Skaffaren., March 08, 1893, Image 7

About Skaffaren. (St. Paul, Minn. ;) 1885-1895

Image provided by: Minnesota Historical Society; Saint Paul, MN

                
S K A A E N O N S A E N E N 8 A S 1 8 9 3
The Charles A. Vogeler Co.,
Baltimore, Maryland.
Dr. Peter Fahrncy,
112 8. Hoyne Avenue, Chicago, III
G. A. WAHLQUIST,
Lock Box 354.
DULUTH MINN
182 W. Van »uren St., 550, Chicago, IU.
PIONEER WOOLEN MILL,
'"if- 0 e Alla des
0 Standard Sijijjcrni i: kin
Monroe Erasor MP Co.,
1100 La Crosse, Wis.
The Owen Electric Belt & Appliance Co.,
201 to 211 STATE ST., CHICAGO, ILL.
FULLER & JOHNSON MP&. CO.,
TUB COLUMBIA. GANG PLOW.
verldcn. 11 Corn-plan taro tro vi btt
The Glflholt department tillverkar "Mo
nitor Iron Working Lathes" (avarfvar)
eom viiga ända tlil (i lons Btycket.
HO LINE PLOW COMPANY,
FLYING DUTCHMAN SULKY-PLOGAR,
Wheel, Walking, Single & Gang-Plogär,
Handplogar, Harfvar, Såningsmaskiner,
Drills* Corn-planters, Cultivators etc.
Kansas Nlollne Plow Co., Kansas City, Mo.
Nebraska Moline Plow Co.t Omaha, Neb.
Minnesota Plow Co., Minneapolis, Mlnitt \n\n Laprnfis Drottning.
HISTORISK SKILDRING FRÅN
STEN STURE DEN
ÄLDRES TID.
"A^r„
t: „3€*ARL BLINK.
(Forts. fr. före?. nr.)
Sade han oss icke, munken, han
hvars förtroende jag köpte, att nå
got etter rasande här var i görnin
gen.
Ja, munkar och riddare gå
ostraffade annorlunda med sådana
stackare som vi.
V
Så usel gerning som han, hafva
vi aldrig begått, också tyckes mig
såsom den bästa bot för alla våra
synder, att sätta honom ur stånd
att göra än flera bofstreck, och som
jag har riddarens löfte, att icke vi
ldare behöfva svälta, har jag ärligt
gifvit. mitt ord, att hädanefter hvar
ken råna eller ....
St! der kommer hanl Se, hur
han blinkar åt munken, men följer
som vanligt efter riddaren det går i
dag som alla andra dagar.... vi
spilla tiden förgäfves.
Nej, utropade den andre,
det får inte ske! Icke förr än vi
hafva honom* i värt våld, få vi veta
något ojn jungfrun-,
Som vanligt följde karlarne efter
ter riddaren och hans följeslagare på
långt afstånd när desse en gång på
förmiddagen gingo in i kyrkan och
derandre stodo utanför och väntade,
spörde.-SJen alltid tveksamme Erik:
—-.Menar du, att. vi begge få makt
med hor om, om han också låter .loc
ka sig till stugan utom staden?
Den andre stod betänksam en
Stund. Du minner mig på något,
sade han. Hvad här är att göra,
förmår jag allena. Skynda genast
till stugan, säg bårdskäraren att
han håller sig beredd, väpna dig
desslikes jag är viss på, att i dag få
vi honom i vårt våld, eller också al
drig.
Men om du icke kommer efter,
hvar skall jag då söka dig? fråga
de kamraten orolig.
Ingenstädes, ty jag är då icke
bland de lefvandes antal. Fort,
skynda dig!
Erak lydde, ehuru motvilligt, och
den, andre kamraten, som vi skola
kalla Måns, fortfor att följa ridda
ren och den brune genom de ända
till trängsel uppfylda gatorna. De
voro nu helt nära sitt hem, då träng
de han sig hastigt genom den böl
jande folkhopen fram till dem och
lade sin hand på den brunes arm.
Följ mig, sade han.
Denne såg förvånad på honom.
Hvart? sptefaée Wm.
Till 3én "som^ungrår och^tör
star!
Hvar?
Följ!
Icke nu, senare i afton!
Då är det för sent.
Herr Nils hade under tiden gått
in i porten åtföljd af sin sven, och
lade icke stort märke till att följe
slagaren saknades.
Med bi£dgkande oro frågade den
bruno^ £7^
—Äf det långt härifrån
Strax utom staden.
Kan jag vara åter inom en
timma.
Inorp en half timma.
Svär mig vid din själs salighet,
att tiär intet svek förefinnes.
i~r Likasom^ en riddare skulle tro
på sådant, yttrade mannen oför
synt skrattande.
Usling, hur vågar du....Men
fort i väg, med ett piskrapp skall
du få gälda hvarje fåfängt ord.
Ja, se det språket förstår jag,—
svarade Måns sorglöst och satte i
väg med en sådan fart, att den an
dre hade svart att följa honom. Det
var klokt af Måns att icke se sig om,
ty munkriddaren erfor en misstro,
som hade öfvergått till visshet, om
icke det bekymmerslösa i karlens
väsende hade lugnat honom.
En fjerdedels timmas väg frän sta
den låg en liten oansenlig stuga,
Måns öppnade dörren och sade låg
mält: "Allt väl bestäldt?
Allt väl bestäldt! svarades
inifrån.
Då vände han sig likgiltigt ut
mot riddaren, som flåsande närmade
sig, och sade halfhögt:
Ännu lefver hän men gå sakta.
Att komma från-solljus till half
mörker gör den inträdande nästan
blind. Htar? frågade riddaren
häftigt.
Der, i sängieij!
Han närmade sig brådskande och
lutade sig ner för att se, hvem som
fans der, men i samma ögonblick
slögos ett par kraftiga armar kring
hans bals, hans armar och fötter
grepos, och nu började en den mest
förtviflade kamp sängen brakade i
stycken.och Erik, som låg inunder,
var nära att qväfvas af riddarens
tyngd med sitt hufvud skulle denne
ha qväft honom, om han icke varit
nödsakad att hålla det uppe för att
rädda sin näsa under Eriks bett.
Men derunder visade han en sådan
jettelik muskelstyrka, att det for
drades bårdskärarens och Måns' för
enade krafter att binda honom med
Säkra band. Under en nästan hemsk
tystnad fortgick och fullbordades
dådet, likt ett allt motstånd bese
grande dödsarbete. ^Slutligen be
friades oekså Erik
Riddaren allena låg qvar på golf
yet orörlig, med slutna ögon, lika­
som föraktande att se sina bödlar
eller ock rufvande på medel att be
fria sig ur deras våld.
Hjelp mig^„i4pi V. stönade
han.
Man efterkom hans begäran.
varför hafven I gjort mig
detta?
För den unge svennens skull,
hvars lif I nyligen tagit?
Hvad en annan brutit, låten I
mig umgälla?
I liden då för eder broderskär
lek, sade Erik skrattande.
Viljen I säga oss, hvar stolts
jungfrun dväljes? sporde Måns
med forskande blick.3' i
Munk-riddarén tvekade. Köper
jag mig min frihet för det priset,
sporde han hastigt.
Fören oss först till henne, få vi
sedan tala derom.
Och om jag nekar?
0
Så finnas fångtorn och källar
hålor för skurkar som för hederlige
män.
Hören mig! Så högt skattar
jag friheten för nästföljaride- fyra
timmar, att I knapt kuuneh nämna
något pris, som jag ej vill betala der
för.
Då hafven I väl något nytt
skurkstreck i sinnet, och våndas nu,
att icke kunna utföra det.
Gråbroderns ögon sköto blixtar,
men han lade band på sin vrede.
I ären väl fala för något pris, sa
de han.
När den frågan ställes, det vare i
hvad form som helst, hur många äro
de, som kunna lägga handen påhjer
tat och svara "Nej!"
Försvinnande bråkdel af mensklig
heten, förvåua dig ej, om stigmän
nen och för detta rånarne sågo tve
kande på hvarandra.
Bjuc^! sade Erik.
I kännen lösen mellan svartbrö
derna och mig. Fort, skaften hit
någon af dem hau ska 1 ikläda sig
mina bojor, medan jag anskaffar lö
sepenningen.
Det nätet har för grofva ma
skor, vi låta icke fånga oss deri, af
bröt Måns häftigt. Illa skulle vi
löna riddar Nils Klausson, om vi
gåfvo eder friheten till något pris.
Slut derför med alla öfverläggnin
gar. Tänd eld i spiseln, bård skära
re i fyra timmar skall jag hålla
vakt under tiden skall du, Erik,
skaffa hästar, så att vi vid nattens
inbrott kunna ge oss i väg det får
bero på riddaren, om han vill föra
oss tili stolts jungfrun, eller om vi
skola föra honom, till fängelset på
Vik.
Fåfänga voro alla förnyade böner
och löften. Måns öf vert jagade Erik,
att de endast voro svek och list, och
denne begaf sig i väg för att anskaf
fa hästar, medan Måns flyttade grå
bröder-riddaren närmare elden och
sjelf tog plats pä bänken vid fön
stret för att, som han sade, kunna
ha ögonen med sig både ute och in
ne. Bårdskärararen kastadesigned
$å golfvet vid den flammande här
den.
Den strid,, som, rade inom gråbro
derns brösts-låter lättare tänlia än
beskrifva sig. Det på lögn och svek
uppförda bålverk han rest, för att
demfrån utkasta t-vedrägtens brand
fackla, hade* ramlat och i sitt fall
krossat hans planer och honom sjelf
hvem skulle hädanefter lyssna till
och tro på honom icke erkebisko
pen, som i detta ögonblick väntade
underrättelser från Storängen om
det beramade mötets utgång, för att
derefter ställa sitt eget handlings
sätt för morgondagen. Icke bönder
na, som just nu stodo der ute vän
tande, undrande, och som snart
skulle gå sin väg derifrån, harmsne
att hafva låtit locka sig af en bedra
gare, Icke svartbröderna, som han
så helt och hållet hade i sitt våld,
att han tvingade dem mot deras vil
ja gå hans ärenden, icke_allenast hos
borgare och bönder, utan ock hos
många höga herrar. Icke fru Brita,
som, sviken i sina nyväckta förhopp
ningar, föraktligt skulle af visa ho
nom, när han härnäst ville med fag
ra lockelser förmå henne att tjena
hans planer, och den unge Svante,
på hvilken han bygt och räknat,
skulle han kanske också undandra
ga sig hans inflytande? ..
v
Hade
måhända hela den konstrika bygnad
han uppfört, ramlat öfver ända, var
allir hans arbete förgäfves?
Ett vildt förtviflans skri bröt sig
öfver hans läppar och handlöst ka
stade han sig till golfvet.
Gif mig friheten eller tag mitt
lif! skrek han nästan ursinnig.
De onaturligt utsprängda ögonen,
den gul bleka, vanstälda hyn, den
efter Eriks bett blödande, uppsvull
na näsan, gjorde hans utseende nä
stan förfärligt och slogo de begge
männen med fasa.
Riddar Nils Klaussonrråder öf
ver edert lif oöh eder frihet, sva
rade Måns med allt det lugn, han
kunde antaga..
På dessa ord följde ännu ett skä
fände jeinmerrop och munken föll
tungt till marken och blef der lig
gande orörlig. Några gånger hör
des han mumla: För sent! .... för
sent!:— derefter var allt tyst.
En stund derefter vidrörde Måns
honom med foten, men han varkäns
lolös derför han lutade sig ned, men
hörde honom icke andas. Elden i
spiseln var nära att slockna bård
skäraren sof tungt. Det kom en
känsla af hemskhet öfver den forne
stigmannen och han öppnade stugu
dörren för att se efter, om icke kam
raten snart skulle komma.
Det hade blifvit nästan mörkt,
himlen var öfverdragen almoin, ett
fint vårregn föll sakta och plaskande
öfver den steniga marken^,
Men ingen Erik hördes afl-*
Måns gick åter in, kastade några
återstående vindfällen på elden och
återtog sin förra plats vid fönstret,
sedan han förut förgäfves sökt att
väcka bårdskäraren. Denne sof bok
stafligen som en stock och^ syntes
känslolös för den hårdaste behand
ling. Men äfven gråbrodern sof ef
ter all sannolikhet, och af medlidan
de med honom lät hau den förre yara
i fred.
Hvad som kunde vara orsaken till
Eriks långa dröjsmål sysselsatte der
näst hans tankar att det kuude
vara svårt att erhålla hästar, insåg
han väl, men när intet afseende be
häfde fästas vid kostaaden, borde
det likväl snart nog låta sig göra
men härunder grumlades hans egna
tankar allt mor, de slocknande kolen
glimmade så förunderligt emot ho
nom, hans ögon slöto sig och bård
skärarens och gråbroderns liggande!
gestalter tycktes honom
Ändtligen!
derunder
växa till onaturlig storlek och lika
som röra sig fram och tillbaka.
Hastigt vaknande till fullt medve
tande sprang han upp, elden hade
alldeles slocknat och han måste
öppna dörren, för att öfvertyga sig
om, att begge lågo på samma ställe
som förut. Då tyckte han sig höra
hästtramp på afstånd, och med en
suck af lättnad utropade han:
Men i samma ögonblick erhöll han
bakifrån ett så förfärligt slag i huf
vudet, att han sanslös nedsjönk till
marken,medan munken och bårdskä
raren hastigt skyndadé öfver- vägen
inåt skogen.
Några minuter derefter anlände
Erik med hästarne då på hanS rop
ingen Måns visade sig, steg han af
och var nära att i dörren stupa öf
ver sin halfdöde kamrat. Medan
han var sysselsatt med honom, såg
han för sent tvenne mörka fi
gurer kasta sig upp på de medförda
hästarne och försvinna i motsatt
rfgtning till staden.
Påföljande morgon stodo öfverallt
i staden grupper samtalande. Ett
rykte hade spridt sig att konung
Kristian ingått förbund med Ryss*
land, att detta rike skulle anfalla
Sverige, och det faller af sig sjelf,
att oviljan till honom, häraf.ännu
mera stegrades.
Äfven unionsvännerna förbittra
des häraf, och en anslutning till de
svensksinnade blef följden.
Nils Bosson hade tillbringat före
gående afton tillsammans med herr
Sten, som han funnit mäkta förbe
,hållsam, han hade träffat öfyerens-,
kommelse med honom beträffande^
sin son och delgifvit honom sin af
sigt att tåga till Dalarne, för att
samla och något inöfva folket till
det, efter all sannolikhet, nära före
stående kriget.
Herr Sten gillade och instämde i
allt, men till förtroligt samspråk
dem emellan ville det icke"komma,
och om det stundande valet ordades
icke.
Påföljande morgon, 3å Eérr "Nils
yttrade sin undran öfver den främ
mande riddarens hastiga försvinnan
de, svarade svennen:
Stor förargelse väckte det, att
han icke infann sig på mötet.
Hvilket möte?
Vid Storängen, der han skulle
föra eder talan? .:
Min? sporde riddaren med
oförstäld förvåning.
Ja, uuderrätta folket om edert
beslut att emottaga kallelsen, om
valet föll på eder?
Har riddaren yttrat sådanjt?
Många hafva hört det'af Sonom
sjelf, men till ännu flera har han
skickat bud derom.
Och sådant har vunnit tilltro?
Stränge riddare, svarade sven
nen vördnadsfullt, han har stän
digt fått vistas i eder närhet, och
det har knappt tillåtits någon att
tala till eder, annat än i hans närva
ro. Dessutom
Fortfar, fortfar, befalde rid
daren.
Dessutom hade fru Brita sagt,
att som han var eder förtrognaste
vän, skulle vi visa honom all upp
tänklig vördnad och åtlyda alla hans
befallningar.
Hon hade således oökså blifvit
missledd. Herr Nils var utom sig
af häpnad. Omedvetet hade han
räckt handen till en kabal, som mot
arbetade hans egna önskningar och
genom hvilket underverk hade han
räddats derur?
Några af hans dalamän InfuanQ
sig förklaringen var gjord i få ord
och man skildes belåtnare med och
tillitsfullare till hvarandra än nå
gonsin.
Icke lång stund dröjde det, förrän
hela bondeskaran visste, huru nära
de varit att bli narrade.
Men likasom drifven af en aning
skyndade herr Nils till erkebiskopen
och meddelade honom, hvad som
händt. Denne svarade, att han vis
serligen hört några lösa rykten der
om, men icke fästat ringaste afseen
de dervid. Deremot tycktes det lif
ligt intressera honom att veta,hvart
den främmande riddaren tagit vä
gen, men derom kunde icke herr
Nils lemna upplysning. ......
Detta sammanträffande ledde emel
lertid till dagens stora spörsmål, drt
förestående valet. Med kraftiga ord
visade riddaren hur rikets väl eller
ve var beroende af den enighet,hvar
med rösterna afgåfvos, och så gri
pande var hans ord, så Sfvertygande
hans bevis, att erkebiskopen vid af
skedet nästan vördnadsfullt tryckte
hans hand och sade sig vilja handla
och rösta efter hans önskan.
Skyndsamt begaf sig riddaren der
efter till herr Ivar Axelsson. Der
var det honom knapt möjligt att
tränga sig fram genom skaran af
väntande riddare och svenner. Men
vid åsynen rf Nils, skyndade herr
Ivar till hans möte, tryckte honom i
sin fafnn och förde honsra genast
till det innersta gemaket. Äfven
här kom man snart till klarhet med
hvarandra. Herr Ivar förnekade
icke,hvarken sina egna eller sin bro
ders önskningar, att blifva ihågkom
na vid valet, men isynnerhet den ry
ska alliansen, hvars sanning han
kunde intyga, bäde uppfylt honom
med en sådan habm, att han varglad
att kunna ådagalägga siua sven
ska sympatier geipm att rösta
i förening med ^ver^ges allmoge.
Nu ljödo stadions alla kyrkklockor,
och ehuru regnet föll i strimmar,
skyndade alla, som möjligtvis kunde
erhålla en plats,' tilt gråbrödraklo
stret, i hvars stora Sal mötet skulle
hållas.
Erkebiskopen i stor ornat, omgif
ven af biskopar, munkar och pre
ster.
Erik och Ivar Axelsson i lysande
rustningar, omgifna af en talrik
skara riddare.
Riksens råd och herrar. Erik
Trolle med många fränder, borgare
och köpstadsmän samt slutligen all
mogen, tolf från hvarje landskap,
iklädda, hvart och ett lag, den öfliga
högtidsdrägten.
Enkelt klädda, endast åtföljda af
hvar sin sven, anlände Nils Bosson
och Sten Sture nästan samtidigt.
Stundens betydelse hade mäktigt
gripit dem begge, dessutom tyckte
sig den senare hafva en orättvisa att
godtgöra, och ett fast och stadigt
handslag gafs och togs och hand i
hand följdes de sedan åt in i salen.
Högtidligheten inleddes med bön
och säug. Derefter talade erkebi
skopen, kraftfullt och manligt, om
de faror, som från alla sidor hotade
fäderneslandet. "Men ettenigtfolk
låter icke besegra sig", sade han.
"Likasom klippan står fast i hafvet,
hur bränningar och vågor än slå
deremot, så har ock trons klippa sin
fasta grund i orubblig förtröstan på
Gud allsmäktig! Är fienden än
mångdubbelt öfvermäktig, Guds
hand hvilar skytfdanföe öfver eder ty
enighet och förtroende mellan de
styrande och iojkete och lcfvande
gudsfruktan är (Sfé.n,- mäktiga sköld
borg, som af intet ican genombry
tas,l^! ^i ."Säft, K /..Jisj».
Öérlf ter vflSfetT Utr rit
ga antal röste& tillföllo Erik och
Ivar Axelsson äfven erkebiskopen
erhöll några, som ock herr Trolle.
Men herr Nils Bosson kom icke i
fråga med en enda löst.
Så öfvervägaiidé vår det antal, som
tillkom herr Sten Sture, att man väl
kunde säga, att kallelsen var enhäl
lig. Stor var hans öfverraskning
de spörjande blickarne sökte Nils,
och när slutligen icke tvifvel mera
uppstod om hvem som blifvit vald,
reste han sig häftigt och bad att
man icke villo pålägga honom ett så
stort ansvar. De funnos väl i lan
det, som bättre förmådde och värdi
gare voro att uppbära det än han.
Men bönderna ropade med en mun:
Sten Sture skall blifva Sveriges
riksföreståndare, han och ingen an
nan!
Rimkrönikan säger härom:
"Och ville de det hafva så,
att han skulle för riket stå
och skulle mod heder lefva
och riksons föreståndure heta och blifva,
så månde det då tillgå
der han ville det ntiduger tillgå
hvar man honom-trugar och beder
han sade ja omsider."
Men oafsedt de många, som voro
närvarande, kastade sig Sten Sture
i Nils Bossons armar.
Du hade varit den värdigaste!
sade han.
Är det vännesed, att vilja lägga
bördan på andras axlar och sjelf un
dandraga sig? svarade denne med
ett soligt leende. Gå den väg,som
blifvit din, och räknfc på ätt du har
många trofasta väni|er.
Men när den stonvjsamlingen lem
nade"klostret, hade e|i sällsam för
ändring inträffat.
Från den nys^ niojnbetäckta him
melen strålade riu den klaraste sol
milda vårvindan flögtade de utkom
mande till möte$.,, Dfet var som na
turen sjelf ville tjen a som förebud
till de dagar som komma skulle.
Men som,mar år icke alltid när,
derför att vårsol blänker naturen
kämpar hårda strider innan den för
mår afkasta vintej-deägten, och hår
da voro också de strider, som Sveri
ges folk måste kämpa, innan som
marsol skulle lysa öfver fredliga
idrotter och framkalla växtlighet på
de tegar, som nu stodo svarta och
obrukade.
Ehuru afunden med sneda blickar
såg den nye riksföreståndaren an,
hviskade klokheten om de faror han
gick t£U mötes, och hur välbetänkt
det var, att låta honom och hans
kära bönder nedgöras af den danska
här, som konung Kristian snart
-skulle öfverföra till Sverige. Deref
ter var tiden inne för landets stor
män att göra sig och sin vilja gä
1
laöde.
Men allmogen, bönderna, kände
sig stå på säkrare grund de trodde
på sin blif«inde herre, och med Stu
rarne till anförare, skulle de nog
veta att värna sitt land. För dem
var den strålande solen ett insegel
på deras förhoppningar, och för vis
so tänkte de:
Den Gud vill bevara
är fri från all fara!
(Forts.)
TROPFEN
HASKER DROPPAR
—MOT—
Blodsjukdomar,
Indigestion,
Mag sj ukdomar,
Lefversj ukdomar,
Hufvudvärk, Illamående,
Dyspepsia, Swindelr
Dålig matsmältning,
Mag- oeli ETjurlidande»
Fallandesot.
Äfvensä
uiot
Qvinnosj ukdomar.
Obestridligen det bästa botemedel. Pris
50 cents flaskan eller 5 flaskor för $2.00
Finnes på alla apotek. För $5.00 sändes
12 flaskor portofritt.
DR.
PETERS
8r ett af nutidens bästa Ittkemodel. Dal
drifver sjukdomsfrlina ut ur kroppen, mod*
för god aptit och styrkande sömn och sät
ter allaorganer I fullkomligt arbetsdugllgt
skick.
Modicinon ftr psmmnnsatt «f 83 olika
boetftiulB(Ulnr, väsentligon frfin vflxtrl
ket, och don hnr varit kiirirt och brukad
i öfver hundra ilr. I)cn användes med
stor frem(?.1 n(»i du flotta af de i dol due
ller. lifvet förokonmiandn sju k dom s full,
Biimt 1 sjukdomar mom hafva sin hilrled
ui" i dftli^t blod, fcfisom
Företoppning, Hufvudvflrk, Lcfverlldan
de, Gallfeber, Gulsot, Reumatism, Gikt,
Vattensot, Oyspepsl, D.llig mattsmflltning,
Ftirkylnlng, Rosen, Finnar, Frossa och
Feber, Körtelsjukn, Skorf, Skabb, Mask,
Rlngormar, Bölder, Utelag, Krliftmtsda
utväxter, Värk och S:lr, Smtlrtor I bonsyy
•temet, Afmagrlng, Fruntlmmerssjukrio
mar, Kraftlöshet, Bronchitis, Njurlidande,
Messlingen, Ryggsmärtor, Svlndelfikom
mor, o. 8. v.
Skullo Ni lida nf rn ellrr nnnnn af
ofvannilinda sjukdomar IWir Ni pröfvn
Kl! Ft I E4.0. irn'n
HO
iiimtllMn till, att
Ni fHrden verklig U17 It I ECO och Icko
"något som iir llknnå bra." eller iK iuirnt
rtet.uamma,1'mnn var o/ilt^r pA, att NI
fAr l»i*. I'Vtors C&rilBltO. Denna
Bill jos jckit i:\ apoteken, unin blott hos
lokala agenter. Om det icko skulle bo
uägon Bildan i odoi ulirhot, så tillBkrlf
GODT TILLFÄLLE.
De, som vid Intriliraudo dödsfall, önska
betrygga sin» ofterlenuiade, kunna genom
medlemskap 1 SCANDINAVIAN MUTU
AL AID ASSOCIATION 1 Galcsburgjll.,
förskaffa sig niimrtu ftfimftn. Deuua skan
dinaviska ömsosidiga lijolpföronlng, som
numera viikimr öfver 8.000 ined lemmar, har
under »in filta&rfga vorksamlmt betalt I illaf
lidnamedlemmarsefterleinnndo öf. $400,
OOOoch har dessutom en grundfond å$3!5,000
hvilken alltjemt tillöken och med det sam
ma gör heuneför frauitl'den fetark och tryg
gad Der före ust med
II
fseende iir
CASH BUYERS' UNION,
SÄND KDKK I'LL TILL
LITCHFIELD, MINN.,
för kardning och spinning. Arbete efter
bestjilining en specialitet, fianeiler, tiltar
och garn af alla slag. Adressera
A, KLAUSEB: Litchfield, Minn.
Agenter önksas mot lon!
eller kommission att sälja den nypaten
terade Chemical Ink Erasing Pencil.
ter kunna förtjena $50 1 veckan.
WEYMAN'S
I AT o
Biilto No. 4.
FARM
PÅ
som
ock med Mnuodom om hennes lednndw
miins duglighet och redan mftnga akt
ningsvärda medlemmar, blli kostnaden för
ett medlemskaps uppehållande denna fö
enlng n ti der
åren en i sitl slag den billigaste.
För vidare upplysning om medlemskap el
ler agentur för verksamhet 1 lörenlnyens
intresse å onskildta platser inom staten
Minnesota, viinder man s'g till hennes, för»
nämde stat, general-agent
vi tillverka mer» Un nttgotanuat bolag.
Att tillverka ulla doB
BamanUlner, hafva rl
verkftiidor med en
golfyta om«
kring 200,000
qvadratfot, aom
om de nkulle Hträc*
kat* ut till en enda
verkstad, 100 ft bred,
skulle gHra denna
2,000 fol liinfjollor
Bfver en tredje»
dels mil.
Mr» $10.1(0
a5') 9i7.ro
S!j")
"Arlington" $^0.50
•160 "Kenwood" SiK.f0
"High Arm," nyaste fOrbfltt
ringar, ljuillös ocfi iMttfftende,
.jclfvcrkande näl, pjcllitrftdan
s) yttcl, automatisk polvinda
re och alla tilllicliör fritt. Ingca
ftry kottsbet ii I i i ni? fordras.
VI IJli'J A I.A FKAKTKN.
lO »AiiAllM Fil ITT 1'IiOF.
De f-ilndas fifvcritllt och till cn hvar, i hvilket
antal som helst och till "wholesale" priser. Ga
ranteray i 10 &r. Skrit eft Iri katalog.
I
Agen­
HVARFÖB
är
WEr]VfÄ]sps
J^openl]amn§ Snug
BÄST?
Det tillverkas af don finaste bladtobak som flns,
och ra omsorgsfull och ständig tillsyn via dess
Högaktningsfullt ANDKEW PETERSON, BOX 161.
Fick sina smärtor lindrade och njuter god sömn.
Dr. A. Owen. Denver, Colo., den IG Dec. 1802.
Jag vill först tacka eder så mycket för bältet No. 4, som jag bekom för något öf
ver ett år sedan. Det har gjort mig särdeles Btor nytta, ty inga mediciner förmådde
gifva lindring för mina sjukdomar. Niir jag deremot tog bältet på, kände jag lindring
strax och jag får sofva god om nätterna innan jag fick edert bälte måste jag gå uppt
om nätterna utan att få så mycket som en blund i mina ögon.
Eder tillgifne Louis JOHNSON, BOX 25.
Tviflade först på bältets kraft, men erkänner nu sin kientro.
Dr. A Owen. Ansonia, Conn., den 9 Febr. 1898.
Med gludje och tacksamhet vill jag ru underrätta eder om, att allt sedan jag bör
jade bära edert No. 4 bälte har min gamle fiende, reumatismen, måst hålla sig borta.
Jag vill icke försöka uppräkna all den slags medicin jag iir ut begagnat för denna
sjukdom. Deras namn var legio allt utan nflgon nytta. För omkring ett år sedan
rcBte min man till Chicago och köpte der ett bälte. Jag måste tillstå att jag vid
första påseendet tvillade på dets botande kraft nu erkänner jag dock min kientro.
.Tag åtnjuter god sömn och hvila, samt har god aptit, för hvilket allt jag hembär först
Gud och dcrnäst eder min hj
ert liga tack.
Högaktningsfullt MATHILDA WICK, 179 N. State St.
Många olika slags krämpor, men blef dock botad.
Dr. A. Owen. Renova, Fa., den 29 Januari 1893.
För några månader sedan bekom jag ett af edra No. 3 biilten. Det var precist
sådant som ni sade att det skulle vara jag tviflade dock först på att det skulle kunna
bota mig, men tviflet liar nu gifvit vika för en glädjande visshet, oeh jag kan nu ge
nom egen erfarenhet säga att Dr. Owens storartade bälte iir den bästa medicin jager
hållit. Jag kan aldrig berömma edert bälte för mycket eller nog framhålla dets för
tjenster, emedan den elektriska strömmen kan reguleras efter patientens egen önskan.
Jag led af hufvudvärk, slem i halsen, uppstoppad näsa, ringning i öronen och mänga
andra krämpor, hvilka jag icke kan uppräkna. Läkarne Bade att det var katarr och
cn del sade^att det skulle åtgå 3 a 4 månader för att blifva tvifvelaktigt botad. Dr.
Owens bälte botade mig på mycket kortare tid, och dertill gjordo dett grundligt),"©ch
vill jag derför frambära min tack till den Btoro vetenskapsmannen'förlmHsvÄrtlléftilla
uppflnniug till lindring af mensklighetens plågor. Dr. Owens bälte borde finnaB
hvarje familj, den frisko till'skydd oeli den sjuke till tröst. Om ni vill offentliggöra
detta bref så har ni min tillåtelse och jag intygar att det är eannt.
Med största högaktning S. A. WIKSTRÖM.
Dr. A. Owen. Cokato, Minn., den 4 Febr. 1893.
För något öfver ett år sedan köpte jag ett af edra No. 4 bälten för mig, och två
månader senare köpte jag ett annat No. 4 bälte för min fader. Båda bältena ha varit
utmärkta och oumbärliga läkare för oss båda två, och vi kunna icke vara dem förutan.
Med högaktning OLE NEWMAN, Box 233.
Den förträffliga boken "Amerika," på 176 sidor, erhålies nu fritt och
för intet tillika med var stora nya katalog på 96 sidor, af hvar och en som
sänder sin address och 10 cents i frimärken till
Madison, Wia.
Tillverkare af
REDSECAPER,
såsom Slåttermaskiner, Räfsor,Plogar, Harfvar, Vältar,Corn-plantare
Corn-kultivatorer och Tobaksplantare, alla af olika slag och storlek
Omkring 40,000 olika maskiner och redskap tillvorkudes nnder Hr 1893 och detta antal kommet
att fOrökas till mellan
QO.OOO och
and walkliig"-piofitar, bvliku garanteras vara de bKsU 1
60,OOO under 1808. Af detta antal äro 15,000 "rirtlng
Frln Peterson, Lander & Co., Htctor, Mlcb., nkrifvee:
•«V1 hafva sSlt tjugn af Edra nya "Columbia Gang Plows" och sex af Edra nya "Tonng America
Bnlky Plow*" denna höst och sodan vi gifvit dem on opartisk och grundlig tiifllngspröfniug mod flara
andra beryktade plogtr kanna vi sBga att vi aldrig haft en mod hjul försedd plog, eom glfver sådan
ftllmKn tillfredsställelse, eom Eder plog. Vilra kunder firo alla tillfredcstälda med den och om vi fi
god skörd här nästa Sr, skola vi sälja minst sextio af dessa plogar.
1
tillverkande garanterar för dess qvalitot. 8rart
Snus, likasom flnt via, behöfver ålder fSr att bli
fullkomligt och för att fflrebvgga Jilla obehagliga
Torkningar
vid d«3 brak anda. År af tålamod,
praktik orh (»n"aj-3nhet{iron5dvBnd%a för att till
verka ett
företa 1 ara«i-.H8vart F-nas
melframe&ig
dessa vilkor &ro tillgodos'idda Tid tdirer.
TTeymsuos gopenliamnH Sang.
Ännu flera nya intyg.
Mina föräldrar blefvo fullkomligt friska.
Dr. A. Owen. Kansas City, Mo., den 18 Feb. 1892.
Om edert Bälte No. 3 med ryggradsapparater, Bom ni
fiände till mina föräldrar i Sverige i September 1892, hal
jag erhållit underrättelse. Deras af reumatism och olika
sjukdomar nedbrutna kroppar hafva blifvit fullkomligt
botade, hvilket är en stor glädje både för mig och dem.
Högaktningsfullt J. JOHNSON, 1219 Dripp St.
Bältet gjorde mer verkan än doktorer och mediciner.
Dr. A. Owen, Chicago, 111. Republic, Mich., den 13 Feb. 1893.
Efter som jag köpte ett bälte fr
An eder. för 3 är sedan, och det har varit och iir en
god doktor för mig, så sänder jag er min uppriktigaste tack. Jag kan icke sätta fulll
nog värde på Dr. Owens uppfinning, ty nur jag mottog fältet kunde jag icke ena
kröka mig så mycket att jag kunde taga upp den minsta sak som lflg på golfvet, till
och med om jag fått $1,000. Då började jag att bruka bältet och om 4 veckor vai
jag återstäld till minhelsa igen, så att jag kunde göra hvad sorts arbete som helst.
Jag led af sömnlöshet, njurlidande, reumatism och alla de mediciner som jag fick al
doktorerne voro till ingen nytta. Strax efter jag började bära bältet blef jag friskare,
och bättringen har fortgått till dess jag nu är fullt återstäld. Jag hoppas att alla som
äro sjuka sända för ett Dr. Owens bälte, ty det är ett Bäkert botemedel.
i
i
Bref kanna pKndsa till O?B pilongelnka,
tynltn, fruusknucb HvcnBkaeprftken. Vid
verldaexpoBlHlonen ekoltt vi bafva två ut
Btullulugar, den ena 1 Agricultural- och
den andra 1 Mucblnery llull. Alla vKn
ner Inbjudas att betuika 08d il ord ii dag,
iifvonnom att gonomeo v8ra vorkutiidef
1 Madison, Wis. Skrit ofter cirkulär.
MOZJZNXI, XIIXJ.
Tillverkar DE BERÖMDA
FILIALKONTOR: