Skaffaren., July 22, 1885, Image 4

About Skaffaren. (St. Paul, Minn. ;) 1885-1895

Image provided by: Minnesota Historical Society; Saint Paul, MN

                
ST. ^PAUIJ, MINN.
The Lutheran Publication Society
of the Northwest*
281 E. Seventh Street,
8T. PAUL. MINN.
Okt.
nov.
dec.
Jan.
febr.
mars
april
1,218,661
Tötäl,'$570,2»5P7W||731,58123,0 161,285,259
Minneapolis hfir \n\n 4
Utgifye#
Hvarje ONSDAG
—I—
PftEKUlCERATIONSYILKOB:
Alla prenumerationsmedel bör* erläggas
förskott och åtgöra:
Ett Ar- .. 12.00
Box månader .. 1.00
Tre månader ... 0.50
Ett år till Bvsbios 2.50
Box månader till d:o .. 1.25
I dessa priser är postarvodet inberäknadt.
Till prenumerantsamlare eom insända
betalning for Bkaffabxn lemnaa hvart
femte exem olar fritt eller femtedelen.
Bär»kild överenskommelse nppgöree med
agenter, som reqrirera ett större antal ex
emplar.
Prennmerationsmedlen böra helst sandas
ft xegistreradt ref eller Post Money Orden
Vader adress:
SKAFFAREN.
Statsrådet Manning har tillba
kakallat turordningen, som bestäm»
de att amerikanska handelsvaror,
hvilka passera genom Canada,sko
la tullbehandlas i likhet med cana
densis^ varor.
Med anledning af att koleran
åter uppträdt i de franska städerna
Marseilles och Toulon, har Fören
ta Staternas konsul i Marseilles,
mr. Mason, in berättat till regerin*
([en i Washington, att en allmän
panik gripit befolkningen i Mar
aeilles, som i stora massor lemna
staden af fruktan för att det för
färliga elände, som rådde i samhäl
let förra året, älven i Sr skall kom
ma att förnyas-
Under förra året fullbordades
Förenta Staterna 3,370 mil jernvä
gar, hvilket var betydligt mindre
än under de närmast föregående
Sren. Under år 1883 bvggdes
6,753 mil, under 1882 11,596 mil,
under 1881*. 9,789 mil, under 1860
7,174 mil och under 1879: 4,721
mil. Under innevarande års sex
fbrsta månader fullbordades omkr.
900 mil nya banor, hvilket Sr min
dre än under motsvarande tidrymd
under de sista fem åren. De 900
milen äro fördelade p3 56 olika li
nier i 25 stater och territorier.
Sammanlagda jernvägsbvggnader
änder 1885 antages knappast kom
ma att öfverstiga 3,000 mil.
Förenta Staternas samtlige meje»
riaffärer disponera öfver ett rörel
sekapital, som beräknas uppgå till
$200,000,000. Rörande mjölkaf
kastningen, beräknas en ko i me*
deltal gifva omkring 450 gallons
mjölk om året. Hela mjölkafkast
ningen antages utgöra cirka 6,750,
000,000 gallons. Ansl s priset per
gallon till 12 cents, representerar
hela produktionen $810,000,000.
Hälften af mjölken användes till
beredandet af smör och ost. För
framställandet at ett pound smör,
erfordras 27 pounds mjölk, och till
ett pound ost 10 pounds miölk. Då
3i pounds mjölk anses i närings
värde representera ett pound ox
kött, erfordra^ omkring 24,000,000
nötkreatur, hvardera vägandel.500
pounds, för att lemna lika stor
qvantitet näringsämne, som lan
dets årliga mjölkafkastning levere
rar
"Journal ot' Commerce" i New
Tork meddelar följande uppställ^
ning, rörande Förenta Stuternas
in* och utförsel under de första 11
månaderna af det den 30 juni till
llndalupna fiskalåret:
iöH4—
85
Införsel I Utförsel
Juli"
Aug.
öfv-8k
af inf.
ötverxk.
af utf.
Wi.MTH.I.x.W
•ept.
081.88»
$ a,ao9,iwi
4,7(»5,fili-J
17.Ärt5.((!lT»
4i),4tu,'.irt
:W,H1«,.'C
Ui.lM.tifW»
5.74tt,(M«
6,704,5)t3
74,4:25,7(1'
i»5.4:i(i
84,707,58'
5^, OM,
1H7
57,
fiS.öM.ai-l
45,U74,~Si
44,!M!Mi77|
rH,.W,H4X
ri,ris,»U3
tu at
Resultatet för juni månad kom
mer sannolikt att äfven visa ett
mindre utförselöfverskott, hvadan
handelsbalansen till förmån för
Förenta Staterna i rnndt tal kan
anslås till 165 millioner dollars.
Med anledning af den moraliska
Tuttenhet, som tidningen PallMall
•Gzeatte afslöjat i London, höll den
fcekante pastor Spurgeon härom da
.gen en straifpredikan lLondon.sorn
flödade af lagens hela strängbet.
Bom bekant står pastor Surgeon p4
tidningens sida och har icke ryggat
jkillbaka, att offentligt låta sin
åsigb blifva bekant. Predikanten
stödde sitt försvar på Romarebref*
Tets andra kapitel. Det gifves, sa*
de han, en domens dag, snväl för
•:|le enskilda menniskornus, som for
voro riken, hvilka, £& måttet af
deras folks synder rar r&gadt, ut
plånades fr&n jorden. Hvarför
skulle London vara mera gynnadt
än Rom? Hvarför skulle vår pösan
de ras pS denna och andra sidan
oceanen hafva mera frihet att
strafflöBt synda på Guds nid? Gud
skall döma öfver menmskornas
alla hemliga synder äfven de som
äro af sådan skåndlig art att det
nästan tfr en skam att nämna dem,
och hvilfca den bättre delen af en
nation miste afsky, då de komma i
dagen. Vi menniskor göra här en
skilnad mellan hemliga och uppen
bara synder, men Gud gör ingen
sådan. Kyrkan är förpligtad att
varna menniskorna för synden och
det straff, som komma skall, om de
framhärda i sina svnder och ej be
träda bättringens stig. Det höfves
väl en predikant att i dylika fall
högt höja sin röst och ej skona nå
gon, vare sig den felande är rik el
ler fattig, antingen dväljes i palat
set eller kojan.
Bland de stater, som antagit la
gen mot tillverkning och försälj
ning af oleomargarin,är äfven New
York. Emellertid har, som vi för.
ut meddelat, apellationsdomstolen
i nämda stat förklarat lagen mot
oleomargarin för okonstitutionel
och derför ogiltig, en tolkning,som
helt säkert kommer att efterföljas i
andra stater. Det torde derföre
yara på sin plats, att nämna något
om de grunder, hvarpå nämde dom
stol stödde sitt utslag. Argumen
terna voro i hutvudsafc följande:
En legislatur har rättighet att
skrida in mot hvilken affär som
helst,som bevisligen är skadlig,och
är det polismyndighetens pligt att
se till, det en sådan lag efterlefyes.
Om en handelsvara är SKadlig tör
den allmänna sundbeten eller in
verkar menligt på den offentliga
ordningen, kan dess tillverkning
och försäljning förbjudas. Var ole*
omargarin en vara af sidan beskaf*
fenhet,då var lagen mot densamma
giltig, men då s^ icke är fallet, ir
det olagligt att förbjuda varans
produktion. Än om uleomar^ann
kommer i konkurrens med andra
produkter, följer deraf icke att for*
säljning kan förbjudas, och om så
dant sker, är denna lag i strid mot
konstitutionen, och derför utan
verkan. Hvad en legislatur dere
mot kan,är att genooi lagstadgande
förbjuda oleomargarins försäljning
som äkta smör. liksom under ho
telse af strängt straff förbjuda för
sälining af oleomargarin, såvida
icke varans verkliga natur blifvit
genom ett oföitydbart märke tydli
gen angifvet.
Frnktan för Cheyenne indianer
na, har länge förorsakat oro bland
settlarne i de södra counties i Kan»
sas, då man hvarje dag väntat att
rödskinnen skulle beträda krigssti
gen, Denna fruktan bröt förti
den vecka ut i en fullständig panik,
då underrättelse ingick att india
nerna bemägtigat sig tvenne min
dre landsbyar, samt härjade och
brände allt. som lågo i deras väg.
De stackars settlarne flydde hals
öfver hufvud med sina familjer och
sökte skydd i städerna, men dessa
voro intagna af samma fruktan
emedan de saknade vapen att för
svara sig med. Guyernören Mar»
tin mottog det ena telegramet ef
ter det andra om bjelp. Medan
han S ena sidan telegraferade till
regeringen och bsgärde handräck
ning af Förenta Staternas "upper,
gafs andrafsidan order, att flera
miliskompanier skulle hålla sig fär
diga att rycka ut. Efter nägra da
gars väntan ankom ändthgen or
der från krigsdepartementet
Washington, att general Miles
skulle öfvertaga befälet öfyer För
enta Staternas trupper i indianter
ritoriet, på samma grfng ordern
lydde på Cheyenne indianernas af
väpning. Senare gaf president
Cleveland order till armeens gene
ralssimus, general Sheridan, att
ögonblickligen begifva sig till indi
anterritoriet för att träffa nödig*
militära åtgärder till hämmandet
af indianernas våldsamheter, men
på samma gång undersöka grunden
till deras missnöje, och vidtagan
det af lämpliga mått och steg för
afhjelpandet af misshälligheterna,
såvida klagomålen voro befogade
General Sheridan åtlydde genast
ordern och begaf sig direkt till Fort
Reno i Indianterritoriet. Samti
digt fick general Howard i Omaha.
Neb., befallning från Washington
att beordra 12 militärkompanier
till Cro^sfield, på gränsen mellan
Kansas och Indianterritoriet, för
att användas mot Cheyenne india
nerna. General Terry i Dakota har
äfven fått order att hålla 7 kompa
nier marsch färdiga för att, om sä
erfordras, sändas mot indianerna
Ha ionernas synder. Assyrien,Ba
lbylon, Persien, Rom ocii Egypten, [För närvarande är en styrka af 4000
man sammandragen till indianter
ritoriet, af hvilken settlarne hop
pas det bäRta, Skulle denna armee
icke förmå bringa 1200 oroliga in
dianer till lydnad, är den sanner*
ligen icke värd att bära Förenta
Staternas militäruniform.
Kolera vaccinationen
na många anhängare i
börjar vin
Frankrike.
Tidningen "Temps'' sände nyligen
en fransk läkare till Spanien för
att i Valencia studera Dr. Ferras
vaccineringsmetod. Efter ett kort
uppehåll derstädes, blef berörde lä
kare fullt vunnen fbr saken och
omtalar i ett bref på hvad sätjb dr.
Ferran kom att göra sin märkliga
upptäckt, och huru han först ut
förde det farliga experimentet på
sig sjelf och sina medhjelpare, in
nan han försökte det på andra.
Brefvet innehöll i hufvudsak föl
jande: ''Ferran, som är född i pro
vinsen Tarragona,sändes förra året
af stadsfullmäktige i Barcelona till
Marseille för att studera koleran.
En af hans vänner, en ung kemist
och tekniker vid namn Pauli, åt»
följde honom. De satte sig i för
bindelse med två läkare i Marsielle,
Nicati och Rietscb, hvilka offent
liggjort förträffliga arbeten om ko
leran, och hvilka öppnade för dem
sitt laboratorium & Pharoajukhu
set. De tillbragte nästan hela Sep
tember månad i Marsielle, biträ
dande vid koleraundersökningarna
och uppsamlande samt odlande på
alla sätt mikroberna. Det hotell,
der de bo Ide, var öfvergifvet, i det
alla iesande flytt af fruktan för ko*
leran, hvadan de också kunde stäl
la hotellets kök till bak eriens
tienst. Här behandlades bt,n pä
bastå sätt med buljong och gelatin
samt frodades och utvecklades i tu
berna så godt man kunde önska.
Sedan Ferran skaffat sig en talrik
samling återvände han med sin föl
jeslagare till Spanian. På gränsen
måste de undergå den sedvanliga
tio dagars karantänen samt till
bragte tiden med att odla mikrober
midt för sundhetsvaktens näsa
Återkommen till Tortosa i bör
jan af Oktober fortsatte Ferran
med tiilhjelp af Pauli undersökning
garna ifrigare än någonsin redan
hade vaccinationsideen dykt upp
hans hjerna. De arbetade dag och
natt. Medan han studerade ba
cillens utveckling och uppmärk»
samt följde de olika former, som
derunder »flösa hvarandra, trodde
han sig en dag se en egendomlig
het, som åter försvann inom en se
kund, Han sökte ånyo fa syn der
på, stod timtal igenom med Ögat i
mikroskopet utan att röra sig. Om*
sider kröntes de ihärdiga ansträng»
ningarne med framgång. Den, 9
december 1884 kunde Ferran sända
följande telegram till konungen,
någre ministrar, borgmästaren i
Barcelona och någre framstående
läkare: "Nya morfologiska bild
ningar af kolera mikro ben äro fun*
na. Problemet att öfverföra kole
ra på djur och att vaccinera dem är
löst. Menniskan kan undergå vac
cinering. Pauli och jag äro vacci
cinerade —Ferran". Etter åtskil
liga experiment på djur tvekade
Ferran och Pauli icke att på sig
sjelfve inympa den fruktansvärda
mikroben en djarf handling,med
hvilken de, efter hvad det synes,
gjort menskligheten den största
tjenst.
Civil Service-lagen och
skolorna.
Då lagen rörande Civil Service
reformen antogs i syfte att förbätt
ra vårt em bets väsende, bestämdes
det, att
hvarje
person, som önska­
de erhålla ett offentligt em bete,
skulle inför en examenskommis
sion aflägga prof på duglighet och
visa sig vara i besittning af de kun
skaper, som erfordras for em betetts
skötande.
Mot detta system har man in
vfndt att under dylika vilkor skul
le en från ett läroverk nyess utbildad
ung man, som saknade erfarenhet
och praktisk duglighet, hafva stor
re utsigt att med framgång bestå
examen, än en äldre man, som vis
serligen glömt hvad han lärde un
der skoltiden men deremot var i
beaittninff af mera värdefulla kun
skaper, förvärfvade i erfarenhetens
skola. Af denna grund äro der
före många emot, att aflagd examen
skall' vara ett nödväudigt vilkor
vid tillsättandet af embeteu i
"Uncle Sams" tjenst.
Saken har dock en annan sida,
som ät ven är vard att tagas iofvei
vägande. Civil Service lagen an
togs den 16 januari 1883, ehuru det
dröjde någon tid iunan den börja
de att tillämpas. Under rubnke^:
'Civil Service Reform i två är'',
har kommissionens ordförande Dor
man B. Eaton Jemnat en redogö
relse, som gitver ett belysande svar
SKAFFAREN: ONSDAGEN DEN 22 JULI 1885.
på det utkastade påståendet att
skolkunskaperna tränga den be*
pröfvade erfarenheten i bakgrun
den. Mr. Eaton säger bland an
nat*. Under de två år lagen varit
tillämpad, eller sista hälften af pre
sident Arthurs termin, har ingen
förändring i examenskommissio
nen försiggått. 14.000 embteten
kunna sägas höra under "Civil
Sevice"* lagens kontroll. Af de sora
underkastat sig examen har medel
åldern yarit 30 år, hvaraf man kan
sluta till att det ligger en tidrymd
af 14—16 år för praktisk verksam
het mellan skolan och embetsexa
men. Härmed vederlägges påstå
endet, att det endast beror på bok
liga kunskaper, om en embetskan
didat skall- kwjna be»t& profvet
examen.
I sammanhang härmed meddelar
Mr. Eaton en del statistiska upp
lysningar, hyaraf framgår, att at
de 5,556 personer som mleronat an
sökningar om embetens erhållande,
hafva 3,920 njutit undervisning i
mindre skolor, 1096 i högskolor
eller akademier, 91 i Business Col*
leger och 449 tidt^ls studerat vid
reguliera Colleger. Af dessa fakta
synes, att öfver 75 procent af hela
embetsmannaskaran aldrig fått un
dervisning i nftgon högskola, hvar
för det icke med fog kan sägas, att
systemet är eguadt att upprätta ett
College*Monopol. hvilket, dels före
lagens antagande, dels efteråt ofta
blifvit påstådt. Sanningen är, att
systemet står i nära sammanhang
med landets offentliga skolor, från
hvilkas undervisning ingen under
skolåldern är utesluten.
Moraliskt elände 1 London.
Sedan ett par veckor tillbaka ra*
deriEnglands hutvudstad en rörel
se bland sinnena, så stark, att icke
en gång underrättelsen om Gordons
död och Khartums fall kunna der
med jemföias. Auledningen till
denna djupa rörelse är, som vi re
dan i föregående nummer omnim
de, atslöjandet af det moraliska
elände, som befunnits känneteckna
yissa at Londons högsta samhalls
kretsar.
Af hittills från London lnlupna
telegrafiska meddelanden, har man
med bestörtning erfarit, att en
skändlig handel, långt värre än
slafhandeln, under en längre tid
drifvits med unga flickor för osed»
liga ändamål af en del samvetslösa
personer, hvilka inom sin nedrig
krets räkna flera af aristokratiens
mest lysande namn. För ett par
månader sedan stod en af dessa sa
taniska vidunder i qvinnoskepnad,
hvarpå London likt andra stora
städer har sä stoort fcrråd, kopp
lerskan Jeffries, inför domstolen,
anklagad för att hafva sålt unga
flickor till Holland och Belgien.
Kopplerskan uppträdde med exem
pellös fräckhet, och aktade icke för
rof att gifva tillkänna, det hon stod
i affärsförbindelse med de högsta
samhällskretsar i landet. Det sades
då öppet i lidningarne att konung
Leopold af Belgien var en af Jeffries
kunder, pä samma gång det antvd
des att prinsen af Wales äfven var
invecklad i affären.
DÅ
beslöt den
oförskräckte utgifvaren af "Pall
Mall Gazette" att utforska eländet
och genom hemliga spioner komma
de ledande personerna och deras
kunder på spåret, Allt hvad häri»
genom upptäcktes, offentliggör nu
tidningen i all sin nakenhet. Vis
serligen nämues ick namnen på de
personer, hvars afsky värda hand
lingar blifvit afalöjade, men de be
skrifvas så tydligt, att hvar och en
med lätthet kan kännc isen dem
Tronföljaren, prinsen af Wales,
synes vara svårast kompromette
rad, hvilket äfven framgår af "Ga»
zette's" svar på hotelsen att blitva
åtalad. Svaret lydde: "Den son\
icke vill skaka grundvalen till hela
vår samhällsorduiug, betänker sig
helt säkert mer än en g*ng innan
han tvingar oss att inför domstolen
framstalla prinsen af det kunglig»
blodet och en mängd framstående
offentliga personer såsom offer för
sina djuriska lustar."
Jeffries betjenade endast personer
af hög rang. Hon förde ordentliga
affaisböcker, hvari hvarje hennes
kund hade sitt konto. I alla trak
ter af England och på fast landet
hade hon sina agenter, hvilka hale
i uppdrag att locka unga flickor
till London. Döt arvode Jeff i63
beräknade för sina smutsiga tjeu
ster, utgjorda ofta tu^en als pund
sterling, hon fodrade icke någon
förskottbetalniug, utan skret regeu
measig1, ut sina räkningar, h^iikr*
puuktligt blefvo betalda. Böckerna
U'-visa, att hon icke allenast tjenst
gjorde som K••pplerska för män,
utau äfven tör qviauor af hög sam
hällsställning
Dfn {örsk -ftc^else och det ra*eri,
som Gazette's uppträdande åstad
kommit i de kretsar, som känt sig
träffade, är exempellös. Då hotel
sen att väcka åtal mot tidningen
förfelade sitt syfte, försökte man
undertrycka tidningen genom att
hindra dess försäljning, men äfven
detta slog felt. Tusentals, och åter
tusentals menniskor, packade sig
omkring byggnaden der "Gazette"
utgifves, för att köpa tidningen
pressen var i verksamhet natt och
dag, utan att dock kunna tillfreds*
stilla den stora efterfrågan.
Icke blott massan at folket utan
äfven många af Englands bästa
män stå på "Gazette's*' sida. S
i den
bekante pastor Spurgeon, hvilken
är för London ungefär det samma
som Talmage är för New York.
Om 'Gazette" handlat i sedlig
hetens intresse.eller låtit drifva sig
af politiska eller andra bevekelse
grunder, är svårt att afgöra. "Ga
zette" är en tidning med liberal
åskådning och en fiende till kunga
döme och adel, hvars företrädes
lättigheter den nu försöker rubba
genom att för folket visa dessa
klassers moraliska ruttenhet i all
sin nakenhet. Om det skall lyckas
"Gazette" att rubba den slafviska
fruktan, som den britiske borgaren
i allmänhet hyser för adeln och det
kungliga blodet, får framtiden visa
det är emellertid föga troligt, ty
känslan af underdånighet och vörd
nad fbr de "store" är alltför djupt
inrotad i hvarje äkta brittns hjerta.
A E N
Hästens sjukdomar.
Lunginflammation.
En af hästens vanligaste sjukdo
mar Ar lunginflammation. Denna
sjukdom igenk&nnes genom stark fe
ber och svårighet att draga andra
andan, hvilket lätt synes af de ut
spärrade n&sborrarne. Det sjuka
djuret står beständigt med frambe
nen skilda från hvarandra. ögonen
öro oftast utstående och röda.
De orsaker som frammana denna
sjukdom firo: För häftig och stark rö
relse, mycket arbete i stark blåst el
ler också om hästen fått dricka kallt
vatten, då han varit mycket bet, eller
svettig kommit att stå länge stilla i
stark köld. Qvarka kan leda till
lunginflammation.
För att med ett gynsamt resultat
bota lunginflammation, bör hästen
hållas i stillhet uti ett luftigt men ic
ke för kallt stall samt bjudas flera
gånger om dagen kylslagen dryck
utur ett något högt uppsatt ämbar,
ty det mödar honom att dricka utur
kärl som står lågt. Han förses med
torr och tillräcklig ströhalm. Vid
den dagliga ryktningen bör han
striglas lindrigt. Åderlåtning är
isynnerhet angelägen under sjukdo
mens 2:ne första dagar 3 a 4 qvarter
blod aftappas på en gång och kan
åderlåtning förnyas om sjukdomens
häftighet dertill föranleder. Så fort
som möjligt sättes hank i bringan el
ler på sidan af bröstet I brist af
bankar ingnides Spanska fluge-salf
van till en valnöts storlek i huden
bakom bogarne på så stor fläck som
en flat hand. Ingnidningen sker2 ne
gånger dagligen, alltid på samma
ställe, med en yllelapp, tills huden
blifver öm, sväller och håren begyn
na affalla.Klistirer användas flera gån
ger om dagen, hyartill användes
vatten med deri upplöst en näfve salt
eller saltpeter. Fodringen bör gif
vas i små proportioner och vara af
mjuk beskaffenhet Hankar eller
fontaneller få ej för snart afläggas
och bör djuret under tillfrisknandet
aktas för häftiga rörelser.
JLungrttta.
Jemte de under sjukdomen lungin'
flammation upprepade kännetecken
är hästen svag, går med vacklande
bakdel och nedslagen ställning. Läg
ger sig genast från början, men sti
ger upp hastigt upp igen. Det inre
af munnen och det hvita på ögat haf
va gulaktig färg. Djuret fir ömt på
högra sidan, strazt vid de sista refbe
nen. Sjukdomen anses smittosam
och angriper många hästar på en
gång.
Orsaker: En viss luftens beskaf
fenhet, ehuru man ej kunnat utröna
af hvad natur den ar.
För att bota lungröta torde följan
de nppmärksammas: Under sjukdo
mens första början fir åderlåtning
nyttig, men mycket skadlig under
densammas fortgång och kan ej vå
gas, sedttn sjukdomen varat tre da
gar. I sjukdomens början gifves ky
lande och lindrigt öppnande medel
som Cremortartari och pulfveriseradt
Saltpeter med honung eller Enbärs
sirap gjorda till mo0 och strukna på
hästens tunga. En sådan portion
2:ne gånger om dagen, hvarmed fort
sättes 3 dagar & rad. Sedan tager
man ett hälft lod Salmiak, ett hälft
lod Valerianrot och 1 lod Ålandsrot,
allt pulfveriseradt och blandadt med
morotsaft eller enbärssirup till mos,
som gifves tvenne gånger om dagen
ett par dagar å rad. Klistirer få ei
försummas och böra bankar eller fon
taneller sättas eller i brist deraf span
ska flugesalfvan ingnidas på sidorna
af bröstet.
O N I U S
(Det Sr q) sagdt, att bvad, som Införes änder denna
ftfUolnlng, alltid öfvereii.^tåmmer
med reiiaktio-
oeuB äsipter "Oinnibus," betyder "för alla,"' och
allmänheten lnbjndes att pä ett städadt slVtt 1 denna
tidning utbyta tankar 1 ft&gor, som iiro af vigt för
stat, kyrka och samhälle. Klart är att Ät personlig
heter, skandal och det rent triviala icke under na
jra omständigheter lemnas rum. För nyttiga, upp
ysande, danande och innehållsrika skrifvelsor Rro
ii alltid tacksamma. REDAKTIONEN.)
Di
Ärade redaktör!
Då nedanskrifne anmärkningar öf
verensstämma med sanna förhållan
det, torde benäget plats för nedan
stående beredas i eder tidnings Om
nibus.
Jag har kommit till dessa anmärk
ningar genom ett noggrannare iakt
tagande af hrr ftngbåtsagenters
annonser i den svensk amerikanska
pressen. De synas vara så stridiga i
Kina uppgifter, att allmänheten kan ej
annat fin få konfysa begrepp och
slutligen ej förstå bvad dylika annon
ser råtteligen innebära.
Så till exempel annonseras fr&n ett
håll, att Thingvalla linien fir "den
enda direkta skandinaviska limen",
från annat håll annonseras Svenska
Linien såsom den "enda direkta mel
lan New York och Göteborg". Den
oinvigde vill häraf draga den slutsats,
att endera eller kanske båda dessa
uppgifter firo alldeles origtiga, men
så är väl icke förbållandet. Den ene
eller andre af dem torde väl vara litet
snedvriden rätta förhållandet är väl
följande: Thingvalla linien tillhör ett
danskt bolag, som har sitt säte i Kö
penhamn, och dess ångare göra turer
mellan Köpenhamn och New York,
med anlöpande af Kristiansand och
Kristiania i Norge. De gå alltså
direkt mellan NewYork, Norge och
Danmark. Svenska liniens ångare
åter tillhöra Stettiner Lloyd och med
intressenter i Göteborg. Dessa ångare
göra turer mellan Stettin och New
York med, anlöpande af Köpenhamn
och Göteborg. De gå således verkli
gen från Göteborg direkt till New
York och från New York direkt till
Göteborg och Köpenhamn. Det sä
ges i annonser, att engelska linierna
höjt sina biljettpriser och att Thing
valla linien nedsatt sitt pris. Dessa
uppgifter torde böra rättas sålunda:
Först var Thingvallaliniensprisbåde
till och från Skandinavien högre än
de engelska liniernas, men då en del
af de sistiiämda för någon tid sedan
höj
fl e priset till likhet med Thingval
la liniens äio nu priserna till Skandi
navien lika å Thingvalla och de flesta
engelska linierna, enär Thingvalla
bvarken höjt eller sänkt sitt tidigare
biljettpris. För resa från Skandina
vien hålla de engelska linierna ännu
sina priser några dollars lägre än
Thingvalla liniens, och Svenska lini
ens exkursionspriser torde vara något
lägre ån öfriga liniers.
a har läst i annonser en uppgift,
att resan genom England skulle vara
förenad med omkostnader till betyd
ligt belopp, men så är icke förhållan
det. Sjelfva reskostnaden och bag
gagetransporten genom England är
inberäknad i biljettkostnaden, hvadan
passageraren endast har att hetala
nattlogi och board för ett eller ett par
dygn—men äfven denna kostnad äro
passagerarne befriade ifrån på flera
af de engelska linierna.
Beträffande att det påstås vara för
delaktigare att resa till Skandinavien
med direkt linie, i st f. öfver Eng
land, anser jag detta påstående vara
mycket tvifvelaktigt. Det förekom
mer mig vida mer lockande att göra
resan med någon af de palatslika en
gelska ån gar ne öfver oceanen pä cir
ka 8 dygn, få en välbehöflig veder
qvickelse på landbacken i England
och så fortsätta resan med Wilson
liniens nya ångare öfver Nordsjön,
framför att resa med direkt linie och
vara på hafvet oafbrutet i minst 12,
kanske npp till 16 a 18 dygn, om vind
och väder är ogynsamt Yal mellan
att resa direkt eller via England eller
Tyskland, är ju småsak, helst som in
gen prisskilnad är till hinder och det
finnes tillräckligt med linier att välja
på—engelska välkända linier i parti,
åtskilliga tyska samt ofvannfimda två
direkta, neml. Svenska linien och
Thingvalla linien.
En del af hrr ångbåtsagenter synes
i sin ifver att upparbeta trafik för
sina respektiva bolag ha förgätit att
folk ha både ögon, öron och förstånd,
och icke så lätt låter slå i sig "dal
karlar.
4,Obsebveb."
Ärade redaktör af Skaffaren!
Alldenstund tidningen Bethania för
den 7 dennes framstält några frågor
med anledning af min korrespondens
i Skaffaren, rörande Minnesotakonfe
rensens utslag i Stockenström-Mon
tenska målet, känner undertecknad
sig deraf uppfordrad att i den ömtå
liga saken meddela "de okunniga"
några upplysningar. Fördenskull
hoppas jag att rum beredes i Eder
allt mer värderade tidning för nedan
stående rader.
Bethania yttrar sig sålunda, efter
att hafva återgifvit dethufvudsakliga
af ifrågavarande uppsats:
"Låtom oss
en gåag för alla få veta, hvad som
menas med den der "ökända baksi
dan" af G. o. N. H. det är många,
som icke vfeta det. Hvad år det? och
och i hvad afsigt existerar den?"
För att göra rättvisa åt saken, må
ste jag gå tillbaka i tiden till den 22
augusti 1883 ty då välsignades Nord
vestern, "Minnesota och angränsande
stater", med det underbarn, som un
der sin korta tillvaro gjort sig bekant
under namnet "ökända baksidan"—
på grund af dess ovärdiga uppträ
dande emot Fru Ahlander-Bergström,
skördade den namnet, "den musikaK*
ska baksidan"— dess egentliga namn
skall dock vara: "Upplaga för Nord
vestern."
Vid ofvan angifna tid anstfildes hr,
H. Stockenström i Hemlandets tjenst
med uppdrag att af dess sista sida
bilda en "Minnesota afdelning." Helt
eller delvis ströks fördenskull rubri
ken Chicago och i dess ställe
insattes:
•'St. Paul, Minn. Upplagan för
Nordvestern" på alla de exemplar,
som skulle besöka tidningens prenu
meranter i "Minnesota och angrän
sande stater
Och som det nyfödda barnet sedan
från sina spädaste dagar visade en
egendomlig för att icke afiga betänk
lig sida, syntes dén svensk-amerikan
ska tidningspressen snart vara enig
om, att denna sida borde kallas "bak
sidan", d. fi. utan bildspråk sista si
dan af Hemlandet, som endast blifvit
synlig i nordvestern. Bedan deraf
måste denna sida vara något besyn
nerlig, efterom hon uteslutande blif
vit hänvisad till den kalla norden.
Söderns barn bevärdigas, som jag för
står, aldrig att skåda dess anlete.
Den djupare betydelsen af det märk
värdiga namnet har dess manager
sjelf antydningsvis afgifvit i n:ret för
den 10 sept. 1884, som jag dock med
tystnad viJl förbigå.
"ökänd" har "—sidan" blifvit ge
nom sin afvoga ställning icke blott
till Skaffaren, mot hvilken den esom
oftast begagnat ett "ettrigt" och pö
belaktigt språk, utan ock mot en del
af konferensens prester, ja, hela
konferensen, hvars mötesförhandlin
gar den icke dragit i betänkande att
vanställa, synnerligen från de trenne
sisthållna mötena, samt bland annat
vid ett tillfälle stämpla densamma
såsom ett hemligt sällskap, då den
sammanträdde såsom,pastoralkonfe
rens. Icke minst "hat och trug" har
"baksidan" andats under den sorgli
ga rättegång, hr Stocken ström vfickte
emot pastor A. P. Monten.
Att nu denne St—m har tillåtits att
onfipst af Hemlandets huf vudredaktör
få skrifva, hvad han i sin låghet be
hagade, såsom om hvad som helst
passade för Minnesota, det har bragt
mången med mig att allvarligt fråga:
"Hvad menar man?"
Orsaken till meranfimda sidas exi
stens, torde "roten och upphofvet"
dertill bäst kunna besvara. Såsom
alla andra tidningsföretag måste jn
äfven detta åstadkommas "på grund
af ett länge kändt behofMen den
som opartiskt granskar det nya före
tagets innehåll och anda, torde finna
orsaken till dess tillvaro minst sagdt
tvetydig.
Till managerns heder må dock till
läggas, att' hans "upplaga" kanske
uttrycket "lapp", som han sjelf icke
länge sedan så naivt använde om ett
tidningsföretag
i
lämpa de sig bättre?
varit
mycket
beskedlig, sedan det långrandiga
och utspädda referatet öfver Minn.
konf:s möte i Cannon Falls var syn
ligt, hvilket slutade sitt svammel med
den mindre vackra beskylningen så
lydande: "Då bevis funnos, som
konferensen ej ville höra (sic!), torde
dessa, när de en gång framkomma,
skingra alla tvifvel
i
denna bedröfli-
ga sak". Hvar finnas dessa bevis?
Och nfir nekade konferensen att höra
dem??
Det var fastmera de båda under
sökningskomiteernas och konferen
sens begäran att få bevis, men fingo
likväl inga, som kunde fälla mannen
i fråga.
Blott detta sista anförande skall
gifva hvarje oinvigd ett klart begrepu
om halten af den "ökända baksidan."
Amebicus veeitatis.
U A N E
Spanien. Koleran utbeder sig allt
mer och mer öfver spanska halfön.
Sjukdomen har nu fifven utbrutit i
provinserna Albacite och Navarra.
Under förra veckan intrfiffade de fle
sta sjukdomsfallen på fredagen, då
öfver hela landet rapporterades 1496
sjukdoms- och 694 dödsfall.
Frankrike. Stark rörelse förmark
tes i torsdags å börsen i Paris, en rö
relse som slutligen urartade till en
formlig panik och medförde att de
flesta vfirdepapper betydligt föllo i
kurs. Orsaken vaf en inlupen under
rättelse, som innehöll att en kris upp
kommit mellan England och Byss
land, som svårligen kunde utan krig
bi läggas.
Baiern. Missnöjet öfver konun
gens gränslösa slöseri är allt mer i
tilltagande, skrifves från Mynchen.
Summorna som utgifvits för de se
naste privatföreställningarna gå till
det otroliga, kabinettskassan fir ut
tömd och bankrutten synes oundvik
lig. Det talas redan om abdikation
och landtdagens konstitutionella in
gripande. Som eventuell efterträda
re nämnes konungens brorson prins
Ludvig, en furste med omfattande
bildning och enkla borgerliga vanor,
gom i Baiern fir mycket popular.