Newspaper Page Text
Wilhelmina 8t&hlberf. Min fru, sade hertigen, ly The Charles A. Vogeler Co., Baltimore, Maryland GALLERY. W. T. HANSEN. 155 Washington etr., Chicago. FAIRMONT, Martin Co.,. Minn. N. ROSENBERG. New York. H, Y Adress Carl F. Hanson* 817 Main Btr. Worcester Masa Läkare för Bethesda ^jkkhits. OFFICE ch BOSTAD 329 E. 7th street (öfver Hospital Drugstore.) 1 10—12 Office-timmar: r: Y 2-4. 7-8. W. J. MACATJLAY, president BO. K. FINCH, vice prerétant. J. P. GRIBBBN. BO. B. FMCA HENRY HABIGHOBST, 6B. ERNSTA LBRBLR*. A. G. FOSTER. J. H. SCHURMEIESU W. J. MACAULY. WM. CONBTANS. A. P. CBOONQUIOT. D. RYAN. 279 East 7th str. Ingång fr&n Rosabel street. RT PATTL MINN. 5371 E. 7th street. ST. PAUL- MINN. NEW YORK. BOSTON PHILADELPHIA, MONTREAL. QUEBEC Passageraretåg lemna Union 6.161, Depot i St. Paul CMaU* och lemna Union Depot i Min-1 7.40 f, a neapolis. 7.UU«j». S. F. BO YD, B. F. MILLS, Gen. Tkt A Pas& Agt. Gen. Tkt APaaa Afit M. & St. L. Rv. B. C. R. & N. By. \n\n 2 Cathriaa Holk FPIAIRMMN HUTTOKIBK BIBämUDI ÄT (Förta. fr. föreg. nrr.) Och da! .... hvart ttmnadp du taga vBgen Förmodligen till den der vildhiernan der borta i Dra» ketornet Nej, pass, min jung fru! .... Det blir ingenting af. Sådana fåglar, som han, få icke se några blommor i sina burar. Nåd, hertig! Nåd för min Owe! .... ropade den unga flickan, knåböjande, Det Sr icke jag som hir straf lar, eller ger nid, svarade hertigen. Owe Ramel ar en tanklös yngling, af ombytlig karakter, som icke vet hvarken hvad han vill, eller hvad han gör.—Fängelse har han förtje nat, en gång som öfverlöpare och andra gången för det han drog svärd i oträngdt mål.—Emellertid Sr det icke mig emot om min bror vill benåda honom i morgon men till dess må han sitta ooh besinna sig* —Efter att hatva sagt detta,vände hertigen ryggen åt den unga flic kan, som bittert gråtande, gick in i sina rum.—Åt Catharina bjöd han sin arm, och det njed en artighet, som man förr knappast sett hos honom. Kom, sade han Jag ämnar mig till syster Elisabeth. Eriks gemål mottog tigande hans arm och lat sig mekaniskt at honom föras dit han önskade. Så sHart de kommit in i prinses sans rum, yttrade hertigen till Ca tharina, utan att ens med en nick bevttrdiga sin syster, hvilken han var ond på och för hvilken han ttmnade hålla en straffpredikan, derfrtre att hon rymt ur hertigar nes läger: Catharina, sade han med öm het i blicken och fattade hennes hand. Hela verlden kttnner din kärlek till Erik Den har, genom sin hKngifvenhet, som icke eger något motstycke, och sin trohet, sin värma, sin beständighet blif vit ett exempel for alla, denna lika vackra, som rörande karlek en hvar begriper således hvad du skall lida af att se honom fängslad, ho nom som du atgudar... .som du tillber. Och ItndS, Catharina Jtnd§ sKger jag dig .. .ja jag ber dig vid vår barndoms glada min nen—ty vi voro ju lekkamrater, Ca tharina Jag ber dig att du ei måtte hos mig bönfalla om tillåtel se att besöka din gemål ty jag kan, vid Gud, icke tillåta det. —1 mor gon kommer Johan till honom må du vända dig med dina böner och din klagan han må göra som honom lyster men jag ensam kan icke bevilja dig inträde till den f&ngne. Hvad du för öf rigt önskar, skall beviljas.... Man skall bevisa dig ej allenast all den aktning, som din olycka fordrai, utan ock all möjlig vörd nad och lvdnad... .Detta är Johans befallning och min önskan.—Tills vidare bor du qvar här på slottet men som du begripligtvis icke nu kan innehafva de intill Eriks ge mak gränsande rummen, så skall iag gifva befallning att min syster Annas ruin, som länge stått lediga, upplåtas ät er. Jag tackar er, hertig, var Ca tharinas enda svar, hvaretter hon hlef sittande, försänkt i djupa tan kar, en stum, medvetslös Shörarin na af hertigens itriga ordvexling med sin syster. Hennes tankar— de få, som hon icke egnade åt Erik och barnen, samt fruktan för de ras öde, sväfvade kring Hertig Carl ty den ömhet han nyss visat henne, hade bos henne yäckt både undran och rörelse, just emedan det icke låg i den unge hertigens natur att visa ömhet eller grannia genhet mot n&gon. Med stort buller och mycken atåt höll Johan följande dagen sitt intåg i Stockholm, utropad och hyllad till S /eriges konung af me nigheten och af hertig Carl, hvil ken dock högeligen harmades öiver Johans trolöshet, att icke, som han i Wadstena lofvat, dela regeringen med sin yngre broder. Snart var Johan uppe på slottet och tog såsom konung de kungliga rummen i besittning. Det var då han lät föra sin fångne broder, den atsatte konungen ned i Sankt Eskils gemak,som tills vidare skul le utgöra hans fängelse medan ran sakning och dom öfver honom skulle försiggå. Catharina visste dock icke ge nast hvart man hade fört hennes Viskade Erik. Tvärtom hölls hon under flera dagar i okunnighet der om och trodde att han innu satt fängslig i något af sina rum hon visste icke att Johan skyndat sig att taga dem i besittning, för att göra några åndringar och förskö ningar till ett värdigt mottagande af sin gemål, som efter några da* gar skulle inflytta. Catharina Månsdotter hade ieke kunnat öfvertalas att bebo de rum, som förr beboddes af prinsessan å.nna, ty hon pSstod sig i denna främmande omgifning dubbelt kän na sin olycka. Deremot hade hon hos prinsessan Elisabeth anhållit som en nåd, att ånyo få bo i det lilla rummet, hvilket hon inneha de som flicka och der hon befann sig då hon vaknade ur sin vanmagt den första i hennes lifstid, ty hon var af naturen begåfvad med star ka nerver. 1 detta lilla rum befann hon sig nu med sina barn, då kung Johan den tredje intrådde i det nä8tgrän?ande rummen, för att be sösa sin syster Elisabeth. Som dörren stod öppen, säg och hörde Catharina det uppträde, som nu eg de rum mellan den nye konungen och prinsessan. Min och Sveriges konung! sa« de prinsessan vid hans inträde, det hon gick emot honom och neg så djupt, att hon nästan töjde det ena kn*et till golfvet. Detta var undersåtarinnans hyll ning åt den nye regenten. ,'Vn vackra och älskvärda sy ster! t*ade Johan i en hofmans för bindliga ton och med det me*t älsk* väida leende, i det han skyndade att sluta prinsessan i sina armar. Du är väl icke missnöjd med den förändring som skett? frågade han, sedan de båda tagit plats på en bank, försedd med mjuka dynor af guldbrokad. Nej, Johan svarade Elisabeth med ädel upprigti^het. Enhvar ins$g, att det skulle si gi och jag fir bland dem, som mest glädja sig nfver, att det redan kommit der hän. Men. broder Johan, visa nu att du är ädelmodig visa du, såsom en rätt kristlig konung egnar, ve dergällergäller ondt med godt.... Var.... Jag kommer för att banna dig, sade kungen, fallande med en leende min sin syster i talet, som om ban alls icke gifnt akt DS hvad hon sade Jag kommer for att rigtigt lexa upj dig, du älskvärda rymmerska, som öfyergaf oss för att i gosskläder draga utåt landsvä gen Hvad var det för en mag net, nog stark att draga den hit tills så sedesamma Wasadottren från sina bröder och—jag må^te tillägga det—ätven från det pasaan de? Johan sade Elisabeth med ädel värdighet,— tala icke lättsinnigt om den saken!—Ingen i Sveriges rike kan bedömma mig hårdt, för det att jag ville se min äldste bro der ännu en gång som konung och trösta honom i hans olycka. Åf ven hans gemål, den beklagansvär da Catharida. som förr var mm skyddsling, men som na Kr min förtroligaste vän, ville jag hugsva la och trösta. Dessutom längtade Virginia att.... Det är särdeles ömt och röran de, afbröt henne Johan med spe full min Dock tror jag att min vackra syster denna gången hand lar litet med falskt mynt ty—nå got vigtigare skäl mätte du väl hatt till en så rask handling.—Akta dig att din blifvande brudgam icke får veta det. Om min blifvande brudgum är så sinnad, att han till ondt kan uttyda en i sig sjelf oskyldig hand ling, svarade Elisabeth, så må han från den stunden afstå från alia an sprik på min hand. I fall att konungadöttrar nå gonsin få något att säga i. sådana saker, yttrade Johan med efter tryck. Hvad?..*. .ropade Elisabeth. —Dock jag märker vi aflägsna oss från ämnet.—Jag ville således råka min bror Erik före hans af sättning, ty jag ångrade bittert, utt jag låtit det falska ryktet om hoffruntimrens sändande till Ryss land skrämma mig att rymma från bonom, som, ehuru felaktig i myc ket, likväl mot mig, alltifrrn min faders död, varit i en huld faders ställe. Ja, det är beundransvärdt— hvad han är huld af sig, gycklade kung' Johan. I hela hans natur fins icke annat Kn mildhet?....Ar det icke så?.... Broder! sade Elisabeih. Du är nu, med Guds näd och vilja ko nung öfver hela Sverige och.... —Ja, jag menar att ingen skall kunna bestrida mig det, inföll Jo han, som hade ett raseri att af bry ta meningen, när systern talade. Och, vidtog hon, der hon slu» tat—du år äfven min konung. Lik väl vågar jag taga mig friheten an* märka» det jag i denna stund är fö ga böjd för att skämta och jag tycker fifven att Eriks olycka är mer att gråta, än att skämta öf ver. Erik, svarade Johan, nu med mycket allvar,—Erik är sjelf skul den till sin olycka.—Har han icke uppfört sig under hela sin rege ringstid, som en menniska, den der icke har sitt förstånd i behåll Icke alltid, genmälde Elisa* bath, ty vi bafva att tacka honom för ganska många kloka och nytti institutioner, särdeles från börian af hans regering. Men mot slu tet—jag medger det—har han visat sig oförmögen att kunna att kunna styra land och rike. som sig bör Likväl, Johan, vore det väl nog mel att afsätta honom Hvarföre hålla honom fängslig? O, min älskade broder! visa att du är ädelmodig Börja din regering med en idel handling! Återgif friheten åt din fångne företrädare och broder... .låt honom resa bort härifrån med hustru och b^rn. Jag bedyrar att du kan det, utan fruk tan. Han skall säkerligen aldrig oroa dig med att åter sträcka han den etter en spira, som han yisat sig oskicklig att bfira. Så? Så du tror det, min vi sa systerj sade kung Johan för smädligt.—Han skulle icke sträcka handen efter spiran, han, som så envisats att ej vilja släppa den? ... Hvad hans fångenskap angår, så har hans sista hieltebragd här be visat, att. det är nödvändigt såväl för min, som hela rikets trygghet, att hålla honom uuder hela hans återstående lefnad, väl förvarad in om lås och bom. Åtminstone kan han icke nu tå slippa ut, förrän Riksens Ständer blifvit samman kallade och tätt hälla dom öfver ho* nom. De äro hans domare, icke jag inför dem skall han stå till rä ta och hvad de besluta, derefter vill afVen jag foga mig. Till dess an svarar jag endast för hans rerson Så tillåt åtminstone, att hans maka dagligen far besöka bonom bad Elisabeth, som fann att alla böner för Eriks frigifvande f*i närvarande voro förgäfves Uet kan jag icke tillåta, sva rade kungen i bestämd t-ro. Och hvarfördet, Johan? Emedan det kan ske under slef genom sådana besök....Nej han bör icke få se någon, icke tala vid n&gon, eho det åa må va ra. Men hans egsn maka, Johan ... .hans trogna, älskande maka. •—Kom ihåg, att din maka erhöll tillåtelse att med dig dela fängel set låt Eriks göra detsamma.... jag vet att hon önskar det. —Väl möjligt, att hon önskar, sade Johan, men jag kan dock icke samtycka. Och hvad skäl har da att väg ra en så billig begäran?" Skäl? Jag har icke blifvet Sveriges konung, för att uppgigv skålen till alla handlingar. Nog af: det sker icke att fången får mottaga besök. Och nu nog om den saken, Så kom då sjelf. Catharina, och bönfall hos konungen, sade Elisabeth' i det bon steg upp och gick till dörren af det rum, der Catharina, satt, tyst grfttande, mellan sina gråtande barn. Kom sjelf att föra din talan jag är en dålig fullmäktig måhända lyckas du bättre att röra konung ens hjerta. Johan blef bestört, då han märk te, att den från thronen störtade drottningen var så nära. 1 det samma inträdde hon. Mot sin vilja blef den h&mdfulle konungen rörd af hennes åsyn. Hennes ögon voro förgråtna, men blicken var lugn heaner hålning utvisade att hon med ödt^jfekhet böjde sig under olyckan, men det fanns ingenting krypande i hennes sätt att föra sig. Bländande sk^r hade hon varit i sin ungdoms för sta vårdag .rörande skön var hon nu i sin olycka, och den svarta drttgt hon med flit iklädt sig gjorde hennes marmorhvita anledsdrag än nu hvitare. Catharina Månsdotter hade ge nom sm godhet, sina stilla dygder, gjort sig så allmänt älBkad, att till och med de, som af naturliga skäl bort vara hennes fiender, icke för mådde detta,utan tvingades att be. undra henne. Det var för väl känd t, huru hon, Knnu ett barn, fallit ett nästan medvetslöst offer för den vällusti ge konungen, hvilken, i egenskap af fosterfader bort vara hennes be skyddare, samt huru hon sedan vid alla upptänkliga tillfällen sökte att, medelst goda gerningar försona det syndiga af en otillåten kärlek, nå* got, hvarföre hon sjelf gjorde sig bittrare förebråelser, än äfven den strängaste sededomare kunde göra henne. Kanske hade hertig Johan varit bland de få, som, om icke med SKAFFA REN: ONSDAGEN DEN 22 JULI 1885. hat. åtminstone med ovilja tänkt på Catharina men vid hennes åsyn bortsmälte all bitter känsla i hans bröst, lik isen för vårsolens strå* lar. Så konung han nu var, och icke så litet stolt öfger denna sin höga värdighet, reste han sig ovilkorligt upp, då hans fångne broders maka, den fordna soldatflickan, inträdde, och han besvarade med en ganska höflig bugning hennes djupa nig ning. Kom, Catharina, sade prinses san Elisabeth och tog henne vid handen kom och framför sjelf din bön hos konung Johan. Du ön skar besöka din gemål i hans fän* gelsa.... är det icke så? Ers Majestät har väl icke hjer ta att afslS en så billig begäran? yttrade Catharina i ödmjuk ton, men med en blick, så varm. att Johan hade st&rfc att stålsätta sig deremot. Majestät skulle han ej velat kalla Catharina Månsdotter, äfven om han träffat henne som regerande drottning. Min fru jag är frfrdig ett bevilja er allt .... utom ett, och det är inträdet i Eriks fän gelse. Han måste vara skiljd från umgänget med människor i allmän het .... ingen enda undantagen. Jag vill så hafva det.... ty jag har mina skäl dertill. Och likväl, sade Catharina, tillät kung Erik att fursinnan Ca tharina Jagellonica fick dela sin gemåls fängelse. Älskar jag min dre varmt än hon? .... Har jag vi sat mindre trohet, mindre hängif venhet mot den, åt hvilken jag skänkt mit hjerta? Gitve Gud att jag finge bo i fängelset, tillika med Erik! .... gerna skulle iag spisa den grötsta fångkost och sofVa på en halmkärfve, allenast jag finge vara honom mra ... Men då den sorgliga trösten att med ho nom få sammanvara inom galler och lås är mig förnekad, icke måu te det tillräknas mig såsom djerf het, om jag vå det ödmjukaste bön faller att då och da få besöka ho nom. Fru Catharina, sade Johan med foglighet —er begäran är visst icke djert, tvärtom förefaller den mig ganska naturlig .... och det skulle förundra mig om ni icke framstälde den, ty ni vore icke då den trogaa. kände, sjelfupp* offrande qvinna, com man kring hela riket vet att med beundran omtala. Imellertid nödgas jag, ehuru ondt det gör mig, afslå er bön, och det af skäl, som äro mig ensam förbehållna. O, min Gud! snckade Cathari na, medan tyenne klara tårar tril lade utför hennes kinder, den ar me Erik skall da förgås, utan tröst, utan lindring i sina val. Solen, luften, friheten har man beröfvat honom är icke detta nog? sk.nl han äfven beröfvas- hugsva lelsen af att få se sin mak i och hö ra hennes rost? Han får icke se, icke tala vid någon, upprepade Johan lakoniskt. Men, det är ju en grymhet, återtog Cathaiina, och med en grymhet vill väl icke kung Johan börja sin regering, om han: önskar den skall blifva lyckosam, Om min regering blir lycko sam, eller icke, svarade Johan, synbart förtörnad,så Sr det en sak, som rör mig allena. Och Gud, som kan allt för vandla, inföll Catharina. Hvad menar ni, min Fru? Jag menar, svarade Catharina lugnt, men bestämdt, att det finns en konuug öfver alla konungar, som .... Fru Catharina, afbröt henne Johan med uppblossande vrede, iag har hvarken tid eller lust at höra sedelätor af er» Jag har en gäng för alla sagt att ni ej får be söka den fångne, och dervid blir det. Har ni föröfrigt något att anhålla om, så gör det. Ingenting som är billigt, skall eder förnekas Hvad er sjelf och edra barn angår, ansvarar jag med mitt konungsliga ord, att ingen skall tillfoga eder det ringaste ondt. Si länge det ly ster eder att bo på slottet, är det er tillåtet emellertid skall jag vara betänkt på att åt er inköpa och in reda ett hus, hvilket ni får taga i besittning, tills man hinner annor lundaförordna. Af Eriks enskilta förmögenhet skall ingenting för skingras. utan alltsammans kom ma er och barnen till godo. Och nu .... farväl min syster, fortfor han, vänd till prinsessan, hvarvid han tryckte hennes hand, bugade sig för Catharina och skyndade ut. I en af de större aalsrne pl slottet mötte konungen sin broder hertig Carl. som med mycken ifver skyn dade emot honom, frftgnnde: Broder, har du några minu ter att skänka mig till ett angelä get samtal? Åh jag hvarför icke? svara de kungen, och de följdes in i ett sidorum, hvars dörr hertigen noga tillsl t. Hör, sade han, iag har efter en sträng räfst, som jag hållit med den afsatte konungens lifdrabanter och som icke aflopp med mindre, än att jag måste hota med tortyr kammaren, ändtli^en lyckats få veta hvem den skurken var, som mördade vår morbroder, den ädle, oförgätlige herr Ssen Erikson. Har du verkligen fått veta det?— Nå, det gissade jag, sS snaH du bara skulle få handskas med bussarna ty du plägar icke l*gga fin^rarne emellan, du, yttrade kun gen. Nej, återtog hertigen, ty jag har inga rojölkfingrar, jag. Den brottslige är en viss Anders Kiut, som blef korpral efter salig Måns Bryngelson den der Bryngel son, du vet, som var far till Catha rina Månsdotter. Ja så jag vet .... den märkvärdige Måns Bryngelson. Säg snarare: den märkvärdiga Karins obetydlige far, ty med gub ben var det ingenting annat,»n att han var vår store fader i lifstiden mycket tillgifven och skulle heldre låtit hugga sig i stycken, än han en hårsmån afvek rån sin konungs befallningar. Jag minns ännu myc ket väl, fastän jag blott var ett barn, huru den barske Måns mer än en gång afvisade mig, dä jag ville gå in till min far, och så prins jag vai, höll han mig med sin hil löb ird på flera alnars afstånd från dörren, då den gamle Sfcor-Gustaf hade yttrat sig vilja vara allena. Du måtte vara vid särdeles godt lynne i dag, ty du talar en mängd onödiga ord, hvilket eljest icke plär vara din svaga sida, sade kungen. Hur var det nu med den der Anders Krut? ty gubben Måns, han hvilar ja, sedan flera år. gra 1 backen?.... Jo, JJmed And°rs Krut den he derlige Måns Bryngelsons trogne stallbroder och efterträdare står det si till, att han, såvida du har något deremot, reser, innan solens nedgång, med extrapost till andar nes verld. Och hvad har den stymparen att anföra till sitt försvar? frågade Johan. En hel hop dumma ursäkter, hvilka aldrig tryta för det sämre folket, svarade Carl. Han påstår bland annat, att, då han såg sin sin konungs lif i fara, kunde han icke, såsom trogen och redlig un dersåte.annat an afvärja faran. Var då Eriks lif verkligen fara? Hur kan du tro det?.—Nog måtte du väl hafva känt vår ädle morbror Sten så mycket, att du ic ke sätter hans uppsåt i fråga, dä han rigtade sadelröret mot den flv ende Erik. Naturligtvis var det blott för att skrämma honom att gifva sig åt oss, som riksrådet till grep en så ytterlig utväg, som att 8igta på honom. Skjuta af ämnade han aldrig. Det tror jag ock. Men hvad ämnar du nu med karlen? Låta honom med hfvet plikta för sin dumdristighet. Jag vill, genom hans exempel, lära Sveriges menighet hvad det har för följ dermed sig att förgripa sig någon, som till konungahuset hö rer. Gör som da vill, jag lemnar dig full rätt dertill. Men, en an nan sak, broder, hvad ämnar du göra med den unge Ramel? Owe? .... Honom, som jag lå tit sätta i Draketornet? Ja, just densamme. Hm* jag vet just icke. Han kan sitta der en tid och be sinna sig. Sådana der smäherrar skola lära sig vara stilla en annan gång och icke löpa med vinden, från det ena hållet till det andra. Carl. det går icse un att du för* far så der strängt med ynglingen. Och hvarföre? Först och främst derföre, att han egentligen icke har gjort nå got ondt. Han vari Eriks tjenst icke i vår, och det stod honom så ledes fritt att, om han så tyckte, återvända till sin förre herre, helst han icke svurit oss n&gon tro hetsed. Stod honom fritt? Såå? Och hvarför begagnade han då för klädnad och andra smygvägar, för att aflägsna sig från värt läger? (Forts.) Vill ni lida af d&li£ matsmältning och lefverlikande? Om ej, så anv&nd Shiloh's Vitalizer. Vi garantera för att det skall bjelpa eder. Såljee ho6 John Bodin. Mot blodförgiftning Lefver- och mag-lidajide, Obestridligen det bästa medel, Pris 50 cts. 5 flaskor för $2.00 till salu på alla apotek. Fö $5.00 Bändes tolf flaskor kostnadsfritt, mot ttlla sjukdom-ir i BRÖST, LUNGOR OCH STRUPE. Endast 1 original-pnketer. Pria 25 cents. Kan köpas å alla apotek skickas äfven utan vidare kostnad om uppgifna belopp hit insän des. Adress GILMARTIN'S 69 3dje gatan West, ST. PAUL, MINN. Kabin. Porlr. $3.00 p. d. Kort 1.50 GO WEST! Atfoljen mina dagliga exkursioner till Martin, Jackson, och Murray counties. Södra Minnesota, hvar est jag fortfarande säljer utvaldt och godt jernväfis- ekoi- och statsland till vanligt billiga priser och på lång kredit. Detta distrikt upptager tren ne stora skandinaviska settlement, städer och flera konkurrerande jernvägar. Jord månen 2 til?4 fots djup svartmylla särde lea helaosamt klimat samt naturakön trakt med många och täcka sjöar och strömmar. Dessutom säljer jag flera tusen acres ut märkt skogland inom Todd county. Minn., N. W. från St. Paul, nära jernvägar, billi ga priser och lång kredit. Bästa papper erhållas. 'Round Trip Ticket'* från mitt kontor härstädes $10 Fri reaa för köpare a' mitt land. Kartor jemte beekrifningar fritt på be gäran. Min resesgent, Carl L. Brunskog, åtföl jer landköpare samt lemnar sannfärdiga upplysningar fritt på begäran. Adressera: Dr N. Rosenberg-, Skandinavisk LÄxarx 41, S. ClakkSt. C«i. oaoo, med 17 ära framgångsfall praktik i Chi cago, har ntbildat sig vid Europas största ocb mest framstitende umversiteter och boepitaler, och var dessförinnan förste asslgteat 1 Paris lio» en af ver Ide tig mest berömde läkare för specie) behandling och kur af allakroi.iskaqjukdomar, hud-och skrofulös» sjukdomar, ringormar, nerT och lefversjukdomar, klimatfebrar, svaghet, ka* tarrh samt qvinnocjukdomar. Doktor Rosenberg botar snabbt och säkert onaturliga vanor "--ed alla dess förfärliga följ der, genom ofelbara medel, okftnde af andra läkare här. Undvik annonserande qvackwl vare, deras strö skrifter och böcker, såsom va rande endast svindel och humbug, endast fOr att skrämma allmänheten och dymedelst nar ra penningar fr&n folk. Hänvänd edertill dr. Rosenberg, som inom kort tid skall återställ» edertill fullständighelsaoch liTskraft. De me diciner och botemedel, som dr. Rosenberg an vändor, äro vetenskapligt och specielt tillver kade & Chicagos största och pålitligaste apo tek, kanna ej erhållas i mindre städer och sändas med största omsorg och diskretion till hvilken tom helst adress. Härigenom spa ras tid, pä .summa gäng fullständig bot åstad kommes- Bref kunna mod fullt förtroende ocb tillit skrilYas till dr. Rosenberg, enär han all deles ensam och utan ringaste biträde omb« Orjer såväl sin korrespondens som kontorsgC ouiålen. Bref besvaras skyndsamt. Kontors id: Hvardagar: fräakl. 9—1, Söndagar Dråc 1. 10—1. Alla href adressaras: llt. 419. Olarlc Str«a1 Ohinasjo,! t1 Sandvand Eder till KOMPANIET. N:r 25 State *eet New York, det äldsta af alla nki jdinavwka Vexel och Biljett kontor i Amej ka, för pertningars hernsåndande till gamla landet. Genom oss hemaii ndes årligen flera millioner kronor på vårt ansvar utan kostnad och besvär till mottagaren, som erhåller kontanta pen ningar på niirmaste postkontor. Biljetter till Sverioe, Norge, Danmark GCh Finland böra aldrig köpas förin man kommer till New York, då vårt kontor genast bör upp sökas Biljetter fr&n Skandinavien säljas af of* på förmånliga vilkor. Vi mottaga vara passagerare vid deras ansomst och se ti[i att de och deras Baker komma ordenligt till iernväKWtatiouensa-rit underr iU» biljettkö paren om afresan från New York. Som New York är centralpunkten för Amerikas aflärslif och den plats hvar de flesta europeiska ångbåtslinier hafva sina amerikanska hufvud&ontor, är det klart att här är rätta platsen att köpa både vezlar och biljetter. Ändring i biljettprisen ske nu ganska of ta, och sonaliga linier erbjuda stora förmå ner till Skandinaviaka passagerare. Det är derfor i hvarje biljett köpares eget intrease att tillskrifva oss för att erhålla de sednaste nyhetvrna i allt hvad som hörer till vexel och billjett affärer. Vi anse att vår Jtfugotvååriga verksamhe i emigrantbefordring mellan Amerika och de skandinaviska länderna är för oss till räcklig rekommendation, och att vi derfor ej behöfva begagna oss af onödigt skryt. Vkra landtmÄn uppmanas också, alt ej för blanda detta kompani med nya firmor, som på sednare tiden uppsi&U och tacit snarlika namn för att derigenom erhålla kunder. Alla förfrågningar besvaras med omgå ende post. Prenumeration mottagas på alla i Sverige utkommande tidningar till utgivarens eget prta. Adree* Kapten B. E. Jean son, agent Box 1040, Nar 25 örara Sraut, Nedslag i Priserna & dallrande toner, m. m. mmi Ett stort och ftnt lager fr&n 11 till ?8, förut sål da för $2.50 till T16.00. Exemplar, som nn sälja för$3,25 förut sftldt för $6.50. Har dubb la stämmor och bfilgar,3"6top8" Ole Boll Fiol) Låda, Stråke &B«k Endast $5.35. HVAR JK VAKA GARANTERAS. Om den ej skulle vara til I fullaste belåtenhet kan den sändas tillbaka och penningarne åter fås! Penningar böra medfölja beställningen. Hemlandssftngen "Mitt dyra hem" jernte ka binottsporträtt af Christina Nilson och Ole Bull, nu endast 30 cts. ett dusin $3.00. Sänd 5-cents-8tamps för nyaste prislistan öfver alla slags mu8ikalier. Billigaste priser i landet. LNämn denna tidning.] K. H. E. Cassel, 10—12 Anmälan för inträde på Betheada hospita sker på dr. Cassels office.mundtligen eller skriftligen. C. E. RiTTBNHors», kassör. Kapital $100,000. Drifver allmän bankrörelse. Försäljer vexlar på Europa och utfärdar kreditbref för resandes bruk. DIREKTION: C. E. RITTENHOUSE. fflöroei af ?de och ftibley st». ST. PAUL IJSSNN- Etiie, Frsiih & Co. ADVOKATER, KädfrÄgningar kan ske pfl svenska. No. 430 W&b&Rha street, Rooms 18 & 20. Praktisera vid alla domstolar in-1 St. Paul. Om staten och i alla laeens trrenar i Minn. C. É. Lundgren, Med. Dr. Soh.lattm.an Bros. Fina fotograisr Kopieringar utföras konstnärligt. i- örära oss med edert besök ocb tajren kla* nedom om v&rt arbete och våra priser. Emellan Waoouta och Rosabel. —Handlande med— m\X SPIK STÅL Och hvad till lernkramhandeln hörer Hästekor, Skosöm, Bläsbälgar, Städ, Skrufstäd, samt alla slags redskap för smedjor och vagnfalraiker. Hörnet af 5 te och Sibley ute. Mot den uppgående solen! THE hvilken betår af MINNEAPOLIS & ST. LOUIS Jernväs, BURLINGTON, CEDAR RAPIDS & NORTHERN Jernväg och CHICAGO. ROCK ISLAND & PACIFIC Jernväg till kännagifver för folket i Minneapolis, St. Paul och den stora nordvestern, att den nu har två dagliga tåg till Chicago i förbindel se med tåg gående åt öster, nordost, sydost och söder, hvarigenom resande till försäkras oöfverträffade beqvämlicheter, säkra förbindelser och anabb resa till CHICAGO, BALTIMORE, WASHINGTON, TORONTO, och i sjelfva verket till alla östra punkter Förenta Staterna och Canada. 7.00 e. m. tåget från Minneapolis går di« rekte till Chicago och anländer dit Cd. 8 e. m. i god tid att verkställa förbindelse med "limited" och snälltågen till östern. RESANDE FBftH NORRA MINNESOTA, DAKOTA ock MANITOBA skola finna denna vara den bästa och be* qvämligaste linie till östern, emedan förbis delser göras vid Union Depot i Miwwap* lis hvarigenom man skydda* IMA ti&tffc» IHAGKOM! Biljettpriser alltid lika låga som på i å» fon annan linie och resefiekter märkta' dr ela vägen. Köp edra biljettor via de i väg och eftene att 4» innehålla via Alhr Lea och West Liberty. E. 8T. JOHN. Gen. Tkt & Paaa. Agent, C. R. R, &?P. Ry "Albert Lea Route's'* kontor i Minnea polis är n:o8 Washington a ve., gent Nioollet House, och i Bt. Paul •tr.