Skaffaren., December 28, 1892, Image 4

About Skaffaren. (St. Paul, Minn. ;) 1885-1895

Image provided by: Minnesota Historical Society; Saint Paul, MN

                
8 K A A E N
187 E. 7th St., St. Paul, Minn.
Entered at the Post Office at St. Paul,
Minn-, as second class matter.
Af Alfred Tennyson.
S K A A E N O N S A E N E N 2 8 E E E 1 8 9 2
St. James, Minn., i dec. 1893.
Med hjertliga helsningar
C. A. Swenson.
Gustavus Adolphus College.
han icke förstod det: "Viele Men
chen streben nur nach Gold und
Geld".
N. J. W. N. \n\n 4
gKAFFAKEK.
UTQIFVS3
HVARJE ONSDAG,
8T. PAUL, MINN.
—A*—
SkaffarenPublishingrCo.
PRENTTMBBATIOKSVlIiKOB:
Ett år i förskott 91.50.
Ett år på kredit 2.00.
8 n a e 1 0 0
Tre mAnådar 50.
Ett ftr till Svorlye 2.00.
Sex månader till 1.23.
1 dessa priser är postarvodet lnboräkuadt.
Till preiiumerantsamlare. som insända bo
talning för SKAFFAKSN, lemnas liberal ra
batt.
Prenumerationsmcdlen böra helst sändas
1 refflstroradt breI.Post-eller Express Mouoy
Orders under adross:
NYÅRSKLOCKAN.
THING, klocka, ring i mörka nyarsnat
ten
mot rymdens norrskenssky och mark
och sjö
det gamla uret lägger sig att dö....
Ring själariugning öfver land och vat
ten!
Ring in det nya och ring ut det gamla
i urets första, skälf vande minut.
Ring lögnens makt från verldens grän
ser ut,
och ring in sanningens till oss, som
famla.
fling våra tankar ut ur sorgens häkten
och ring liugsvalelse till sargad barm.
Ring hatet ut emellan rik och ann
och ring försoning in till jordens slug
ten.
Ring ut hvad dödsdömt räknar sina
dagar
och forngestaltningar af split och liif.
Ring in ett ädlare, ett högre lif
med bättre syften, mera rena lagar.
Ring ut bekymren, sorgerna och nöden,
och ring den frusua tiden liter varm.
Ring ut till tystnad diktens gatularm,
men ring till sångarhjertan skapar
glöden.
Ring ut den stolthet, som blott räknar
anor,
förtalets lömskhet, afundens försåt.
Ring in det rätta pä triumfens stråt,
och ring till seger mensklighetons fa
nor.
Ring, klocka, ring —och seklets krank
het vike:
det dagas, slägtot fram i styrka går!
Ring ut, ring \^t de tusen krigens år,
ring in den tusenåra fredens rike!
Ring in den tid, då andarne befrias
ur sjelfviskhetens sammansnörda band.
Ring mörkret» skuggor bort ur alla
land
ring honom in, den bidade Messius!
ÅRSSKIFTET.
Snart ha vi nått en ny milstolpe.
Ett åt' är tilländalupet och ett nytt
huller pu att träda öfver tidens trö
skel för att ersätta det gamla. Som
vanligt göra vi våra jcmförolser mel
lau hvad det gångna uret skänkt 03s
och hvad andra år burit i sitt sköte.
Sorg och bekymmer, ramlade illu*
sioner, krossade förhoppningar i um
vexling med glädje och vunna fram
gångar hafva så att säga utgjort
menskliglietens dagliga bröd under
det flydda året, alldeles som det va
rit har och komma skull.
Ett är.—I tidens digra almanac
ka är det endast en droppe i den
stora tidsvågen, men jemfördt med
den tid, som är monniskan beskärd
att lefva här på jorden, är ett år en
jemförelsevis lång tid. I mångas
ögon ät* ett ur ett steg framåt mot
bättre och ljusare dagar, medan det
för andra är eu ny afvikning från den
gamla goda tiden.
Ej först hos det nuvarande slägtet
är det som talet om tidernas försäm
ring låter höra sig. Det är icke
blott vid utgången af detta år, som
mångens tanke rig tas åt det hållet,
utan har dylika reflexioner gjorts
vid hvarje nytt årsskifte.
I den s. k. gamla goda tiden var
det helt visst, liksom nu, de åldrige,
som mest voro böjda att skåda flyd
da tider i ljus, men samtiden och
framtiden såsom höljda i skuggor.
Och det måste nästan så vara, så
framt utslaget skall fällas blott på
grund af de enskildes egna minnen.
Ty i minnenas verld gäller en annan
ordning än t. ex. i blommornas om
man gömmer en' ros, s& vissna de
doftande bladen först, medan tag
garne dröja qvar, men i minnenas
rike falla taggarne lätt bort, medan
rosorna lefva och deras fägring blir
t.gerna
rikare än den från början var.
Om vi emellertid från de enskildes
bedrägliga minnesintryck vädja till
årets historia för a*tt få svar på frå
gan om verld öö blifvit bättre eller
sämre under det flydda året, så vil
ja vi hoppas att svaret ej behöiver
blifva helt och hållet nedslående.
Tydligt röjer »ifly éh man skådar
tillbaka på gångna tider, att odlin
gens, den högre ljusets väg genom
tidsåldern ej vandrar samma enkla,
alltid räta bana, som följes af ljus
strålen i sinnenas verld. Den liknar
mera den bugtandeströmmens bana,
der han bland klippor och ojemnhe
ter än gör tröga omvägar åt höger,
äu störtar utför vågsamma branter
till venster, än nästan vänder sig
bakåt —allt medan han dock mer och
mer närmar sig det djupa, evighets
speglande verldshafvet.
MenniskoanUen här pu jorden dväl
jes under två bistra tuktomästare:
tid och rum. I timlighetens rike
skall han aldrig lyckas afskudda de
ras ok, men hans sträfvan efter fri
görelse frän dem har dock förvisso
icke varit utan frukt. För hvarje
åi*, som försvinner, blifver deras väl
de mindre: rummets derigenom att
det krymper ihop, så att afstunden
mer och mer förintas, tidens tvert
om derigenom att den uttänjes till
att inrymma ett allt större inne
håll.
Den mångfaldiga lättnad, som pu
detta sätt beredes let menskliga lif
vet, och det ojemförligt mycket ri
kare innehåll, det derigenom under
tidernas lopp har vunnit, gifva oss
dock visserligen icke i och för sig
rutt att pustu, att vårt slägte skri
dit framåt till en högre ståndpunkt
eller att vi under det flydda året
gjort några stora steg framåt, så vi
da det befinnes deruuder hafva gått
tillbaka i sedlighet, i vördnad för
Gud och religionens grundsannin
gar. Att utvecklingen pu detta om
råde ingalunda hållit jemna steg
med den mera yttre bildningens
framåtskridande, det är ty värr obe
stridligt. Se huru ateismen svän
ger sitt hånände gissel för att rubba
den enfaldiga tron på en god och
rättfärdig Gud, se huru rationalis
men med sitt lockande och förfinade
verldsspråk söker undergräfva reli
gionens grundsanningar och i deras
ställe sätta en mera praktisk kri
stendom och vi hafva i sanning
ingentingatt yfvas öfver Nej! I
fråga om förnöjsamhet och flärdfri
het, from vördnad för Gud och hans
heliga ord, oförsagdt mannamod un
der motgångens dagar och dylikt
hafva vår tids menniskor mycket att
lära af vara förfäder och måste med
blygsel under reflexionerna vid års
skiftet erkänua att så är fallet.
Borde Icke' då resultatet af dessa
betraktelser vid ursskiftet mana oss
en och hvar att vid det nya årets in
gång fatta goda föresatser och slå in
på en bättre väg, så att vi vid nästa
ursskifte kunna med nöje och tiilför
sigt se tillbaka på hvad vi uträttat
och då finna, att vi åtminstone gjort
något godt och icke- bidragit till ett
fortsatt glidande ned för det latande
planet. Hunna derhän skola vi med
jubel helsa hvarje nytt årsskifte väl
kommet.
Äfven SKAEFAREN har i mer än ett
fall skäl att stanna vid årsskiftet och
göra sina reflexioner. Vi lefva i en
splittringens tid, der tidsandan gif
ver ämne nog för allvarliga betrak
telser, och derföre tillkommer det
pressen att vara på sin vakt. Vi haf
va efter bästa förmåga sökt följa
med strömningarne pu det kyrkliga,
sociala och politiska området under
det gångna året och dervid mer äu
en gång uttalat ett gif akt eller en
protest. Under denna vår verksam
het hafva vi rönt ganska mycken
uppmuntran och sympati, så att ar
betet varit jemförelsevis lätt.
Den uppgift SKAFFAREN förelagt
sig, att arbeta för svenska folkets i
detta land bildning och upplysning,
hafva vi under året sökt fylla på bä
sta sätt, och hoppas vi, det vårt ar
bete icke varit förgäfves. På det
politiska området hafva vi i första
hand försökt värna om vår egen na
tionalitets intressen, dä erfarenhe
ten lärt oss att detta är enda sättet
för oss att uppnå likställighet med
andra nationer i detta land, och
denna politik vilja yi äfven för fram
tiden följa, oberoende af om den
icke i allt passar i stycke med de po
litiske ledarnes planer. Att till
fredsställa hvarje enskild persons
åsigt i politiken, är naturligtvis en
omöjlighet, och detta är en sak, som
alla sådana böra noga öfverväga och
beakta, innan de uttala sitt ogillan
deaf tidningens hållning rörande
någon viss fråga.
Hvad SKAFFARENS materiela ställ
ning beträffar, så hafva vi alla skäl
att vid årsskiftet vara belåtna med
hvad det flydda året skänkt oss.
SKAFFAREN har rönt större uppmun
tran än vi vågat vänta dess prenu
merationslista har ökats med flera
tusen, under det annonsfältet utvid
gats och gifvit tidningen ökadt. för
troende inom affärsverlden. Ätt vi
härutinnan tUl stor. del hafva att
tacka tidningens många vänner och
gynnare, äro vi de förstat att erkänn
na. Särskild stå vi i tacksamhets
skuld till vårr korrespondenter, som
under året flitigt uppvaktat med
skrifvelser från när och fjerran och
derigenom bidragit till ätt folkets
röst varit i tidningen mera hörbart
förnummen än vanligt. Äfven hafva
vi stora skäl att tacka den svenska
allmänheten pu landet för den gäst
frinet och beredvillighet, söm städ
se kommit SKAFFÄRENS ageuter till
del. Visserligen har någon mot
bättre vetande visat obarrnliertig
bet och afvikit frun hvad inennisko
kärlekens och gästfrihetens bud bju
da, men som väl är höra dylika fall
endast till undantagen.
Till slut känua vi oss manade att
hembära ett enkelt men varmt tack
till tidningens alla läsare för den
uppmuntran, sön. visats oss under
det gångna året, och hoppas få vara
äfven under det nya uret iuneslutua
i samme läsares bevågenhet och väl
vilja. Under känslan häraf tillön
ska vi alla ett från upprjgtigaste
bjerta gående
Godt Nytt är.
Panama-kanalen.
Orsakerna till Panama-bolagets
misslyckande kunna sammanfattas i
två ord: okunnighet och slöseri. Då
särskildt det sistnämda varit före
mal för så mycken och så berättigad
indignation samt kritik i tal och
skrift, vilja vi icke uppehålla oss
dervid, särskildt som detta kapital
ännu är insvept i ett djupt dunkel,
ett duuk'él, *£om är ovisst huru vida
ens domstolsförhandlingarna och
den tillsatta pariamen tskomitén kun
na skirigfaV
f,
Vi vilja blott i största
korthet erinra om de stora siffrorna,
som enligt liqvidatörens redogörel
se stälia sig sålunda:
Förberedande arbaten $ 35,000,000
Koncession och allmänna
kostnader 12,800,000
Annonsering och skatter... 17,600,000
Maskiner och verkstäder... 33,200,000
Kontraktörerna 88.600,000
Inköp af Panamajernvägen. 8,600,000
Räntor och säkerhet för lot
teriobligationerna .64,200,000
$260,000,000
Hvad som genast faller i ögonen
är den relativt obetydliga del, som
fallit på kontraktörernas lott $88,
600,000, och kommit kanalarbetet
till godo. Endast detta är-nog för
att visa, det en kolossal* svindel egt
rum.
Hela företaget är historien om en
hel rad af gäckade illustrationer. Då
Lesseps skred till verket, trodde han
och hela veriden med honom, att
man hade att göra med ett arbete af
ungefär Suezkanalens natur. Man
beräknade bortschaktningen till 72
millioner kubikmeter och antog att
man blott hade att sätta exkavato
rerna och mudderverken i rörelse.
Men skilnaden mellan Suez och Pa
nama är alldeles oerhörd. I Suez
hade man att arbeta i en jord af sand
och lera, erbjudande föga svårighe
ter och hvarest marken ingenstädes
öfverskrider en höjd af 13—16 meter
öfver hafvet. I Suez är klimatet vi
dare torrt och helsosam t, och man
hade ypperliga ai'betskrafter att till
gå samt en vänskapligt sinifad be
folkning och regering att göra med.
I Panama finnes intet af allt detta.
Pu den 75 kilometer (en kilometer
3,368 fot) långa sträqkan mellan Co
lon och Panama har kanalen två
oerhörda hinder att besegra: Kor
dillerernas bergskedja, i närheten af
Panama utgörande en rad af klippi
ga kullar, hvaraf den högsta, Cule
bra, når ända till 113 meter (en me
ter 3£ fot), samt floden Chagres,
hvars lopp- skär den projekterade
kanaliträckan på icke mindre än 23
ställen. Klimatet är mördande för
europeer och vegetationen den ym
nigast tänkbara regnet faller i våld
samma strömmar under nära sex
månader på året. I Panama utgöra
jordbäfningarna derjemte en stän
digt hotande fara. Men man kan
bortse från alla dessa olägenheter,
som alla äro småsaker i jemförelse
med de två stora hindren: berget
Culekra och floden Chagres. Att
besegra dessa utgör det stora kanal
problemet. Att draga kanalen ge
nom Culebra i nivå med hafvet är
ett arbete, hvars like hittiHs icke
utförts. Berget är bildadt af vulka
nisk slagg, hård och spröd, under
klimatets inflytelser och Vid minsta
jord bäfning sönderbristande och or
sakande bergras. Man här derjem
te under" borningsarbetenä för un
dersökande af bergets beskaffenhet
upptäckt lager af glidande lera. På
den sträcka af 8 kilometer, som ka
nalen måste taga genom Culebra,
hade mau först beräknat undan
sprängandet af en massa af 20 millio
ner kubikmeter för att gifva kanal*
sidorna -en lutning af-4S-graderi
Denna lutning har befunnits allde
les otillräcklig, och vill-man öka den
samma äuda derbän att uppnå en
fullständig säkerhet mot ras, blir ar
betet så oerhörd ty att dess qvanti
tet och på'samtaa gång tiden fördess
utförande .och,kostnaderna bli allde
les omöjliga att beräkna, Eu del
ingeniöirer har ansett 4 a 5 milliar
der franks (en francs 20 cents)
möjligfen tillräckliga, under det an
dra deremot betraktat hvarje kalkyl
som en omöjlighet. Korteligen, ber
get Culebra bildar endast i och för
sig ett "hindej? nog stort att så godt
som omöjliggöra kanalens framdra
gande i hafvfjts nivå. Kommer så
dertill floden ..Chagres, en obändig
vattenmassa, 'WA#kastar sig utför
Culebras sluttning och under regn
tiden sväller ut i oerhörd grad. Så
lunda har &eh "stundom under 36
timmar stigit' 10 a 12 meter och är
då af en bredd som Seinen vid Paris
samt rullar fofantliga vattenqvantir
teter. ManÄstå'r{ ännu rådvill inför
denna flod. Lesseps fann i början
problemet mycket enkelt. Chagres
skulle afiedaS medelst en dam, be
räknad att koäta 8 millioner francs.
I augusti 1885 hade den beräknade
kostnaden stigit till 40 millioner och
året derpå»till 100 millioner. Dam
men skulle bli af sten, 2 kilometer
lung, 47 meter hög, 10J meter bred
vid basen och
3.30
meter vid top
pn och dess byggande tarfva 5 år.
Ty värr saknas det grund af nödig
styrka att bygga den på. ,1 sjelfva
verket har man nödgats öfvergifva
tanken på Chagres' kufvande genom
fördämningar, likasom man nödgats
öfvergifva tanken på den Lesseps
ska kanalen i nivå med hafvet.
Något om nyår och tideräk
ningfen.
Många taga nog för alldeles gifvet
att året alltid börjat med januari
månad och att den 1 januari varit
urets första dag. Detta har emeller
tid ingalunda^illtid varit fallet. Året
har under tidernas lopp börjat vid
de mest olika tidpunkter, och det
gifves perioder i historien, då det
är nästan omöjligt att med säkerhet
angifva ett datuip, i följd af den i åt
skilliga läftd^r, ja, till och med i skil
da provinser af samma land olika ti
deräkningen.
Carl den |^to|e räknade sålunda
årets börj&b.^jräif clen'25^" ifrars, Kri
sti aflelse påi Mariae Bebådelsedag.
Samma tidefälcning begagnades i
England från det4olfte århundradet
ända till 1752? .då .Georg II ändtligen
förändrade kalendern enahanda var
förhållandet i Skottland. Före det
tolfte århundradet hade man i båda
dessa länder räknat årets början
från första juldagen
Under medeltiden räknade man
årets början från påsk, med anled
ning af Kristi uppståndelse. Detta
hade emellertid till följd den olägen
heten att då påsk ju infaller vid
olika tid åren ej blefvo lika långa
och att till och med några dagar in
föllo två gånger på ett år. I greki
ska kejsarriket räknade man årets
början från den 1 september. Under
medeltiden visade sig undor längre
tid en viss benägenhet för att låta
året böi-ja den 24 september. Såsom
ett bevis på huru stor förvirringen
varit med afseende på tideräknin
gen må anföras, att i Nederländerna,
under första hälften af det sextonde
århundradet, började i några provin
ser året med juldagen, i andra med
påskaftonen och i somliga med påsk
dagen först efter 1575 bestämdes
den l:ste januari såsom årets första
dag.
I norden räknade man sedan om
kring 1500-talet årets början från
juldagen. Under loppet af sextonde
århundradet började män emellertid,
sedan tyskt inflytande gjort sig gäl
lande, att räkna året från den 1 ja
nuari, en förändring, som i början
gaf anleduing till de besynnerligaste
dateringsfel,'"i deft att båda tidebe
räkningarne p-nvandes omvexlande.
Juldagen 1564 betecknades sålunda
pä ett ställe enlig^ den nya beräk
ningen oåsoiVi den "25 december
1564", men'tredj?, juldagen samma
år betecknades "såsom den "27 de
cember 1565" häif!hår mån sålunda
plötsligt fallit tillbaka i den gamla
beräkningen, genöm att räkna det
nya året från juldagen. Till den of
vannämda förvirringen bidrog Ju
lianska kalenderns! räknefel med af
seende på årets läftgd.
År 1700 infördes i Norge och Dan
mark den Gregorianska tideräknin
gen, men i Sverige skedde detta,som
bekant, först 1753. Förändringen
försiggick sålunda, att man år 1700
lät februari endast få 18 dagar, hva
dan den 1 mars följde omedelbart
efter den 18 februari, något, hvar
med gamla persöner då för tiden
blefvo mycket missbelåtna, emedan
deras lif ju derigenom förkortats
med hela tio dagar.
Under revolutionen infördes, som
bekant, i Frankrike defi republikan
sk i.ideräkuingen, som, började året
22 september- 1792 samma dag
tffiiuiiken ukiaiiii:..... Dei\ 22
september blef ä^it^v nyHrsda^t
Sflfverindustrlen.
Trots silfrets låga marknadsvärde,
synes silfverindustrien. ändå vara
lönande här i landet.
Rörande nedgången i silverpri
serna, leranar finansdepartementets
rapport flera intressanta upplysnin
gar. Under lagen af 1878 betalte
regeringen $308,199,262 för silfver,
som utmyntades i dollarstycken,
men vid tiden för rapportens utgif
vande skulle regeringen éfter mark
nadspriset icke kunnat sälja detta
silfver för mera än $250,493,936 och
således lida en förlust af öfver $57,*
000,000. Vidare har regeringen un
der lagen af 1890 redan kontant ut
gifvit $116,611,233 för silfver, hvars
marknadsvärde för närvarande en
dast är $105.648,944, hvadan alltså
en ytterligare förlust af $14,000,000
uppkommer.
Förnämsta orsaken till den stän
diga nedgången i silfverpriserna är
att söka i den stigande produktio
nen. Det ser något egendomligt ut,
att produktionen i grufvorna kan
fortfara att ökas trots prisfallet .på
silfver, men detta tyder pä att för
tjensten måtte vara mycket stor.
Att så är, kan ses deraf att för
tjensten vid en af grufvorna vid
Creede, Col., utgjorde under senaste
året $1,000,000 på ett anbragt kapi
tal af $200,000, så att bolaget kunde
utbetala $150,000 i månaden i divi
dender. Två af dessa grufvor kun
na producera 8,000,000 uns silfver
om året. Mollie-Gibson grufvan i
Aspen, Col., lemnar äfven en högaf
kastmng, gifvande en dividend af
$150,000 i månaden. Granite Moun
tain grufvan i Montana utbetalte år
1890 icke mihdre än $2,400,000 i di
vidender och $1,400,000 under 1891.
Detta är endast ett par exempel på
grufvor, hvilkas drift är mycket lö
nande och som komma att producera
silfver, än om marknadspriset faller
ännu lägre.
Priset på silfver är nu 83 cents pr
uns, och produceras metallen i flera
af grufvorna till en kostnad af högst
25 cents. Andra grufvor äro min
dre lyckligt lottade, men dessa for
dra att kongressen skall genom lag
stiftning hålla silfverpriserna uppe.
Att silfververksegarne anstränga
sig i denna rigtning, ligger ju gan
ska nära till hands, men att de skola
få understöd af folket, som får bära
bördan och bidraga till den stora
förtjensten, är långt ifrån naturligt.
Besynnerligt nog är det de, hvilka
minst hafva råd att bidraga till silf
verkungarnes rikedomar, som ifri
gast understödja dem i deras plan
att få en fri och oinskränkt silfver
myntiling till stånd.
O N I U S
(Det iir e.j sagdt. att hvad som införes un
der rlenna atdelntng.silltidöfverensstäiBmer
med redaktionens fisljfter: "Omnibus", be
tyder'-för alla", och allmänheten inbjudes
att på ett, städad sätt i denna tidning iitty
ta tankar i frAcor, som il ro af vigt iör stat.
kyrka och samhälle. Klar.t iir att ftt person
ligheter, .skandal och dot rent triviala icke
utider n.lgra omständigheter lemnas rum.
För nyttiga, upplysande, danande och Inne
hållsrika skrifvelser äro vi alltid tack
sanig»'* REDAKTIONEN.)
Ärade SKAFFARE!
Det skulle vara riktigt roligt att
göra en liten resa i "Omnibusen" nu
under helgdagarne, när man har så
godt om tid och, eftersom jagär från
den helige Jakobs stad, tror jag nog,
att den snälle redaktören ielfe nekar
mig nöjet.
Denua stad, belägen utmed C. St.
P. M. & O. jern vägen, är en framåt
skridande plats och har under de si
sta tvänne åren tagit riktiga jätte
steg framåt. Detta bei'or derpå, att
den är belägen uti det bördigaste
farmaredistrikt uti staten. Staden
är hufvudsäte i Watonwan county
och har ett invånareantal af närmare
2,000. Den har trennesädeselevato*
rer, af hvilka den ena uppförts af
farmare, tre banker, två apotek, tre
slagtarbodar, två juvelerare, två mö
belmagasin, tre jernvarobodar, en
"fotografist" (det fans två förut, men
den ene gick upp i rök!), ett rund
lius, flera kyrkor, af hvilka två äro
luterska, samt tre tidningai*, en
svensk, om hvilken något mer längre
ned- Dessutom hafva vi många gro
ceri- och klädeshandelsbutiker m.m.
Flere utaf våra landsmän finnas i
staden. Desse hafva stiftat en
luthersk församling, hvilken under
pastor Fihns verksamhet det senaste
uret gått raskt framåt. Den sist
förflutna sommaren har den låtit
uppföra ett prydligt och ändamåls
enligt tétapel. Denna lilla kämpan
de församling har en stor framtid
för sig. Välsigne Herren sitt verk
både här och annorstädes till sitt
namns ära!
Som sagt, vår goda stad har lagt
sig till med en svensk tidning, som
kallar sig St. James Sveas Tidning.
Den utgifves af en lustig ture från
Sioux Falls, södra Dakota, vid namn
Geo. Bylander. Det första numrot
såg dagens ljus den 9 dennes. Vi
ville gerna säga ett godt ord om det,
om vi bara kunde, men nåja, kan
ske det blir bättre med tiden vi få
ge! Att döma af första numret, har
den värde utgifvaren aldrig studerat
svensk grammatik, ty det bokstafli
gen vimlar af språkfel. Jag råder
dig derför, bäste B., att, innan du
vidare gör i tidningsaffärer taga, en
grundlig kurs i svenska. Jag skul
le ha varit mycket beskedligare mot
dig, om jag icke vetat, att du är en
gammal tidningsmurfvel. Så behöf
ver du också taga nya kläder (stilar)
på dig, ty det var faseligt rent hvad
du ser ful ut i de ga^nla paltorna.
Det gör ondt i ögonen att se på
dig!
SKAFFAREN och dess läsare önskar
jag ett godt nytt år! SKAFFAREN
är likväl "the Boss".
Högaktningsfullt
Jopyttfickduvetat.
Ännu något om jubel-album.
"Jubel-album" blir en fint illustre
rad bok med anledning af det
svensk lutherska jubel-året. Menin
gen är att den skulle innehålla por
trätt och afbildningen efter nya
och för detta arbete särskildt för
färdigade plåtar af alla Augustana
synodens prester, professorer, kyr
kor, läroverk och inrättningar. Der
till komma kortfattade historiska
och biografiska ijotiser. Så mycket
upplysningsvis. Dernäst ett hjert
ligt tack för der stora mängd af por
trätter af pastorer och kyrkor jag
redan fått glädjen mottaga. Som
liga dagar har jag knappt kunnat
bära hem posten utan hjelp. Tusen
gånger tack! Tänk hvilket minne
och hvilken missionshistoria denna
bok blir, om vi kunna få den någor
lunda fullständig! Jag rördes till
turar i dag vid genomseendet af en
del af det redan anlända. Nu beder
jag ånyo, att alla pastorer som icke
redan gjort det, godhetsfullt ville
sända sitt kabinetts-kort samt korta
biografiska notiser, samt att alla
församlingar likaledes ville anskaffa
ett porträtt, om möjligt i kabinetts
storlek, men annars i någon storlek,
hvilken som helst. Hvilken försam
ling skulle vilja att hennes kyrka
saknades i detta fina arbete. Brö
der och vänner, detta bör vara gjordt
före den 1 febr., om möjligt.
Åter har en skoltermin hänsvun
riit. Det rörliga lif, som under de när
mast förflutna månaderna varit rå
dande på lärdomskullen, har efter
trädts af en ödslig stillhet och tom
het. Arbetet afslutades förliden
torsdag, då vid 11-tiden på f. m. lä
rarne och de studerande, som då vo
ro qvar, samlades i kapellet till en
gemensam afskedsstund. President
Wahlström läste Davids 139de psalm
hvilken utgör en "bön till den All
ve
tande och Allestädesnärvarande,som
pröfvar hjertan", och höll med an
ledning deraf ett kort, men bjertligt
och allvarligt afskedstal till de stu
derande. Han framhöll åtskilliga
för alla påaktansvärda sanningar,
påminuande om huru Gud är nära
och har reda på allt, som tilldrager
sig, både ondt och godt, äfven om
det icke blir uppenbart för menni
skor. Det höfves derför en och hvar
att vaka öfver sina tankar, ord och
handlingar. Vidare framhölls huru
Herren under den gångna terminen
nådligen sett till oss i alla stycken
och låtit sina välgerningar tillflöda
oss rikligen. Vi ha förskonats frun
olyckor och svåra sjukdomar. Mot
slutet ha dock några på grund af
sjuklighet måst stanna ute från lek
tioner och examen, och tvenne ha
blifvit hårdt sjuka. Vi få taga det
ta^. som eu tuktan och som en var
ning och påminnelse om vår bräck
lighet och att yi här icke ha någon
varaktig stad. Detta gaf honom an
ledning att kraftigt betona nödvän
digheten för enhvar att hafva sin
sak val,med Gud. Han inskärpte der
vid att vi böra med David bedja:
Ransaka mig, Gud, cch känn mitt
hjerta! pröfva mig och känn mina
tankar och se till om jag är stadd
på en olycksväg och led mig på den
eviga vägen! Han önskade att vi
skulle lemna skolan med d.enna bön
i hjertat. Derpå ålades oss att iakt
taga ett städadt och kristligt upp
trädande hvarest vi än gå, ty allas
ögon äro riktade på de studerande
och sådana som de äro antager man
att skolan är. Må alla ådagalägga,
att de vistats vid en kristlig skola!
Talaren menade att Pauli ord: "I
ären vårt prisbref till eder, beskrif
vet både utan och innan,'kunde i
viss mån tillämpas på oss. Talet
afslutades med bön.
De tvenne sjuklingarne, som ofvan
nämdes, äro Josef Brink och Viktor
Bergqvist. Båda fördes från skolan
i torsdags, den förre till Bethesda
hospital Och den senare till sitt hem
iWinthrop. Må. de snart åter bli
friskal
Endast ett fåtal studerande stan
nar qvar på kullen uuder ferieda
garne. Några af lärarne stanna ock
så qvar.'
Teol. stud. J. H, Nelson, af klas
sen '92, helsade på vänner och be
kanta vid sin alma mäter häromdaV
gen.,- -.
En Mr. Davis höll-nyss på.. »kolan
en förvisning af en språkmaskin (fo
nograf). Han tycktes taga oss för
små, små skolbarn. Han hade in
genting egentligen nytt att säga oss.
Sant sade prof. Sander till honom
på tyska genom fonografen, fastän
Nästa termin tager sin början den
10 januari 1893. Må alla som denna
tei'min vistats vid skolan, och mån
ga nya infinna sig.
När vi nu afsluta våra meddelan
den för denna termin, vilja vi begag
na tillfället att tillönska SKAFFAREN
samt dess och skolans vänner en god
jul och ett godt nytt år! Tilldele oss
Herren under den ingångna helgen
sin rikaste nåd och välsignelse!
St. Peter den 24 december.
Ryssland.
Tyskland.
U A N E
Spanien. I Madrid har en rad af
demonstrationer från befolkningens si
da egt rum, förebådande den konterya
tiva ministéren Canovas' fall. Folket
har begärt ett systemskifte i liberal
rigtning med Sagasta till ministérens
chef och drottningen-regentinnan lär
icke ha något annat att göra än foga
sig, om hon vill bevara den popularitet
som hon i sa hög grad behufver.
Hungersnöd råder
Belgien.
i
fle­
ra af Rysslands provinser. Så har gu
vernören af provinsen Voronegh anmo
dat den kejserliga regeringenom5,000,
000 rubel för inköp af lifsmedel till de
nödlidande bönderna i provinsen. Gu
vernören i provinsen Toula har anhål
lit hos regeringen om 2,000,000 i sam
ma ändamål. Pa grund af misslyckade
skördar under flera år i provinsen Sa
mara, har ett stort antal tyska koloni
ster blifvit ruinerade, eå att nöd råder
äfven bland dem.
Den internationela mynt­
konferensen i Bryssel har icke kunnat
komma till någon enighet, utan beslu
tat att ajournera till våren, då förhand
linsrarne åter skola upptagas. Bimelli
sterna hafva kommit underfund med
att engelsmännen tala med två tungor
1 mimnen och att äfven Tyskland och
Österrike dölja sina planer. Med hän
syn till Indiea, väga de engelske dele
gaterna icke tala rent ut, utan dölja si
na tankar sa godt de kunna. Da ame
rikanske delegaterna äro redan på väg
hem och afreste i onsdags från South
ampton till New York med ångaren
"Lahn".
Storbritannien.
Både
drottning
Victoria och prinsen af Wales hafva
nekat subskribera till den fond, som
general Booth håller på att insamla för
att gifva en middag för de fattige
i
London den 26 december. Man börjar
förlora förtroendet för generalens in
samlingar, da man aldrig får reda på
hvar de stora summorna taga vägen.—
Den konservativa konferensen i Shef
field är af slutad. Bland annat antogs
en resolution om att lätta jordbruka
rens bördor, då sådant kunde ske utan
att öka skatterna. Konferensen \jtta
lade ett starkt missnöje om irländsk
Homerule. Innan konferensen skildes
ät, sade A. J. Balfour, att de konserva
tiva ämna understödja en kraftig och
fast utrikesminfster, oberoende af hvil
ken politik han än bekänner sig
till.
Ställningen i Europa är så osäker och
vacklande, att det skulle vara en dår
skap att vänta sig, det freden skulle
kunna bevaras. Af detta skäl är det
för England nödvändigt att hålla sig
beredd på hvad som komma skall.
Tv.å kolerafall inträffa­
de förra veckan
i
Frankrike.
Hamburg. Efter
Börsenhalle är det ena fallet att räkna
till staden och det andra till förstäder
na. Tidningen upplyser vidare att se
dan den 13 oktober har icke ett enda
kolerafall inträffat i hamndistriktet.
Stora ansträngningar äro gjorda för att
bringa till stånd ett nytt politiskt par
ti. som har till syfte att bekämpa kej
sarens politik. Kejsarens görande ooh
låtande underkastas i synnerhet i syd
vestra Tyskland en noggrann kritik.
I tyska riksdagen ha bimctallisterna
uppfodrat regeringen att understödja
den på myntkonferensen, men Caprivi
svarade att Tyskland är väl förnöjdt
med sitt nuvarande myntsystem, och
detta förklarade till slut delegaterna
före konferensens ajournering—Kejsar
Wilhelm har utarbetat en plan för ett
krigsskepp, och en modell är förfärdi
gad efter teckningen. Kejsaren ämnar
införa en hel del förändringar i skepps
byggeriet.—La Grippe har .åter börjat
grassera i Berlin. Förra veckan in
rapporterades flera fall till sundhets
nämden. Den bekante elektrikern
Werner Siemens afled härom dagen af
sjukdomen. Förbundsrådet har med
väsentliga förändringar antagit den fö
reslagna höjningen af bränvinsskatten,
börsskatten och ölskatten,
Ställningen
lägga magten i händerna
i Frankri­
ke, med anledning af Panama skanda
len, blir för hvarje dag mera hotande.
De vildaste rykten äro i omlopp om
monarkiska sammansvärjningar, hvil
kas ledning utgår från grefven af Pa
ris, som vistas i London. Äfven heter
det att embetsmän och deputerade, som
äro invecklade i svindeln, fått en vink
om att deras enda räddning ligger i att
understödja royalistiska planer, då de i
så fall kunna vänta tillgift för sina för
seelser. Om rörelsen tager en vänd
ning, som är gynsam för en statskupp
till fördel för kungadömet, tros det att
den unge hertigen af Orleans blir ut
sedd att leda angreppet. De monarki
ska agitatorernas rörelser bevakas no
ga af regeringens agenter i Frankrike,
England och Spanien. Isynnerhet hål
ler man vaket öga på passen vid Pyre
neerna, då man fruktar för att en rörel
se kunde försökas från det hullet. För
närvarande synes monarkistorna för
nämligast arbeta på att öka den
upp
hetsade strömningen bland de depute
rade de känna sig säkra på, att efter
ministern Ribots fall skall följa en re
volution, som gifver anledning
till
att
på
Huset
Or­
leans. Underrättelserna från olika de
lar af Frankrike äro föga uppmuntran
de för regeringen, som till och med be
sk ylles för att hafva stått i komplott
med
ledarne
i Panama svindeln. Fran­
ska folket är sa
förbittradt öfver
Pana­
ma skandalen, att det icke, har stOPl
förtroende till republiken.