Skaffaren., July 22, 1885, Image 2

About Skaffaren. (St. Paul, Minn. ;) 1885-1895

Image provided by: Minnesota Historical Society; Saint Paul, MN

                
Wilhelmina 8t&hlberf.
Min fru, sade hertigen, ly
The Charles A. Vogeler Co.,
Baltimore, Maryland
GALLERY.
W. T. HANSEN.
155 Washington etr., Chicago.
FAIRMONT,
Martin Co.,. Minn.
N. ROSENBERG.
New York. H, Y
Adress Carl F. Hanson*
817 Main Btr. Worcester Masa
Läkare för Bethesda ^jkkhits.
OFFICE ch BOSTAD 329 E. 7th street
(öfver Hospital Drugstore.)
1 10—12
Office-timmar:
r: Y 2-4.
7-8.
W. J. MACATJLAY,
president
BO. K. FINCH,
vice prerétant.
J. P. GRIBBBN. BO. B. FMCA
HENRY HABIGHOBST, 6B. ERNSTA LBRBLR*.
A. G. FOSTER. J. H. SCHURMEIESU
W. J. MACAULY. WM. CONBTANS.
A. P. CBOONQUIOT. D. RYAN.
279 East 7th str. Ingång fr&n Rosabel
street.
RT PATTL MINN.
5371 E. 7th street.
ST. PAUL- MINN.
NEW YORK.
BOSTON
PHILADELPHIA,
MONTREAL.
QUEBEC
Passageraretåg lemna Union 6.161,
Depot i St. Paul CMaU*
och lemna Union Depot i Min-1 7.40 f, a
neapolis. 7.UU«j».
S. F. BO YD, B. F. MILLS,
Gen. Tkt A Pas& Agt. Gen. Tkt APaaa Afit
M. & St. L. Rv. B. C. R. & N. By. \n\n 2
Cathriaa Holk
FPIAIRMMN HUTTOKIBK BIBämUDI
ÄT
(Förta. fr. föreg. nrr.)
Och da! .... hvart ttmnadp du
taga vBgen Förmodligen till
den der vildhiernan der borta i Dra»
ketornet Nej, pass, min jung
fru! .... Det blir ingenting af.
Sådana fåglar, som han, få icke se
några blommor i sina burar.
Nåd, hertig! Nåd för min
Owe! .... ropade den unga flickan,
knåböjande,
Det Sr icke jag som hir straf
lar, eller ger nid, svarade hertigen.
Owe Ramel ar en tanklös yngling,
af ombytlig karakter, som icke vet
hvarken hvad han vill, eller hvad
han gör.—Fängelse har han förtje
nat, en gång som öfverlöpare och
andra gången för det han drog
svärd i oträngdt mål.—Emellertid
Sr det icke mig emot om min bror
vill benåda honom i morgon men
till dess må han sitta ooh besinna
sig*
—Efter att hatva sagt detta,vände
hertigen ryggen åt den unga flic
kan, som bittert gråtande, gick in
i sina rum.—Åt Catharina bjöd han
sin arm, och det njed en artighet,
som man förr knappast sett hos
honom.
Kom, sade han Jag ämnar
mig till syster Elisabeth.
Eriks gemål mottog tigande
hans arm och lat sig mekaniskt at
honom föras dit han önskade.
Så sHart de kommit in i prinses
sans rum, yttrade hertigen till Ca
tharina, utan att ens med en nick
bevttrdiga sin syster, hvilken han
var ond på och för hvilken han
ttmnade hålla en straffpredikan,
derfrtre att hon rymt ur hertigar
nes läger:
Catharina, sade han med öm
het i blicken och fattade hennes
hand. Hela verlden kttnner din
kärlek till Erik Den har, genom
sin hKngifvenhet, som icke eger
något motstycke, och sin trohet,
sin värma, sin beständighet blif
vit ett exempel for alla, denna lika
vackra, som rörande karlek en
hvar begriper således
hvad
du skall
lida af att se honom fängslad, ho
nom som du atgudar... .som du
tillber. Och ItndS, Catharina
Jtnd§ sKger jag dig ..
.ja jag ber
dig vid vår barndoms glada min
nen—ty vi voro ju lekkamrater, Ca
tharina Jag ber dig att du ei
måtte hos mig bönfalla om tillåtel
se att besöka din gemål ty jag kan,
vid Gud, icke tillåta det. —1 mor
gon kommer Johan till honom må
du vända dig med dina böner och
din klagan han må göra som
honom lyster men jag ensam kan
icke bevilja dig inträde till den
f&ngne. Hvad du för öf
rigt önskar, skall beviljas....
Man skall bevisa dig ej allenast
all den aktning, som din olycka
fordrai, utan ock all möjlig vörd
nad och lvdnad... .Detta är Johans
befallning och min önskan.—Tills
vidare bor du qvar här på slottet
men som du begripligtvis icke nu
kan innehafva de intill Eriks ge
mak gränsande rummen, så skall
iag gifva befallning att min syster
Annas ruin, som länge stått lediga,
upplåtas ät er.
Jag tackar er, hertig, var Ca
tharinas enda svar, hvaretter hon
hlef sittande, försänkt i djupa tan
kar, en stum, medvetslös Shörarin
na af hertigens itriga ordvexling
med sin syster. Hennes tankar—
de få, som hon icke egnade åt Erik
och barnen, samt fruktan för de
ras öde, sväfvade kring Hertig
Carl ty den ömhet han nyss visat
henne, hade bos henne yäckt både
undran och rörelse, just emedan
det icke låg i den unge hertigens
natur att visa ömhet eller grannia
genhet mot n&gon.
Med stort buller och mycken
atåt höll Johan följande dagen sitt
intåg i Stockholm, utropad och
hyllad till S /eriges konung af me
nigheten och af hertig Carl, hvil
ken dock högeligen harmades öiver
Johans trolöshet, att icke, som han
i Wadstena lofvat, dela regeringen
med sin yngre broder.
Snart var Johan uppe på slottet
och tog såsom konung de kungliga
rummen i besittning. Det var då
han lät föra sin fångne broder, den
atsatte konungen ned i Sankt
Eskils gemak,som tills vidare skul
le utgöra hans fängelse medan ran
sakning och dom öfver honom
skulle försiggå.
Catharina visste dock icke ge
nast hvart man hade fört hennes
Viskade Erik. Tvärtom hölls hon
under flera dagar i okunnighet der
om och trodde att han innu satt
fängslig i något af sina rum hon
visste icke att Johan skyndat sig
att taga dem i besittning, för att
göra några åndringar och förskö
ningar till ett värdigt mottagande
af sin gemål, som efter några da*
gar skulle inflytta.
Catharina Månsdotter hade ieke
kunnat öfvertalas att bebo de rum,
som förr beboddes af prinsessan
å.nna, ty hon pSstod sig i denna
främmande omgifning dubbelt kän
na sin olycka. Deremot hade hon
hos prinsessan Elisabeth anhållit
som en nåd, att ånyo få bo i det
lilla rummet, hvilket hon inneha
de som flicka och der hon befann
sig då hon vaknade ur sin vanmagt
den första i hennes lifstid, ty hon
var af naturen begåfvad med star
ka nerver. 1 detta lilla rum befann
hon sig nu med sina barn, då kung
Johan den tredje intrådde i det
nä8tgrän?ande rummen, för att be
sösa sin syster Elisabeth. Som
dörren stod öppen, säg och hörde
Catharina det uppträde, som nu eg
de rum mellan den nye konungen
och prinsessan.
Min och Sveriges konung! sa«
de prinsessan vid hans inträde,
det hon gick emot honom och neg
så djupt, att hon nästan töjde det
ena kn*et till golfvet.
Detta var undersåtarinnans hyll
ning åt den nye regenten.
,'Vn vackra och älskvärda sy
ster! t*ade Johan i en hofmans för
bindliga ton och med det me*t älsk*
väida leende, i det han skyndade
att sluta prinsessan i sina armar.
Du är väl icke missnöjd med
den förändring som skett? frågade
han, sedan de båda tagit plats på
en bank, försedd med mjuka dynor
af guldbrokad.
Nej, Johan svarade Elisabeth
med ädel upprigti^het. Enhvar
ins$g, att det skulle si gi och jag
fir bland dem, som mest glädja sig
nfver, att det redan kommit der
hän. Men. broder Johan, visa nu
att du är ädelmodig visa du, såsom
en rätt kristlig konung egnar, ve
dergällergäller ondt med godt....
Var....
Jag kommer för att banna
dig, sade kungen, fallande med en
leende min sin syster i talet, som
om ban alls icke gifnt akt
DS
hvad
hon sade Jag kommer for att
rigtigt lexa upj dig, du älskvärda
rymmerska, som öfyergaf oss för
att i gosskläder draga utåt landsvä
gen Hvad var det för en mag
net, nog stark att draga den hit
tills så sedesamma Wasadottren
från sina bröder och—jag må^te
tillägga det—ätven från det pasaan
de?
Johan sade Elisabeth med ädel
värdighet,— tala icke lättsinnigt
om den saken!—Ingen i Sveriges
rike kan bedömma mig hårdt, för
det att jag ville se min äldste bro
der ännu en gång som konung och
trösta honom i hans olycka. Åf
ven hans gemål, den beklagansvär
da Catharida. som förr var mm
skyddsling, men som na Kr min
förtroligaste vän, ville jag hugsva
la och trösta. Dessutom längtade
Virginia att....
Det är särdeles ömt och röran
de, afbröt henne Johan med spe
full min Dock tror jag att min
vackra syster denna gången hand
lar litet med falskt mynt ty—nå
got vigtigare skäl mätte du väl hatt
till en så rask handling.—Akta dig
att din blifvande brudgam icke får
veta det.
Om min blifvande brudgum
är så sinnad, att han till ondt kan
uttyda en i sig sjelf oskyldig hand
ling, svarade Elisabeth, så må han
från den stunden afstå från alia an
sprik på min hand.
I fall att konungadöttrar nå
gonsin få något att säga i. sådana
saker, yttrade Johan med efter
tryck.
Hvad?..*. .ropade Elisabeth.
—Dock jag märker vi aflägsna
oss från ämnet.—Jag ville således
råka min bror Erik före hans af
sättning, ty jag ångrade bittert,
utt jag låtit det falska ryktet om
hoffruntimrens sändande till Ryss
land skrämma mig att rymma från
bonom, som, ehuru felaktig i myc
ket, likväl mot mig, alltifrrn min
faders död, varit i en huld faders
ställe.
Ja, det är beundransvärdt—
hvad han är huld af sig, gycklade
kung' Johan. I hela hans natur
fins icke annat Kn mildhet?....Ar
det icke så?....
Broder! sade Elisabeih. Du
är nu, med Guds näd och vilja ko
nung öfver hela Sverige och....
—Ja, jag menar att ingen skall
kunna bestrida mig det, inföll Jo
han, som hade ett raseri att af bry
ta meningen, när systern talade.
Och, vidtog hon, der hon slu»
tat—du år äfven min konung. Lik
väl vågar jag taga mig friheten an*
märka» det jag i denna stund är fö
ga böjd för att skämta och jag
tycker fifven att Eriks olycka är
mer att gråta, än att skämta öf
ver.
Erik, svarade Johan, nu med
mycket allvar,—Erik är sjelf skul
den till sin olycka.—Har han icke
uppfört sig under hela sin rege
ringstid, som en menniska, den
der icke har sitt förstånd i behåll
Icke alltid, genmälde Elisa*
bath, ty vi bafva att tacka honom
för ganska många kloka och nytti
institutioner, särdeles från börian
af hans regering. Men mot slu
tet—jag medger det—har han visat
sig oförmögen att kunna att kunna
styra land och rike. som sig bör
Likväl, Johan, vore det väl nog
mel att afsätta honom Hvarföre
hålla honom fängslig? O, min
älskade broder! visa att du är
ädelmodig Börja din regering
med en idel handling! Återgif
friheten åt din fångne företrädare
och broder... .låt honom resa bort
härifrån med hustru och b^rn. Jag
bedyrar att du kan det, utan fruk
tan. Han skall säkerligen aldrig
oroa dig med att åter sträcka han
den etter en spira, som han yisat
sig oskicklig att bfira.
Så? Så du tror det, min vi
sa systerj sade kung Johan för
smädligt.—Han skulle icke sträcka
handen efter spiran, han, som så
envisats att ej vilja släppa den? ...
Hvad hans fångenskap angår, så
har hans sista hieltebragd här be
visat, att. det är nödvändigt såväl
för min, som hela rikets trygghet,
att hålla honom uuder hela hans
återstående lefnad, väl förvarad in
om lås och bom. Åtminstone kan
han icke nu tå slippa ut, förrän
Riksens Ständer blifvit samman
kallade och tätt hälla dom öfver ho*
nom. De äro hans domare, icke
jag inför dem skall han stå till rä
ta och hvad de besluta, derefter vill
afVen jag foga mig. Till dess an
svarar jag endast för hans rerson
Så tillåt åtminstone, att hans
maka dagligen far besöka bonom
bad Elisabeth, som fann att alla
böner för Eriks frigifvande f*i
närvarande voro förgäfves
Uet kan jag icke tillåta, sva
rade kungen i bestämd t-ro.
Och hvarfördet, Johan?
Emedan det kan ske under
slef genom sådana besök....Nej
han bör icke få se någon, icke
tala vid n&gon, eho det åa må va
ra.
Men hans egsn maka, Johan
... .hans trogna, älskande maka.
•—Kom ihåg, att din maka erhöll
tillåtelse att med dig dela fängel
set låt Eriks göra detsamma....
jag vet att hon önskar det.
—Väl möjligt, att hon önskar,
sade Johan, men jag kan dock icke
samtycka.
Och hvad skäl har da att väg
ra en så billig begäran?"
Skäl? Jag har icke blifvet
Sveriges konung, för att uppgigv
skålen till alla handlingar. Nog
af: det sker icke att fången får
mottaga besök. Och nu nog om
den saken,
Så kom då sjelf. Catharina,
och bönfall hos konungen, sade
Elisabeth' i det bon steg upp och
gick till dörren af det rum, der
Catharina, satt, tyst grfttande,
mellan sina gråtande barn. Kom
sjelf att föra din talan jag är
en dålig fullmäktig måhända
lyckas du bättre att röra konung
ens hjerta.
Johan blef bestört, då han märk
te, att den från thronen störtade
drottningen var så nära. 1 det
samma inträdde hon.
Mot sin vilja blef den h&mdfulle
konungen rörd af hennes åsyn.
Hennes ögon voro förgråtna, men
blicken var lugn heaner hålning
utvisade att hon med ödt^jfekhet
böjde sig under olyckan, men det
fanns ingenting krypande i hennes
sätt att föra sig. Bländande sk^r
hade hon varit i sin ungdoms för
sta vårdag .rörande skön var
hon nu i sin olycka, och den svarta
drttgt hon med flit iklädt sig gjorde
hennes marmorhvita anledsdrag än
nu hvitare.
Catharina Månsdotter hade ge
nom sm godhet, sina stilla dygder,
gjort sig så allmänt älBkad, att till
och med de, som af naturliga skäl
bort vara hennes fiender, icke för
mådde detta,utan tvingades att be.
undra henne.
Det var för väl känd t, huru hon,
Knnu ett barn, fallit ett nästan
medvetslöst offer för den vällusti
ge konungen, hvilken, i egenskap
af fosterfader bort vara hennes be
skyddare, samt huru hon sedan vid
alla upptänkliga tillfällen sökte att,
medelst goda gerningar försona det
syndiga af en otillåten kärlek, nå*
got, hvarföre hon sjelf gjorde sig
bittrare förebråelser, än äfven den
strängaste sededomare kunde göra
henne. Kanske hade hertig Johan
varit bland de få, som,
om icke med
SKAFFA REN: ONSDAGEN DEN 22 JULI 1885.
hat. åtminstone med ovilja tänkt
på Catharina men vid hennes åsyn
bortsmälte all bitter känsla i hans
bröst, lik isen för vårsolens strå*
lar.
Så konung han nu var, och icke
så litet stolt öfger denna sin höga
värdighet, reste han sig ovilkorligt
upp, då hans fångne broders maka,
den fordna soldatflickan, inträdde,
och han besvarade med en ganska
höflig bugning hennes djupa nig
ning.
Kom, Catharina, sade prinses
san Elisabeth och tog henne vid
handen kom och framför sjelf din
bön hos konung Johan. Du ön
skar besöka din gemål i hans fän*
gelsa.... är det icke så?
Ers Majestät har väl icke hjer
ta att afslS en så billig begäran?
yttrade Catharina i ödmjuk ton,
men med en blick, så varm. att
Johan hade st&rfc att stålsätta sig
deremot.
Majestät skulle han ej velat kalla
Catharina Månsdotter, äfven om
han träffat henne som regerande
drottning. Min fru jag är
frfrdig ett bevilja er allt .... utom
ett, och det är inträdet i Eriks fän
gelse. Han måste vara skiljd från
umgänget med människor i allmän
het .... ingen enda undantagen.
Jag vill så hafva det.... ty jag
har mina skäl dertill.
Och likväl, sade Catharina,
tillät kung Erik att fursinnan Ca
tharina Jagellonica fick dela sin
gemåls fängelse. Älskar jag min
dre varmt än hon? .... Har jag vi
sat mindre trohet, mindre hängif
venhet mot den, åt hvilken jag
skänkt mit hjerta? Gitve Gud att
jag finge bo i fängelset, tillika med
Erik! .... gerna skulle iag spisa
den grötsta fångkost och sofVa på
en halmkärfve, allenast jag finge
vara honom mra ... Men då
den sorgliga trösten att med ho
nom få sammanvara inom galler
och lås är mig förnekad, icke måu
te det tillräknas mig såsom djerf
het, om jag vå det ödmjukaste bön
faller att då och da få besöka ho
nom.
Fru Catharina, sade Johan
med foglighet —er begäran är visst
icke djert, tvärtom förefaller den
mig ganska naturlig .... och det
skulle förundra mig om ni icke
framstälde den, ty ni vore icke då
den trogaa. kände, sjelfupp*
offrande qvinna, com man kring
hela riket vet att med beundran
omtala. Imellertid nödgas jag,
ehuru ondt det gör mig, afslå er
bön, och det af skäl, som äro mig
ensam förbehållna.
O, min Gud! snckade Cathari
na, medan tyenne klara tårar tril
lade utför hennes kinder, den ar
me Erik skall da förgås, utan tröst,
utan lindring i sina val. Solen,
luften, friheten har man beröfvat
honom är icke detta nog?
sk.nl han äfven beröfvas- hugsva
lelsen af att få se sin mak i och hö
ra hennes rost?
Han får icke se, icke tala vid
någon, upprepade Johan lakoniskt.
Men, det är ju en grymhet,
återtog Cathaiina, och med en
grymhet vill väl icke kung Johan
börja sin regering, om han: önskar
den skall blifva lyckosam,
Om min regering blir lycko
sam, eller icke, svarade Johan,
synbart förtörnad,så Sr det en sak,
som rör mig allena.
Och Gud, som kan allt för
vandla, inföll Catharina.
Hvad menar ni, min Fru?
Jag menar, svarade Catharina
lugnt, men bestämdt, att det finns
en konuug öfver alla konungar,
som ....
Fru Catharina, afbröt henne
Johan med uppblossande vrede,
iag har hvarken tid eller lust at
höra sedelätor af er» Jag har en
gäng för alla sagt att ni ej får be
söka den fångne, och dervid blir
det. Har ni föröfrigt något att
anhålla om, så gör det. Ingenting
som är billigt, skall eder förnekas
Hvad er sjelf och edra barn angår,
ansvarar jag med mitt konungsliga
ord, att ingen skall tillfoga eder
det ringaste ondt. Si länge det ly
ster eder att bo på slottet, är det er
tillåtet emellertid skall jag vara
betänkt på att åt er inköpa och in
reda ett hus, hvilket ni får taga i
besittning, tills man hinner annor
lundaförordna. Af Eriks enskilta
förmögenhet skall ingenting för
skingras. utan alltsammans kom
ma er och barnen till godo. Och
nu .... farväl min syster, fortfor
han, vänd till prinsessan, hvarvid
han tryckte hennes hand, bugade
sig för Catharina och skyndade ut.
I en af de större aalsrne pl slottet
mötte konungen sin broder hertig
Carl. som med mycken ifver skyn
dade emot honom, frftgnnde:
Broder, har du några minu
ter att skänka mig till ett angelä
get samtal?
Åh jag hvarför icke? svara
de kungen, och de följdes in i ett
sidorum, hvars dörr hertigen noga
tillsl t.
Hör, sade han, iag har efter
en sträng räfst, som jag hållit med
den afsatte konungens lifdrabanter
och som icke aflopp med mindre,
än att jag måste hota med tortyr
kammaren, ändtli^en lyckats få
veta hvem den skurken var, som
mördade vår morbroder, den ädle,
oförgätlige herr Ssen Erikson.
Har du verkligen fått veta
det?— Nå, det gissade jag, sS snaH
du bara skulle få handskas med
bussarna ty du plägar icke l*gga
fin^rarne emellan, du, yttrade kun
gen.
Nej, återtog hertigen, ty jag
har inga rojölkfingrar, jag. Den
brottslige är en viss Anders Kiut,
som blef korpral efter salig Måns
Bryngelson den der Bryngel
son, du vet, som var far till Catha
rina Månsdotter.
Ja så jag vet .... den
märkvärdige Måns Bryngelson.
Säg snarare: den märkvärdiga
Karins obetydlige far, ty med gub
ben var det ingenting annat,»n att
han var vår store fader i lifstiden
mycket tillgifven och skulle heldre
låtit hugga sig i stycken, än han en
hårsmån afvek rån sin konungs
befallningar. Jag minns ännu myc
ket väl, fastän jag blott var ett
barn, huru den barske Måns mer
än en gång afvisade mig, dä jag
ville gå in till min far, och så prins
jag vai, höll han mig med sin hil
löb ird på flera alnars afstånd från
dörren, då den gamle Sfcor-Gustaf
hade yttrat sig vilja vara allena.
Du måtte vara vid särdeles
godt lynne i dag, ty du talar en
mängd onödiga ord, hvilket eljest
icke plär vara din svaga sida, sade
kungen. Hur var det nu med
den der Anders Krut? ty gubben
Måns, han hvilar ja, sedan flera år.
gra 1 backen?....
Jo, JJmed And°rs Krut den he
derlige Måns Bryngelsons trogne
stallbroder och efterträdare står
det si till, att han, såvida du har
något deremot, reser, innan solens
nedgång, med extrapost till andar
nes verld.
Och hvad har den stymparen
att anföra till sitt försvar? frågade
Johan.
En hel hop dumma ursäkter,
hvilka aldrig tryta för det sämre
folket, svarade Carl. Han påstår
bland annat, att, då han såg sin
sin konungs lif i fara, kunde han
icke, såsom trogen och redlig un
dersåte.annat an afvärja faran.
Var då Eriks lif verkligen
fara?
Hur kan du tro det?.—Nog
måtte du väl hafva känt vår ädle
morbror Sten så mycket, att du ic
ke sätter hans uppsåt i fråga, dä
han rigtade sadelröret mot den flv
ende Erik. Naturligtvis var det
blott för att skrämma honom att
gifva sig åt oss, som riksrådet till
grep en så ytterlig utväg, som att
8igta på honom. Skjuta af ämnade
han aldrig.
Det tror jag ock. Men hvad
ämnar du nu med karlen?
Låta honom med hfvet plikta
för sin dumdristighet. Jag vill,
genom hans exempel, lära Sveriges
menighet hvad det har för följ
dermed sig att förgripa sig
någon, som till konungahuset hö
rer.
Gör som da vill, jag lemnar
dig full rätt dertill. Men, en an
nan sak, broder, hvad ämnar du
göra med den unge Ramel?
Owe? .... Honom, som jag lå
tit sätta i Draketornet?
Ja, just densamme.
Hm* jag vet just icke.
Han kan sitta der en tid och be
sinna sig. Sådana der smäherrar
skola lära sig vara stilla en annan
gång och icke löpa med vinden,
från det ena hållet till det andra.
Carl. det går icse un att du för*
far så der strängt med ynglingen.
Och hvarföre?
Först och främst derföre, att
han egentligen icke har gjort nå
got ondt. Han vari Eriks tjenst
icke i vår, och det stod honom så
ledes fritt att, om han så tyckte,
återvända till sin förre herre, helst
han icke svurit oss n&gon tro
hetsed.
Stod honom fritt? Såå?
Och hvarför begagnade han då för
klädnad och andra smygvägar, för
att aflägsna sig från värt läger?
(Forts.)
Vill ni lida af d&li£ matsmältning och
lefverlikande? Om ej, så anv&nd Shiloh's
Vitalizer. Vi garantera för att det skall
bjelpa eder. Såljee ho6 John Bodin.
Mot blodförgiftning
Lefver- och mag-lidajide,
Obestridligen det bästa medel, Pris 50 cts.
5 flaskor för $2.00 till salu på alla apotek. Fö
$5.00 Bändes tolf flaskor kostnadsfritt,
mot ttlla sjukdom-ir i
BRÖST, LUNGOR OCH STRUPE.
Endast 1 original-pnketer. Pria 25 cents.
Kan köpas å alla apotek skickas äfven utan
vidare kostnad om uppgifna belopp hit insän
des. Adress
GILMARTIN'S
69 3dje gatan West,
ST. PAUL, MINN.
Kabin. Porlr. $3.00 p. d.
Kort 1.50
GO WEST!
Atfoljen mina dagliga exkursioner till
Martin, Jackson, och Murray counties.
Södra Minnesota, hvar
est jag fortfarande
säljer utvaldt och godt jernväfis- ekoi- och
statsland till vanligt billiga priser och på
lång kredit. Detta distrikt upptager tren
ne stora skandinaviska settlement, städer
och flera konkurrerande jernvägar. Jord
månen 2 til?4 fots djup svartmylla särde
lea helaosamt klimat samt naturakön trakt
med många och täcka sjöar och strömmar.
Dessutom säljer jag flera tusen acres ut
märkt skogland inom Todd county. Minn.,
N. W. från St. Paul, nära jernvägar, billi
ga priser och lång kredit. Bästa papper
erhållas.
'Round Trip Ticket'* från mitt kontor
härstädes $10
Fri reaa för köpare a' mitt land.
Kartor jemte beekrifningar fritt på be
gäran.
Min resesgent, Carl L. Brunskog, åtföl
jer landköpare samt lemnar sannfärdiga
upplysningar fritt på begäran. Adressera:
Dr N. Rosenberg-,
Skandinavisk LÄxarx 41, S. ClakkSt. C«i.
oaoo, med 17 ära framgångsfall praktik i Chi
cago, har ntbildat sig vid Europas största ocb
mest framstitende umversiteter och boepitaler,
och var dessförinnan förste asslgteat 1 Paris lio»
en af ver Ide tig mest berömde läkare för specie)
behandling och kur af allakroi.iskaqjukdomar,
hud-och skrofulös» sjukdomar, ringormar, nerT
och lefversjukdomar, klimatfebrar, svaghet, ka*
tarrh samt qvinnocjukdomar.
Doktor Rosenberg botar snabbt och säkert
onaturliga vanor "--ed alla dess förfärliga följ
der, genom ofelbara medel, okftnde af andra
läkare här. Undvik annonserande qvackwl
vare, deras strö
skrifter och böcker, såsom va
rande endast svindel och humbug, endast fOr
att skrämma allmänheten och dymedelst nar
ra penningar fr&n folk. Hänvänd edertill dr.
Rosenberg, som inom kort tid skall återställ»
edertill fullständighelsaoch liTskraft. De me
diciner och botemedel, som dr. Rosenberg an
vändor, äro vetenskapligt och specielt tillver
kade & Chicagos största och pålitligaste apo
tek, kanna ej erhållas i mindre städer och
sändas med största omsorg och diskretion
till hvilken tom helst adress. Härigenom spa
ras tid, pä .summa gäng fullständig bot åstad
kommes- Bref kunna mod fullt förtroende ocb
tillit skrilYas till dr. Rosenberg, enär han all
deles ensam och utan ringaste biträde omb«
Orjer såväl sin korrespondens som kontorsgC
ouiålen. Bref besvaras skyndsamt. Kontors
id: Hvardagar: fräakl. 9—1, Söndagar Dråc
1. 10—1. Alla href adressaras:
llt.
419. Olarlc Str«a1 Ohinasjo,! t1
Sandvand Eder
till
KOMPANIET.
N:r 25 State *eet New York,
det äldsta af alla nki jdinavwka Vexel och
Biljett kontor i Amej ka, för pertningars
hernsåndande till gamla landet. Genom oss
hemaii ndes årligen flera millioner kronor på
vårt ansvar utan kostnad och besvär till
mottagaren, som erhåller kontanta pen
ningar på niirmaste postkontor. Biljetter
till Sverioe, Norge, Danmark
GCh
Finland
böra aldrig köpas förin man kommer till
New York, då vårt kontor genast bör upp
sökas
Biljetter fr&n Skandinavien säljas af of*
på förmånliga vilkor. Vi mottaga vara
passagerare vid deras ansomst och se ti[i
att de och deras
Baker
komma ordenligt till
iernväKWtatiouensa-rit underr iU» biljettkö
paren om afresan från New York.
Som New York är centralpunkten för
Amerikas aflärslif och den plats hvar de
flesta europeiska ångbåtslinier hafva sina
amerikanska hufvud&ontor, är det klart att
här är rätta platsen att köpa både vezlar
och biljetter.
Ändring i biljettprisen ske nu ganska of
ta, och sonaliga linier erbjuda stora förmå
ner till Skandinaviaka passagerare. Det är
derfor i hvarje biljett köpares eget intrease
att tillskrifva oss för att erhålla de sednaste
nyhetvrna i allt hvad som hörer till vexel
och billjett affärer.
Vi anse att vår Jtfugotvååriga verksamhe
i emigrantbefordring mellan Amerika och
de skandinaviska länderna är för oss till
räcklig rekommendation, och att vi derfor
ej behöfva begagna oss af onödigt skryt.
Vkra landtmÄn uppmanas också, alt ej för
blanda detta kompani med nya firmor, som
på sednare tiden uppsi&U och tacit snarlika
namn för att derigenom erhålla kunder.
Alla förfrågningar besvaras med omgå
ende post.
Prenumeration mottagas på alla i Sverige
utkommande tidningar till utgivarens eget
prta. Adree*
Kapten B. E. Jean
son, agent
Box 1040, Nar 25 örara Sraut,
Nedslag i Priserna &
dallrande toner, m. m.
mmi
Ett stort och
ftnt lager fr&n
11
till ?8, förut sål
da för $2.50 till
T16.00.
Exemplar, som
nn sälja för$3,25
förut sftldt för
$6.50. Har dubb
la stämmor och
bfilgar,3"6top8"
Ole Boll Fiol) Låda, Stråke &B«k
Endast $5.35.
HVAR JK VAKA GARANTERAS.
Om den ej skulle vara til I fullaste belåtenhet
kan den sändas tillbaka och penningarne åter
fås! Penningar böra medfölja beställningen.
Hemlandssftngen "Mitt dyra hem" jernte ka
binottsporträtt af Christina Nilson och Ole
Bull, nu endast 30 cts. ett dusin $3.00. Sänd
5-cents-8tamps för nyaste prislistan öfver alla
slags mu8ikalier. Billigaste priser i landet.
LNämn denna tidning.]
K. H. E. Cassel,
10—12
Anmälan för inträde på Betheada hospita
sker på dr. Cassels office.mundtligen eller
skriftligen.
C. E. RiTTBNHors»,
kassör.
Kapital $100,000.
Drifver allmän bankrörelse. Försäljer
vexlar på Europa och utfärdar kreditbref
för resandes bruk.
DIREKTION:
C. E. RITTENHOUSE.
fflöroei af ?de och ftibley st».
ST. PAUL IJSSNN-
Etiie, Frsiih & Co.
ADVOKATER,
KädfrÄgningar kan ske pfl svenska.
No. 430 W&b&Rha street, Rooms 18 & 20.
Praktisera vid alla domstolar in-1 St. Paul.
Om staten och i alla laeens trrenar i Minn.
C. É. Lundgren,
Med. Dr.
Soh.lattm.an Bros.
Fina fotograisr
Kopieringar utföras konstnärligt.
i- örära oss med edert besök ocb tajren kla*
nedom om v&rt arbete och våra priser.
Emellan Waoouta och Rosabel.
—Handlande med—
m\X
SPIK STÅL
Och hvad till lernkramhandeln hörer
Hästekor, Skosöm, Bläsbälgar,
Städ, Skrufstäd,
samt alla slags redskap för smedjor och
vagnfalraiker.
Hörnet af 5 te och Sibley ute.
Mot den uppgående solen!
THE
hvilken betår af
MINNEAPOLIS & ST. LOUIS Jernväs,
BURLINGTON, CEDAR RAPIDS &
NORTHERN Jernväg och CHICAGO.
ROCK ISLAND & PACIFIC Jernväg till
kännagifver för folket i Minneapolis, St.
Paul och den stora nordvestern, att den nu
har två dagliga tåg till Chicago i förbindel
se med tåg gående åt öster, nordost,
sydost och söder, hvarigenom resande till
försäkras oöfverträffade beqvämlicheter,
säkra förbindelser och anabb resa till
CHICAGO,
BALTIMORE,
WASHINGTON,
TORONTO,
och i sjelfva verket till alla östra punkter
Förenta Staterna och Canada.
7.00 e. m. tåget från Minneapolis går di«
rekte till Chicago och anländer dit Cd. 8 e.
m. i god tid att verkställa förbindelse med
"limited" och snälltågen till östern.
RESANDE FBftH
NORRA MINNESOTA, DAKOTA ock
MANITOBA
skola finna denna vara den bästa och be*
qvämligaste linie till östern, emedan förbis
delser göras vid Union Depot i Miwwap*
lis hvarigenom man skydda* IMA ti&tffc»
IHAGKOM!
Biljettpriser alltid lika låga som på i å»
fon
annan linie och resefiekter märkta' dr
ela vägen. Köp edra biljettor via de i
väg och eftene att 4» innehålla via Alhr
Lea och West Liberty.
E. 8T. JOHN.
Gen. Tkt & Paaa. Agent, C. R. R, &?P. Ry
"Albert Lea Route's'* kontor i Minnea
polis är n:o8 Washington a ve., gent
Nioollet House, och i Bt. Paul
•tr.