Newspaper Page Text
fle Lntheran Publication Society ,,, of the Northwest W- HKAFFARETS, 231 E. Seventh St, 8T. PAUL. MINN. som infOrM \n\n SMFF3REN. vrQi~nB |V ÄVÅRJE ONSDAG I I WW* PAUL, MINN. 4 & tTCODCVlKKtATIONSTBaCOB: •Ha prenumeratioaaneddl böra eriSggM fBnkott och åtgöra: Stt år 13.00 flax uAnadsr 1 00 m&nftder... 0.50 Xtt år till SVKBIGE. 2.50 Sexmånader tilldro.: 1.25 I dess» priwr är postarvodet inberäknadt Till prenumeranteamlare, som .Staining för SKAFFAREN, insända leroraa livart ••kte exemplar fritt eller femtedelen. Sirmkild 6 yerenskommelae uppgdre« med Iftnter, som reqvirera ett större antal ex ucplar. IftenameratiocHiredlen böra helst sändas 1 registrerad bref, Post- eller Exprees*Mo MQr Orden under adress SKAFFAREN 4emnas fritt till alla nya prenumeran- ter från dato till den 1 jan. 1888, om de -au insända prenumerationsafgiften helt år, nemligen $2.00. Skaffaren Vinner i höst hundratals nya vänner •och prenumeranter och vilja vi gifva »dessa tillfälle att begynna på antydda billiga vilkor. All den stund prenume »rationsmedlen, enligt regeln, skola erläggas i förskott, uppmanas vänli .cen alla. som ännu restera, att snarast möjligast insända den ringa summan, llånga bäckar små göra en stor å ocb -dessasmå belopp betyda stora summor "då de blifva samlade. Ingen tänke, .«tt det betyder föga om han för sin ^enskilda del väntar månader eller kan .aike år innan han betalar tidningen, ty många sådana tänkare tillsammans Jtunna lägga stora hinder i vägen för •tidningens utveckling. Alla som med verkat till Skaffarens goda framgång under det snart tilländagångna året, «ända vi vår hjertliga tacksamhet, ön skande att de ej förtröttas i sina lof värda sträfvänden för spridandet af aund lektyr bland våra landsmän. Underrättelsen om att Baltimore ,4b Ohio-bdnan öfvergått från Robert •Garrett-till ett syndikat af kapital ister, väckte förliden vecka stort v uppseende i fiaansiela kretsar, och "rverkade, att aktierna betydligt föllo i pris. Berörde je ra vägs finanser ha il2*ge stått på skrala fötter, hvilket allmänheten svårligen kunnat ana,då •bolaget utbetalt ganska höga divi dender och städse, skyltat med ett •Gfverskort. Detta i förening med barretts anseende har hållit aktierna «y?pe. Jernvägen har dock på de se naste åren, genom okloka anlägg ningar lidit stora förluster, hvilka så &kat skulderna, att.bolagets styrelse *åg sig nödsakad att slutligen upp gjlfva-affären. Ändtligen ser det ut som Förenta Staterna skalle få åtminstone början till en flotta. Sjöministern Whitney lemnar nemligen i sin årsrapport en noggrann beskrifning på alla fartyg, •os lör härvarande bj ggas för rege ringens räkning. Fem stora moni torer äro under byggnad, förutom några kryssare och kaaonbåtar. I rapporten framlägger han äfven den för tillfället bestiimda planen för hamn försvaret .med dertall hörande torpedo-system. För dessa ändamål anslog kongressen $27,300,000. När de påbörjade krigsfartygen en gång blifva färdiga, få vi en flotta at 20 tidsenliga fartyg, och det är ändå något att börja med. I nästan alla europeiska länder är jordbruksnäringen representerad i legeringen genom en speciel kabi nettsmedlem så icke i Förenta Sta terna, ehuru jordbruket är en af lan dets vigtigaste näringskällor. Det Er derfftre med full rätt Farmer$ All iance gjort kraf på att få jordbruka tens intressen bevakade i regeringen. Tänker man efter, att inrikesdepar tementet, som nästan endast befattar sig med indianerna, har en särskild regeringsbyrå, synes det ligga lika nära till hands att joedbrukarne er hålla representation i presidentens rid. Jordbruket har lika stor rätt att uppmärksammas från regeringens sida som både flottan, armeen och postväsendet Antagligen kommer #någaa upp i nästa kongress. Amerikanska skeppsfarten har som ^kant betydligt aftagit på de jSstla åren, hvilket äfven framgår af konsulernas berättelser. Så sknfrer konsul Bissinger i Beirut, Syrien, till utrikesdepartementet, att intet se gel- eller ångfartyg ankommit till Beiruts hamn sedan 1880. Förenta Staterna? flagga, som ett emblem 'Iftyr frakthandeln, är så godt som Alm tid i denna del af världen. Före |^H|(jNpÄ8 Vhan ett och annat amen segelfartyg ankomma med fjflittfeimi med åtskilliga ttster "ÉÉwMtål* Wr) mett sedan har handeln öfvergått i europeernas händer. Konsul Bissinger tror, att orsaken till den amerikanska skepps fartens nedgång är, åtminstone hvad Syrien beträffar, att söka den, att rysk petroleum undanträngt den amerikanska oljan på marknaden. Ehuru den ryska oljan icke på långt när är så god som den amerikanska, hafva dock europeerna uppbjudit all sin förmåga att bemägtiga sig den syriska marknaden, utan hän syn till förlust eller förtjenst för tillfället, och de hafva äfven lyckats. Under det ,•man i allmänhet brå kar sin hjerna med att hopsamla penningar, har Förenta Staternas re gering stort hufvudbry för att blifva af med och på lämpligt sätt anbringa det stora öfverskott, som hopat sig i skattkammaren. Sålänge stora sum mor användas för att göra afbetal ningar på nationalskulden, hade re geringen inga vidare bekymmer för att placera de influtna medlen, men sedan numera alla förfallna stats obligationer blifvit inlösta för en längre tid, har regeringen kommit i ett icke så litet bryderi. Finans ministern Fairchild har emellertid nu, åtminstone för tillfället löst frå gan genom att föröka Nationalban kernas penningstock i statspapper till dubbelt belopp, hvarigenom för en lång tid åstadkommes ett aflopp för öfverkottet i skattkammaren. Ehuru denna Fairchilds finansiela plan icke gerna kan blifva af en permanent varaktighet, så har den dock sina förtjenster, i det pennin garne icke blifva liggande overk samma i skattkammaren, utan förde las öfver hela landet genom de olika nationalbankerna, hvilka förvalta penningarna såsom vanliga deposit banker. Berörde banker voro förr inskränkta till ett visst antal, men efter den nya ordningen, kommer antalet att ökas eftersom nödvän digheten kräfver. Man hyser godt hopp, att den penningbrist som un der de sista månaderna yppat sig inom landets aflärsverld,skall genom nämde finansoperation kunna i betyd lig mån afhjelpas. Jemliktmed legislatures beslut, utsågs en kommission att afsluta kontrakt om anskaffandet af en ny plats för statens refornnkola, och fick skolans Board of managers i uppdrag att sälja den nuvarande egendomen och uppföra lämpliga byggnader på den af kommissionen utsedda platsen. Kommissionen be stämde sig för en plats fyra mil norr om Red Wing, och afslöt kontrakt om inköp af 600 acres land. Så långt var allt väl nu återstod endast att skolans styrelse skulle göra sin pligt Hittills har denna styrelse icke gjort annat vid saken, än un derhandlat med Milwaukee-bolaget om uppförandet af en stationsbygg nad och ordnandet af reguliära tåg från platsen. Någon flyttning af skolan, synes således icke för när varande komma att ega rum. De skäl, som skolans styrelse föregifva mot skolans flyttning äro: dels den omständigheten att jernvägsbolaget icke velat lemna tillräcklig jernvägs förbindelse, dels ock, att egendo marne i St. Paul s& fallit i pris, att skolan genom försäljning af sin egendom kom att förlora minst $50, 000. Vi lemna dessa styrelsens skäl åt sitt värde, anse dock att bemälte styrelse, genom att sätta sig emqf beslutet om skolans flyttning, öfver skridit sin befogenhet, på samma gång den skadar skolan istället för att gagna densamma. Skolans loka ler äro så tätt besatta, att det bli fver nödvändigt att göra tillbyggnader, hvilket under närvarande förhållan den icke gerna kan ske. Sa -förfärlig profetia innehåller Fireman Jlerald: För två hundra år sedan, heter det, hade man i Kina lika godt om naturlig gas, som i våra dagar i Amerika. Der borrades dä i jorden med all den kraft, som ut märker KiQAS söner, efter gas, men till följd af en explosion, livarvid flera millioner menniskor dödades och ett stort landskap sjönk i dju pet, lemnande after sig insj$n Fa Tsehaing, blef borrandet efter gas genom lag förbjudet Samma olycka kan komma att öfvergå detta land om lagen icke sätter gräns för borrandet af för många gasbrunnar i närheten af hvarandra, ty det är just häri faran ligger. Om en dylik explosion uppkom i detta land, skul le hela den landsträcka, som omfat tar gaszonen från Toledo genom Ohio, Indiana ooh Kentucky ned sjunka i djupet och fyllas med Erie sjöns vatten, så att Ohio- och Mis sissippi-dalen för alltid kom att bil ka en stor insjö.—Så Ungt Fireniant Herald. Att fara kan vara för han den om borrhålen förläggas allt för nära hvarandra,vilja vi icke bestrida, dock Kan en explosion icke gerna uppkomma, sålänge gasen har eget tryck och luft icke inkommit i den underjordiska reservoiren. Vi tro derföre att andra orsaker fram kallat den förfärliga explosionen i Kina, om den ens någonsin inträffat. DA Indiens hveteskörd no mera spelar en stor roll på verldsmarkna den, följer man med mera intresse än förr dess prpdaktion. Enligt ge neralkonsul Bonhams offentliggjorda berättelse, uppgår deö medhvete be sådda arealen i år till 27,500,000 acres och skörden till 289,000,000 bushels. Jemfördt med hvete från Stilla hafs kusten, är det indiska hvetet af sämre beskaffenhet, men då det utföres till Europa, blandas det och males tillsammans med en bätt re qvalitet, som lemar ett slags mjöl hvilket har stor omsättning på mark naden. Det sätt hvarpå jorden bru kas i Indien, är väsentligt detsamma som användes för 200 åi* sedan, och är det förbundet med stora svårig heter, att få indiske farmare att bru ka moderna åkerbruksredskap, dock kunna de, enligt konsulns mening, godt konkurrera med Förenta Sta ternas farmare, åtminstone hvad produktionens storlek beträffar. Ut förseln af hvete från Indien har mångdubblats under de sista åren. Några af hans företrädare i embe tet hafva påstått, att Förenta Stater na intet hafva att frukta af Indien som konkurrent på hvetemarknaden och vidare, att hveteodlingen i Indi en ännu är i sin barndom och bero ende af transportmedlen till sjöku sten. Låt vara att något ligger deri, dock tror konsul Bonham, att den billiga infödda arbetskraften, jemte lättnaden i transporten, kommer år efter år att göra Indien till en för Förenta Staterna allt svårare kon kurrent på hvetemarknaden. Saharas kolonisation. Ehuru fransmännen som bekant hittills haft mera ära än fördel af sina vidsträckta besittningar i norra Afrika och enuru eröfrandet och be hållandet af Algier kostat dem oer hördt många menniskolif och flera hundra milhoner francs, är det dock så långt ifrån, att de tröttnat på Afrikas angelägenheter, att de tvärt om skaffat sig protektorat öfver Tu nis, ökadt inflytande i Egypten och Marocko, stort deltagande i Kongo statens angelägenheter o. s.v. rank rikes intresse för Afrika har under senare åren till och med trädt i da gen på ett område, der man minst skulle vänta det—Sahara. För icke länge sedan förelåg ett franskt för slag om en visserligen äfventyrlig förvandling af denna öken, hvars förverkligande väl knappt var möj ligt Och under loppet af Je sena ste 10 åren hafva fransmännen bör jat att kolonisera Sahara och redan uppnått stora resultat med tillhjelp af de infödde, som skildras såsom medgörliga och dugliga arbetare. Härom heter det i Times: "Det är väl bekant, att Sahara icke öfverallt är liktydigt med öken, och att denna landsträcka har mången väl odlad och tätt befolkad oas, på hvilken sol och vatten i förening åstadkommit underverk med afseende på vegeta tionen. Antalet odlade sträckor växer mycket hastigt. Det finnes icke mindre än 43 oaser i Oued-Rir, som nu har 13,000 invånare, 520 palmträd a full fruktbarhet (det vill säga planterade för öfver 7 år sedan) 220,000 palm träd mellan 1 och 7 år gamla och 100,000 fruktträd. Vär det af de för hvarje år skördade dad larne utgör i medeltal 100,000 pund. Oaserna i Laghouat och Oaed-Mizi samt Yoryville och Aiin Sofia hafva 100,000 palmträd, oaserna i Figuig 140,000, medan Mzab med sina 30, 000 invånare (nåstan idel fåraherdar eller köpmän) odlar 250,000. Zab har 50 oaser med 900,000 palmträd och 500,000 fruktträd. Sout med en befolkning af 15,000 menniskor har 150,000 palmträd af det mest utsökta slag och öfver 50,000 frukt träd. Alla dessa resultat—tör att icke tala om ullhandeln, tobaksod lingen, vegetabilier, majs vin och an dra produkter, som trifvas i palmer nas skydd, samt om strutsafveln, som anses kunna blifva lika fördel aktig här som i Kapkolonien—hafva åstadkommits dels af de infödde och dels af fransmännen, ehuru des sa senare först för 10 år sedan bör jade kolonisera Sahara. De började med att köpa oaser och trädgårdar i Zab och Oued-Rir och derpå började de bilda nya oaser i trakterna kring Biscra och isynnerhet i Oued-Rir. Resultatet visar, att etiropeer kunna uthärda klimatet" UTLfANDET. SCHWEIZ. På ett förra veckan af- hållet socialistmöte i Bern beslöts att protestera mot afrättandet af de till döden dömda anarkisterna i Chi caga, och om domen fullbordas den na skall förklaras för ett moid. HOLLAND. I holländska kamma ren har finnansministern framlagt budgeten för år 1888 deficit utgör 12 millioner, men 25 millioner med de deficit, som uppstått under de föregående åren till följd af de på började stora 'arbetena. De ordina rie budgeterna för åren 1885—87 lemna ett öfverskott, medan 1888 års deficit skall provisoriskt betäckas ge nom indiska budgetens öfverskott Något lån är jtCke nödvändigt BKLOTEX. I Belgien tyckes fram stegspartiet vilja ingå en öfverens kommelse med socialdemokraterna. Från Bryssel skrifves nemligen, att de dervarande medlemmarne af framstegspartiets beslutat, att i an ledning af kommunalrådsvalen, som egde rum den 15 okt i hela Belgien, ingå en öfverenskommelse med det socialistiska partiet och tillerkänna det tre mandat v SPANIEN. Spanske ambassadören i Paris, Albareda, har begärt sitt af sked af sin regering, emedan fran ska regeringen beviljat Don Carlos, som nyligen kommit tillbaka från Sydamerika till Europa, tillåtelse att resa genom Frankrike till Italien, utan att först underätta Albareda deront. Anmodad af spanska kabi nettet att stanna qvar på sin post, gick han in derpå, sedan han erhållit det officiela uppdraget, att säga fran ska regeringen, att man i Madrid be klagar det tillmötesgående, man i Frankrike visat pretendenten. TYSKLAND. Officielt berättas, att dr. Mackenzie förklarat kronprin sens helsotillstånd för ganska till fredsställande, dock är det nödvän digt att kronprinsen af håller sig från att tala. Tyska läkare äro af helt annan mening och påstå att sjukdo men är obotlig. Ryske kejsaren säges ämna resa hem öfver Berlin och stanna der en dag. Besöket uppgifves icke hafva någon politisk betydelse.5 Röda korsets konfe rens har i dessa dagar afhållits i Karlsruhe. I afseende på frågan om att lemna hjelp i krig utom Eu ropa erkändes de på en föragående konferens fattade besluten ånyo, me dan det förbehölls en senare konfe rens att framställa förslag till des sas praktiska utförande. De af den schweiziska centralkomiteen fram stälda förslagen angående spridan det af kännedom om Ge of er-konven tionen antogos i hufvudsak. ÖSTEEBIKE-UNQARN. Den Öster rikiske erkehortågen Johan Salvator har entledigats från sin post som chef för tredje divisionen. Enligt en uppgift utträder hertigen ur ar meen på grund af sin sjuklighet en ligt en annan verslon har han dere mot fallit i onåd. Erkehertig Jo han är författare af flere militära och antispiritistiska broschyrer och re presentant för liberala åsigter. Bland den ungerska arbetarebefolkningen märken en stark rörelse. Enligt un derrättelser från Budapest ämna so cialistlcdarne inkalla talrika arbeta remöten, på hvilka det skall Öfver läggas om hvilken ställning, som ar betarne skola intaga till alla vigtiga re frågor, äfvensom verka för, att det ungerska socialistpartiet skall representeras af delegare på den in ternationela socialistkongressen. Agi tationen på det sistnämnda området har redan så till vida framkallat myndigheternas inskridande, som öf verborgmästaren kallat till sig de mera bekanta utländska socialistle darne och bestämdt förklarat, att de genast skola utvisas från det unger ska statsområdet, om de på något sätt agitera mot landets lagar. STORBTRTTALFKIEN. BRODLOSC arbetarne i London gjorde uppror förra v@(^an och sStnlade sig |å Trafulgar Square polisen inryckte och försökte skingra massorna, hvil ket först lyckades sedan en mängd arresteringar blifvit gjorda och m£iv ga arbetare sårats. Äfven i Hyde Park samlade sig de nödstälda ar betarne för att rådslå, men angrepos af polisen och en hård kamp upp stod, i hvilken arbetarne segrade. Att en nsel och skändlig tortyr an vändes i de engelska fängelserna mot politiska fångar, torde numera knappast kunna förnekas, efter de afslöjanden härom, som dels gjorts i parlamentet, dels af insändare 2 pressen, som varit underkastade en sådan behandling. När fångarne, ej vilja underkasta sig det lägsta och smutsigaste arbete som ålägges dem, inspärras de i en straffcell om kring 7 qvadratfots golfyta med ett litet lufthål i ena muren. Bädden utgöres af en plankbrits, utan något Slags madrass, med en tunn filt. Golf vet är af sten. Samma öde var äm nadt åt Wiliam O'Brien, men myn digheterna vågade ioke tillämpa tor tyren påhonom. VRAKRIKE. Franska tidningar berätta, att den aflidne redaktören Katkow stått i en särdeles intim förbindelse med general Boulanger, hvilken gått ut på ingenting mindre än att göra Boulanger till diktator af Frankrike. General Boulanger har större sympati i Frankrike än man under närvarande förhållanden kunnat vänta. Tusentals adresser, innebärande deltagande, inkomma från alla delar af landet. Presi dent Grevys svärson, Wilson, är in vecklad i ordenskandalen och for drar man att äfven han skall arreste ras. Enligt Parisertidningen Gau lois har Napoleon l:s graf i Invalid hotellet vid anstäld undersökning befunnits tom, och ingen vet hvart kejsarens ben tagit vägen. Förvalt ningen öfver statens civila byggna der föreslår på grund deraf, att ut gifterna för monumentets bevakande skola indragas. Enär flera Pariser tidningar förklarat Gaulois uppgift vara,osann har Gaulois offentliggjort ett aktstycke, af hvilket tyckes fram gå, att Napoleon I:s lik verkligen försvunnit från Invalid-domen och att den stora kejserliga kommissio nen under marskalk Vaillants ord förandeskap redan den 27 april 1861 derom till kejsar Napoleon III in lemnat en officiel berättelse, hvars af skrift finnes i undervisningsmini steriet RYSSLAND. Ryska regeringen har höjt tullen på oarbetade bomulls varor, bomullsvaror, bomullsgarn, kaffe och prydnader. Kejsaren hemväntas nästa vecka från sitt be sök i Danmark. Att kejsaren före tager resan öfver Berlin, har väckt ett visst uppseende i Petersburg. Ryske utrikesministern v. Geiers skall, enligt till Berlin ingångna un derrättelser, ha ådragit sig de högsta kretsarnes missnöje. Af höga per. sonligheter har öppet uttalats, att det vid czarens hemkomst skall de finitivt afgöras, om Gieers skall stanna qvar eller af träda. Ett ni hilistiskt flygblad har äter utkommit och cirkulerar i sjelfva Petersburg. Deri förklaras, att förbundets om bildning nu är fullständigt genom förd, sedan en mängd utgallnngar egt rum. När "den stora aktionen" börjar, skall ingen enda spion finnas i mhi listernas led. Aktionens central punkter äro fullständigt organisera de och försedda med alla nödvändi ga reqvisita. I Sibirien utbreder sig nihilismen med stark fart, och en dast under den senaste månaden ha 33 fångar lyckats rymma och föra med sig 45 man af bevakningen. Flygbladet slutar med en uppma ning till alla invigda att hålla sig färdiga. En ny nihilistprocess förestår un der den närmaste tiden i Petersburg, öfver tio nihilister, bland dem flere officerare, som nu sitta häktade på Peter-Paul-fästningen, skola få sin dom. O N I U S (pii Kr sagdt, att^ivad, andar dam» -raalntn^, alltid OfvoranastSmnMr m«d radaktlo u«ns Wjter: "Onmlbue," betyder "för alla," och tlliw.h*ton inbjudas att pA ett etfidadt s&tt I donna tidning utbyta tankar 1 trägor, som Bro af vigt fOi il&t, kyrka ocb samh Klart ilr att åt Inanda, da&aade ocb InnsMllartka v HUd tacksamma. pereonlle- eter, skandal och d«t rant triviala leka andar nå tra omstkndlgbetar lsmnaa ram. För nyttiga, upp skrUYalssr »t RKDAKTIONEN.) Om drycken skapen, (Forts. fr. föreg. n:r.) Ofta tycka de sig komma i strid med djefvulen oeh rör då striden så dana saker, som varit deras vanliga sysselsättning. Krigaren fAktar med djefvulen, men förgftfvea musikanten ser sig vara tvungen att spela för ho nom, eller spelar djefvulen någon hemsk musik för den sjuke. Smeden tycker sig hamras af djefvulen eller hamrar han honom sjelf. Den, som varit p& gillestugor eller dylikt, sor tusentals djeflar utföra sina vilda or gier omkring honom m. m. Exempel som illustrera detta, möta ess nästan alla i lifvet, hvarför det ej torde vara af nöden att här anföra dem. Dessa fall, som sällan kunna botas, sluta ofta med döden midt i galenskapen, eller oek sluta de med sinnesrubbning för längre eller kortare tid. B&de m&n oeh qvinnor, som fört ett supigt oeh oordentligt lefnadssttt, ja, Afven måttlighetssupare hafva råkat i den na förbannelse. Men ioke blott den na sjukdom utan alla sjukdomar ver~ ka kraftigare på den af spritdrycker förgiftade, emedan hans kropp år mera mottaglicr för det onda. Men utom det att kropp oeh si&! äro utsatta för dylikt, blir äfven ra paren genom att ständigt reta nerf verna ömsint oeh obändig oeh begår då ej sällan svåra brott, såsom rån, mord, dråp, våldtägt oeh annat elän da Detta allt är nu suparen utsatt för änder det den nyktre med lugn seg lar förbi dessa afgrundsklippor. Men afven m&ttlighetssuparen har sin del deii och nu u6got om honom. Hvem flr en måttlighetssopare? Med måttlighetssupare menas väl en som super, men en som super mindre An den s.k. drinkaren,som en dast tager sina måltidssupar eller vid pass 5 a 6 om dagen, och som tager sig till vara för fylleri,utom vid högst egendomliga tillfällen, såsom vid Jul Påsk, bröllop, begrafningar o. vid sådana tillfAllen kan han ej alltid ak ta 8ig. Emellertid Ar det svårt att öf tyga en sådan, om att han Ar en su pare. Han Ar ju sAllan sjuk deraf och hana föder hafva ej varit några 'svär marn' utan hafva tagit sin måltids sup under hela sin lifstid, och Andå blifvit gamla. Emellertid mArker han huru maten Ar smaklös, utan det ta gift huru aptiten Ar klen och der* för måste han hafva sig en "uppfri skare" som, om han ock ieke smakar så godt doek medför en viss njut ning. Så intrAder vanan, från hvil ken det Ar omöjligt att skilja sisr, och från denna vana till dryckenskapsla sten Ar steget ej större An ett halm strå. Men det onda, som sådant måttlighetssupande medför uteblifver ej, och visar sig dels i åtskilliga li danden för honom sjelf, såsom dåsig het, likgiltighet, nervrethghet o. s, v. dels genom det för der C, som han med sitt exempel åvägabringar andra, nemligen dryckenskapens alla hem ska följder, då de nemligen å ena Bi- dan ej Aro mAgtiga att tygla begAret men doek å andra sidan anse sig haf va ratt att begagna samma njutning, som ex. deras förman. Eller kan en måttlighetssupande fader undra på, att hans son blir en drinkare* Kan en husbonde, som sjelf sitter vid glaset ibland, banna sin tjenare, för det han vårdslösar åkern och kreatu ren tillfölje af fylleri Kan presten fordra nykterhet af sin församling el ler ens predika emot superiet, då han sjelf super hos dem och i sitt hem* o. 8. v. uppåt eller nedåt i samhället Nej! Exemplet verkar mer An ord oeh från denna sida sedt Ar måttlighets suparen nykterhetens vArste fiende, emedan han med sitt exempel grand lägger dryckenskapen hos andra. Måttlighetssupare! Inled ieke din xnedmenniska i denna förfärliga fre stelse och om du gör det, kom ihåg att hans blod ropar till himmelen om hAmnd öfver dig. Den frågan, om bot för detta ond» finnes, kan besvaras med ^åde ja och nej. Med ja kan den besvaras, om drinkaren inser sin farliga belägen het och Annu eger nog hederskänsla qvar att vilja sAtta sig emot lasten oeh nog moralisk kraft att kunna gö ra det. Men det duger ei att vAnja sig af med detta onda gem att taga mindre qvantitet spritdrycker, ty så dana föresatser hafva alltid visat sig vara sflpbubblor, som, huru grant de An skimra, dock snart spricka sönder. Nej, absolut återhållsamhet under Guds fruktan och flitigt arbete: se der medlen mot dryckenskapen. De Aro osvikliga, der de begagnas, men det gifves ock andra medel såsom föreningar, inråttningar B. men de plAga vara ovaraktiga, oeh såsom sådana böra de ej i första hand re kommenderas. Men den, som ej vill anvAnda de hAr omnAmda medlen, han Ar och förblifver en drinkare oeh måste för alltid lida derutaf. Emellertid komma vi nu till en an nan afdelning af detta vårt föredrag, nemligen till dryckenskapens följder för drinkarens familj. Hår kunde va ra mycket att sAga, men jag måste till följd af tidens flygt fatta mig kort. Det el Ande, som dryckenskapen alst rar i hemmet har alltid varit bekla gansvArdt, emedan den förstör det, gom utgö' a hemmets glAdje nemligen kArlek och vAlstånd, Salomo sammanfattade denna olyc kai följande ord: Hvar Ar ack? Hvar Ar ve? Hvar Ar klagan? Hvar Aro sår utan sak? Hvar äro förgråtna ögon? Jo, der man länge sitter vid vinet ooh kommer till att pröfva på hvad inskänkt Ar. Sal. ordspr, 23: 29—30: En man, som så "sitter vid vinet" gör sig snart ovArdig att kallas make. Hustrun, som han borde Älska, be möter han med förakt och kallsinnig het alla stunder, han kan få, tillbrin gar han på krogen eller hos sina kamrater ooh den lilla stund han Ar hemma, Ar han blott knarrig oeh rn sig samt utfar i både ord och hotel ser mot sin hustru, som han ofta misshandlar han förstör hvad som finnes i hemmet, hvarpå lidande oeh nöd, missnöje ooh förakt A ömse si dor inträda. Enahanda Ar förhållan det der hustrun Ar supig, hvilket vAl sAllan Ar fallet, men som dock under stundom inträffar—och hurudan fa der eller moder Ar en sådan, pA allt godt uttömd varelse? Barnen få al drig erfara hvad det Ar att hafva en Älskande fader och han å sin sida får aldrig kAnna fadersglAdjen. De små. barnens smekningar af visar han och Afven dem sjelfva. I stället för att bedja Gud välsigna dem ooh föregår dem med gudsfruktan utstöter har» ofta eder och förbannelser öfver dem» och ej sällan slår han dem så att de. Aro mera rädda för fadren An för ett vilddjur. Bekymret om kläder och föda åt dem låggas på hustrun, hon får arbeta öfver förmågan, så länge hon kan, och se'n få barnen frysa oeh svälta ofta nog till döds. Detta är hemskt men hemskare är det dock om hustrun Ar en drinker ska. Ej blott det ofvannämda onda inträffar då, utan hon, som genom sin qvinliga kArlek skulle sprida sol sken i hemmet, gör det genom sia vårdslöshet till det mest olidliga stål le för mannen, som blott långtar ut för att komma ifrån elåndet ooh bar nen, som af modren skulle erhålla den första impulsen till sanning, tro het kArlek och gudsfruktan, blifva genom hennes dagliga exempel från' deras första barnaår invigda åt af grunden. Såsom husbonde Ar ock en supar* oduglig. Redan har det något blif vit visadt hvart en supande husbond» genom sitt exempel leder sitt folk, men ioke blott detta, han uppvräker ock hos dem det största förakt mot sig som kommer dem att vanvörda hans egendom. Men ej nog der med, han ådrager sig ock en förfArlig dom, till följd af det ansvar, som hvilar på hvarje husbonde med afseende på tjenarnes kristliga uppfostran. Men såsom sades i början: de mest märk bara följderna af dryckenskapen Ar det namnlösa elände af fattigdom och nöd, i hvilket en supande make, busbonde eller maka störtar sig och de sina Må hvar och en, som börjat gå den* na slippriga väg, stanna och gå till baka innan det blir försent. Men dryckenskapens följder stråoka sift icke blott till drinkaren sjelf och han* familj, utan äfven till det samhället hvari han lefver. Det samhälle,hvar* befolkning Ar nyokter, är vanlisren ock lyckligt och eger större eller min dre välstånd, men der dryckenskap råder, råder äfven fattigdom, och tillföjd deraf större fatdgskatt än an nars vore fallet. Lättja, osedlighe laster och brott äro ock de närmast* grannar ne till krogarne och det sam hälle, som hyser många sådana, kan man vara säker om, står ytterst lågt i moraliskt och ekonomiskt bänseend*. Men ännu något innan vi sluta dryckenskapens följder sträeka sig till hbla det land eller stat hvarutf den Of vas. Visserligen kan man sägn att det är staten, som skördar viDSk på superiet då den erhåller en oer hörd skatt på spritdryckerna, men då må man ock besinna att detta mest utgår från arbetsfolket, som skall betala dessa penningar för att fä supa nr ett visst qvantum brän vin årligen. Men äfven statens för-, tjenst torde vara ringa, då man be tänker hvilken mängd fängelser, som måste byggas, huru många tjenste män som der måste lönas och hur" många brottslingar, der måste nndeft* hållas, allt såsom en följd af dryckeo» skapen, vidare fyllas alla durhm dels af supare dels af deras barn, som på helt n&turlig våg fått Arfvn följderna af denna last. HArtill kun de låggas en mängd annat ondt, moa som tiden icke tillåter oss att nAmna*.* Den enskildes, familjens, samhAlleta och etateus lekamliga oeh andlig* ruin Ar således följden af drycken^ skapen. Hvad böra vi göra deråt? S. G. Y. OÉ Mn- spodalnotw. Under sommaren har sv. luthw Sionsförsamllngen i Youngsville, Pa., målat sin kyrka utvändigt. Kort för ut hade nya smakfulla fönster blifvit insatta i kyrkan, så att den numera ser ut rätt treflig. Konfirmationsskola har påbörjats. Barnens antal är en dast sex, men några fler väntas kom ma att deltaga. För en tid sedan ö& verraskade den lilla församlingen sin lärare med en penninggåfva. Pastor J. G. Hultkrans, som nyli gen blef kallad till sin faders sjuklä ger i Säbylund, Wis., var måst åter vända till sitt stora arbetsfält i Tltua ville och kringliggande platser. Han* fader är dock ännu mycket svag odb föga hopp finnes för hans vederfå ende. Från La Porte, Ind., underrätta des i förra veckan "Aug." om att pa stor O. Siljeström i Eggleston (skajA. väl vara Mankato) Minn., antagit för samlingens kallelse och ämnar flytt* mot slutet af nästa månad. Pastor F. N. Swanberg i Swedel burg, Nebr., har afsagt sig sin för* samling. Skolvännen är under tryckning och kommer snart att helsa på hos si na vänner. Meningen är att hädanef ter göra Skolvännen till en periodisk tidskrift, utkommande en gång hvar tredje månad och medförande upplys ningar om vårt arbete, våra strider, behof, våra farhågor och förhoppnin gar. Bref från Iowa. Den 28 sept. kl. 16 f. m. öppnade den sy. ev.lutb. Iowa*. konferensen sitt höstmöte i Madrid. Derom nu några ord. Konferensen