Newspaper Page Text
Hufvudv-~rlc, sft äro dock Outer s I.lttle CARTER MEDICINE CO., Mow York. In oonUsr.ndupta Itself of the body, while tho ball In i h'-' onr presses back The Charles A. Voneler Co., Baltimore, Maryland. 3C'Vo Peter Fahrnoy, 112 S. Hoyno ÅYturao, Cihioago, Z1L Vestibule BÄSTA GROCERIES Pullman Palace Sleeping Cars Fast Dayligt Express Trains, da«ligeri frun Minneapolis 7:15, Pullman Palace Sleeping Cars Pullman Palace Sleeping Cars mel lan Minneapol 8, St. Paul och West Su perior, och Duluth, och Minneapolis St. Paul och Ashland. Pullman Palace Sleeping Cars lan lniluth, Superior, Chippewa 1'alls och Chicago. Reclining Chair Cars on Day Trains mellan Minneapolis St. Puul och Superior, IJ ninth och Ashland. Parlor Cars on Day Trains mellan Förb1lj«ttoch vidnreupplysnlnr»rgl till 160 East Third Street, St. Paul, 13 Nicollet House,Minneapolis* 92 & 94 East 3rd K E S A N A N E 275, 277,279 East 7ih Mrsat, Corner tabai Mreet, St. Flin1, i.'!:. (THE HOSPITAL DRUG STORE,) COE. PINE OCH BEVEWTH STEEETS, BT. PAUT, MINN. Cor. 7th och Pine Streets, ST. PAUL, MINN. Cor. E. 7H Sireet och Bradley, St.Pdnl, Minn. St. Paul, Minn. E. G. GBAW. E. R. BR'STOI- L. F. Grait. BALtAOAY STANDARD POWER & PBK? THE FRANKLIN PRESS. 170 ESast Third Street, Sti Paul, Mina, \n\n |fi I 'I i iSjeitarne från Savoiaks, HISTORISK BERÄTTELSE —A* J. Öi ABERG. (Forta. fr. fOreg. nr.) Men hvar skola vi då finna Hen rik och Michael, utropade Axel och störtade fram till den plats, der de båda vännerna blifvit qvarlemna de. De äro borta, utbrast han och studsade tillbaka ifttet spår efter dem hvarthän har män fört dem! O, den som visste detta! Till Salmis, svarade en matt stämma bredvid ynglingen, och när man vände sig åt det håll, hvarifrån rösten hördes, såg man, hur en så rad jägare med ansträngning reste sig upp bakom spillrorna af en kros sad lavett. Krigarens ögon brunnö af en dyster eld, och hans röst lät, som om den kommit direkt ur graf yen. Generalen hade befallt, att återtåget ånyo skulle börja, sade jägaren med stapplande röst. Det beslöts i ett krigsråd, men icke förr än den' underrättelsen kom," att vi hotades af en rysk styrka från vä gen, som går till Lappo. Då först beslöt sig generalen för att tåga till Salmis, dit han väl hnnnit i taget. Denna underrättelse kom som ett åskslag "öfver åhörårne, och på en lång stund kunde de icke få fram ett enda ord. De betraktade ömsom hvarandra, ömsom den gamle jäga rej^j^om med möda höll sig uppe, ömsom det hemska slagfältet. Hvad de tänkte, bibehöllo de flesta för1 sig Bjelfva den enda, som icke kunde återhålla sina känslor, var Jussi. Jag undrar, hur länge vi måste hålla på med att trafva norrut, brummade han och skakade hufvudet af förtrytelse. Jag tycker, att vi kommit nog långt nu, och vore jag general, skulle jag inte befalla något återtåg, förrän jag finge springa en sam. Den här marschordningen kan jag nu utantill, men det lär väl inte bli bättre för det. Du är inte den enda, som fäller dessa utlåtelser, mumlade Axel, tusen ha samma tankar, -och sam ma ord på läpparne som du, men det tjenar till ingenting, det synes nog. Derefter vände han sig till den gamle jägaren och sade: Har du legat här länge? Ja, fändrik, svarade denne med svag röst, jag blef sårad vid ryssarnes första anfall på bryggan, men lyckades krypa hit och har le gat här alltsedan. Nu är det i rap pet ute med mig, men innan jag dör, vill jag bedja fändriken att framföra min helsning till mina tappra kam rater. Bed Flink, att han tar vård om min lilla dotter, ifall han kom mer undan med lifvit. Min sista ön skan är, att mina kamrater hädanef ter kämpa lika bra som förr.... men .... men, utropade han med an strängning, det vigtigaste glöm de jag att förkunna: Kulneff har va ris här! Här, utropade finnarne med en mun och ryggade tillbaka. Ja, för några minuter sedan. Vårt återtåg är kändt. Jag låg stilla och tyst, när kosackchefen i sälskap med en officer försigtigt när made sig öfver bron och red in hit. Men här dröjde de icke länge, utan skyndade genast tillbaka, och det dröjer nog icke länge, förrän ryska hären intar våra platser. Axel bet ihop tänderna af harm och förtrytelse. Och du har inte sett några af de våra ströfva omkring? Nej, fändrik. Karelska drago nerna lära ha lidit så mycket, att de inte kunde förrätta förposttjensten. Det är vår brist på rytteri, som vi ha att tacka för denna olycka, inföll baronen dystert. Ne]! utropade Axel med vredgad stämma och stampade i marken,— det är inte ensamt bri sten på ett mångtaligt ryttteri, som är skulden härtill det är fältmar skalkens uraktlåtenhet att utdela vapen åt landtfolket. Hade detta -blifvit gjordt, skulle aldrig något sådant inträffat. En redlig finne kan knappt finna ord, nog skarpa, för att tadla detta förfarande. För ut har jag svurit många tysta eder "Öfver befälhafvårens oduglighet, nu lär jag få börja igen. Förbannelse öfver dem, som lemna ett tappert och för sin frihet ifrande folk åt glömskan föraktet skall drabba dem, och det blir i sanning svårt att aftvå sånanä fläckar. Klingspor är en beskedlig mes, som helt och hållet dansar efter kungens pipa. Denne sistnämnde och'hans förrädiska råd gifvare må föraktet drabba! i Ynglingens kinder glödde, och hans bröst höjde sig våldsamt. Du är hård i dina omdömen, inföll baronen mildt och lade sin arm på Axels skuldra.. Axel, kära Axel, tala inte såda :-na hårda och ovänliga ord, hvi 'iskade Ingeborg och såg på ynglin gen med bedjande blickar. Al drig förr har jag sett dig sådan som 'öu.v ."."t'" jag är het, sade Axel och af torkade den svettiga pannan. Men när man ser det land, för hvil ket man strider med sådan glädje som jag och mina kamrater, förrå das bit för bit, kan då en redlig man känna annat än den djupaste harm och förtryselse! Jag vädjar inte si la blott till er, soldater, fortfor han och vände -sig till manskapet, af hvilka några voro sysselsatta med att uderstödja den särade jägaren, som blef svagare med hvarje minut som föi*gick, jag vädjar till hela finska hären, till Adlercreutz, Dö beln, Dunker, Fahlander, Sandels och tusen andra. Hvad tron I de skola svara? Jo, de skola säga det samma som jag, ty de äro redliga och fosterlandsälskande män, och inga lycksökare, som springa i hof vets trappor och glömma, att de ha andra pligter att uppfylla. Axel hade talat helt och hållet af hjertat, och när han slutade, hördes ett bifallande sorl från soldaterna. Tillåt mig att säga några ord till, bad den sårade, Det är inte nog med, att vi ha tågat tillbaka, ryssarne äro också under reträtt. Ja, der ser man följderna af öf verbefälets försumlighet, mumla de Axel med qväfd stämma. Hörde du det af Kulneff sjelf? frågade baronen. Nej, den officer, som var i hans sällskap yttrade det. Ja det är gjordt som gjordt, sade Axel med en dof suck. Nu är det för sent att ändra. Är det så som du, tappre kamrat, säger, då är det inte rådligt för oss att dröja här längre. Vägen till Salmis är gan ska lång, och svår att färdas på till följd af regnet. Men, säg oss hvem, som afhemtade de såradö här inne? Jägaren gjorde en ansträngning för att tala, men sjönk sakta ned i armarne på tvenne soldater. Så för gingo några dystra minuter, hvar under de lefvande fingo åse kamra tens dödskamp. Men i de sista ögon blicken erhöll han liksom nya kraf ter, och med den största ansträng ning frampressade han dessa ord till svar på Axels fråga: Kapten Toll. G-ud ske lof för det, mumla lade baronen och knäppte tillsam mans händerna öfver bröstet, då äro de i säkert förvar. Efter ett hjertligt afsked från den gamle jägaren, som, oaktadt alla uppmaningar, icke kunde förmås att låta föra sig från stället, ty han ville dö, der han kämpat, fortsatte de an dra marschen till Salmis med den största skyndsamhet. XVI. Pappa, pappa, hvilket .förfär ligt dunder, klagade Ingeborg och lutade sitt bleka ansigte mot fadrens. bröst, när muskötsalfvorna och kanondundret från de båda vid Salmis känpande härarne blefvo allt för hörbara. I hvilken ryslig be lägenhet ha vi inte kommit nu! Rundt omkring oss slåss man med den största förbittring och .... Jag är nu temligen van vid detta buller, svarade baronen le ende. Vid Ruona fick jag min första lärdom, hur det går till i en drabbning, och det kan väl hända, att jag i dag får den andra. Hvad säger du! utropade In geborg med förskräckelse och linda de sina armar kring den gamles hals, du vill lemna mig, och du har nyss lofvat att bli hos mig!- Omständigheterna, min dotter, de ställa till mycket krångel ibland, och de kunna äfven nu göra så, att jag blir tvungen, att försvara ditt och mitt lif. Ingeborg ryste vid dessa all varliga ord från den gamles kippar. Hur lugnt var det ej på Gran näs, hviskade hon och betraktade fad ren med kärleksfulla blickar, der visste vi inte af någon sorg, förrän.... Den unga flickan hejdade sig sjelf vid detta sista ord. Förrän löjtnant'Petrowitsch kom dit, fortsatte baronen i stäl let. Han var vår onda genius, min dotter, men vi skola innerligen hoppas, att han ej vidare skall kun na förfölja oss. Gud gifve du sade sann t! Men jag är så orolig i vissa ögonblick jag försöker väl att jaga boi denna oro, men snart kommer den tillbaka och då häftigare'. Endast dyningar från de för flutna dagarne, inföll baronen och smekte dottrens kinder. Nu äro vi i fullkomlig säkerhet ingen skall kunna föra oss härifrån. Men, att inte Axel kommer tillbaka, såsom han lofvade, hvi skade den unga flickan, i det en fin rodnad spred sig öfver hennes kin der, han skulle ju bara gå ut för att visitera posterna här nere vid stranden. Den gamle svarade icke, utan vän de sig bort, och en djup suck arbe tade sig fram ur hans bröst. Han qväfde sucken, så att Inge borg icke skulle höra den. Men qvinnans ögon äro skarpa. Inge borg såg, att fadrens bröst höjde sig mer än vanligt, och hon anade genast orsaken. Du suckar, fader, sade hon och trädde blygt intill den gamles sida, du har något på hjertat, som du inte vill ut med! Säg mig, hvad det är, fader? Ingenting, min dotter, svarade den gamle-och slöt Ingeborg i sina armar. Jag betraktade endast sjön, som synes der borta. Se, huru lugn den ligger ingen vind-krusar dess yta. Men när stormen kom mer, då svalla vågorna högt och frä sa med hiskeligt dån, liksom i^cär gården vid Grannäs. Sådant är vårt lif den ena stunden lungt och frid JK fullt såsom denna sjö, den andra mi nuten deremot såsom hafvet under storm. Jag kunde ej hålla suoken tillbaka, när jag tänkte derpå. Men på stormen följer ju också lugn, hviskade den unga flickan och gömde sitt hufvud vid fadrens bröst, det har du sagt mig många gånger. P& stormen följer ju också lugn, upprepade baronen tank fullt. Gud gifve att lugnet blefve vår lott efter dessa stormiga dagar! Dessa sista ord hade knappt blif vit utsagda, förr än Axel störtade in svettig och dammig. Min Gud, Axel! utropade Ingeborg och sprang emot ynglin gen, hvar har du varit? I striden, min vackra kusin, skämtade han och fattade Ingeborgs båda händer, dem han örat tryckte. Ryssarne äro tillbakakastade, och värt artilleri på sandåsen spelar en oändligt vacker melodi, tycker du inte det, fortfor han och betrak tade småleende Ingeborgs rodnande anlete. Fy, att skämta med sådant! utropade flickan och. drog tillbaka sina händer med en liten knyck på nacken. —Jag trodde aldrig, att du skulle vara så blodtörstig, att.... Blodtörstig, afbröt Axel och tog ett steg tillbaka. Jag är inte blodtörstig, men jag och hvarje red lig finne med mig önskar moskovi terna så mycket stryk de kunna få. Du må tro, Ingeborg, att det går gladt till derute, fortfor han, i det hans vackra ögon glänste, mina jägare skjuta med en snabbhet, som förvånar till och med mig, som kän ner till deras färdighet. Jussi skju ter och brummar öfver, att han inte har Matti vid sin sida. Husch,hvad grönrockarne ha brådtom att komma undan från det ena trädet till det andra, så snart de bara se våra tschakåer sticka fram. Och kosac kerna, skall du tro, de ha nog att göra med dragonerna och svenskar ne. Vid fältvakten på vägen till Lintulaks, der öfverstelöjtnant Ad lercreutz förde befälet, har striden varit färfärlig. Jag hörde det af en karelsk jägare, som inte ,vek förr, än han erhållit åtta sår. Adlercreutz var nära att bli tagen. Generalen! utropade baronen och Ingeborg på en gång. Ja, just generalen. Han-var som vanligt midt i värsta elden, men undkom ändå lyckligt. Nu är han lika munter och läugtar bara efter, att dusten skall börja igen. Huru länge stannar du hos oss? frågade Ingeborg och betraktade ynglingen med vemodiga blickar. Då försvann med ens det skämt samma ur hans anlete han for med handen öfver den höga pannan och sade, i det han ånyo fattade'Inge borgs händer: Pligten kallar mig, jag får inte dröja länge. Hur länge? hviskade Inge borg rodnande. Baronen hade ställt sig vid det fönster, som vette åt norr. Han var sä försjunken i sina tankai*, att han alldeles glömde bort Axel och Inge borg, som stodo på motsatta sidan af rummet. Hur länge? hviskade Inge borgännuen gång och besvarade Axels eldiga handtryckning. Till dess jag hinner uträtta det ta äi'ende, svarade han med vibre rande stämma, och innan Ingeborg visste ordet af, brann en glödande kyss på hennes läppar. Sådan var den unge krigarens kär leksförklaring. Den var kort och rakt på saken. Mänga ord talades icke mellan de älskande de hade nog af att betrak ta hvarandra. Under ett sådant ganska långvarigt betraktande var det, som baronen ljudlöst väude sig om. Han tycktes icke bli det ringa ste förvånad öfver den syn, som nu tedde sig för hans blickar, ty ett värmt och belåtet leende krusade hans läpvar. Varsamt smög han sig fram på tåspetsarne till de båda lyckliga, som hvarken hörde eller sågo någonting, och lade, efter ett kort betänkande sin hand pä Axels skuldra, i det han sade: Du har krigartagen i dig, mär ker jag. Med ett lätt utrop slet sig Inge-! borg ur Axels famn och skyndade till fadren, som skrattande fortfor: Och du har brådtom att fånga den raske krigaren, ser jag. Nåja, det-är ju bäst, som det är, då skall han åtminstone akta sig för att bli tagen af någon annan. Se så, upp med hufvudet, flicka, utbrast den gamle, när Ingeborg envist gömde sitt bildsköna ansigte vid fadrens bröst, du blyges väl inte för den brudgurg du valt? Blyges, upprepade Ingeborg och upplyfte det af en skär rodnad öfverhöljda ansigtet, hvarför skul le jag blygas? Se så, se så! inga tvistefrön landsmän emellan, utbrast baro nen och lade Ingeborgs hand i Axels. Mellan er skall det åtminstone bli fred, så länge jag lefver och är skil jedomare. Gud välsigne er. Inte kunde jag ana, när jag bortfördes från Grannäs, att Ingeborg skulle bli en ung fästmö, och det till och med under pågående drabbning. Men det sker så mycket här i verl den, som ingen kan förutse. Här har du henne, pojke! Bevara skat ten, ty den är dyrbar, och vårda den såsom ditt skönaste smycke. Hon skall elda dig i striderna, och trösta A A E N U N S A E N É N 6 A I 1 8 9 2 dig under motgångarne. Jag skulle vilja, att hedersgubben, din far,vore här nu men det gör ju ingentiug, ögonblicket är lika högtidligt. Jag vill ej hålla min lycka hem lig! utropade Axel och stötte upp en dörr, som ledde till ett mindre rum. Mina vänner måste deltaga i min glädje. Med dessa ord slingrade han ena armen kriug Ingeborgs midja, och trädde in i det lilla rummet. På hvar sin bädd lågo Matti och löjtnan ten Henrik deremot stod vid ett fönster, som vette åt norr, och små svor öfver, att han icke kunde få deltaga i striderna. Vid Axels in trädande vände han sig hastigt om och utropade: Lyckliga ost, som får sl&ss i dag ack, om.... Här afbröt han. sjelf sina ord, ty då som först varseblef han den blygt rodnande Ingeborg. Han gjorde en artig bugning för den unga flickan och ämnade uttömma sig i ursäkter, då Axel sade: Här får jag föreställa eder min fästmö jag fick henne just nu.. .. Och släpper henne förmodligen inte så lätt, som du tick henne, inföll löjtnanten småleende. Var säker på det, sade baro nen, som nu blef synlig. Har den krabaten en gång väl fått tag, så släpper han inte så lätt. Sådan var hans far Axel brås på släkten, och det är ju inte något ondt deruti. Då en stund derefter fändrik Silf versvan och kapten Toll också infun no sig, blef samtalet, oaktadt hvar och en hade att tänka på den stun dande striden, lififgt och otvunget. Isynnerhet undfägnade kaptenen sina uppmärksamma åhörare med be rättelser från den tid, då han och Silf vers van, tillika med flera andra behjertade och fosterlandet tillgifna män, som hörde till Adlercreutzska regementet, hvilket var förlagdt på Sveaborg, flydde ur ryska fången skapen, när de, oaktadt do genom kapitulationen tillätos att vars tan na i Finland, det oaktadt fördes inåt Ryssland. Kaptenen talade med känsla, och ofta förkunnade korta utrop från åhörarne, att de voro in tresserade af de lifligaskildringarne. Så förflöto korta minuter, under hvilka striden upphört liksom af en gemensam öfverenskommelse. Men vid tvåtiden förkunnade larmtrum morna, att de spridda soldaterna åter skulle samlas under sina fanor. (Forts, och slut i nästa nr.) $ im ligor, sto ff01" Nervö* hufvudvRrk och lindra alla de pl&a li&rrCru a£ c.tt galltjiskt tillstånd 8'®^ met, FiY'om Svindel, ÅcUcK ^dinnighct^Plaj s efter mftki.lcn, Sinilrtor i sia deras stOr.ua framgång Imr o. s. v. Oaktadt arit 1 att kurera 1 atl Pills lil-.n värdefulla mot Wr toppninjr, i värk, skulle de vr.ra nAsUm c.skattbnra för dem, tiorn U la af denna plAgN iv.a»a äko...ma okb ivcklifftvis slutar deras god -.U icke bill och de. sntn en iörEÖIta den, *:.• !a finna dss«n snia piller värdefulla pft. ft linlr.f.a altt, aft de cj skola piller "ilia v i "nutvud- o.t rn'msret lifs förbannel^, a-.t vi hflr «»tta v&r ftOrsla to):hct. i 'Ji:ss botarvlt. Våra piller bota 'åen, andras .-rra det fj. ., -ri'-r's I.ittl. Liver I'i!!s!lro mycketsnift och r.rvcket !ftt«* alt tas». Kttcllor tvftpiller utpOra a dos c. »e Sto strSnsfi vc:etabih/,ka och xor- orsaxa cj knep ll--r våklfnm affC 'i:•£, u'.mi he haca genom sin milda verk. n alla som ii-:. I flunkor ii 35 cents .em för Ji. .. lljas tivcralit-ä apoteken eller ock aftndaa dc med posten. Ut0tPI!!er. im ty!?- WEYfciANS ät" deu biista, den iu" fullkomligt mogen innan den utlemnas till 4 konsumenter. snus, lik som starkt vin boliöfver tid för att mogna. Rå, snus liksom grön 2 frugt ur farlig och bör undvikas. Wcymnns K»i»onhamtis Snus är beredd af den bästa to- bak som odlas, den är i alla af se enden garanterad. Ett pounda krus med obrutet sigill rekom i menderas. Be till att ni Kr "Weymans^ Copenhagen. Akta er för' efter härmningar och blandad snus. OÄYG' -TKBÅL. THIS MNEW TRUSS •5tinSf 1' 0,e8 wlth y 4 1 1Sj\ w*"-' TRO PFEN Det gnmln tvsim BLODB ENTItf GS MEDLET mot alla blod sjukdomar, mng-ooh lover* sjukdomar, dyspepsia, luifvudvilrl* och svindel. Pris 50 cents. På allfc aprttck. BRUST THEÉ Mot alla sjukdomar i Bröst, Lunger och Strupe. Endasti original-paketer. Pris 35c. Kan kBpas å alla apotei skickas äfven utan vidare kostnad om anglfna belopp bit in sändes. Adress: oe.PETEes s» är ett af nutidens bästa läkemedel. Det drifver sjukdomsfröna ut ur krop pen, medför god aptit och styrkande sömn och sätter alla organer I full komligt arbetsdugligt skick. Medicinen är sammansatt af 38 olikabe atindsdelar, vfisentligen frfln växtriket, och don har varit känd och brukad i öfver hundra &r. Den anvandes medator fram rång i de flesta af de i det dagliga lifvet .örokommando sjukdomsfall, eamt i sjuk domar som hafva sin härledning i dåligt blod, säsom: Förstoppning, Hufvud värk, Lsfvorlidande, Gallfeber, Gulsot, Rsumatlsm, Gikt, Vatten sot, Dyspepsl, D&llg matsmältning, Förkyl* ning, Rcson, Finnar, Froisa och Febsr, Körtolsjuka, Skorf, Skabb, Mask, Ringormar, Bölder, Utslag, KrKftartadc utvftxtor, VHrk och o8r, Smärtor I bonsystcmct, Afmogring, Fruntlmnierssjukdomar, Kraftlöshet, Bronchi* lis, Njurlidande, Mosolingan, Ryggsmärtor, Svindelfikommor, o. a. v. Bkullo cln lidanf en aJlor annan »f nftnjd» elnlt* domftr bör dn pröfva KUNIKO. roeh IndtllR» till, att dn får dSn vovkljca !(IIP,IK0 och |cjt« "uA« got nom ilrlikn^ft brV i»ljer "rxknm* detnsmwa,' »jcri var KÄker pA, ntt du l»r S"ct«T* KOJS?.!3XO. Denne BfUjn.i Inko |ift Apoteken, utan blott hos lokaln a^nntor. Om (lot Icke skull* bo ji^gou HÄilan 1 din närhet, Bd till#krlf v'AV"\ fOt- Mi-SOi? I-iver da bota och hindra dcnn:i bc-vflrligu ft komma, medan de äfvun motverka illn oordningar magen, stimulera lcfvcrn «ch regulcra indi» vorna. Älven om de endast botade !arra for 11 Men lör all kunna hurra bra Ltelmlves geda lungor o- cod hclsn. Kör nit l'agod iiolsa, (»lingua vitl bakninir nf brörl SStrenskt RÅ^mjlöl nom tillvcrkn» nf J. G. I!oso i M.irine Millo. Del »ii mycket efterfrågade hvete» niiölet af min tillverkning torde icke glömmas. för- oeh "General Merchandise" alltid pft lo* ger till bilii:nFc pri«er. FARMPRO DUKTER uppköpen eller gfire ulbyto ma varor i butiken, lnsiintl orders till J. O S E Marine Mills, Minn• th sorg-fullt. 'iiu-iis, förande do uiniärkta, uitd gasbelysuinj för.-ed* da Pullman och Wagners sofvagnar.mel lan Minneapolis, St. Paul och Milwau kee och Chicago dagligen, afgäende tn'ui WinneapollK 0:50 e. in.. St. Paul 7 8U e. in., ocli anlända Chicago 9:00 f. m.. och st&i förbindelse med alla tåg till östern och södern. 7:60 f. m. till Milwaukee o Ch eago, och anlända Chicago 9:35 o. m„ och står i förbindelse med alla tSg österut. v aficll bt.I\'t il mel lan Minneapolis, St. Paul ,cli Oim.ha, via Sioux City, ocli mellan Minneapolis, St. Paul. Kansas City, via Sioux Cily och Council Bluffs. mel lan Minneapolis, St. Paul och Tracy,och mellan Minneapolis, St. Paul och Sioux City. Minneapolis, St. Paul och Sioux City. DENNA LINIE DA NI RESA. TA6 (rent from ail cupsUap®, v/itli 8e!f- the eller skrlf till T. W. TEASDALE, Tr^o 4 I Generftl %i&%.(,''ts''? S j^S»* 'iF^frr^^T" ^^is^^T5,37w,Fw':t'~"==TO==j^^.st ålfll å & 'Srf'.' -1 v rs I mel ¥rS6TVPrA*gUrL.*NIM,LU. y I tfcf u •M $$ mJi N mm.J". Véå ^a^v-r Ml fel v# SVENSKA BITRÄDEN FINNES. Stor försäljning af vår-varor. Vi up2vi«a tio* flnuste- ui caf of vur-ylivrrockar i ofittlett. Jail nynntrhel i vflra $12 ytterrockar. Dvsna mm/t icke crMl la» näf/onsttklt s till samma iilwntlc, qvrilltten tiv lika tnnl dr yt terrockar, som i a ntt ra Im'iker stil jo# tiff mellan t.V\ $1H. Fl skryta icke utan qifva eder fakta. Värt fia'1iear/einent iir miickct fint, och vi uppvisa /lera olika, sorter än miyon bullie i Ktadett. fflihn ef värt liavn aepart*ment, hvilket är (lättrc form un ntlrfntY* sin, och stor Jtartfain kan öras tier. Vi inbfmta der alt in*]» kic ra våra varor innan ni köper annorstädes ERZ SVENSKA* MOTII u a s I I fj Stc, Sftsom ett första klassens apothek rekommendera1* detta i land-in inn n v.ih i.li ga Utanke. ltecepter expedieras af erfarna apntlieknre med omsorg och ino' /r as iivaii lid som helst pfl dygnet. Alla slnt" svenska mediciner äro att tlllgtt. Mftlareiiuger. fernissa. i'öns!terglaft in. m. ständigt pil lager, Ik'stiiliningar iriln landsorten expe.lieras ferint ocli noggrunt. Siirskild uppniiiricsnmliel böi- fil-1 tis vid prof. Slocklon's Hiiir '.'.uiic sfisor- varande det erkiindt biista medel för all hindra lifhei, (alla nf, som ock att befordra harviixtpp. JOELM BODIS CO N11A1) tF ISCII EI!, Säljer Koks-Slovar ocli Ranges, Bleckvaror, Verktyg, Oljor, Borstar ocli Glas, iifven Is-Bkåp, Ice Creaih Freezers, Gasolin-stovar, tradgärdsslangar och gritsklippningsraaskiner.alla af bästa qvalitet och till lägsta priser, llcpareringar verkställes om o i U 1 "iha'M/ 'M %P .1$ ii $y» 11st éA i» W rf? ii* Det finaste tejer af Pianos, 0 soaiiens, åaslas. Läp priser. 1 kor latta. Oe! bästa af aiSting sti ESI sikvåjg, Itoik-slp'ten, Basl-iässler. Musikvaror alla 5 V Pf jf i!»} J» GfiRBSTERSS. 03 W Vm SS# 9 'Vi* i Mitt. e.lt'nttnta hösttagcr af SKODON —FÖ It Damer, Herrar och Barn bar nu inkommit och säljes som vanligt till Hignta priser. Välkommen, till dtn, nya butiken» S. J. ELMQUIST, 229 E. 7th St., St. Paul, Minn, 5T5?"Orders frän landsorten ttnvkas och expediera» skyndsamt och omsorgäiulit. 477 It. 7th Street, bt. Paul, Minn., S ii I-JA. WINDMILLS, VÄDBtaPUMPA Brunnar borras p\ bestulining. Cis'.c:u-*,utt: J©rn- och trftpnmpar, rörledningar af jerii elir Tubuiar bninnsredskaper af alla slag. 1'KUMivr hackel8!,m{i:k'n i^r, ..jrt) slangar peh remmar. Uppdrag trän lande! em.'1. a Alla artiklar Wr tiljas till lägsta Jpris och garanterar. Ökrif etlet kotalog. N/inni denna i i BOKTRYCKARE OpH FÖRLÄGG ARB. Bok- och Accldens-tryckning på Svenska, Engelska och A. F. OSTEULINI, en* Mantfr* H, '•«(S lisJ h?gtiH5ar. 8allredka i.