Skaffaren., September 16, 1891, Image 4

About Skaffaren. (St. Paul, Minn. ;) 1885-1895

Image provided by: Minnesota Historical Society; Saint Paul, MN

                
'.^li Lutheran Publication l«ol»tjf
Of the N orthwest*
Mntered at the Pott Office at 8t* Penlt
Minn as second clou matter.
-•sST
8 K A A K N O N S A I V E N 1 6 S E E E 1 8 9 1
Holmes City, Minn.,
i den 24 aug. 1891.
Södra Dakota i aug. 1891. \n\n tl^
h-
f$
'I,
?V*
Éfc
»•^s
r-t
frV
$•
W'
&
K A A K E N
S
UTGITVKä
VAR
JK ON8DAO.
VT.PATTU JK330T.
PKPStntEBAnONffVTLKOB
/n* prenumeration imedel bfr* er
liggas
JÄskott och utgöra:
KU &r i förskott. .««•*».•. .$1.75
(Ett irp& kredit.. .• *.00)
Sex mknder».. «1.0#
Tre måntfdeg....*»»»'»»'»»»»»».®®
Ett år till 8 verige.... ®-3ö
Box
månader till d:o. l.M
I dessa prisor 8r postarvodet lnberftknsdt.
T1U prenumerantsamlare, som insända
lnlniT £ör SKAITARKK, lerunas liberal
rabatt
Prenumerationsmedlen bör» helst Ondas
I registreradt bref, Post- eller Express
MW7 Orders under adress:
S K A A I K
*31 East 7th 8tr., St. Paut, Wllnn.
OBSERVERA!
Dm tom insänder SS.00 erhåller
BK AFFÄREN frå* dato till flutet
af nätta dr. Perton, tom öntkar tid.
ninytn på prof till nyåret, kan få den
tig tillsänd genom att insända tydlig
adress samt 25 cents i frimärken, af en
tiler ivd cents valör. Till tådana
»öm vilja Verka jör SKAFFARENS
tpridning, limnat liberal ertätining.
Kongressparliet i Chile är nu her
re i landet. Hvar den störtade dek
tatorn Baimaceda uppehåller sig vet
man icke med säkerhet, men ryktet
om hans mord lä* vara ogrundadt.
De 50 millioner dollars i pappers
mynt, som Baimaceda utfärdade,
•kola inlösas genom Inkomster (rån
d. presideutens och hans anhän
gares konfiskerade egendomar. Fle
ra af hans anhängare äro redan dö
dade, och Baimaceda kommer an
tagligen att dela samma öde om
han faller i sina fienders händer.
Den provisoriska regeringen som
har b&de hären och flottan på sin si
da, tros kunna uppehålla ordningen
i landet, till dess republiken får sig
•B ny president
Den nuvarande hungersnöden i
Byssland beskrifves såsom den stör
sta, som någonsin inträffat i det sto
ra czarriket. Skörden är i det när
maste förstörd i 26 provinser af det
europeiska Ryssland. 1 6 provin
ter får man half skörd och i 13 me
delskörd, nära nog för befolkningen
men ingenting för utförsel. Endast
I norra Kaukasas, i de fft norra pro
vinserna och i sydöstra delen af
landet har skörden utfallit medel
måttig. Hungern har redan infun
nit sig, och tusentals menniskor
nödgas lefva af kokt gräs. Det är
alls icke ovanligt att i småstäderna
ae personer ligga döende på gatorna
eller höra talas om föräldrar, som
ntbjuda sina barn till salu för att
undgå hungersdödén. Och ändå
kan man i Ryssland tala om krig.
Dan lyckliga lösningen af de
långvariga förhandlingarne mellan
Tyskland och Förenta Staterna, rö
rande npphäfvandet af förbudet mot
införsel till Tyskland af ameri
kanskt fläsk, helsas med glädje af
de amerikanske farmarne, hvilka
derigenom få en stor marknad öp
pen för sina fläsk produkter. Det
kan nog hända, att den nöd, som
för närvarande råder i Tyskland
icke så litet inverkat på tyska rege
ringens beslut, men om så är, blir
torbudets upphäfvande till fördel
för tyska folket i dubbel måtto. Att
Danmark följt Tysklands exempel
och npphäft sitt förbud, försämrar
Icke saken. Från politisk syn
pankt, är det lyckliga resultatet
ntan tvifval en lycka för republi
kanska partiet ooh president Harri
•0HS regering.
vetespekulanterna känna sig i
Av icke rigtigt fasta i sadeln. Då
de med förtrytelse se, att det rof de
för hvarje år äro så vana vid att
rofla till sig på farmarnes bekost
nad håller på att gå dem ur händer
na, känna de sig vankelmodiga.
Alla försök användas för att rubba
den så allmänt hysta åsigten, att
Spanmålsprisen måste stiga, och till
på köpet låta hvetespekulanterna
påskina att de sjelfva tillrådt far
marne att hålla på vete
t. Detta är
loke annat än en fräck lögn, som
kolporterats ut, endast för att föra
farmarne bakom ljuset Kunde en
endast farmarne i enighet besluta
fig for att i det längsta hålla på sin
apMun&l, skalle de i det närmaste
kunna bryta ned den hveto-kombi
natioc, som så länge beherskat han
delgverlden. Aldrig har ett bättre
tillfälle härtill gifvits, ooh det torde
dröja innan något sådant åter yppar
Big.
En påtaglig lyftning har 'redan
börjat visa sig i affärslifvet, så att
stämningen är förhoppningsfull öf
ver hela landet Kapitalisterna i
östern visa sig icke längre vara
oroliga med hänsyn till det sätt,
hvarpå Europa ämnar betala för
hvete frän Amerika. Engelska ka
pitalister hafva anbragt ansenliga
summor i amerikanska jernvägsak
tier, hvilka Båledes ingifva förtroen
de, och i stäiiet att byta bort dem
mot hvete, hafva de köpt flera. Som
bevis på den ovanliga liflighetén i
affärslifvet kan anföras, att banker
nas omsättning förra veckan var
fyra gånger så stor som under mot.
svarande tid förlidet är. Hvetepri
sernå äro fluktuerande, men det tor
de icke dröja länge förrän de intaga
en större fasthet. Som sagdt, tyder
allt på bättre tider.
JBn af de förståndigaste lagar,
som någonsin stiftats, har Georgias
legislatur hedern af att hafva gifvit
berörde stat, i det ett lagförslag
biifvit i begge Husen antaget, som
bestämmer att till dryckenskap be
gifna läkare icke hafva rätt att
praktisera. Lagen i fråga är pro
dukten af ett vaket sinne och en
öppen blick för dryckenskapens
följder, och bör derför mana till ef
terföljd i andra stater. Har man
rätt att fordra nykterhet af någon
menniska, så gäller detta i första
hand läkare och apotekare, ty dessa
hafva nästan större ansvar än någon
annan yrkesidkare, men kunna icke
till fullo beakta detta ansvar såvida
de icke äro nyktra personer. Hvilka
missgrepp en drucken läkare eller
apotekare kunna göra, derpå hafva
vi många sorgliga exempel. Det
är derföre hög tid att lagstiftningen
griper in och förbjuder supiga läka
re att praktisera. Här i Nordve
stern har man ännu icke kommit så
långt, att våra lagstiftare tänkt på
att beifra denna vigtiga sak här
tillåtas supiga läkare och apotekare
att obehindradt praktisera, ehuru
blotta eftertanken säger att de göra
mera skada än nytta. En reform
är derföre af behofvet påkallad.
Katolikernas uppträdande i detta
land är så oblygt och så pockande,
att man snart kan känna sig böjd
att tro, det Förenta Staterna är ett
katolskt land. Ioke nog med »tt
katolikerna innästla sig hos rika
privata personer, för att få medel
till utförandet af sina planer, hvilka
förnämligast gå ut på att få det
uppväxande slägtet i sitt våld och
dymedelst tillskansa sig ett afgjordt
politiskt inflytande, utan lägga de
äfven ut sina krokar i kongressen
med samma mål till syfte, ooh det
märkvärdigaste är, att det äfven
lyckas. År 1890 beviljade kon
gressen $570,000 till sekteriska sko
lor bland indianerna. Af dessa me
del erhöllo de katolska skolorna
$347,000 eller omkring 60 procent.
År 1891 beviljades $535,000, hvar
af $400,000 eller omkring 75 proc.
kommo de katolska skolorna till
del. Detta är nog för att visa, att
katolikerna roffa till sig alfmänna
medel så fort de dertill hafva den
ringaste anledning. Det skalle alls
icke förvåna oss om de nästa år slo
go under sig hela bevillningen.
Emellertid har mer än en af våra le
dande statsmän f&tt ögonen öppna
för denna katolikernas oförsynthet
och änder protester varnat för att
fortsätta på samma väg, och det ta
las till och med om att denna be
villning af offentliga medel för pri
vata sekteriska skolor är i strid med
konstitutionen, så att det icke be
höfves mera än att få saken bragt
upp i Förenta Staternas högsta
domstol för att få den slopad. Ett
dylikt slut vore kanske bättre, An
att låta bevillningen uppslukaa af
katolikerna.
Orsak ooh *verkan.
I Europa väntar man med Ängs
lan på att ett krig skall bryta ut
Det ligger oro i luften, och hvar
och en känner att ingen säkerhet
finnes för fredens uppehållande.
Såsom ställningen na Ar i Europa,
torde den af stormagterna, som un
der ett krig Ar bAst försedd med
lifsmedel kunna pårAkna att få öf
vertaget Ledd af denna tanke, var
det utan tvifvel som Byssland för
bjöd utförseln af råg, och af samma
skAl är det som Tyskland brutit ned
skrankorna för införsel af lifsme
del.
.' V
Men det finnes ett annat skäl,som
ntan tvifvel starkt inverkat på tyska
regeringen, och detta skäl Ar af så»
dan art, att det borde öppna ögonen
på en del demokrater här i landet
och få dem att tala med mera akt
ning om Blaines ömsesidighetspoli?
tik. Som kändt har Tyskland un*
der de senaste 20 åren gjort stora
ansträngningar och uppoffringar för
att arbeta upp en hvitbetsocker
industri, och det har äfven lyckats,
sä att landet häraf skördar betydli
ga inkomster. På denna industri
kan den amerikanska regeringen
lägga en betungande hämsko. D&
senaste kongressen satte socker på
frilistan, helsades denna åtgärd med
glädje af de sockerproducerande
länderna i Europa, men som kändt,
gifver reciprocitets-klausulen i Mc
Kinley lagen presidenten rätt att
tullbelasta socker, som införes från
länder,som genom höga tullar lägga
hinder i vägen för våra farm produk
ter Denna bestämmelse bar gjort
sitt till för att öppna den tyska
marknaden för våra fläskprodukter
och samtidigt minska tullen på vår
spanmål. Det är nemligen icke en
dast fläsket, som den nya öfverens
kommelsen med Tyskland gäller,
utan det är äfven fråga om nedsätt
ning af tullen på hvete, majs ooh
andra landtmannaprodukter.
Här synes man hafva ett slående
bevis på, huru den så mycket omta
lade ömsesidighetspolitiken verkar.
För att rädda sin sockerindustri är
Tyskland nödsakadt att underlätta
införseln af våra farm produkter.
Liknande förhållanden förefinnas i
andra länder, och bland dessa har
ömsesidighetspolitiken i flera fall
visat sig välgörande. Blaines stora
ide är ntan tvifvel republikanska
partiets lyftpelare, ntan hvilken Mc
Kinley-lagen skalle vara förlorad.
Arbetsförhållanden förr
och nu.
En för arbetsförhållandena bely
sande artikel står att läsa 1 North
American Review, hvari författaren
söker visa, att arbe tame ha det
mycket bättre na än förr. Upp
satsen är bygd på de sorgfälliga
undersökningar, som den ryktbare
engelske statistikern mr. Giffen fö
retagit, rörande lönevillkoren änder
olika tidsskeden.
Jemlikt dessa undersökningar ha
aflöningarne under de senaste 50
åren stigit med från 50 till 100
procent, medan arbetstiden änder
samma tid minskats med i genom
snitt 20 procent Inom ganska få
yrken öfverstiger den numera 10
timmar om dagen i de flesta är den
9 och i flera yrken har den nedsatts
till 8 timmar. Det har dessutom
biifvit för arbetarne möjligt att an
vända den ökade friheten till in
hemtände af kunskaper om de så
finna för godt Bröd är under nor
mala förhållanden i genomsnitt 20
procent billigare, sooker 70 procent
och kläder 50 procent Bränsle,
som nu hufvudsakligen Ar kol, kostar
blott hälften så mycket som för 50
år sedan. Lyse, i form af gas eller
fotogen, Ar ofantligt mycket bättre
och myoket billigare än på den tid,
då talgljusen utgjorde fattigt folks
enda belysningsmeciel. Kommuni
kationsmedlen hafva enormt utveck
lats, så att persontransporten biifvit
lätt, beqväm ooh billig. Postpor
tot, som förr steg till 10 a 15 cents,
är nu blott 2 cents för bref och 1
cent för postkort Blott en enda af
de vigtigare handelsvarorna har
biifvit dyrare, nemligen kött Men
härvid är att anmärka, att för 50 år
sedan plägade arbetarebefolkningen
i allmänhet icke äta hvarken ox
eller fårkött, utan begagnade i stäl
let fläsk. Hushyran har under den
tidrymd, hvarom här Ar fråga, an
tagligen fördubblats, men hyrornas
stigande är ett tecken till allmänt
välstånd och en följd af att de ar
betande klasserna biifvit i stånd till
att skaffa sig mera utrymme.
1 det hela taget kan man således
sAga, att arbetarne icke blott hafva
mera penningar att gifva ut, atan
dertill få mera för dem. Detta
styrkes af den ofantliga tillväxt,
som proportionsvis egt ram 1 för
brukningen af de vanligaste födo
ämnena. Förbrukningen af socker
ex. Ar per individ fyra gånger
stor, som den var för 60 år sedan
af the förbrukas na af hvarje indi
vid, i medeltal räknadt, tre gånger
så mycket af ris sexton gånger och
af ägg sex gånger så mycket som
för 59 år sedan. £n följd af dessa
förbättringar i lefnadsvilkoren visar
sig deri, att dödssiffran nedgått
medan helsotillståndet så förbätt
rats, att man med stöd af statisti
ken vågar hoppas, att de olika ål
dersklassernas sannolika återståen­
de lifstid torde förlängas med från
två till fyta år.
De arbetande Udaaseraa hafva
haft mera penningar tUl sitt förfo
gande samt funnit det vara både
möjligt och förmånligt att spara en
del af »sina inkomster, för att vid
sjukdomstillfällen ooh på ålderdo
men hafva ett litet samladt kapital
att tillgripa. Hvad som här sägss
gäller för det stora hela och
jäfvas icke deraf att i enskilda
fall förhållandet kan synas vara an
norlunda.
UTLANDET.
ITALIEN. Påfven är mycket miss
nöjd med den fiendtliga hållning,
som grefven af Paris och de franska
royalisterna intagit gent emot påf
vedömet Grefven har indragit de
bidrag, som han gifvit påfven och
den franska kyrkan för det de skulle
åtaga sig hans sak, och detta kan
påfvenj^ke fördraga.
DANMAÄK. Amerikanske gesand
ten Clark E. Carr har biifvit under
rättad, att danska regeringen upp
häft förbudet mot införsel af ameri
kanskt fläsk till Danmark, hyilket
förbud varit gällande sedan 1888
Myndigheterna förklara att det en
dast är vederbörligen undersökt
fläsk, aom får införas,
CHILE. Tyske ministern i Chile
och amiralen öfver tyska flottan rå.
kade blifva oeniga med hänsyn till
de flyktingar, som voro ombord på
de tyska fartygen. Ministern ansåg
att amiralen skulle atlemna vissa af
dem, men vägrade att göra det förr
än han fiok order från kejsaren eller
kansleren Caprivi. Han telegrafe
rade till kejsaren, hvilken svarade
att han hade rätt, hvarför flyktin
garne fördes till den närmaste neu
trala hamnen i Pern. 1(
STORBRITANNIEN. I norra delen
af Wales rasade förra veckan en
förfärlig storm, som anstälde stor
skada på fälten. Drottning Vic
toria börjar visa tydliga tecken till
ålderdomssvaghet, hvilket icke är
att undra öfver, då hon redan suttit
på Englands tron i 54 år. Ett
storartadt förslag är väckt i Eng
land, hvilket går ut på ingenting
mindre än att gräfva en kanal ge
nom Skottland och dymedelst för
binda floderna Forth och Clyde.
Kanalen skall vara så djup, att de
största krigsskepp kunna passera
derigenom.
RYSSLAND. Ryska regeringen
har antagit Amerikas inbjudning
att sända en representant till en
konferens, som skall rådslå om bil
dandet af en internationel byrå för
att erhålla tillförlitliga underrättel
ser om inträffade konkurser. En
härsmagt af 150,00 man har fått or
der att g* till Warschau, så att
trupperna vid polska gränsen nu
uppgå till 500,000 man. Now
gorod-marknaden,som annars brakar
vara så liflig var i år, till följd af
den rådande nöden, mycket slapp.
Under den stundande vintern kom
ma helt säkert många fabriker att
nedläggas, hvarigenom tusentals ar
betare blifva utan sysselsättning.
FftANKRnrs. F. d. presidenten
af franska republiken Francois Jules
Grevy ailed den 9 dennes i Montsur
Vandrey i departementet Jura. Gre
vy hade de senaste dagarne haft
flera svåra anfall till följd af lung
inflammation, som var omedelbar
orsak till hans död. Drottning
NathaMa af Serbien anlände föriiden
torsdag i hemlighet till Paris för
att träffa sin son konung Alexander,
som na med sin fader uppehåller
sig i Paris. Ofvertagarne af det
nya ryska lånet, som Rotchild väg
rade, gåfvo i fredags en storartad
bankett i Paris till ära för czaren.
En musikkår spelade omvexlande
ryska nationalhymnen och marsel
laisen, under det skålar utbragtes
för president Carnot och czaren.
ftSKLAiBfc Kejsaren ankom i
Onsdags till Mynchen, efter att haf
va öfvervarit den österrikiska fält
manövern, och blef ytterst vänligt
mottagen. Med hänsyn till fredsut
sigterna i Europa sade han, att han
vore sina allierade stor tack skyldig
om de kunde hjelpa honom att up
pehålla freden. Spanmålsbristen
är ett håtdt slag för Tysklands be
folkning. Man har kommit under
fund med, att bristen ioke allenast
har slÅ orsak i den knappa skörden,
utan '1Ar en följd af spekulation.
Stora hvete- och rågförråd Aro på
olika platser magasinerade, för att
invAnta högre priser, ehuru förråden
kunna försäljas med stor förtjänst
I Königsbsrg ensamt skall hvete 1
,«?M
HMAH
och råg ligga magasinerade till vär
deaf 23 millioner mark. Den
föreslagna nya lagen mot missbruk
af rusgifvande drycker har biifvit
offentliggjord. Förslaget har väckt
stort uppseende ooh rönt icke ringa
motständ, då det an«es af många
såsom ett ingrepp i den menskliga
friheten.
|]l
O N I U S
(Det Sr ej sagdt »tt hvad införoe and
af doming, alltid OfTerensatftmmejr moc
tionon»
åuitjter:
•MÉtti
"Omnibas", betyder
ooh
allmänheten
"för
alla'
inbjndea att
rent
på ett
»tidndt
•ått 1 denna tidning atbyta tankar i frågor,
aom åro af Tigt för »tat, kyrka ooh samhåll*.
Klart år att &t personlighetar, skandal
ooh
det
tririala ioka under Aågra omttåndlghetar
lämnas ruta, för nyttiga, upplysande, danande
ochjnnehållsrika skrifreUer åro vi aUtidtäök-
jrade Bed. af
SKAFFABEHI
Då min fader ha varit prenumerant
på eder tidning för de 4 sista åren,
men aldrig sett någon passagerare
eder Omnibas från Holmes City, sade
han till mig: "No pök, få du försötje
skrifve i Tidninja enj gång au". Och
nu griper jag erket an och stiger på,
ifall iag sjelf icke blir utsparkad ooh
mitt pennfoster tar rakabte vägen till
papperskorgen. Jag får nu berätta
mina medpassagerare litet ifrån dessa
trakter. Jag har icke något stort
kunskapsförråd att disponera öfver,
ei mera Xn hvad småskolläraren hem
ma i Sverige lyckades att plugga
mig. Jag får bedja redaktören, att
han rättar på punkteringen och staf
felen.
Häromkring Itr det ett stort svenskt
settlement och de flesta äro prenume
ranter på SKAFFABEN. Holmes City
Kr, så att säga, centralpunkten, än
dock det endast är en landsortsstad.
Ingen jernbana går förbi densamma,
men det oaktadt råder här en liflig
rörelse. Vi bafva här en stor mjöl
qvarn, en smedja, ett "Genral store",
skräddare, skomakare, snickare och
garfvare samt ett ullkardningsfaktori.
Grödan här rundt om är, till mesta
delen inbergad. Man tror att afkast
ningen skall blifva 25 a 80 bush, per
acre öfver hufvud taget.
Här hafva vi tre syenska lntherska
församlingar nemligen Holmes City,
Oscars Lake samt Korunga, hvilka
betjenas af pastor J. A. Johnson, och
ban arbetar med flit och ihärdighet
ibland oss både yngre och äldre.
Ifall detta mitt första försök blif
ver intaget i Omnibusen, skall jag
måhända fortsätta en annan gång.
Men jag bar väl redan tröttat ut mina
medpassagerare med mitt simpla
språk och f&r derföre sluta samt stiga
af. "Good bye".
Hsrjeddalinq.
Ärade redaktion af SKAFFABBSTI
Den ymniga skörd, som S. Dakota i
år mottagit faller äfven våra lands
män i öalem till del. Detta nybygge
är ett af de största och framgångs
fullaste i hela Dakota.En liten svensk
luthersk församling stiftades här för
tio år sedan. Emedan de fleste ny
byggarne voro fattiga hafva gudstjen
sterna hittills hållits i skolhusen. 1
början besöktes församlingen af kon
ferensens respredikant pastor J. H,
Randahl en gång 1 månaden. Pastor
O. J. Siljeström hade sedan hand om
ötsamlingens vård en kort tid. Stu
derande C. J. Elofson verkade derpå i
församlingen ett år. Sedermera har
pastor A. Sundberg handhaft försam
lings vården, med ett besök i måna
den. Församlingen har stadigt till
växt. så att hon nu räknar öfver 120
kommunikanter.
Föriiden vår påbörjades kyrkobyg
ge. I flere år har kyrkolokalen utglort
ett tvistefrö, emedan alla ville för
säkra sig om så nära kyrkväg som
möjligt. Det var dock ingalunda en
klandervärd stridslystnad,som lågade
utan nästan alla voro ense om, att
befordra det allmänna bästa, hvilket
ej var så lätt, när man betänker att
8ettlementet mäter nära 20 mil från
öster till veter. Den sköna plats,som
nu prydes af S. Dakotas största sv.
lutherska kyrka tycks äfven möta
alla billiga fordringar. Kyrkan är
34x60 ooh 18 fot hög, jemte ett nära
100 fot högt tom och en rymlig sakri
stia. Det vittnar om nit och kärlek
till Herrans verk, att se en så härlig
egendom uppföras till att fira den
sköna Herrans gudstjenst enligt vår
fäderneärfde sed. Måtte nu också
allt framgent barnens liksom fäderns
ljud stiga utp till samme Gud ooh
Frälsare. De som stundom äro färdi
ga att uppstämma klagovisor öfver
Dakotamissionen, emedan han kostar
mycket och visar föga resultat må
taga allt i närmare skärskådande och
torde då finna mera orsak att tacka
och lofva än knota och klaga. Herren
har gjort stora ting med vårt folk.
Snart behöfves dock en egen herde att
leda får och lam till det gröna betet
och den öppna, brunnen i Zion emot
synder och orenlighet. Den kärlek
ooh tillgifvenhet, som församlingen
visar dem som der arbetat gifver ock
hopp, att ordet icke skall återkomma
fåfängt, utan att här äro några, som
villa hålla hans tålamods ord.
Huru nära det är mellan lif och
död, mellan den rikaste skörd och
total förstörelse flngo de som bo
längst 1 vester erfara för några vec
kor sedan. En storm drog en natt
fram med hagel ooh skvfall, så att den
vestra grenen åf Vermillion floden
steg 12 fot på en liten stand. Icke få
kreatur satte lifvet till ooh haglat
gjorda betydlig skada. Svenskarna
sluppo dock undan med blott mindre
skada i vestra delan af nybygget.
Såsom nästan öfver hela staten Ar
grödan 1 år särdeles ymnig ooh våra
landsmän förkofra sig ooh vinka åt
andra att fölla deras spår till ham och
härd i B. Dakota.
Mad hOgaktnlng
DoJtttofa
»U 'MWWim 4' ^^»».'j'yiljjiffU v IP^RPf^ÄTi faWi
n^*^T*p&Ww*FF*i!& "^""W
i ,"
Ur östermans resebref
Musik och dryckjom.
För icke länge sedan steg Oaterman
ombord i Hew Yorks hamn på ett af
Fall River bolagets flytande palats
"Puritan" för att begifva sig till Bo
ston.
Hvarför man gifvit fartyget nam
net "Puritan" är svårt att begripa, ty
der finnes intet som påminner om den
puritanska enkelheten. Nog lttra
p&fyen 1 Rom och sultanen i Turkiet
och Rysslands cz tr och Tysklands kel
sare och dylika digniteter för att nu
ej tala om AmerikaB pekuaie- och pe
kus kungar, (cattle kings), bo i lysan
de palata, ni en hvad tror du glansen i
deras salar och gemak förslår mot
den, som strålar ögat till mötes på
ett af Fall River bolagets flytande fe
slott.
Något aå lysande är det aldrig värdt
att söka besirifya. Det måste ses
för att kunna begripas.
Men att man ej blir mätt genom att
se på allt detta, blir lätt begripligt,
då den prosaiske herr hunger börjar
att kräfva ut sin rätt. På hans ma
ning begåfvo vi oss till den magnefiita
matsalen. Men hvad skull alla dessa
flaskorna och glasen betyda. Vi må
s.e bestämdt ha tagit miste och kom
mit in på sjelfva apoteket krogen i
äupatad. Eller kanske befinna vi oss,
när allt kommer omkring, på lasaret
tet i Rumleby. Det ser icke stort
bättre ut. Herr törst måtte bestämdt
ha fått vattuskräck ooh ju mer man
söker kurera honom härför med druf
medicin, desto förfärligare synes fe
bern glöda och grassera.
Vansinneta furier gripa den ene ef
ter den andre af dessa vattuskräckpa
lienter under deras fin» vin- och
punachkur, så att de blifva förälskade
i drankens magra tvillingsyster hen
nes nåd fru spirituösa och knyta den
intimaste förbindelse med de stora
fyllsvinen.
Etc sådant kom oss snart till mötes,
grymtande öfver att det ej kunde få
något annat sofrum, in det hade bil.
jett för.
"De tänka", sade den arme drinka
ren, som en gang seic bättre dagar,
men då ej hållit sig för god att umgås
med glaset "de tänka, att de ska'
stufva in mig hvar de behaga, men
jag ska' lära dem annat. Jag är ingen
tiggare eller trashank, utan en gentle
man, som rest kring hela verlden och
inte låter mig behandlas som en grön
göling" etc. Naturligtvis vänae man
sig bort från den oresonlige öfverla
stade mannen så fort som möjligt.
Och du skulle hört nej, jag lyckön
skar dig, att du slapp atc höra, huru
han då förföllde än den ene ooh än
den andre med de gröfsta eder och
tillvitelser. Mot en betjent som tydli
gen härstammade från det mörka
Afrika, betedde han sig särdeles oför
skämdt, men denne förblef så lugn
och artig, att det väckte de närståen
des förundran och högaktning.
När så vår på "vindlös sjö" så
sorgligt vidtbereste gentleman för nå
gra Ögonblick hamnade i en mjuk
länstol, somnade han och föll i en hög
på golfvet. Derifrån bortbärs han
och vi sågo hdnom ej vidare. Men för
vårt sinne sväfvade den sorgliga bil
den af dem, som gifva sig ut på upp
täcktsfärder utför floden dryckjom.
Deras farkost strandar på vanärans
blindskär och de krossas mot förderf
vets klippor.
O, att de unge lade sådant afskräc
kande exempel på hlertat, så skulle
de aldrig lägga ut på 'vindlös sjö^.der
o. m. annars oöfvervinneliga kun
gakämpar från Norden dukat nLder
och funnit den nesligaste död i
ölkruset. Eller kan något nesligare
och vämjeligare tänkas, än att en ung
man trvcker glaset till sina läppar för
att kyssa den gamle drinkarens äkta
hälft, fru spirituösa, och bildar svå
gerlag med herr drank ooh fru stank.
Men nu hafva vi så länge ordat om
publikens grofva smak för fint dryck
jom och fina afsmak för groft dryck
jom, att läsaren fått riktigt grundlig
afsmak derför. Godt såt Det var der
han vi ville komma, att smaken för
allt hvad dryckjom heter för alltid
gått förlorad.
Men hur var det med musiken? Jo,
såsom bekant, så bestås passagerarne
på Fall River båtsrne med en fri kon
sert på hvarje resa. Programmet för
aftonen Innehöll bortåt ett dussin oli
ka nummer, en del af dem fulla af
den mest hänförande lyrik eller elegi.
Kom så nr. 8. St. Claus, den mest
realistiska julsoen.mankan tänka sig.
Barnen hördes pf öfva trumpeter och
mungigor ooh piskor ooh hästar, ooh
hvad de allt fått af den frikostiga
gubben med det långa skägget, samt
ropa, prata ooh skratta så som barn
endast kunna göra. under det att nå
gon af de äldre satt vid klaveret ooh
sjöng en julhymn. Nu trängdes alla
omkring kouiertorlet. Få handklapp
ningar ooh
('da
capo" ville det aldrig
blifva någon ända. Be, der bafva vi
publikens smak för musik, tänkte
jag. Hvad vittnar den om? Månne
deroao, att publiken är ett stort barn
eller att det endast Ir julfröjd, som
kan göra den hänförd. Ja, hvan det
vittnar OLQ, lemna vi åt läsarens fina
smak att afgöra. Men, 1 förtroende
sagdt, så smög sig en fruktan 1 vårt
bröst, atb man så utbildat sin smak
för sinlig musik, att den andliga med
sin högre renare njatning ej får det
erkännande, den förtjenar.
Dock, det torde härvidlag g& bra
till sist, såsom det gjorde 1 ett följan
de nummer. Der spelades en skön
melodi, solo om ooh om igen pi olika
instrument såsom fiol, klarlonett ooh
flöjt m. 11. Den förste soloisten spela
de så skröpligt, att det var pinsamt
att höra den andre glorde sin sak nå
got bättre ooh så andan för undan till
dess att det blef förtjmaande, hänfö
rande, sublimt.
Så kom jag till att tänka på de
framsteg vårt folk gjort 1 detta land
te* hor* ddftlaU ädel atrAfraa akall
», 1 **v -v,.
höja s'g mot det sublima, fullkomliga
Med dessa ljufva tankar vilja vi gå
till hvlla ooh drömma oss fram till
Fall River., God nattl
KYRKLIGA NYHETER.^
Pastor A. Jacksons adress KR
numera 776 Sims st. St. Paul.
Pastor W. P. Anderson har af
flyttat till sitt nya verksamhetsfält 1
Proctor Vermont.
Pastor J. L. HafC i Stillwater,
Minn., har biifvit kallad af sv. lutfc
församlingen i Des Moines, Iowa.
Teol studeranden Swan Johnson
har erhållit församllngBkallelse från
sv. lath, församlingen i Woodhull,
Ills.
Pastor G. O. Gustafson har anta
git synodens mlssionsstyrelses kallelsa
till Florida och kommer att begifva
sig dit i början af oktober.
R9d River församling i Kittsoa
county står i begrepp att inreda sin
kyrka. En nybildad syförening arbe
tar med nit och framgång för saken.
I Highland Grove, Minn., har dep
svenska lutherska församlingen insatt
vacisra ändamålsenliga blinkar i sip
kyrka, så att densamma numera rya^
mer omkring 140 åhörare.
—»Tripolis sv. luth. församling 1
Kandiyohi county, Minn., har tiilbygfc
ooh förbättrat sitt pieslhus. Pas|.
J. Alm har återkommit från sin mi^i
sionsreea i Manitoba.
Skollärare August Westlund har
på grund af svag helsa nödgats ned
lägga sitt arbete vid barnhemmet i
Vasa, Minn. W. innehar kallelse
från Vestkusten ooh en från Utah.
Pastor E. Norsen verkar under
innevarande månad pä verkställande
komitens uppdrag i Willmar, Minn.»
och församlingen derstädes har bet
gärt få utgöra ett pastorat tillsam
mans med Mamre Lund.
Minnesota konferensens verk
ställande kömite har kalial past. Hafl
i Stillwater att verka i Winnipeg
Manitoba, och past. J. Lundquist att
verka i kolonierna Nya Stockholm ooh
Nya Scandinavia m. fl. platser.
Teol. studeranden S. N. Beck
man, som under sommarmånaderna
betienat de svenska lutherska försacq,
lingarne i Kittson co., Minn., afreste
föriiden vecka från sitt arbetsfält för
att återupptaga sina studier vid Aug..
Teologiska Seminarium. Före afre
san beredde församlingen i Red River
honom en öfverraskning och öfyer
lemnade vid tillfället en liten nätt
penningesumma till honom.
I Emaus församlingen öster om
Kennedy. Minn., talas allmänt om att
bygga ny kyrka emedan den gamla
visar sig för liten. Kateket Nor borg,
som under tre år betjenat denna för
samling, predikar nu äfven i Salemf.
församlingen, town of Angsburft
Marshall county. Dessa båda för
samlingar komma troligen att utgöra
ett pastorat, Broder Nor borgs arbete
krönes med framgång och han har
tillvunnit sig församlingens odelade
förtroende ooh kärlek.
Pastor J. Alm skrifver om koloni*
en Nva Stockholm i Assiniboia, Can.J
bl. a.: "Det är en förhoppningsful
koloni. Grödan är utomordentligt
vacker. Folket åstundar ifrigt att få
kyrka och pastor. Måtte Herren
snart sända dem en herde! Jag höll
fyra gudstjenster nnder tiden jag var
der, och de syntes med begärlighek
lyssna till det talet om korset. Nät
jag reste från kolonien, mötte jag
waldenströmska predikanten i White
wood, De göra nog hvad de kunna
för att splittra ooh söndra."
En liten skolpilc och herdegosse
som valt det klingande ooh tilldra
gande namnet "Folkvännen" har an
ländt till oss från Moorhead, Minn.
Hans uppträdande är mycket blyg
samt och anspråkslöst, men han synes
hafva klarft fattat sitt uppdrag och
lofvar att blifva en värdefull med
hjelpare både för skolsaken och den
kyrkliga verksamheten inom distrik
tet. Den utkommer månadtligen och
kostar 60 cents om året. Den välkände
S. A. L., pastor S. Udden m. fl. bistå
"Vännen" med hans utrustning och
••Folkvännss tryckförening" sr an
svarig för hela hans tillvaro och upp.
trädande. L. Q. A.
—Efter 20 års vistelse i andra stater
har pastor J. H. Randahl åter bosatt
sig i Minnesota, i hvilken stat han
haft sitt barndomshem. Den 80 aug..
1871 afreste han nemligen från Carver,
Minn., till Psxton, III., för att der»
städes idka studier ooh nu har haa
flyttat från Sioux Falls till Scandiaa
Grove. Efter så många års bortovaro
kändes det naturligtvis underligt för
pastor H. stt återvända till Mina,
Först gästades ett par dagar boa
barndomsvännen rektor Wahlström i
Bt. Peter och sedan mötte försam
lingsborna från Scandian Grove me|
skjuts i St. Peter. Afståndet mellan
dessa platser är omkring tio mil. Helg
församlingen var nu sitt prestfolk ull,
mötes i kyrkan fbr alt sålunda met
gemensam bön helga detta tillfälle.
Sedan en psalm af sjungits, ledde mr^
A. Therson i bön och höll derpå etife
hjertligt välkomsttal. Såsom hjel|
till flvttningsouu kostnaderna öfveifc
lemnades till pastorn $7 0 50. Pastcfv
Randahl uttrvokte sin tacksamhet föf
den uppmuntran församlingen beredi
henom vid inträdet å det nya verkN
samhetsfältet. Derpå begåfvo allé
sig till prostgården, der borden stod»
dukade och gemensam måltid intogs
ntaf medförda förråd. De stycken,
som öfverblefvo, sammanhemtadej|
ooh utgjorde flera korgar fulla. Un^
der sin 88-åriga tillvaro har denna
församling haft blott tre lärare Af
det hjertliga*bemötande, som den no»
varande herden vid sitt inträde flöt
röna, visas tydligt, att Seaadla«
Grove församling omhuldar sina lärai*^
re samt tager den apostoliska regela
(Jfita. lfc 17) såsom ea fclecteaak*
SÉMÅfåirÉi ttii
v J%
V
ti
\,
/, .« ^§1 i
k. 4
'A.
H, "»vi. ..
7 ri «. "i feaftiJ-S-e
å"
Kk'n
&WiJ&