Newspaper Page Text
Ass't Gen'1 Pass. Agent, St. Paul, Minn. Busseli, Assistant General Passenger SL Paul. Minn. IR7 Fas ST. PflULi MINN. The Lutheran Augustana Book Conim 187 East 7th St., ST. PAUL MINN. Premtnit ratiansjiriset å AUGUSTA- ST. PAUL WEEKLY DISPATCH, (pris 75 cents) och SKA FEARED premier till jwenumera ntsanila re på, les för insäiulandet af en pren itine pastor .1. Jiode/f, pris 75c., skötnkes af pastor E. No ST. PAUL, MINN. \n\n "Tama" indianer. Följande lifligfå skildring af en re sande, som besökt deii åkerbruksid lcande Tuscarora stammen vid Nia gara, torde icke vara utan intresse. Indianerna bo på en reservation, omfattande 6,000 acres land af allra bästa och fruktbaraste slag, skrifver han. De äro afkomlingar af de en gång ryktbara Tuscarora-indianer na, bo här ända siedan 1870 och ha sin egen förvaltning samt betala ej skatt till staten,. Besynnerligt nog har den lilla stammen på hundra år alls icke förökat sig, utan stått vid samma siffra, omkring 450. Med grannstammar»e underhålla de ännu förbindelser och välja gemensamma höfdingar. Hälften af dem tror ännu på den store anden, den andra hälf ten är kristen, delad i två kyrkor, en presbyteriansk och en baptistisk. Vi reste fram mellan de spridda huSen i den raskt växande Niagara City, och derpå fram öfver vackra, fruktbara marker, som för det mesta voro mycket illa uppodlade och -sär skildt i staden a närhet lågo alldeles i lägervall. SJÖilet härtill var det, att största delen af jorden i förvän tan på det stora uppsving, som skall följa på tunnelns byggande, gått öf v^r i händerna på spekulanter och nu ligger obegagnad, då amerikaner na besynnerligt nog ej kunna förmå sig att arrendera mhidre plante ringsland. Blott tyskarne, hvilkas qvinnor ännu ha lust till jordbruks och trädgårdsarbete, äro benägna härtill, men arrendet är då så lågt, att jordegarne ofta ej bry sigderom. Ju längre vi aflägsnade oss från vattenfallets, .spekulationskrets, ju bättre blefvo -farmerna. Präktiga planteringar af fruktträd mötte' nu vårt öga. Så gick det bortåt 12 ki lometer på en god landsväg, tills min ledsagare gjorde mig uppmärk sam på sämre hållna farmer det var indianernas åkrar. Jag trodde knappt att vi redan voro i indiandi striktet. Farmhusen voro snygga, och de få menn\skor som syntes frän Tögen sågo i sina europeiska kläder »lldeles ut som andra menniskor. Jag hade förestält mig "den röde brödrens" lif annorlunda, men för sonade mig snart med tanken, då jag såg hvilka flitiga och fredliga landtmän det hade b"4fvit af ursko gens vilda söner. Visserligen fans det här som annorstädes dåliga hus hållare, fattiga och rika, ehuru hela stammen räknar.sig som en familj men der fun nos ock gårdar, hvilkas lador voro fulla med säd och på hvil kas marker man varseblef sånings och skördemaskiner, plogar och ar bets vagn ar. Under förevändning att skaffa vat ten åt vår häst gingo vi in i ett då ligt blockhus.* En ung -'indianska mötte oss, klädd i en ren, hvit kjol med krokigt, blommigt mönster och med en lång, korpsvart hårfläta på ryggen. Med stora, svarta ögon såg hon ängsligt, upp på oss, vid hennes sida stod en sexårig dotter. Iudianskan frågade hvad vi ville och räckte tyst.min. ledsagare en vatten spann i det hon pekade på den närlig gande brunnen. Dä jag sedan förklara 9e för henne att jag var främling och aldrig hade sett indianer, men hört mycket godt öm dem, bad hon mig vänligt att träda in i huset. Från ett rum bredvid ljöd barnskrik, hon sprang dit in och kom tillbaka med ett litet svartögdt barn, några vec kor gammalt och inhöljdt. i en nätt och ren klädning hon lade med ett strålande leende barnet i mina ar mar då jag säkerligen aldrig hål lit i min famn "an indian baby' Hvardagsrummet, till hvilket man kom direkt utifrån, var stort och rent, ett stort bord stod midt på golfvet, stiygga polerade stolar voro grupperade i smakfull ordning der omkring. I sofrummet ville vi ej gå in derbredvid fans ett litet rum för cn i jenstegosse. Det var uppenbar ligen ett ungt äkta par, som bodde här, deras farm var blott '30 acres, sade den unga hustrun. Senare gjorde vi halt vid en stör re farm. En omkring 60 år gam mal hvitskäggig indian, som vai* sysselsatt' med att vattna en ut märkt vacker, ung häst gaf oss be redvilligt alla upplysningar. Han hade småningom förvärfvat sig en stor farm genom köp och nyodlin gar och han hade nu 160 åcres, för klarade han med stolthet. Han ha de 14 hästar och en af dem lät han en närliggande stad tränera till kapplöpningshäst samt var redan bjuden 1,000 dollars. Kor höll han blott till husets behof, icke som "business", sade han. Hans hus var en ståtlig tvåvå liingsbyggning, rena hvita gardiner prydde fönstren och på den öppna verandan var kaffebordet dukadt med bländande hvit damast och godt porslin. En vidsträckt trädgård •ch 'ypperliga gräsmattor stötte in till husen mången storbonde i Europa kvwtde afundas detta "röd skinn" haus behagliga tillvaro. Vi körde förbi en kyrkogård med talrika obeliskliknande grafmonu ment. och jag kunde ej motstå fre stelsen att klättra öfver muren och etudera inskrifterna på grafstenar iia De vöro allesammans affatta de på engelska, öfver en höfding rar ett stört monument rest. En lång inskription .förtäljde hans för tjenster, berömde honon som en rättskaffens-manien god borgare o. g, v. Månne ej denna höfdings förfäder skulle ha vändt sig grafven, om man hade öfversatt för dem innehållet, i denna graf slcrift? Till sist fingo vi se éh smula vildt indianlif. Under höga tjut störtade plötsligt en skara fjädersmyckade in dianungdomar förbi oss, samlade sig kring en i hast improviserad läger eld och begynte en krigsdans, hvar under de affyrade sina gevär i luften och skreko fruktansvärdt. Med en gammal indians hjelp fingo vi dem att komma närmare och visa oss si na rostfärgade ansigten samt mesta dels äkta fjäderprydnad. De lekte indianer, liksom våra skolgossar pläga göra efter läsningeu af indian romaner. Också för dem var nu för fädrens stordåd blott sägner möj ligtvis ösa de ur samma kunskaps källa, ty indianlitteraturen lär finna rik afsättning just i indiaudistrik ten. Karl, Teodor af Bayern. Det finues väl icke någon bildad menniska i våra dagar, hvilken icke hört eller läst om den ädle rnenni skovännen och ögonläkaren, hertig Karl Teodor af Bayern. Son "af hertig Maximilian Josef samt broder till Österrikes kejsa rinna, Elisabet, är hertig Karl Teo dor nu något öfver 53 år gammal han föddes den 9 augusti 1839. I sin ungdom var han, likasom nästan alla andra furstar, officer men efter nå gra år tröttnade han vid det den tiden mer än innehållslösa militär lifvet,. samt beslöt sig att studera läkarevetenskapen. Efter sorgfälli ga studier i Wien, der särskildt den store Billroth var hans lärare, visa de sig hertigen snart såsom en myc ket skicklig ögonläkare, hvilken i synnerhet egnade sig till de fattigas tjerist. Han har åt sådana förrät tat nära tre tusen afgiftsfria opera tioner, och hans boning är dagligen belägrad af fattiga och lidande. Den ädle fursten har hvarje dag 3 a 4 timmars mottagning, der- hvilken som helst kan infinna sig för att sö ka bot för sitt onda. Naturligtvis mottager han ingen betalning. De fattige få tvertom gratis medicin, glasögon, bandage m. m. För de lidande, som behöfva genomgå en längre kur, har hertigen upprättat en egen klinik, der de mottagas, vår das och behandlas utan den ringaste ersättning. Vid alla större opera tioner, hvilka han vanligen företa ger två" gånger i veckan, biträdes han af sin gemål, Maria, född prin sessa af Portugal." Så höll hon nyli gen, vid en svår operation, i-mer än tre timmars tid den lidandes huf vud, ehuru blodet under operatio nen till sist genomträngde hennes kläder. Till hvilken utomordentlig välsig nelse detta ädla par är för den fattiga befolkningen i Bayern och Österri ke," behöfver ej sägas. Väl de fur star och de rike i deana veTld, hvil ka använda sin storhet och sin rike dom till Guds ära och menniskors gagn! Skada blott, att d/sssa ädlin gar äro så få.~ 5 Luftresor på långa afständ. De trakter på vår planet, om hvil ka vi ännu ega så godt som ingen el ler i bästa fall blott en högst brist fällig kännedom, äro polarnejderna oberäknade, de inre delarne af Afri ka, Australien och Syd-Amerika. Frånvaron af samhällsodling, åtmin stone i den mening vi äro vane att fästa vid detta ord, och de högst primitiva medlen för samfärdseln göra, jemte tryckande hetta och kli matets osundhet, forskningsfärder i dessa vidsträckta områden icke blott farliga, utan ofta rent af omöjliga med de hjelpmedel, som hittills stå den vetgirige upptäcktsfararen till buds. Kunde deremot luftresor med någon utsigt till att nedstiga å på förhand bestämda tjenliga ställen utan allt för stora kostnader eller fa rör företagas, så skulle iuom jemfö relsevis kort tid de ännu okända sträckoi'ha kunna vederbörligen ut forskas 'och kartläggas. »'7 Det är med tanken fäst på dessa förhållanden, som fransmännen Leo Dex och Maurice Dibos i "Reveu Maritime et Colonialé" tillsammans behandlat frågau om "Luftresor på långa afstånél". Emedan flygmaski nen, utan hvilken för det åsyftade målet utan tvifvol skulle vara det bästa hjelpmedlet, ännu måste be traktas såsom endast en framtids dröm, inskränka sig do nämde för fattarne till att undersöka, hvad man skulle kunna uträtta med luft ballongen, sedan nödig kännedom er hållits om vindar och andra på bal longfärder inverkande atmosferika förhållaBden. Ballongen, som helt och hållet omslutes af det element, genom hvilket det färdas, saknar nemligen det stöd, som skeppet fin ner i vattnet och som sätter detta i stånd att begagna sig af olika vin dar för att uppnå sitt mål den (bal longen) kan derför endast följa den rådande vindens rigtning och måste stanna (så vida detsa låter sig göra) när helst vinden är sådan, att den skulle föra densamma-ur cten önska de kosan. v- Hrr Dex och Dibos visa därför först, huru ballongen bör vara be skaffad och huru den skall skötas för att kunna uträtta, livad med den samma åsyftas. Öfvei femtio sidor i tidskriften untitacraä af nocpraan beskrifning på ballongen och dess tillbehör, och som man kan vänta förekomma deruti många nya saker. För att utan ballast eller utsläppan de af gas kunna motväga de förän dringar i bärkraften, som måste uppstå derigenom att vid olika vär megrader gasen utvidgas eller sam man dragesrsamt genom att fuktig het afsätter sig på ballougens yta, skall från densamma nedhänga en stållina af 1,260 kilograms vigt bal longen kommer således att gå på blott ringa höjd öfver jordytan, så att en del af linan, beroende af bal longeus bärkraft vid olika tillfällen, ständigt släpar på marken. Huru detta kan ske, utan att föremål, med hvilka li^an råkar i beröring, der igenom skadas, förklaras i de ifråga varande uppsatserna. Ballongens yttre omhölje skall rymma 11,500 kubikmeter, men inom detsamma finnes en inre ballong, rymmande 7, 630 kubikmeter luft denna inre bal long hindrar icke blott den yttre från att förändra sin form, utan hålr ler den äfven i jemvigt under förän dringar i värmegraden. Ballongens bärkraft är 12,300 kilogram, sjelf vä ger den med tillbehör 5,138 kilogram och kan således intaga en last af 7, 160 kilogram. En ballong af denna bärkraft —jemt hälften så stor som Giffards ballong vid utställningen 1878 i Paris—skulle enligt de gjorda beräkningarne kunna hålla sig uppe i åtminstone 68 dygn, deruuder till ryggaläggande, med stållinan slä pande efter, 11,500 kilometer. Skulle ballongen drabbas af motvind af mindre än 10 meters fart i sekuuden fmg3 den lof att ankra vore åter motvinden starkare, så vore det far ligt att gå till ankars och ballongen nödgades dä drifva tillbaka. Utsigterna till lyckliga resor öf ver de tropiska delurne af nämda fastland förbättras ansenligt af pas sadvindarne, som blåsa ganska re gelbundet under de årstider, då för söken antagligen komme att göras. Lite ernvägs statistik. Huru måuga mil jernväg liar Förenta Staterna? 170,601 mil. Huru mycket liar anläggningskostnaden belöpt sig till? öfver tio billioner dollars. Hvilken af staterna har längsta milan talel? Illinois 10,079 inil. Hvad är vanliga anlägguingskostnaden pr.mil? Omkring 830,000. Hvem byggde det första lokomotivet i Förénta Staterna? Peter Cooper. Hvad är vanliga kostnaden af én sof vagn? Omkring 815,00 ocli f17,000. Hvilken jernväg Befordrar de flesta pas sagerare? "The Manhattan Elevated Rail road," New York 825,000 dagligen eller 191,626,000 om året. Hur stor är procenten af dödsfall, som inträffar genom olyckor under jernvägsre sor? Statistiken visar endast ett dödsfall af livar tio million passagerare. Hvilken jernväg är det, som är försedd med utmärkta vestibulvagnar upplysta med elektriskt ljus och uppvärmda med ånga samt trafikerar emellan St. Paul, Minneapolis och Chicago? Chicago, Mil waukee & St. Paul jernvfigen, soin lem nar St. Paul kl. 8.10 hvarje afton. Denna jernväg är erkänd att vara en bland de bä sta i lmla landet. Hur mfhigatåg afgft dagligen på denna jemväg från syskonstäderna till Chicago? Fyra De lemna St. Paul Union Depot kl. 7.50 f. m„ 2.55 e. m., 6:55 e. m. och 8:10 e. m. Äro alla'dessa tåg uppvärmda med ån ga? Ja. Finnes någon annan jernväg utom den na, som har elektriska studie lampor? Nej. Till hvem skall en resande vända sig för erhållande af lägsta biljettpris till alla platser i Förenta Staterna och Canada via "The Milwaukee?" Till hvilken som helst ticket ageuti nordvestern eller adressera J. T. CONLEY, Literatur. Boswell's lif, författad af Johnson, anses vara den bästa biografi som hittills skrlfvets. Äfven Lord Ma cauley, en af vår tids mest stränge kritici medger detta ehuru han anmärker att Boswell Icke alldeles gjort sig förtjent af så rikt smicker, som författaren tilldelar honom. "Om," säger. Macauley, "Bos well icke varit så liten person, så hade hans biografi icke blifvit så storartad." En sak är säker och detta är, att Boswell var en skicklig tidningsman. Intet af vigt undslapp hans vaksamma öga Om han lefvat nu, skulle lian lielt visst gifvit ett särskildt omnämnande åt Minneapolis & Louis jernvägen, "Albert Lea Route" som en bland de bästa emellan St. Paul, Minneapolis och St. Louis och att "St. Louis Special" är försedd med de bästa vagnar, som finnes i hela verlden. Den enda jernväg, som är försedd med "Dining Car" jemte andra beqvämliglie ter för resande under vintertiden. För närmare upplysningar hänvände man sig till C. M. Pratt, General Ticket och Passenger Agent, Minneapolis, Minn., el ler livilken som helst af våra agenter. Hvarest eppehöll jag mig då? Detta vanliga uttryck har blifvit så allmänt att man öfverallt inom landet upprepar det, så snart någonting ovanligt är på färde Samma yttrande fäldes af mången dåWat son i Georgia första gången utsände sin nya bok att det kom nästan från allas läp par men om dessa varit passagerare på St. Paul & Duluth jernvägen, så hade icke någon sport: "Hvarest uppehåller jag mig nu?" Denna jernväg är vldt och bredt bekant under benämningen Duluth Short Line af alla resande, som taga tur emellan St. Paul, Minneapolis, Still water, Duluth och West Superior. Dess tåg äro ytterst väl inredda, med de be qvämaste afgåugs- och ankomsttider samt snabbgående och säkra mot alla faror. Du luth Short Line är den bä llnie att resa med, hvilket äfven intygas af alla, som försökt den. För närmare underrättelser 'hän vände n sig till våra stationsagenter eller Geo. W. Bull, General Passenger Agent, eller W. A. S K A A E N ONSDAGEN t)EN 14 DECEMBER 1S92. ILFV 0. H. AE0SIN. SVENSK OCH Rekommenderar sitt välsorterade lager, siirskildt passande för Såsom: Diamantéft% Fick-Ur af guld och silfver samt Vägg Ur i det mest rikhaltiga ur-val, Urkedjor. Ber locker, finger Ringar, Ör-Ringar, Kikare, Broscher, Nalar, Medaljonger. Glas ögon i stål- silfver och guld bågar. Såsom: Kaffe- och The Kannor, Kommunton serviser, Vatten-serviser, Fruktskå lar, Socker Urnor, Grädd-kannor, Bägare, Bord-ställ, Skrif-ställ, Knifvar, Gafflar, Skedar, Ser viett-ringar m. m, m. m. Ett stort sortiment af alla slags FINGER-RINGAR. Fullkomlig tillfredsställelse garanteras beträffande' såväl qvalite som priser. BÖCKER af de mest populäre författare i största och rikhaltiga stesortment. Ingen bok af verkligt värde Vi hafva äfven ett ovanligt vackert urval af Toilettetuier, Fotografi-Album, Resväskor, Skol våskor, Annotationsböcker,Plånböcker, Port monåer,Cigarr-fodral, Skrifetuier, Rak etuier, Rakknifvar, Penknifvar, Skrifmaterialier, i rikhaltigt och vackert urval. till de nya Hemlands-sångerna hai nu inkommit. Priset per exemplar ftr som följer: Clotlibaml $2.00 Läderbiind.. Marocco $3.00 llyskt läker $3.50 De församlingar, som vilja införa dessa s&nger erhålla liberal rabatt. Esteys välkända fabrikat •Hljes billigast hos oss. i saknas i vårt lager. Böcker för barn i »törsta urval passande för utdelning i söndagsskolor. G. BODIN, Manager, God läsning billigt! SKAFFAR EN crhålles från dato till nästa års slut för $1.50. SKAFFAliEN och AUGUSTANA hosta i klubbpris för helt (ir $2.So. NA är $2 och crhullu. klubhprispre numcraiiter alltså SKAFFA RE\ för S5 cnits. Åkeri,ml,-stiilningen FARM, STOCK A ND HOME kostar för helt år 50c. men SK. [FFAR ENS pren inne ran ter få denna värdeftrlla tidning för hälft pris: Alltså $1.75 för SKA FFA REN och FARM, STOCK AND HOME. fås tillsammans för $1.1)0. DIS PATCH är af samma format sant SKAFFA REN. J)tm sam samlar fyra hclårspren it mevan- ter å SK. IFF AR EN och derför in- sänder summa, $0 erhåller SKA EF A' REN fritt v nder lfW3. Nedannänide goda skrifter lemnas sam följande vilkor Vid Kokhet, af prof O. Ohson, }ri9 50c. eller Kataiuna. Von Doha, LitthKKH HuSTllir, pris 50(•, crhål rant. Märk, att man kan välja il af dt ssa tvenne böcker. De Koni:n(1huua NtiDEoäKVoitNA, af till den, sam insänder tvä prenume ranter. Pauli Hkkf tii.l Ekf.hkr.na, aj li\ T. AR. Ilasselquist, pris $1, skänka till n som insänder tre prenume ranter. De SvKNHKA LtJTlIKRSKA FöHHA.M" L1N JA LINAS OCII SVKNSKAHNKS HL* 8T01114. I Amerika, rdins, jiris $'t, lemnas sam ersätt' 'ni n 11 för tio nyajrrennmeranter. Wkri.kD'Al'IUONES, Det Sextonde År hundradets Reformat ion shisto rit i 1 band, pris $4.50, lemnas sant ersätt ning för 12 nya prenumeranter. OBS! Alla orders böra åtföljas af kon ta ni. DRESSERA: SKÄFFAREN, 187 E, 7th Street, It