OCR Interpretation


Skaffaren. (St. Paul, Minn. ;) 1885-1895, June 22, 1892, Image 4

Image and text provided by Minnesota Historical Society; Saint Paul, MN

Persistent link: https://chroniclingamerica.loc.gov/lccn/sn90059655/1892-06-22/ed-1/seq-4/

What is OCR?


Thumbnail for

187 E. 7th St., St. Paul, Minn.
Entered at the Pott Office at St. Paul,
Zlir.iu. !.s
fccond
class matter.
Anti-option lagen.
S K A A E N O N S A E N E N 2 2 U N I 1 8 9 2
Tal hållot iafslntninjrsdag-on vid Gustavus
i Adolplius
PETERCollege1892
Defective

61
Hi
II
I
i
fe
1
1ÄFFA1EN»
UTGIFVES
HVARJE ONSDAQ,
i
8T. PAUL, MINK.
—AI—
SkaffarenPublishingCo.
RENTJM EK AT IONSVILKOK:
Ett är i förskott (1.50.
Ett ftr pä, kredit 2.00.
Sex mftnader 1.00.
Tro m&nader .80,
Ettär tillSvérl*e 2.00.
Sex månader till 1.23.
1 dossa priser är postarvodet I oberäknad t.
Till pronumerantsatnlare. som insända be
talning-för SKATFAUKN, lemnas liberal ra
batt.
Pronumeratlonsmcdlon böra helst sHndas
I rog'lstreradt bref.Post- eller Express Money,
Orders under adress
S K A A E N
Trots flera hämmande inflytelser
påstår handelsagcnturen R. G. Duu
& wuiup. i New York, att affärsställ
i i iande'- ur bättre tin vid
motsvarande tid förlidet år. De hör
bara klagomålen komma från affärs
män, som gjort stora förberedelser
för en förökad affärsverksamhet,
och. dymedelst, satt sig i för stora
utgifter. Utsigterna kunna fortfa
rande betraktas som god?.i och böra
tillfredsställa all», .som icke gjort
för stora .förhoppningar- .tivete
marknaden fortfar emellertid att
visa en vikande tendeus med fallan
de priser, till följd af inlupna rap
porter öm en riklig tillförsel. Sam
ma förhållaudo rader å mjölmarkna
den.
Sällan har något nationalkonvent
följts med sådan uppmärksamhet i
Europa, som det senaste i Minnea
polis. I England, Frankrike och
Tj'skland räknade man allmänt på
Blaines nomination, icke endast der
för att,han ei'kännes såsom en stor
statsman, 'som gjort sitt land ovär
derliga tjenster, utan mera derför
att man hoppades, om Blaine blef
vald, att få en bresch i McKinley
lagen. I Europa sympatiserar man
allmänt med demokraterna, och
ehuru man gifver president Harri
son och mr. Reid allt erkännande,
försöker man icke dölja att man ön
skar deras nederlag vid november
valen. För europeiska intressen i
Amerika, säger Hör sen Courrier, be
tyder det icke något godt, att Mc
Kinley understödde Harrisons kan
didatur, och derföre är det natur
ligt, att våra sympatier äro för Cle
veland. Som väl är inverka euro
peiska sympatier föga på valen i
Amerika.
De politiska dyningarne från na
tionalkonventet hafva så småningom
lagt sig, men det oskick, som, i form
af ett infernaliskt ovuseu, gjorde sig
gällande under konventets sessio
ner, har den sansade åhöraren och
åskådaren svårt att frigöra sig från.
Man kan knappast tänka sig ett
större religionshån, än då en folk
skara uppgående till flera tusen ut
far i de vildaste orgier ined omensk
liga tjut och råa skrän, omedelbart
efter det den fungerande kaplanen
bönfaliit till Gud och anropat om
hans nåd för förhandlingarnes föran
de i lugn och frid. Dylika demon
strationer, satta i gång af personer,
som ingen rösträtt hafva i konven
tet, är minst sagdt beklagliga förte
elser, som ju förr desto bättre borde
förbjudas. Endast de valda delega
terna hafva rätt till opposition i ett
konvent, men åhörareskarau icke, ty
det är delegaterna och icke åhörar
ne, som skola diktera konventets be
slut.
Två teirritorier,, Arizön^ och Mexi
co, klappa på kongressens dörr för
att få inträde i Unionen. Saken
har redan kommit så långt, att re
presen tanthuset antagit ett förslag
i derma rigtning, men vi hoppas att
det stannar dervid. Det är nemli
gen föga troligt, att Senaten går in
på förslaget. Att berörde territor
rier icke äro mogna för sjelfstyrelse
eller hafva för statsrättigheter er
forderliga qvalifikationer, framgår
af flera skäl. Visserligen äro terri
torierna, hvad arealen beträffar sto
ra nog för att blifva stater, men de
ras innebyggareantal är ringa i pro
"jportion till denna areal. Arizona
pmfattar 113,000 och New Mexico
,122,000 qvadratmil, medan Arizona
endast har 59,720 innebyggare och
New Mexico 153,593. Utsigterna
till en förökning af befolkningen i
dessa territorier äro ganska ringa.
Arizonas innebyggareintal har till
^ch med sedan 1880 fallit med 2,000.
i jl detta hänseende är New-Mexico
Åv.
bättre lottad. Sedan 1880 har nem
ligen befolkningen ökats med 20,000,
men jemförd med den stora tillväx
ten i de norra territorierna, som se
nast upptogos till stater i Unionen,
står New Mexico långt tillbaka. Or
saken härtill är territoriernas ofrukt
barhet. I Arizona är nederbörden
så ringa, att jordbruk endast med.
fördel kan bedrifvas i AUuvial-dalen,
och icke ens der, utan medelst arti
fieiel bevattning. Kreatursafveln
kay heller icke med fördel drifvas i
stort, och så är bergshanteringen
ganska osäker. I New Mexico är
förhållandet föga bättre. Territori
et ligger i genomsnitt 6,000 fot öf
ver hafsytan, men jordbruk kan en
dast bedrifvas i vissa fruktbara dal
gångar, och endast med tillhjelp af
irrigation. Kreatursafve11 lönar
sig deremot bättra i New Mexico än
i Arizona. Det värsta är dock, att
den öfvervägaude delen af befolknin
gen utgöres af spaniorer och mexi
kaner, en omständighet, som långt
ifrån talar till fördel för nämde ter
ritoriers upptagande i staternas led.
De ål' kongressmån Hatch* från
Missouri iabragta* Ahti-Option-bil
len, har af representanthuset anta
gits, och då detta lagförslag* sär
skildt för landets farmare är af stort
intresse, vilja vi angifva dess inne
börd.
Förslagets två första paragrafer
förklara, hvad som menas med
4"köp
på option'' och fingerad leverans.
Förbudet mot
4'option-köp''
angår
följande varor: bomull, spanmål af
alla slag, gräsfrö, linfrö, samt fläsk
varor. I en paragraf bestämmes
det, att ''option-' i vissa fall är til
låten mot en license af $1,000 och en
skatt af 5 cents pjr pund å bomull,
humle Och fläskvaror, samt 20 cents
per bushel å spanmål.
Lagen förbjuder icke köp och för
säljning på, leverans, endast säljaren
bevisligen här varan på hand och
det är köparens afsigt att. mottaga
den på utsatt tid. Afsigten med
lagförslaget är Synbarligen att sätta
en grans för den "option handel'',
som egentligen endast är ett vad om
priset till en bestämd dato. Största
delen af .de span malsspekulationer,
som göras på landets börser, äro af
denna beskaffenhet, och flertalet af
dessa spekulanter ha aldrig haft en
bushel ve te eller ett pund bomull i
sin ego, meu ändå hafva de under
årets loppschackrat med varor, upp
gående till värde af många inilliouer
dollars. Genom s. k. mäklare öfver
talas ofta. förmögna personer på
landsorten att spekulera pä börsen,
men a£ lätt förklarliga skäl förlora
de i regeln mera än de vinna.
På detta sätf har Board of Trade i
flfera fall bl if vit en institution för be
drägeri och svindel, i. vissa afseen
den värre än Louisiana lotteriet.
Harmen häröfver väck le liera af vå
ra lagstiftare i kongresseu till be
sinning, som.till slut fick s-in yttring
i Hatch-billen. Huruvida förslaget
går igenom i Senaten, står i vida fäl
tet, då det icke har så, få motstån
dare.
På samma sätt som Louisiana lot
teriet hade många försvarare,, så fin
nes det, såväl i städerna som på
landsbygden, personer, som påstå,
att börsspekulationen är handelns
lifsåder. De trösta sig med, att om
Hatch-billen blifver lag, skola nog
spekulanterna veta att på något sätt
kringgå densamma,så att den^endast
blir en död bokstaf.
För någon tid sedan sades det of
fentligt, att börsspekulationen i för
ening med elevator-ringarne och de
ras agenter under förliden vinter
höllo priserna på hvete 30 cents läg
re per bushel, än hvad de annars
skulle varit. Härom kunna menin
garne vara delade, ty JLfven andra
orsaker medverkade till prisfallet,
men säkert är, att det är kapitalet
som genom börsen och jernvägarne
bestämmer, huru mycket farmarne
skola hafva för sina produkter. Far
marne i Nordvestern äro allmänt i
favör af.att en gräns sättes för spe
kulationssvindeln med deras produk
ter, och derför skulle de gerrm se att
Hatch-billen blef lag. Den af kapi
talmagten aflönade pressen skildrar
Hatch-billen såsom ett oförsvarligt
ingrepp i handelsfriheten.
Betecknande är hvad Henderson
från Iowa sade under det biilen de
batterades i representanthuset'Det
ta är en kamp mellan kapitalmag
ten och producenterna i landet. Kon
gressen har krossat Louisiana-lot
teriet, hvars offer frivilligt läto sig
bedragas, men skola vi nu neka till
att utrota ett ondt,som kräfver ofri
villiga offer, hvilka protestera mot
oskickot." Nu är det ju tydligt att
börsmagnaterna och jern vägsbolagen
hafva djupa försänkningar iSenaten,
och derföre är det tvifvelaktigt om
billen blir lag, men skulle Senaten
gå in på förslaget, hysa vi inl^t tvif
v.el, utan att presidenten sanktione
rar detsamma.
Kongressen.
SENATEN. Senaten har företagit
några förändringar i representant
husets bill om bevillning till floder
och hamnar, hvarför frågan blifvit
hänvist till behandling i en mäk
lingskomité, bestående af tre pned
lemmar från hvardera af de båda
Husen. Under en hel veckas tid
voro senatens medlemmar frånva
rande från sessionerna i så stort an
tal, att några beslut icke kunde fat
tas. Så hände det en dag att af 88
medlemmar endast 30 voro närva
rande. Häraf begagnade sig demo
kraterna för att i ostörd ro få fram
lägga sin visdom. Så åtog sig mr.
Vest af Missouri att underhålla sina
kolleger med tal om finanser och ta
riffen. Jag har ingen tro på fri silf
vermyntning, sade han. och villder
före råda till, att tariffreform blir
gjort till ett ledande spörsmål under
den förestående valkampanjen. ^De
mokraterna, sade Vest, vunno på
Free Trade-plankan 1890. och detta
kommer äfven att ske 1892. Mr.
Blaine är geiiom sin reciprocitet en
frihandelsman med begränsning,mén
steget bör tagas fullt ut och rent
flagg bör visas. De tillstädesvaran
de senatorerna hörde på Vest utan
att motsäga honom. Senaten un
derrättades om representanten
Stockhouses död, och utsåg v. presi
denten senatorerna Butler, Kyle,
White, Gallinger och Allen som ko
mité att representera senaten vid
begraf ningen.
REPRESENTANTHUSET. Huset an
tog Hatchs anti-option bill, som för
bjuder spekulation i futures eller op
tion. Flera talare uppträdde emot
förslaget, men det gick igenom med
stor majoritet. Förslaget om be
villning af $50,000 till en piedestal
för ett monument åt general Sher
mau, blef antaget. Äfven blef för
slaget att upptaga New Mexico som
stat i Unionen antaget. Ett liknan
de förslag antogs med hänsyn till
territoriet Arizona. Förslag väck
tes om kongressens ajournering den
4 juli, Efter det de tomma plat
ser, som under en veckas tid före
kommit å republikanska sidan, bör
jade fyllas, upptogos förhandlingar
ne med mera ordning. Talmannen
förelade representanthuset ett bref
från finansministern, livari en be
villning af $250,000 äskades för att
träffa förberedelser till skydd för
tullinkomsterna, rörande införda va
ror för verldsutställningen. På
förslag af Peels från Arkansas an
togs en bill, som förlänar indianbarn
medborgarerätt vid 21 års ålder, så
vida de under 10 år besökt indian
skolorntf. Förslaget att förläna
staten Minnesota vissa ländet-iér i
St. Cloud och Grookston för pårkän
damål, blef antaget. Likaled.es en
bill för skyddandet af settliugsrät
ten, då två eller flei*a personer slå
sig ned på samma stycke land.
Förslaget om fastställandet af gräns
linjen mellan regeringsländerierna
och Pittsburg, Fort Wayne & Chica
go banans land, blef antaget. G.
D. Tillman af S. Carolina tillkänna
gaf att representanten från 6te S.
Carolina distriktet E. T. Stock house
plötsligt aflidit. Talmannen utsåg
en speciel komité för att ledsaga li
ket till Little Rock i S. Carolina.
Tvlfvel om hvitbetodlingen i
Amerika.
Amerikanske generalkonsuln i
Frankfurt .am Main, mr. Mason, har
insändt till utrikesdepartementet en
intressant om än delvis ensidig be
rättelse, i hvilken han behandlar frå
gan om, under närvarande förhållan
den det kan löna sig i Förenta Sta
terna att odla hvitbetor och deraf
producera socker, trots den tillta
gande konkurrensen med andra län
der.
Vid odlingen af hvitbetor, säger
mr. Mason, komma isynnerhet två
omständigheter under arbetet i be
traktande, nemligen: lältets renhåll
ning från ogräs under våren och
sommaren och bergningen af den
mogna frukten. Detta arbete kostar
betydligt mera i förenta Staterna än
i Frankrike, Tyskland, Ryssland el
ler Österrike, men å andra sidan är
landet fruktbarare och billigare i
Förenta Staterna än i Europa, hvar
till äfven förtjenar anföras, att den
amerikauska regeringen gifver pro
ducenterna en premie af 2 cents per
pund för allt i landet tillverkadt soc
ker, antingen det förbrukas hemma
eller exporteras.
•y'w'W'wftis
Nu blir frågan: Kunna dessa för
delar uppvägas af den lågä arbetslö
nen i Europa, som varierar från 25
till 50 cents per dag? Framstående
nationalekonomer i Frankrike och
Tyskland hafva studerat denna frå
ga, men kommit till skilda menin
gar, antingen den amerikanske eller
den europeiske sockerproducenten
skall undér konkurrensen komma att
draga det kortaste strået.
Mr. Mason visar att. den med hvit
betor planterade arealen i Frankri
ke förökats med 43 procent under de
sista tre åren, i Tyskland med 27
Qch i Österrike med 174 procent. Om
icke missväxt inträffat 1891, och
Förenta Staterna icke upphäft tul
len på socker, hade en panik varit
oundviklig. Man antager att i år
komma tre femtedelar af i Enropa
pröduceradt socker att utföras, och
i så fall komma sockerpremierna an
tagligen att afskaffas eller åtminsto
ne reduce.ras.
Mr. Mason tviflar på att den ame
rikanska sockerproduktionen skall
kunna löna sig, men tröstar sig med
att om fcvitbetsoekér-produktiönen
i längdjsn^tcke blir lönähde, är det en
lätt safe ,att upphöra dermed och
bruka jorden för annat ändamål. De
firmor 'ödi affärsmän som anlägt
stora fabriker för -tillverkning af
1 1
o
hvitbet-sopker och förpligtat sig att
under vissa år betala ett bestämdt
pris för hvitbetor, hafva, enligt mr.
Masons förmenande, utsatt sig för
stor fara att göra förluster.
Med all respekt för mr. Masons
iakttagelser o'ch derpå grundade be
rättelse, tro vi dock att han ser sa
ken alltför mycket genom europei
ska glasögon och för litet fäster sig
vid hvad som redatl gjorts här i lan
det för denna industri. Odlingen af
hvitbetor på åtskilliga ställ ..i, i lan
det har utfallit särdeles tillfredsstäl
lande, likasom de anlagda sockerfa
brikerna i Nebraska och California
motsvaraträkning, trots det, att de
tidtals haft. brist på råvara. Om ep-'
dast odlingeA af hvitbetor omfattas,
med förtroende af våra farmarp*.
kunna vi icke se någrä hinder, hvar
för icke denna industri skall kunna
löna sig lika väl i Amerika sota i Eu
ropa. •.. |f
O IB U S.
Det älr ej sfiprdt,. att hvad som införes
DER
UN­
denra afd^lniugr.alltld öfverensstltmmcr
med redaktionens asiater: "Omnibus", bc-
T.YDM*"F'ir-ul:A".
oiri» allmänheten inbjudes
att j)A ott stiidadt sätt i denna, tidning utby
ta tankar i flätor, tom iii'0 af vigt. l'or stilt
kyrka och samhälle. Klart är at \t nerson
li ,'heter, skandal o-jh det
L-ENT
triviala iuko
uiide/ r.äjr.a omständigheter lemnas rum.
For nyttig-a. upplysande, danande och inne
InUlMika skrhfvelser äro vi alltid taek
bamma. REDAKTIONEN.)
Herr Redaktör!
Redaktörer veta ju allting och äro
särdeles hjelpsamma derför vågar
en okunnig stackare, som läst edér
tidning längrél än Ni skrifvit den,
vända f^ig till eder för att'få upplys
ning om ett nj^tt ord, som förekom
under eu pålysning den 8 hujus. Jag
ville gerna förslå hvad jäg läser oq(i
vanligen kan ^g "grunna ut det"
efter ett par veckor men detta var
så konstigt, att jag måste ha' hjelp.
Pra'positus är det konstiga ordet.
Snälle Herr Redaktör! Hvad betyder
det? Är det namn på en person?
Jag har ransalcat synodal- och kon
ferenslistor samt adresskalendrar
och finner éj det iiamnet. I^ller är
det ett nytt embete, som den stadi
ga Minn.-konferensen stiftat för att
ej vara sämre än andra, hvilka kläc
ka ut titlar Eller kanske det är
något, som G. A. C. "created" för
att öfvertraffa sina likar, hvilka bota
eller förvärra en viss "sjuka" med
två eller flere bokstäfver, och derför
gifvit ett helt ord? Ack, hvad det
är ledsamt att ingenting förstå! Men
för att visa Redaktören, att jag för
sökt hjelpa mig sjelf och således är
värd hjelp, så se •när: Emedan ordet
är för stort och .lionstigt, har jag
plockat sönder det1så här: Prw k|ety
der framför men Hposäus", kon^mer
det af "pone", som betyder bak$t el
ler pono som betyder sätta? LÖm
det koinme af båd^ så förstår ja|p sa
ken sålunda: G. At,'C. behöfvert ej
vill ej heller plagiera utan kan,*och
vill vara originell, och då de andra
gifva bokstäfver för att sätta bak
till, så gifver G. A. C. ett helt ord,
som räcker till både före och bak och
betecknar ett "högdjur" om det så
står utan namn. Lefve uppfinnin
gen, lefve Gv: A,. C. och den nya stor
heten. i'
Men se n^h^lftiKr en i "ommous
sen": "jji-oäf". Se nu förstår jag,
tack vare min reskamrat: det kom
mer från Sweden och antingen har
synoden telegraferat efter en prost
eller ock hade vissa omständigheter
nödgat honom att resa, och han hade
ju hört att Augustana-synoden tar
och tackar för allt hvad den får, eller
huru? "Jo, der ftä' vi ägget", sa'
bonden en tjock, fet, stor och lärd
prost från Sweden, det är hvad or
det, som jag "grunuat på'*, betyder^
och nu tänker jag på ett litet djur
som "biaste''
Nu v€t ja£aågot, aiifi är-äoäå
"17^ X)knwig.
Hvad nykterhetsvännerna bö
ra göra.
Tusentals nykterhetsvänner äro i
tvifvel om hvad som är att göra för
att snarast möjligt kunna sätta en
gräns för rusdrycksflodens stigande
Denna fråga vilja vi söka besvara
först msd afseende på utsträcknin
gen af de mått och steg som under
närvarande förhållanden böra tagas,
och för det andra det sätt vi böra
använda för vinnandet af önskad re
sultat.
För att gifva ett förnuftigt oöh
rätt svar pä dessa frågor måste vi
noga akta pä nykterhetslagstiftnin
gens historia, ty "det finnes ingen på
litligaie läromästare än historien
Och den omständigheten att många
lösgjort sig från' såväl den histori
ska utvecklingen af nykterhets- och
prohibitionsverksamheten som. från
det inflytande historien är berätti
gad att utöfva på deras handlings
«ätt och verksamhet är intet skäl
hvarför förståndige och tänkande
menniskor skulle förkasta den på
tagligaste och grundligaste af alla
läromästare, ty att mena sig kunna
rätt fatta en reformrörelse af så ge
nom gripande natur och som redan
hunnit så långt utvefekling, som
förbuds.frågan. har, \}tan att studera
dess historia, är hgjden åf dårskap
Rörande den förra delen af frågan
vilja vi då säga, att det i allmänhet
visat sig vara klokast och bäst för be
främjandet af saken att gå fram s.teg
för steg.
ALL
histoi'ia visar, att en
jemn oclvnormal utveckling och fram
åtskridande är den säkraste vägen
och den som. medför de bästa och
varaktigaste frukterna. Sällan har
en reform blifvit varaktig, som gé
nomförts med ett väldigt språng,
för att nu icke tala om allt det som
nedbrytes, nedtrampas och förstöres
genom språngmarschreformer. För
att nu icke blifva för vidlyftiga vilja
vi anföra blott ett kraftigt histo
riskt bevis, som vi alla känna till
och knappast någon har hunnit
glömma, nemligen nykterhets- och
förbudsarbetets utveckling i Norra
och Södra Dakota. Inom detta väl
diga område hade folket redan under
sin territoiual-styrelse infört county
local option och hunnit pröfva den
'innan staterna konstituerades. -När
omsider dessa stater organiserades,
voro de mogna för införande af full
ständig statspröhibitiön. Hade fle
ra andra stater följt samma förstån
diga sätt, istället for. att med en
gång söka införa kqnstitutionelt
statsförbud,: så hade de.utan tyifvel
varit längre 'framme med reformar
betet än de nu äro.
Låtom oss fördenskull mina ärade
och värderade nykterhets- och re
formvänner, taga fasta och säkra
steg. Låtom oss uppställa såsom
vårt mål att inom alla de stater, der
stads-* och townships local option
varit under någon tid gällande, vid
stundande statskouvent förmå det
ledande partiet att förpligta sig till
att genom nästa legislatur gif.va
folket i hvarje county rättighet att
förmedels omröstning afgöraomkro
gar skola tillåtas eller icke.. Om vi
uppträda med någorlunda endrägt
och göra denna fordran gällande, så
skola vi inom flera stater blifva
iständ att genomdrifva vår vilja.
Men öijska vi uträtta något i denna
rigtning, så duger det icke ^att sitta
stilla och vänta att ändra skola ai*
fyeta, utan enhvar måste skynda till
verksamhet. Inom Minnesota hade
man redan före och under national
konventet sökt åstadkomma en or
ganisation men tiden var ej väl
vald, ty de nationella angelägenhe
terna drogo allas uppmärksamhet
så till sig, att intet i berörda syfte
kunde uträttas. Sedan dess ha fle
re komitéer blifvit utsedde för att
arbeta för saken i fråga.
Hvad den senare delen eller sättet
angår, så är historien äfven här klar
och oemotsäglig. Inom alla de sta
ter, hvarest konstitutionelt förbud
införts, har det skett genom parti
fri omröstning, I Iowa, hvarest
förbudslagen är endast en åtgärd af
legislaturen, var det väl egentligen
det republikanska partiet söm ge
nomdref dess antagande liksom sam
ma parti äfven vidmagthållit och
tillämpat den allt hitintills i trots af
kraftigt mötstånd från demokrater
nas öeh till och med från en del af
sitt eget partis sida. Samma ära
til Ifaller v isserligen, republikanerna
äfven inom de öfriga förbudsstater
na, hvad förbudslagens tillämpning
och vidmagthållande angår, och del
vis äfven dess införande. Det blir
också allt mer och mer tydfigt, att
om förbudslagen skall kunna uppe
hållas i Iowa, så måste alliansen och
förbudspartiet understödja republi
kanerna och och sålunda understödja
denna lag utan hänsyn till partiföi'
bindelse.
När det alltså blir alltmera klart,
att icke ens det starka republikan
ska partiet kan såsom parti i läng
den ensamt vidmagthålla förbudsla
gen, huru dåraktigt är det icke då
att söka upparbeta ett nytt parti
som fekulle blifva starkt nog der.till
Nej, på den vägen lyckas vi aldrig
Det är lönlös möda. Och ju förr vi
lära inse det, dessto bättre är det.
Låtom o$s deremot organisera en
ligt den partifria planen, och verka
tillsammans med det parti, med
hvilkets tillhjelp vi hafva största ut
sigten att vinna vårt syfte. Vilja
vi årligt verka for nykterhetssaken,
så låtom oss lösgöra oss så tillsvida
från alla partiintressen, som stå oss
Mmmmmmmmä
i vägen, att vi må kunna säga: Vi
vilja stå förenade som en man för
rusdrycksförbud för counties och för
staten, och det parti, som förmår
och vill hjelpa oss att införa en sådan
lag, vilja vi understödja,,
L. öv Almcn.
Geologiens under.
PISXEBSON.utaf
Skapelsen är full af under. Den
forskande finner dem uti hvarje ve
tenskap äfven geologien har sina, ja
ett oräkneligt antal under, af hvilka
vi kunna påpeka endast några få.
Denna vetenskap har till uppgift
att utforska jordens historia, och
ned uti henne sänker sig derföre geo
logen, för att tolka de på klipplag
ren upptecknade urkunderna. Vi
följa med honom.
För att beskåda sjelfva urklippan,
säger han, måste vi försätta oss
aderton ellei tjugu mil ned i jorden:
ofta blir dock färden mycket korta
re, såsom i vår stat, der urklippan
påstötes omedelbart under de lösa
jordlagreu. Emellertid äro vi fram
me, och hväd se vi? Jo, ett många
tusen fots tjockt lager af granit och
bergkristall, gom, trots sin ofantliga
tjocklek och sina substantiella be
ståndsdelar, dock måst böja och
forma sig, allt efter som den inre
massan sjunkit och jéttetyngden of
vanifrån tryckt på.
I^öreställom oss ett trettio tusen
fots tjockt klipplager hopträngdt så,
att icke blott en del måst sänka och
en annan höja sig, utan att det måst
lägga sig i verkliga veck, som stun
dom sträcka sig utmed hela konti
nenter och bilda deras bergskedjor.
Vi lemna dock urklippan och åter
vända uppåt till de under kollagren
befintliga kalkstensklipporna. Fö
reställom oss ett landskap, der dessa
ligga omedelbart under de lösa jord
lagren. Det ser ut som om de bör
diga dalarne saknade allt utlopp för
vattnet men vid närmare undersök
ning finner man att detta försvinner
hemlighetsfulla öppningar inuti
jorden, och medelst underjordiska
strömmar letar sig väg till de större
floderna och hafvet. I likhet med
de på ytan flytande floderna tära och
gnaga dessa underjordiska floder
oaflåtligen på kalkstensklipporna.
När de uti detta sitt förstörande ar
bete möta större motstånd än van
ligt vika de stolt till endera sidan,och
utvidga härigenom sina urhålknin
cfar i klipporna,, ja göra» deni stun
dom cirkelformiga.
Dessa underjordiska tomrum kallä
vi grottor.. Den förnämsta af dessa
är Mafnmouth grottan i Kentucky,
som för de flesta torde åtminstone
genom ryktet vara bekant. Under
en yta af endast tio qvadratmil kan
den besökande företaga en underjor
disk resa ett hundrade femtio mil,
igenom trånga pass och förbi bru
sande vattenfall, i hvilkas vatten
grottans blinde fisk leker. De trån
ga passen utvidga sig stundom till
stora tempel, hvilkas af kristaller
glittrande hvalf uppbäras af dropp
stenspelare, utstyrda med en skön
het, som sätter de gamle grekernas
skulptur i skuggan.
Vi skynda dock härifrån, för att
kasta en blick in i de ofvanom lig
gande kollagren, en förra tidsperi
ods förkolnad växtlighet.
Likasom botanikern pressar sina
exemplar för att förvai*a dem mot ti
dens tand, så har Skaparen här sam
lat en hel periods växtlighet, ned
lagt dem emellan tvenne förstenade
lerlager, och ofvanpå lagt en tyngd
vigt bestående af hela den geologi
ska medel- och nutidshistoriens alla
klippor.
Trots den stora förvandling, som
växtligheten genom denna process
måst undergå, en förvandling från
växter till stenkol, känna vi likväl
igen många individer från växtriket,
såsom ormbunken, Ofta af ett träds
storlek, sigillaria trädet, tjugu till
trettio fot högt, hvars stubbe ofta
finnes i sin ursprungligä ställning
under det stammen synes ligga på
den,dåvarande jorden.
Åter en lång färd uppåt och vi be
finna oss på ytan. Hvem har icke
uppmärksammat de stora granit
block och rullstenar, Som finnas iså
dan mängd dels ofväiipå dels inuti
de lösa jordlagren, ofta fjerran från
några af. samma ämne bestående
grundklippor? Åkerbrukaren un
drar blott: "huru skall jag få bort
dem?" men naturforskaren frågar:
"huru hafva de kommit hit?"
Sagan berättar huru en liten gos
åe, när de onaturliga föräldrarne
förde honom bort i skogen för att öf
vergifvas, släppte småstenar här och
der, medelst hvilka han hittade vä
gen tillbaka.
Vi kunna likaledes'' följa dessa
strödda stenblock och rullstenar till
deras ursprungliga hem, och då fin
na vi detta norr om de stora sjöarne,
som ligga på gränsen mellan Fören
ta Staterna och Canada.
Vi stanna i förvåning! Under
hvilka omständigheter hafva dessa
klippans söner öfvergifvit sina barn
domshem och slagit sig ned inom
våra landamären? Våra förfäder
tillskrefvo jettarne detta stordåd
vetenskapen deremot tillskrifver de
stora naturkrafterna, luften och
vattnet detsamma. Det lilla vatten
som samlats i de urholkningar, som
vinden och regnet åstadkommit
"klippan, liar genom kölden förmått
0wWM^wM^
spränga densamma, och stora sten
block hafva härigenom lösgjorts.
Under isperioden hafva dessa dels
burits söderut på ismassan, dels rul
lats söderut i strömmarne då de
förlorat sina skarpa kanter och blif
vit nästan rundformiga.
Klipporna innehålla dock ett an
nat slag af mörkvärdigheter, som vi
ej borde helt förbise, de outtömliga
förråd af förstenade exemplar från
både växt- och djurriket*.
Henry Woodward beskrifver ett
förstenadt skaldjur från Skotland
sex fot långt, tvä fot bredt, försgdt
med fyra ögon, en stark svans samt
känseltrådar utlöpande i skarpa
klor.
Ett under kollagren i Ohio funnet
förstenadt fiskhufvud är tre fot
långt aderton tum bredt och utom
vanliga tänder försedt med två fots
långa betar. Låta vi vår inbillnings
kraft vidfoga en för hufvudet pas
sande kropp, hafva vi geologiens
förskräcklige fisk.
Kräldjursklassen, af ryggradsdju
ren är väl representerad i klipporna
utmed Connecticut-floden. Dessa
kräldjur icke blott summo i vattnet
och krälade på marken, utan försed
da med hinnaktiga vingar kretsade
de äfven i skyn. Försteningar af
foglar och däggdjur saknas heller
icke.
Bland de senare hafva särskildt
dé jättelika elefanterna och musto
don tern a vtmnit geologisk ryktbar
het.
Af, de oräkneliga under som före
komma i geologien äro många ännu
ganska litet förstådda. Mången
föredrager att sysselsätta sig med
hvad han icke förstår och drager
alla möjliga orimliga slutsatser med
afseende på jordens historia.
När den vise Sokrates genomläst
ett filosofiskt arbete af Heraklitus
sade han: "Hvad jag förstår deraf
är så förträffligt att jag deraf dra
ger den slutsatsen att hvad jag icke
förstår är lika förträffligt". Detsam
ma kunna vi säga om geologien. Uti
den lilla bråkdel deraf, öfver hvilken
vetenskapen kastat ett matt ljus,
upptäcka vi så många och stora un
der allestädes finna vi vittnesbörd
om Skaparens oändliga herrlighet,
vishet, magt och godhet och vi tro
att deaf vetenskapen ännu ej under
sökta områdena innehålla ännu flera
ämnen som borde framkalla Skapa
rens pris.
Söndagen vid synoden.
Det var en frisk, luftig dag, och
svenska lutheranerna från den stora
Smokey Hill-dalen inströmmade till
Lindsborg för att fira en riktig hög
tidsdag. Bethania-kyrkan vår till
trängsel fyld med åhörare. Det fi
lmades skriftermåi och nattvardsgång
och pastor C. J. Petri höll ett kraf
tigt evangeliskt skriftetal öfver Mat.
22: 4. Pastor C. A. Evald höll hög
messopredikan med ledning af da
gens epistel. Med sin kända välta
lighet skildrade han pingstundret
uti en välskrifven predikan, och för
den, som särskildt njuter af-ett myc
ket förblomeradt språk jemte form
fulländning och godt innehåll stod
intet åter att önska. Bethany Coll.
kapell var ock fullt, ej till trängsel,
af åhörare, och pastor G. Rast pre
dikade der öfver ämnet: "Herren
Kristi bortgång och återkomst till
sina lärjungar", särskildt tillämpan
de hans återkomst på Kristi kom
mande till sina första lärjungar ge
nom pingstundret den hel. Andes
utomordentliga utgjutande öfver
dem samt hans ständiga komman
de genom den hel. Ande till alla
dem, hos hvilka han genom sin före
kommande riåd får verka mottaglig
het för sig.
På e. m. inträngde sig en ofantlig
menniskomassa i kyrkan, på det
man skulle få tillfälle att bevittna
den högtidliga prestvigningsakten.
Kl. 3 e. in. tågade de teologiska pro
fessorerna i spetsen för 22 i prester
lig skrud klädda unga män in till al
taret, omkring hvilket de placerades
på stolar. Dr. O. Olsson besteg ef
ter öflig psalmsång predikstolen och
höll ett hjertligt och ,kraftigt ordi
nationstal öfver orden:' "Så ödmju
ken eder nu under Guds mäktiga
hand, på det han må upphöja eder i
sinom tid. All éder omsorg kasten
på honom, ty han hafver omsorg om
edei\" Han talade särskildt om Guds
mäktiga hand, hvilken var en hand,
som kunde förnedra, förödmjuka,men
ock upphöja i sinom tid samt äfven
så hjelpa, derest man anförtrodde
sig åt honom. Och han talade na
turligtvis om, huru en prest behöf
ver att få känna Guds förödmjukan*
de hand, men huru hans hand ock
upphöjer den, som han får förödmju
ka. Ja, om någon behöfver kasta
all sin omsorg på Herren, så är det
en prest. Efter en sång af kören,
kommer den högtidliga akten: syno
dens president leder i bön, assisten
terna läsa Guds ord,» kandidaterna
aflågga i korus sin trosbekännelse
och media besvara de presidentens
frågor rörande sina förbindelser och
med bön och händers påläggning in
vigas de till det heliga predikoembe-1
tet, hvarefter synodens sekreterare
utdelade prestbrefven till de nyin
vigde pastorerna. Deref ter upptogs
en kollekt för synodens uppfostrings
kassa och kören sjöng en sång, hvar
efter prof. C. E. Lindberg höll ett
innehållsrikt, formfulländadt och för
tillfället mycket passande tal till de
unga bröderna i embetet. Detta tal
-5'£?
I
1
1
ill
y*

xml | txt