framkom»
ma åter 2oe, som få namn af hörntänder,
på sidnn om mellantänderna.
Kronan eller den del, som stiger öfver
tandköttet, är på dessa tänder mjölkhvit,på
främre ytan försedd med fina på längden
g4ende streck.
Mellan kronan och tandköttet finnes ett
smalare ställe, som kalla-) hals.
Roten eller den del af tanden,som sitter i
tdndEÖttet, är platt.
Sletet (tuifgytan,8litytan) eller den del af
kronan, med hvilket de motsvaranbe tän
derna i begge käkarne vidröra hvarandra,
är försedd med en äggrund håla, kallad bö
nan (kärnan, kärmäcken).
Alla deaaa tänder få namn af mjölktänder
(fölt«nder), emedan de gå bort och lemna
rum för andra, som heta hästtänder, träda
ur tandköttet först med kronans främre
rand, som är fkarp.
Jemte framtät derna ombytas äfven de
trenne första paren kindtänder.
Hästframtänderna äro tjockare än mjölk
framtänderna, sakna halt* och hafva på kro
nans främre yta endast en tydlig på längden
gående fåra.
När (ölet är ett år har det alla framtän
derna i bakkäken. Hörntänderna äro redan
något slitna.
Vid två års ålder är bönan jemnad på
hörntänderna, eller tuggvtans inre rand af
nött, fullständigt eller på sidorna den fjer
de kindtanden är framkommen. Utomdess
kännes detta år af det korta, krusiga tag
let i man och svans, samt det späda ooh
ofulländade i hela byggnaden.
Vid tre års ålder finnas hästlångtänder i
stället iör föltångtänderna, som boitfållit
vid två och ett hälft Ars ålder. De nya
tänderna hafva hunnit så vid», att de vidrö
ra de motstående i framkäken.
Fyra år gifva eig
de vid tre och ett hälft årn ålder vezlande
fölmellantiiulerna blifvit ersattaaf hästtän
der, på hvilka kronans främre rand börjat
att nötas, eller ännu är ukarp. De qvarsit
tande föltänderna äro mycket nötta och
små. Betar ne hålla på att bryta fram»
Fem år. Nu är hästframtandernas antal
fullständigt ty de vid 4£ år utfallna hörn
föltänderna äro.eraatta af hästtänder, på
hvilka kronan ännu är skarp. Betarne äro.
små cch spetsiga.
Vid sex år är kärnan i tångtänderna nära
försvunnen oeh hörntändernas yttre kant
sliten. Den inre kanten är antingen skarp
eller ofullständig.
Med sju år hafva tångtänderna förlorat
kärnan och hörntänderna blifvit slitne på
bakre kanten af kronan. Ofta ses en ringa
inskärning på kanten af hörntänderna i
framkäken, hvilken kallas krok.
Åtta år. Nu hafva mel I an tänderna fy
Ida
kärnor. Nio år medföra utnött böna i bak
käkens hörntänder, så att alla i densamma
belägna framtänder ha^va jemnade rifytor.
Framkäkens hörntänder hafva tydlig krok.
Vid tio år är kärnan utnött i framkäkens
tångtänder. Vid 11 år i dess mellantänder,
och vid 12 år i dess hörntänder.
Vid 13 år hafva bakkäkens tångtänder
rund slityta. Med 14 år inträffar detsamma
i mellantändema, och med 15 år i hörntän
derna med 16 år sker det i framkäkens
tångtänder, med 17 år i mellantändema och
med 18 år i hörntänderna.
Med 19 år inctäller sig trekantig slityta i
bakkäkens tångtänder, hvilken sedan öfver
går i nyssnämda ordning, till de andra
framtänderna.
Den 25 år gamla hästen skall hafva två
kantigt idler omvändt äggrundt utseende
på tuggytan hos tånxtänderna i kakkäken,
hvilket utseende sedan öfvergår år efter år
till de öfriga, så att, vid 30 år skall det va
ra tillstädes i alla framtänderna.
Men otaliga afvikelser ega rum i gången
af dessa förändringar. Med full säkerhet
kan man ej bestämma åldern på året hos
äldre hästar.
På unga hästar aro tänderna breda ocb
stå upprätt, omgifne med fylligt, mjukt
tandkött.
Gamla hästar hafva långa, smala framåt
stående tänder, mellan hvilka det hårda
tmidböttit högt uppstiger.
U A N E
Tonkin.
General Briere har, enligt
"Jo lrnal de Paris", telegraferat hem, att
han icke mera behöfver några förstärknin
gar. L)en styrka, han har samlad, räcker
till för att fulhtänkigt rens» Tonkin från
fiender och röfvarband.
antral-Amerika, President Be*»
rioi synes trolsa allt for att nå sitt mål.
E uru han har många motståndare inom
sin egen republik Guatemala och dessutom
blifvit varnad af både Mexico och Förenta
St iterna, har han dock begifvit sig på
krigsstigen och ryckt mot San Salvador
med 15,000 man.
Belgien. Det från den klerikalasidan
framkomna förslaget om införseltull å
spanmål och lifsmedel har icke lycka med
sig. Det har 1 landet framkallat «n verklig
storm, ooh från alls sidor ingå till depute
rade kammaren petitioner om, att det måt
te förkastas. De klerikale partiledarne.
Jacoke, Woeste och Nothomb. hafva uttalat
sig emot dessa tullar.
Morbrltiiuiw, Spännin^m mellaa
England och Ryssland fortfar och synes
blifva mera hotande. I London herakar
•tor rörelse med anledning deraf att Byn
land afalagit Englands anbud för biliggan.
4
i.
i
o
ilm
""5
£»••,»1-11181 anAfit j-Ji*
11 i