Skaffaren., July 22, 1885, Image 7

About Skaffaren. (St. Paul, Minn. ;) 1885-1895

Image provided by: Minnesota Historical Society; Saint Paul, MN

                
ENGLAND.
SKAFFAREtf: ONSMOEi^ T'EN 22 •TI LT 1885.
WHITTIER.
TRADE MARK.
Brahma Taft'el Hitters Co.,
Soul Bend, fnd.
THE NATIONAL
Minneapolis.
Umbrla
Oregon
Kervla
Auranla
Coptaalouia 5,500
Prtvonlft 5,500
Catalonia
Oallia
Bothnia
Soythla
No. 112 La Salle Street, Chicago.
ODER, DONAU, EMS.
ELBE, MAIN. NECK AB
VVERRA, EIDER, FULDA.
af 3,600 och 7,000 tons drägtighet samt
af 4,000 och 8,000 hästkrafter:
No. 9iBowling Green, New [York.
German American Bank
of 8t. Paul
Edmund Eiclilioru, Agenter
P. P. Sweiioeu, Minnesota.
100 Washington avenue,
Minneapolis, Minn.
B. I. Meier, Savings Bank of St. Paal,
St. Paul, Minn.
C1H. auMienluH &Co. Chicago,
General W»wtern A vent*.
8,000
8,000
8,0 0
8,500
7,500
Tons 14
14,000
18,000
10,600
10,600
6JOO
6,600
6,200
4,667
4,667
4,500
4,600
Hufvudagent för V
os
tern
Hörnet af Clark och Randolph sta.
CHICAGO, ILL.
A. C. Haikian Seandia Hank. H. O. Pet*B»
hon I'M Wash. Ave. 8. och P. W. WiuKMr,
liutik of Minneapolis, hörnet af Hennepin 0äl
Washington ave., Minneapolis, Minn.
Nils Nilson cor. 8rd & »ible? 8t. öt. Paul. \n\n fiBSB-BILDB®,
1
J*
FRÅN
AF
OTTO FUNCAE.
Resan till England.
(.Forts, fr. förepr. no.)
Efter s&dana sammankomster i vår
Brödraförsamlinejs vackra bönesal lö
nades jag med mången tacksam hand
tryckning, och huru ofta fick icke jag
eller de andra embetsbröderna, som
förrättade samma tjenst, i afskedets
ögonblick höra: Ack,-herr pastor,bed
för oss!" Men derpå komne o de ur
sigte, och man såg icke, huru sakerna
vidare gestaltade sig. Nu fick jag
ock en gång resa med dem. Och så
skyndade jag då, sedan vi stålt vår
hytt i ordning till mellandficket, för
att se huru de köra landsmannen der
voro inqvarterade. Jag kan just icke
s&ga att de9sa kolossala s&ngkamrar
förekomma en allt för afundsvärda.
Tack vare en storartad och mästerlig
ventilation &r luften visserligen rått
god, men enligt sakens natur år ut
rymmet ganska inskränkt för de mån
ga menniskorna och allt det krims
krams som de föra med sig. Bäddar
ne äro ordnade i långa, breda hylJor
äfver hvarandra, ungefär som de oli
ka facken i en äpplekällare. När alla
sofva, så äro de ju alla älskvärda, och
situationen är icke så oäfven. Men
när de alltid talrika barnen gråta, når
de sjösjuka stöna och rossla likt döen
de och 'betala sin tribut åt hafsgu
den",—när en nattvandrare företar
sina obehagliga promenader—så skul
le jaer icke vilja befinna mig der.—Jag
försökte börja ett samtal med menni
skorna, men till en början togs allas
uppmärksamhet i anspråk af hafvet,
som just nu började visa sig för oss i
all sin fruktansvärda härlighet.
Såsom en god husfader begaf jag
mig alltså till min post, d. v s. till
hustru och barn.
Och detta var ock nyttigt, ty på
däcket kunde man redan se personer
med mycket missbelåten uppsyn—för
att uttrycka mig mildt. Ju närmare
vi kommoden holländska kusten, ju
våldsammare vardt sjön. Med vilda
och gälla läten kretsade måsarne
kring de tornhöga masterna, vinden
växte småningom till Btorm och vå
gorna nådde en höjd som jag, ehuru
iag redan gjort mången orolig sjöre
ra, hittills endast hade sett på mål
ningar. Det var ett storartadt skå
despel att betrakta den ofantliga ån
garens kamp med de rasande salta
vågorna. Visserligen genomskar och
nedtrampade jernkolossen de stolta
böljorna, men, liksom för att hämnas,
for sedan den klufna vågen hväsande
af raseri och brusande öfver däcket
och bröt utan barmhertighet in bland
de skaror af menniskor, som här hade
sitt tillhåll och filosoferade öfver det
förflutna, närvarande och tillkomman
de. Till en början nådde visserligen
de trotsiga vågorna endast utvandrar
ne på det undre däcket, men smånin
gom närmade sig den våta handen
äf ven upp till oss, och om morgonen
efter den stormiga natten sågo vi till
och med skeppets skorstenar betäckta
med en hvit saltskorpa. Det var
sorglustigt att se huru en sådan kluf
ven våg med åsklikt dån rusade in
bland utvandrarnes skaror likt en
grym ulf, som med vildt tjut springer
in bland fårahjorden. De unge män
nen skrattade då efter den första för
skräckelsen, frustade och jublade
qvinnorna och flickorna skreko,höljde
sig och rusade åt skilda håll gub
barne sågo med förfäran huru deras
pipor slocknade. Mången bliokade
ock med vemod efter hatten, som
luftryck«t bortförde i det oändliga.
Endast de som voro svårt sjösjuka
hade en så likgiltig min, som ville de
säga: "skeppet och hela verlden kan
DU gerna för oss få gå till botten."
Ett är väl, att detta lidande är en hel
sosam sjukdom och vanligen icke räc
ker länge. Men på aftonen den 2
augusti var antalet af de beklagans
värda sjösjuka ganska stort,och redan
innan det blifvit mörkt kröpo alla un
der däeK. Slutligen måste Af ven vi
gifva vika.
Nu följde en becksvart natt ingen
stjerna glänste och regnet flöt
strömmar från himlen. Stormen och
de öfverspolande vågornas dån, skep
pets brakande och stampande var så
dant, att en ängslig själ hade kunnat
tro, att den lede fienden förde något
särskildt ondt i skölden. Men i verk
ligheten gick allt sin regelbundna
gång. Härom var det naturligtvis
svårt att öfvertyga dem,hvilkas bjert
slitande stönande vi allt emellanåt
hörde från de närliggande hytterna.
Åfven vi hade att sköta våra sjuka
flickor, och sålunda vardt natten bak
om de tillstängda luckorna lång som
en liten évighet. Man hade härunder
god tid att tänka på huru denna
Nordsjö, som nu stormade omkring
oss, allt sedan de gamle feniciernas
dagar blifvit den våta grafven för
otaliga skepp i varje stil, och huru
tusentals modiga sjöfarandes ben på
botten af detta det vildaste af alla haf
afbida uppståndelsens morgon. Nyt
tigt lör oss alla var det utan tvifvel,
att vi under denna natt icke anade
hvad som allt för snart skulle blifva
bekant för verlden,nemligen att "Mo
sel". vår "Elbes" sköna syster, som få
dagar efteråt följde i vårt kölvatten,
skulle jemmerligen förgås p& den en
gelska kusten.
Jag tackade i min hytt Gud,att jag
icke var kaptenen. Jag grufvade
mig i min själ öfver denne maD, som
under denna stoimiga natt stod der
uppe på sin'brygga för att leda farty
get och som bar ansvaret för så mån
ga hundra själar. O, hvilket namn
löst virrvarr skulle väl icke hafva
uppstått, ifall en olyckshändelse hade
träffat oss i denna mörka, stormiga
regnnatt. Hvartill skulle väl rådd
ningsgördlar och räddningsbåtar haf
va gagnat denna mängd af qvinnor,
barn och gubbar? Jag var glad
åt, att jag icke hade att bära ansva
ret
Men under det att jag så tänkte sa
de mig en stämma: Åfven du Ar ju en
kapten lika väl som mannen på bryg
gan, och ett icke mindre antal själai
äro dig anförtrodda. Är icke din kyr
ka—är icke din församling ditt skepp
År icke din predikstol din bryg
ga—t Bör du icke offra alla dina
krafter, ja hela ditt lif på att föra dina
församlingsmedlemmar genom alla
denna onda verldens djup,klippor och
bränningar till hamnen, icke till New
York, utan till den himmelska verl
dens hamn—1 Der vid öfverföll mig
icke-en ringa ängslan och beklämning
—dock, jag vill icke här bikta allt
hvad jag under denna natt kände i
mitt hjerta. Gifve Gud, att de goda
föresatser, som jag fattade i "Elbes"
hytt, må varda gerning och sanning!
Natten var lång och dock icke så
lång, att den icke till sist gick till
ända. Och när den slutligen gick till
ända, så var den också helt till ända
ty nu hade icke blott stormen lagt
sig—nej, det inbröt ock en af de här
ligaste dagar, som man endast kan
upplefva på sjön. Obeslöjad och med
storartadt majestät steg solen ur haf
vet och färgade de ännu högt gående
böljorna med underbar purpur. Nu
var nattens lidande snart förgätet.
Hastigc fyldes däcket. I skaror krö
po utvandrarne ur sin underjordiska
håla ocn helsade det himmelska lju
set? Efter hvad de berättade mig,
hade de i allmänhet sofvit bättre än
de gynnade salongspassagerarne.
Dessa hade större beqvämligheter, de
förra hade båttre sömn. De voro vana
att hafva mindre anspråk på lifvet,
och derför voro de lyckligare. I hvad
fall som helst togo sig nu gamla och
unga under dödsförakt åter ett or
dentligt mäl." Det ville synas, såsom
hade den öfverståndna sjösjukan en
dast förbättrat aptiten och matsmält
ningsorganerna. Icke utan en släng
af afund såg jag under dagens lopp
hvilka massor af lif smedel dessa kära
menniskor här expedierade på det
nordtyska Lloyds bekostnad, och det
är mig en fullkomlig gåta, huru det
är möiligt att vid så linga biljettpri
ser lemna en så god och riklig för
plägning. De flesta utvandrarne voro
derför också mycket belåtna,och mån
ga sade mig,att de ännu aldrig under
hela sitt lif ätit så godt som här "hos
fader Lloyd."
Vi voro således alla af hjertat för
nöjda. Den allmäna glädjen växte i
samma mån som hafvet lugnade sig.
Klockan var ännu icke 8, då en musi
kalisk skolmästare från Spessart hade
samlat en hop gossar och flickor, De
tyska sångerna klingade än muntert
ån svårmodigt öfver det blåa hafvet.
En krympling, som mästerligt trak
terade en dragharhamonika, förestäl
de orkestern. Det var för det mesta
folksånger som sjöngos, dock upptog
man äfven väl, när jag föreslog och
uppstämde- "Nun danket alle Gott"
och "Ein feste Burg". Men sedan
klingade det åter: "Es steht ein Ba
um i Odenwald", "Jetzt gang i ans
Brynnelse" o. s, v. Mina ögon tåra
des, när sångarne sjöngo om de "skö
na främmande landet" och sedan—
väl tjugu gånger upprepade refrän
gen: "Dock ett hem det aldrig blir."
Alltid ånyo började någon liksom in
stinktmessigt: "Dock ett hem det al
drig blir," och alltid ånyo instämde
alla: "Dock ett hem det åldring blir".
Det gick mig genom merg och ben.
Men Gudi lof! Dessa oförgätliga sån
ger äro dock ett stycke hem, som al
drig kan förloras.. Och alla tyska
skollärare borde sannerligen göra det
för sig till en samvets- och hjertesak
att fylla sina lärjungars hufvudenoch
hjertan med vnra härliga såväl andli
ga som verldslitfa sångor. Det skulle
vara dem till bättre gagn. fin när man
pluggar i dem några bitar fysik, ke
mik och aritmetik, som de icke kun
na smälta. Men, Gudi klagadt, mån
ga af våra skollärare duga sjelfva ic
ke längre till att sjunga de äro för
"förnäma" de äro för förnäma att
sjunga, emedan de äro för förnäma
att tro. I Sydtyskland synes det stå
bättre till i detta hänseende än här i
det norra, Eller ha väl badensare
och hessare, bajrare och schwabare
inandats sina sånger med luften ?—I
hvad fall som helst hade de flesta en
hel sångbok i hufvudet och endast få
framdrogo en sångbok ur fickan. O,
hurn rika äro icke de fattiga tyskar
ne, så långe de hålla sin sångskatt i
ära och bevara den i sitt hjerta! Hu
ru tröstrikt kände jag det icke, att
dessa utvandrare togo med sig hem­
landets gamla kära såDger till Nord
amerikas brusande städer, till de en
samma prairierna och till urskogens
blockhus. De äro såsom en gyllene
kedja, som förbinder dem med foster
landet. Så länge dessa sånger lefva
i hjertat, firo de icke förlorade för
hemmet och den mörka dödsnatten
vid Mississippis eller Erie-sjöns strän
der upplyses ännu genom den gamla
tyska psalmen: "O Haupt voll Blut
und Wunden". I denna anda höll
jag för de kära sångarne, hvilkas an
tal nu stigit till nästan ett par hun
dra, ett litet föredrag som upptogs
mycket tacksamt.
öfver hufvud vexlades den 3 Au
gusti mångahanda samspråk mellan
mig och landsmännen. Jag fick här
åter liksom ock vid de många till
fällen jag sammanträffat med utvan
drarne i Bremen den öfvertygelsen
att en icke ringa del af dessa perso
ner höra till den bästa kärnan af vårt
folk.
En skicklig genremålare, som ve
lat taga en skiss af utvandarnes lif
och syselsättningar. skulle här hafva
fått ett oförlikneligt och förtjusande
stoff. Man tänke sig denna brokiga
skara af drägter från alla Tysklands
landsändar. Hår en grupp gubbar,
som röka sina pipor och med allvar
liga miner orda med hvarandra om
nytt och gammalt. Der små poikar
och flickor, som nyss börjat blifva
förtrogna med sjön och dansa barfo
ta på det glatta däcket. Der andra,
som lyssna till berättelser, en sak,som
icke gaf mig någon ro, förr ån åfven
jag hade skördat mina lagrar. Der
till hälften gömda bakom de jettesto
ra ventilationsrören ser du unga mö
drar amma sina barn, medan männen
med rörande tålamod gifva dem rygg
stöd. Se der en gammal tant, som
tager fram ett stycke korf från hem
met, betraktar den vemodsfullt och
suckande och äter upp den. Det
saknas icke heller älskande par, som
funnit hvar andra först här på skep
pet. Underbart hastigt hafva de med
hvarandra utbytt "ordet som evigt
binder". En färd på hafvet med sin
ljufliga sysslolöshet är såsom hvar
je menniskokännare kan förstå
mycket gynsam för kärleken. Men
om såsom en sjöman sade mig
"alla äktenskap, som uppgöras på
hafvet äro lyckliga", torde tyvärr va
ra något, som är mycket starka tvif
vel underkastadt.
Men mig lat en älskvärd amerikan
förstå, att jag, oskyldige pastor, en
ligt de sakkunnigas d. v. s. sjömän
nens mening, vore den egentliga or
saken till gårdagens storm, och detta
just derför att jag var pastor. Han
hade hört matroserna dagen förut sä
ga 'Det är icke underligt att vädret
är så hårdt— vi hafva ju en prest om
bord," Detta år nemligen ett gängse
talesätt och en vida utbredd vidskep
lig föreställning hos sjömän. Utan
tvifvel hafva vi pastorer att tacka vår
d. kollega Jona för detta pessimi
stiska och prestfiendtliga betraktelse
sätt, Denne skulle som bekant är
men ville icke vara en bättrings
predikant i Nineve "han flydde un
dan för Jehova till hafs", och hafvet
reste sig emot honom, till dess han
värdt kastad deri. (Läs Jonas bok
kap. 1). Det är omkring 2600 år se
dan denna förskräckliga historia till
drog sig, och ännu måste alltjemt
pastorer, predikanter och profeter va
ra utsatta för sjöstormar och stormi
ga haf.
(F®rt*
Dykerlkonsten.
Vid kusterna af Medelhafvet, Indi
ska hafvet. Mexikanska bugten och
flerstädes finnas talrika menniskor,
som lifnåra sig medelst dykeriets ar
ma och lifsfarliga yrke. De upphäm
ta badsvampar, perlemor, perl muss
lor och andra föremål från hafsbott
nen, men kunna sällan uthärda fulla
två minuter på en gång under vattnet,
och aldrig har någon iaktagit det
fallet, att en dykare stannat tre minu
ter under vattnet.
I medeltal utgör tiden för en dyk
ning endast halfannan minut, och det
oaktad är dykeri i djupt vatten ett
ofantligt svårt och farligt yrke. När
dykaren åter uppkommer i båten,
hvarifrån han nedgått i vattnet, blir
han vanligtvis liggande orörlig nå
gon stund, ansigtet är uppblåst, ögo
nen äro blodsprängda och icke sällan
strömmar blod åfven ur munnen,
emedan några blodkärl i lungorna
söndersprängts under dykningen. De
stackars menniskor, som offra sig för
ett sådant yrke, blifva icke gamla.
Ofta dö de snart nog af slag, sedan
de uppkommit ur vattnet ofta förlo
ra de också sin syn i följd af blod
stockning i ögonens blodkärl.
Förmågan att qvarstanna någon
längre tid under vattnet tyckes en
dast bero på de friska lungornas bygg
nad eller rymlisrhet och den luft
mängd, som i följd deraf kan på on
gång upptagas deruti. Genom lun
gornas öfning och härdning kan den
na förmåga i någon mån utbildas och
förkofras De nyss omtalade dykar
ne äro bästa beviset härpå, ty vanli
ga menniskor kunna merendels icke
uthärda mer än minut utan att
hemta andan och skulle näppeligen
kunna stanna under vattnet s& länge
som en minut.
De många byggnad® ^beten för
industriela och andra
ändau^,
hvilka
ofta måste af menniskor utl^1^8
un"
der vattnet,skulle vara en ?het,
om icke konstgjorda medel fuow
,es
hvarigenom vistandet i det våta eifc
mentet kunde förlängas. Men såda1'\.^un^e
na företag äro ändock alltid förena'
de med många faror. Den kroppsky
la och utmattning, som följer med
dykarens arbete under vatten, äfven
när han skyddas af vetenskapens bä
sta uppfinningar, är så stor, att den
starkaste endast kan arbeta en eller
två timmar på en gång och blott nå
gra få timmar om dagen. Utföres ar
betet på något betydligare djup, in
ställa sig ofta dessutom näs- oeh
öronblödning samt döfhet och andra
lidanden.
De gamla dykarklockorna, som i
förbättrade upplagor stundom ännu
användas vid undervattensarbeten,
hvilka kräfva många krafter samlade
på ett stålle, såsom vid anläggning
af kajer, fyrar, hamnar etc., äro nu
mera i det närmaste undanträngda af
dykardrånsrterna.
En dykarrustning af det slag, som
nu för det mesta brukas, består af en
vattentät klädning, gjord af ett enda
kautschukstycke och slutande vatten
tätt kring halsen och handlederna
hvartill kommer en kask eller hjelm,
fästad vattentätt vid en från drägten
uppstickande kapuschong och försedd
med glasfönster för ögonen. Hvarje
bristfällighet i denna rustnings vat
tentäthet skulle föranleda dykarens
qväfning af inträngande vatten. Luft
för andningen bär dykaren på ryggen
i en liten låda, hvilken matas från
luftpumpen, som befinner sig på land,
i båt eller i ett särskildt a k. dykar
fartyg. Från en upptill på luftlådan
fästad regulator, hvilken jemnar luft
trycket, så att dykaren göres mera
oberoende af luftpumpniugen, ledes
luften genom ett litet rör in i kasken.
För »att dykaren under vattnet skall
kunna andas med lätthet, bör luften i
luftlådan hafva minst samma spän
stighet som det vattentryck, hvaruti
han befinner »ig. Vanligtvis hålles
lufttrycket en atmosfer Btörre än vat
tentrycket, hvarigenom luftförrådet
blir så tillräckligt, att dykaren, om
luftslangen eller luftpumpen skulle
komma i olag, så att ny lufttillförsel
hindrades, kan i all maklighet upp
stiga ur vattnet, derest han i tid var
skos med signallinan. Så väl upp
som nedstigning måste nemligen all
tid försiggå långsamt (omkring två
meter i minuten), emedan luftens
spänstighet i dykarens lungor ej kan
utan fara hastigt förändras.
Men om dykaren utan andra bjelp
medel än dessa ville försöka nedkom
ma i vattnet, så skulle han finna det
ta omöjligt. Menniskroppen har un
gefår alldeles samma specifika vigt
som vattnet och är till och med något
lättare, då lungorna äro fylda med
luft. Det år derför som en menniska
i liggande läge, om tyngdpunkten är
rätt placerad, flyter af sig sjelf utan
all ansträngning på vattnets yta.
Luften i dykarens kask ocb luftlåda
bidrager att ytterligare minska den
specifika vigten, hvarföre någon dyk
ning aldrig skulle kunna verkställas,
om icke dykaren toge på sig särskil
da blyvigter på skuldrorna och föt
terna. Dessa tyngder kunna emeller
tid lätt föranleda olyckor och bringa
honom i förderf. Han är tvungen att
från fartyget nedstiga på en repste
ge,från hvilken han lätt kan nedfalla
och när han i vattnet arbetar på höj
den af någon klippa, kan nan lätt för
lora fotfästet och nedfalla i okända
afgrunder. Och i händelse af tvin
gande nöd kan han med svårighet i
hast uppkomma till vattenytan, eme
dan bly tyngder kedja honom vid bot
nen, der han år,
(Forts.)
Knapparnes historia.
Den österrikiske öfversten Potier
des Echelles. som nyligen nämndes
såsom häktad fö$ att ha lemnat diplo
matiskt-militära uppgifter till en
dansk officer, har också vunnit
"namnkunnighet" på annat sätt,
nemligen såsom "knapphistoriker".
Vi veta ej om han haft några diplo
matiska underhandlingar med vårt
lands störste knappsamlare, operasån
garen Victor Dahlgren, men säkert
år att han sett sig lika mycket om i
knapparnes rikhaltiga verld som den
ne.
Hr Potier dm Echelles berAttar bl.
a. om knajjpar
Man har efter hand blifvit sft van
att betrakta knappar såsom något i
den grad naturligt och oundgängligt
att det icke faller en in att göra sig
sjelf reda för de olika skeden dess ut
veckling genomgått Det var en mi
litär institution som, först gaf anled
ning till bruket af knappar, och man
började känna behof af dem samti
digt med införandet af stående härar.
Då nemligen den ene herrskaren ef
ter den andre följde det exempel, som
Knut den store lemnat genom att
uppråtta en fast lifvakt af "huskar
lar", började man rundtomkring att
tänka på huru, man skulle kunna be'
qvämare ån genom spännen och bäl
ten hålla kläderna samman om krop
pen på soldaterna. Man hade gjort
försök med spetsiga fiskben, använda
som knappnålar, sedan rigtiga nålar
och derefter "hakar och. hyskor" och
snörb »Dd,
Då lär det ha varit en dansk vid
namn Knobbe som i början af
1300-talet hittade på att förse små
benplåtar med hål, genom hvilka de
Rys vid
tyget och till de
sydda benplåtarne svarade utskur
na htN emot Knappen var upp
fuxoen.!
Kaappt^n kom snart i bruk inom
militären och den spelade på kosty
mens områdö ungefär samma roll
som boktryckerik onstens och krutets
uppfinnande pft .bokve^ldens och
krigföriagena området- Från detta
ögonblick försvunno de vida kläderna
för alltid.
Modet bemägtigade sig emellertid
snart den nya artikeln och 5nom kort
begagnade den förnäma verHen knap
pen ej blott såsom nödvändighets
föremål utan tillika 6om prydnad och
man gick så långt att—såsomen böh
misk krönikeskrifvare omtalar—det
fanns mången som använde 15 till 18
tjog knappar på sin drägt.
Uppfinningen spridde sig mycket
snart och 80 år efteråt var den ut
bredd ner till Spanien och bort till
Ryssland.
Snart gjorde man också knappar af
annat material, isynnerhet af metall
ocli Karl den IY :s af Frankrike mu
sketörer fingo 1572 särskild tillåtelse
att, såsom synnerlig utmärkelse bära
messingsknappar.
Medan den fina verlden på Maza
rins tid började återvända till hakar
och hysken vunno knapparne bor
garrätt i medelståndet och bland bön
derna.
Hur stor roll "knappen" spelat,
framgår af den mflngd olika talesätt
som uppstått genom dess användande
i alla språk. Den hemvändande
handtverkaregesällen helsar med
glädje "tornknappen" på sin hem
bygds kyrkspira, krigaren talar om
värjknappen och ryttaren om sadel
knappen och suparen om "en knapp i
västen". En slutefi karakter kallar
man "tillknäppt" o. s. v. Åfven på
rättsväsendets område har knappen
eller snarare bristen på knappar spe
lat en viss roll. Så var det förr i
verlden rätt brukligt att skära knap
parne ur byxorna på arrestantor för
att transportera dem lättare, de blef
vo då tvungne att sjelfva hålla byxor
na uppe och derigenom hindrades
hvarje försök till flykt nAstan säkrare
ån genom bojor.
Knappmakarekonsten som i början
utöfvades af spännmakarne såsom er
sättning för deras minskade arbeten,
blef sedan ett arbete för svarvare,
snörmakare och "knappraakare".
Till en början hade Frankrike och
England öfvervigt och försåg alla
Europas land med knappar, till dess
att skyddsförbud utfärdades i (Preus
sen 1745.) I Österrike inrättade Ma
ria Theresia ett stort knappgjuteri
för armeens behof, der soldater arbe
tade.
Lyxen i knappar har varit betyd
lig, I Frankrike har man ex. bu
rit emalj knappar, innefattade i bril
an ter och alla slags ädelstenar i
Prag "kejsarknappar" med miniatyr
porträtt af kejsar Josef, i Wien lät en
förnäm herre silhouettera 24 af sta
dens skönheter för att begagna port
rätten i sina västknappar och sålunda
bära dem nära hjertat. I slutet af
förra Beklet voro Wertherknappar
mycket moderna på dem voro fram
stälda scener ur "W'erthers Leiden"
och de syddes på det viset på klädet,
att den nedersta knappen visade af
skedsscenen.
Knappfabrikationen omfattar:
knappar af djuriska ämnen hår
knappar, (kamelhår, hästhår till pre
sterliga ornat), låderknappar nu mest
försvunna, benkuappar, hornknappar
elfenben, sköldpadd, pärlemor. Pär
lemorsknappar användes redan under
Ludvig XV Båsom lösa bokstäfver,
hvilka i rocken t. ex. bildade ett ord
J'aime, jag älskar.
knappar af växtämnen: träknappar,
kokofnöt, kokosnöt, kautschuk, pa
piermache, trådknappar, knappar öf
verdragna med tyg, s. k. "patent
knappar" som tillkommit för att få
knappar som i färg och ämne svara
till klädet, hvari de skola sitta upp
finningen är engelsk: en arbeterskale
vererar 2,000 knappar om dagen
knappar af mineralämnen ädelste
nar (i äldre tider och ännu i magna
ters nationaldrägt,) half ädla stenar,
porslin, perlagat (porslinsknappar
som doppas i qvicksilfver och derpå
brännas), glasknappar, metallknappar
samt mynt-knapjar.
Ett exempel på den mängd knap
par, som brukas, visar en siffra från
Österrikes här, som år 1876 använde
1,715,460 dussin knappar.
Det koBtar endast femtio cent titt blif
va vitt sin reumHfciHm. 8t. Jakobs Oil
Ar ett undermedel. Finnes att köpa pft
alla apotek.
A. MKKKLL. D. BYAM
Merell & Ryan,
Importörer, Wholsale druggicter
och
•Tillverkare af kemikalier.
*»(*, *S7,829 Kast SrdStr,
ST. PAUL, MW».
Dr. Keitb.
Uaare, har du någonsin tänkt på, varför
Iakftrc THgjra i dagen sft olika föreskrifter och
omdömen angående en sjukdom? varför an
vänder folk liatcnt mediciner och qvacksalf
varo piller af allasla»?? I,ftt mig säga det i tyst
het. Emedan flertalet af doktorer använder
arsenik, qrieksilfver, opium och andra 1
ifs
larliga gifter ur mineral- och växtriket. Bir
Asthey Cooper, en ryktbar engelsk kirurg, sa
de att läkarevetenskapen grundar 8ig pft giss
ningar och gör framsteg genom mördande.
Sluklighet finnes öfverallt, och detta Sr ett
obestridligt faktum, alldenstund födan oeh
drycken, du njuter, dina vauor ja till och med
temperaturen äro i strid med naturlagarne
Hvad skull du under sådana omständigheter
taga dig till? Antag att du får höra talas om
en läkare, som icke använder några gifter och
hvilken till följd af den skicklighet tian upp
nått genom ifriga studier under mer än ett
tredjedels sekel, kan bwkrlfva din sjukdom
endast ^e nom att se på dig utan att göra dig
några Irflgor.
Huru skulle en sådan läkare passa dig? Bn
läkare, som ej begär någon ersättning
för dina
rådfrågningar, som ined omgående liesvarar
alla skriftliga förfrftjrningui' Kn sådan läkare
har nyligen anlfindt till nordvestern och skall
der (örlHgga sitt verksamhetsfält ined bostad
1 Minneapolis. I)u kail fit se hani amerikan
ska dokt-orsdinlom, utfärdadt tjBgufyra Ar
tillbaka. Han erbjuder sin tjenwt åt den It
dande och lofv ar att ej använda några giltiga
mediciner. Han känner till de örter ocn väx
ter, som skola användas för att SördriTva
sjukdomsorsaken utan att gifva dig några
dödliga mineralgifter. Ibland de många sjuk
domar, som ovilkorlijren botas äro: Förlam
ning, Höj mat inni, Åderbråck, och här*orrol
der. Kuren hastig och utan smärta. Alla
slags hudsjukdomar botas genom at växtäm
nen tagna medel, som han sjelf bereder och
gifver ii.it ionter efter bohcf. Tusentals men
niskor lida af mask. AU slag* mask dri'ves
ur krfvvpen hast igt och säkert genom doktor
Keith's växtmediciner. Åt fall der binnike
mask förekommer leninin* doktor Keith sär
skild uppmärksamhet oeh garanterar lyckligt
resultat i hvarje sådant fal\ Han kan reler.v
ra till hundratals sådana fa!! utöl ver hela lan
det, der g?xla resultat vunn'.ts. Fruntimmers
sjukdomar behandlas af doktor Keith med
mycken framgång oeh utan användning af
fiftcr.
Htirn, som äro svaira, r.orvösa ochTcke
rödas, erhålla god värd al doktor Keith.
Han bereder oeh använder sin egen medi
cin. Han botar alla fall af katarr, hemorrol
der, röjmatism, hufvudvärkooh nervsvaghet.
Doktorn håller till salu en bok för fruntim
mer och barn och en bok som särskildt af
haudlar huru man skall behandla sin kropp,
ögon- och öronsjukdomar behandlas med
skicklighet. Om du har någon sjukdom af
kronisk karaktär, som andra läkare ej kunna
bota, sä tala vid eller tillskrif doktor Keith.
Hans kontor är 4: i Washington Avenue, sö
der, rum no. 0. Mottagningstimmar fl t', m.—3
e. m. Mediciner säljas billigt. Kom ihåg att
doktor Keith är för gammal att göra sjukbe
sök om nätterna oeh pft aftnarne endast be
söker sina vänner. Allabref besvaras uied
omgående. Adressera dem till: Mehille C.
Keith, M. D. llo.* llil Minneapolis, Minn., men
om möjligt, besök honom 1 rum no. »5—121
Washington Avenue Södur.
DOKTOtt
214 F.biI 7til Ktrcrt NI, 1'itlll, JTIlllll,
422 litavn I\.. Ifliiinoiiitolltt, iTlinn.
Inga ordning rrndnernd oeh nvall
flcerad.nied längre erfarenhet i kroniskaN'oro
Hud- och Hloiisjukdiiinar än någon lakare i
Amerika. Ktt samtal kostar Intet. Oindet
är förenadt med svårighet att besöka oss för
behandling, sändas mediciner per post eller
express. Fullständig kur garanteras. Om
osäkra fall förekomma, upplysa vi deroui.
Mottagningstimmar: kl. 4» f. in. till kl. e. ni.
Söndagar kl. 1 till a e. m.
Nervsvaghet, Mattighet, Fysisk ooh Psykisk
svaghet. Hals- Hud-och Itun-äkoiumor, Oren
lighet hos blodet, ltlodtörgiltnlug, Uainla sår,
Itulnader, Höjinatlsm, Ohelsosam utdunst
ning, .sjukdom hos I.efver oeh Nutritlons
organerna, Häinorroider Fistel, Särskild upp
iniirksaiiihet ftt invecklade och svära fall, Bom
kräfva kiiui:isk behandling.
Kjiilidoniitr hom ii ffeuom
of oroiul oeli of v «-rilnil Ivlnsdk
hflll, Nervretlighet, K ra. löshet. Svaw: syn,
öfverspiind bintasi, minnesioxtiet, tinnar i an
sigtet, melankoli, sömnlöshet, nedslagenhet,
rygglidanJo etc, behandlas med oöi vert rättad
fra giltig-, tryggt,hemlighetsfullt, oeh hastigt,
utan förändring eller uppehåll 1 sysselsätt
ning.
Hatiirr-. Hals-, NAk-, l.unir- ock
liunK-n|uHdomar, Det är sjelfklart att
en läkare, som egn sig ftt ett släg af sjuk
domar niftstederutinnan uppnå storskfellKhet.
Läkare med kännedom härom hilnvisapatien
ter till Dr. Whtttler, som hur till hands de bä
sta läkemedel af någon tldsftlders, do bänln af
nftgot lands. Alla kunder behandlas med
skicklighet och ined linkiiiislighet. Ing"
Ex|ieriineiit«r förekommit. Mediciner
naiillrcdas i mitt eget laboratorium.Tillföljd
af det stora antal patienter, som anlitar oss,
kunna vi vara billigare ii ti andra. Skicklighet
och fullständiga kurer äro det vigtlgaste. Ile
sök eller tillskrif oss!
Hans utinurktu arbete 2G0 sidor.
I elegant, förgyldt klotband, sändes förseg
lad pr jK»st för WJ cents 1 penningar eller fri
märken. öfver femtio utmärkta pennteck
ningar öfver lifvet, helsan, äktenskapet,
sjukdomar, förfall oeh botemedel. Alla frå
gor besvaras. 1'optilar upplaga af samma in
nehåll tom ofvanstäende men mud pappband,
för äf cents. Her post. försovlad
GENUII\|£
''Brahma Lils Elixir"
Det stora botemedlet för Blodeta ooh mat
•mäkningsorKiinerDas sjukdomar.
Det b-'sta ooh enda kända säkra bot«m«
del mot Hufvudvärk dålig matsmält
ning, djrapepflla, nkrofler, blodförgiftning,
fceber och Frossa, njurlidanden, hudutslag
magkramp, förstoppning, kolera, kolik
n. in in. m.
Denna medinin verkar säkert och *n»hht
o?h är en medic n som säljes helt och h&llet
på grund af dvso egna meriter.
Hvarje flaska garantera» gifya tillfreds
ställel»e. Pris 351.00. Till
nalu
P. A. LANBERC.
K*nfekt och Frukt,
Tobak, Cigarrer,
Pipor, Album*
IMAnbtteker och redlkvlor,
Ett atort lager af perinknifvar, skrifma
terialier porträttramar, gratulalionakort.
«amt alla till toiletten hörande artiklar.
Fråga efter P. A. Lanbergi utmärkt»
"Supplements Cigarrer." Endast en liter
af gift af 6 centi.
Svenska Eskilstuna rakknifvar finnas all
tid på laKer.
197 E SEVENTH STB.
Gina kiricu M,
81 PAUL* MINN.
KAPITAL: 2,000,000.
VKXLAK på alla de förnämsta stftder i Euro
pa i större ooh mindre belopp till Ugata mark
nadspris.
Bank- Post* och Money-orders.
Genom detta popol»ra system försfknda vi pen
alngar till de partier, för hvilka de Ämnas till
hvarje adress i Bverigo, Norno och Danmark, på
sådant s&tt, att mottagarna befrias från »tftmpel
afgift, iokasseringsomkostnader och andra ox.
penser.
PA8BAU ERAREBILJETTKR från de ekandi
aaviska st&derna till 8t Paul och andra stader,
denna stat till nedsatta priser.
Edward Ekman.skandinftviakt bitride
Etableradt 1860.
B0H1T
Lumber, .«
Dörrar,
Fönster oeh Lister
samt
Byggnadsmaterial ier
af fara och h&rdare trftalag.
Brfidg&rd vid Post Siding.
Kontor och varuhus: hOraet af 6té
ooh Waoonta gatorna,
ST. PAUL,
VtmSrlrtafto
!)P(]vSmlif:hetor
u
MINN.
ALLAN LINIEN.
Fran or till S?erige, Äorgoorh Danmark.
orh orisorp Mr r»8-
»•^erunie emot priser alltid lika låg» sena nieait»
Kon annan I.inio. IV vidar« inijgiftpr v&ado
man sig till Allan A Co., Hen. \Vo»t.
Cha». J. Sundeli, M&nagan
IMIvNKIt LINIEN.
Patwag' rare från Sverige och Norge
befordras från
BRBBEN till NEW YORK
å
NORD-TYSKA LLOYDS
i'hI kända, snabbgående ångare på 9 dygn.
NORD TYSKA LLOYDS
Ångare &ro:
Biljettpriserna äro:
Fr&n Göteborg, Malmö, Stockholm, Chri*
"tiania, Köpenhamn, Chi istiansand, Sto*
vanger och Borgen till New York med
Kx press ångare $27
äldre 92S
Från New York till någon af ofvan
nämoda plataer med expreasångare f27
med äldre 92*
Tur och retur biljett med expreaa-.........
ångare $54
med äldre |50
Passagerare med BREM. il IjXNISN
undvika den obehagliga ooh osäkra rean
å små ångare öfver Nordsjön.
OELRICHS & CO.
AGENTER,
ftr
Ben hastigaste resa någon
sin verkst&ld,
gjordes på
6!tlm. oob 29 min. af den Ramla omtyckta
Cunard-Linien.
Etablerad 1840.
Två a tro af seglingar 1 veckan.
PassaKorarebllJetter till ooh från alla delat
af Europa till lägsta priser.
Observera antalet tons ooh hlatkrafter af
våra fartyg.
Etrurla
på alla re­
spektabla apotek. Händ för vår svensk'
Broschyr som tillsändes en och hvar porto
fritt då mar. uppgifver tyllig adreas.
HKstkrafter
,000
£600
6,600
6,000
De största, snabbaste ooh ståtligaste skepp
I verlden med 16 aadra endast för segling pft
atlanten.
Denna llnie har aldrig förlorat en passage*
rara och är den äldsta af nu existerande,
F.G.WHITI&G,
ANKAR-LIN
I
EN.
Stor Prlsnedgftttiiiiig
till och från skandinaviska hamnar öfver
GLASGOW och LIVERPOOL
moil direkta ångbåtar, hvilka äro bland de
största och mest. elegant utstyrda på Atlan
terhafvet och oöfvcrträtTade mod hänsyn til*
bekvämlighet lör jiasHUgeraruo
Vexlar utl'Ilrdas till llljrsta pris.
Innan ni köper biljetter annorstädes hSn
vänd eder till vftra aKonter i Vestern eller till
IteuderMwii tlroiliero. General-Agenter
4H 8. Clark Str. Chicago, 111., och
41 Wash. Ave. H., Minneapolis, Minn.
Inman Linien.
Passagerare befordras för lftgeta pris
till och från
Sverige, Nonce ocn Danmark.
Denna vftlkSnda Holes ingare medtaga inga
Ufnntftf krtatur af nAgot slag.
VKXLAK utfilrdftde på de f'rnSmsta banker
och kon' anta penningar herneiinda i rekomiriende
nidt l»re', kostnadsfritt för imottagaren pi basa
n.irniasto poritkontor, till hvilken som helst adress
i Skandinavien, eftrr dasrens lägsta kurs.
Kfir biljetter, vexlar eller pennin ge-order vändor
till INMAN L1NIKN8 nftrmaste agent slier
till
KANCH C. BllUWM, Cien West. aet,
ciarli cuicaso. Hl.