Skaffaren., March 15, 1893, Image 4

About Skaffaren. (St. Paul, Minn. ;) 1885-1895

Image provided by: Minnesota Historical Society; Saint Paul, MN

                
ST. PAUL, -. MINN.
S K A A E N
187 E. 7th St., St. Paul, Minn.
Entered a the Post Office at St. Paul,
Minn., as second class mutter. \n\n :t
s
SM
t-'
A 1 I N
UTOIFVKS
HVARJE ONSDAQ,
SkaffarenPublishingCo.
4
PRimjMSRATIONBVUiKOB:
Ett är förskott 1.50.
Ett ftr pä kredit 8.00.
Sex m&nader .--t ••-*r-»- !/&'"
*JTo n i a i i & é
Ett ftr till Sverige 8.00.
Sex månader till -----1.25.
1 dessa priser är postarvodet Inberäknadt.
Till prenumerantsamlare, som InsÄnda be
talning för Skattahkn, lemaas liberal ra
batt.
Prenumerationsmodlen böra helst sändas
1 rejfistreradt ref .Post- ®ller"Express Money
Orders under adress:
Förenta Staterna hafva stora räk
ningar att betala. Enligt finansmi
nistern Fosters rapport till kongres
sen uppgå fordringarne till $175,
B21,000, men då kongressen för det
ta ändamål endast anslog $3,000,000,
får den nya administrationen svårt
att få debet och kredit att gå ihop.
Regeringens inkomster under fe
bruari månad uppgingo till $30,009,
B92 under det utgifterna voro $31,
677,545. Nationalskulden uppgick
den 1 februari till $963,281,752, hvar
af $584,034,260 äro räntebärande.
Skattkammarens kontanta behåll
ning utgjorde $124,128,087, bvari
äro innefattade reservfonden i guld
på $100,000,000.
Bevillningarne för pensionsväsen
det uppgå till den enorma summan
af $167,000,000, men ändå påstås det
att nästa session af kongressen må
ste för att tillfredsställa alla kraf
bevilja $200,000,000 för pensioner.
Det går an så länge Onkel Sams kas
sakista är väl försedd, men skulle
den tryta, måste bevillningarne rät
ta sig derefter. För tillfället ser det
icke vidare lofvande ut.
Jordbruksdepartementet i Wash
ington har i dessa dagar offentlig
gjort en utförlig statistik öfver krea
tursafveln i Förenta Staterna. Af
rapporten framgår, att antalet krea
tur ické på långt när är så stort som
för ett år sedan, men priserna hafva
Btigit. Af mjölkkor är antalet un
gefär detsamma, några stater visa
en minskning, andra en tillökning.
Antalet hornboskap är 1,697,045
färre än för ett år sedan. Minsk
ningen af antalet svinkreatur är
mera påfallande. Farmarne hafva
6,303,212 stycken färre svin än vid
början af år 1892, hvilket utvisar en
nedgång af cirka 12 procent. Häri
hafva vi delvis att söka orsaken till
äe höga fläskpriserna.
Alla förbund, trusts, kombinatio
ner af likartade affärs in ti*essen eller
hvad de än kallas, stiftade med syfte
itt begränsa produktionen och do
minera varupriserna, äro att betrak
ta såsom folkets förtryckare. En
berättigad konkurrens i affärslifvet
borde icke förtryckas af hänsynslösa
korporationer, ty folket har obe
stridlig rätt till att tillgodogöra sig
de fördelar, som vanligtvis följa med
en sund konkurrens. Dylika trusts
&ro sammansvärjningar mot folkets
Intressen och äro i alla sina förgre
ningar onaturliga och stridande mot
vår amerikanska rättskänsla. Så
långt de kunna nås och hållas i ty
geln af våra nationela myndigheter,
&r det regeringens pligt att befria
folket från deras förtryck.
Partiskiftet i nationalregeringen
Bynes icke utöfva något störande in
flytande på affärsställningen i lan
det. Under det man i finansverl
den iakttager en afvaktande håll
ning för att se den nya administra
tionens behaudling af de föreliggan
de finansiela och ekonomiska spörs
målen, synes ett allmänt förtroende
råda till president Clevelands fasta
uppträdande. Den nya regeringen
har ett stort ansvar att möta, och
affärsverlden hoppas att den kan
vara i stånd till att få den skadliga
Bilfvertvångslagen upphäfd. Guld
utförseln fortfar, och ingen garanti
föreligger föv att utlandet icke skall
fordra mera guld under månadens
lopp. Utländska kapitalister iiro
ytterst försigtiga gent emot ameri
kanska värdepapper, af fruktan för
att de möjligen skulle komma att in
lösas med silfver.. På grund af den
na osäkerhot i var finanspolitik här
införseln af handelsvaror ökats, un
der det vår spau måls utförsel gått
ned för hvarje Vecka, hvilket allt
Ikiit U" följd, att handelsbalansen
Iiw
är starkt emot oss.
I
Nordvestern
år penningmarknaden ganska fast.
En del kontanta penningar ha dra
gits från New York för att anbrin
gas i spanmål, som magasineras i
afvaktan på vårtrafiken. JDen all
männa handelsverksamheten har
ännu icke vidare oroats af det häm
mande inflytande, som gör sig gäl
lande i aktie- och penningmarkna
den, mgjo d§t äY svårt att säga om
icke verkningarne snart nog komma
att visa sig. Väderleken har de två
senaste veckorna delvis hindrat tra
fiken i Nordvestern, men öfver huf
vud taget är handelsrörelsen ännu
ganska god. Hvetemark nåden &r
fortfarande allt annat än tillfreds
ställande, och utsigterna till en för
bättring äro föga lofvande.
Hvad som för den nya administra
tionen står först på dagordningen,
är ordnandet af finansväsendet, som
för närvarande ser något.oroande
ut. Inga allvarliga bekymmer an
gående denna sak föreligga, men si
tuationen är sådan, att något måste
från regeringens sida göras. Presi
dent Cleveland har gjort ett inlägg
i denna sak, som är värdt att beak
ta. För en nations utveckling och
framgång, säger presidenten, är in
tet så vigtigt som ett sundt och för
troendeväckande penningväsende.
Allena faran för en tillbakagång i
detta stycke, i sammanhang med
minskningen af köpkraften hos den
lön, som betalas för arbete, är nog
för att sätta statsklokheten på prof
och mana till försigtighet. Vid be
handlingen af den nuvarande finan
siela ställningen, är det ej klokt att
draga för stor vexel på vår natione
la styrka och vijra iätora resurser, ty
dessa tillåta oss icke att ostraffade
trotsade omutlige lagarne för finan
ser och handel. I våra sträfvanden
att bilägga meningsskiljaktlgheter,
böra vi så mycket som möjligt söka
befria oss från intolerans och akta
oss för att låta vårt omdöme påver
kas af lockande frase^ eller egennyt
tiga intressen. Tages saken ifråga om
hand på detta sätt, med endast lau
deta väl till mål, torde resultatet
blifva en klok, verksam och afhjel
pande lagstiftning. Under tiden är
det regeringens pligt att gripa in
och taga de åtgärder, som behofvet
för tillfället kräfver, så att landets
nationela kredit kan upprätthållas.
Vi tro icke att ställningen är värre
än att den lätt kan afhjelpas, endast
de rätta medlen användas. Den
nya administrationen är satt på prof,
och hoppas vi att den handlar på
bästa sätt.
Sällan har myntdirektörens års
rapport varit emotsedd med sådant
intresse som innevarande år, då man
deraf väntade sig kunna få en finger
visning om orsaken till den oroande
rubbningen i Förenta Staternas an
nars så solida finansväsende. Värdet
af guldproduktionen i Förenta Sta
terna anslås till 33 millioner dollars,
hvilket någorlunda svarar till me
delproduktionen under de senaste
åren. Silverproduktionen uppgick
till 58 mill, uns till värde af $50,750,
000 som handelsvara, men silfrets
myntvärde uppgick till $84,989,900.
Rogeringen köpte år 1892 enligt silf
vertvångslagen 54,129,827 uns, som
betaltes med $47,394,291 till ett me
delpris af 87J cents per uns. Af det
ta silfver präglades 6,330,245 silfver
dollars under året 1892. Införseln
af guld uppgick till $18,165,000 och
utförseln till icke mindre än $76,
735,592, hvadan en guldförlust af
$58.570,536 uppstod. Införseln af
silfver belöpte sig till $31,450,968
och utförseln till $37,541,301. Sam
manlagda beloppet af guld i Förenta
Staterna anslås den 1 januari 1893
till $649,788,020 och af silfver till
$593,365,265. Förenta Staternas
guldförråd minskades 1892 med $39,
000,000 och silfverförrådet med $46,
000,000. Flera af våra mest fram
stående nationalekonomer och fi
nansmän varnade förra året för den
stora guldexporten, men hvad är
denna mot den som för närvarande
pågår. Under de två första måna
derna af innevarande år har mera
guld exporterats än under sex må
nader förlidet. år. Att detta icke kan
gå i längden ligger i öppen dag, och
derföre är det att hoppas, det den
nya administrationen tager mått och
«teg för att bringa en förändring till
det bättre till stånd.
De kristna egypterna förr
och nu.
Do kristna egypterna eller de s. k.
kopterna äro i rakt nedstigande led
ättlingar af de äldsta egypterna. Re
dan i sina första dagar förkunnades
kristendomen i detta land, och den
koptiska kyrkan intager till »evanger
listen Markus samma ställning som
den romerska kyrkan till apostlen
Petrus. Hufvudorten för den krist
na förkunnelsen blef helt naturligt
den stora verldsstaTlen Alexandria,
och rönte här denna förkunnelse
mycken framgång, men i mån af
framgången också ihärdigt mot
stånd, så att det slutligen vädjades
till stärdet äfven de kristne gjorde
sig dervid skyldige till mycken
grymhet». Roms kejsare, hvilka
fruktadé de kristnes växande makt,
utfärdade mot dessa det ena påbu
det efter det andra, hvilka förde med
sig flere fruktansvärda förföljelser,
medan de kristne hade svårl att
skilja sig från hvad de hade funnit
dyrt och kärt. Förföljelserna skaf
fade emellertid åt de kristne allt fle
re anhängare.
Under denna 4id uppstod i den
egyptiska kyrkan eremitväsendet,
som fick mycken stor likhet med den
gammalegyptiskaOsiriskulten,hvars
anhängare inneslöto sig i källare och
pålade sig en ovanlig s]elfförsakelse.
Många af de kristne, som antogo ett
sådant lefnadssätt, förde ett fullt
ensligt lif i otillgängliga börgsklyf
tor och grottor. Men småningom
började eremiterna flytta tillsam
man, kloster bygdes, och under kop
ternas blomstringstid funnos sådana
i mängd.
På 400-talet uppstod inom den
koptiska kyrkan en mycket stor sön
dring, orsakad af olika uppfattning
om Kristi gudom. Följden häraf
blef en delning af kyrkan i tvänne,
båda med hufvudsätet i Alexandria
och mot hvarandra förande en strid,
som i våldsdåd kunde jemföras med
de hedniska förföljelserna. Denna
strid upphörde icke förr än 641, då
den slöts dermed, att de s. k. Jakob
iterna ingingo förbund med araber
na, då dessa eröfrande trängde fram
öfver Egypten lcopternas historia
inträdde nu i ett nytt skede.
Till en början af araberna behand
lade med mildhet, blefvo de kristne
dock snart mycket hårdt förtryckta.
Man utkräfde af dem tunga skatter,
isynnerhet af munkarne, som t. o.
m. brännmärktes å högra handen.
Men då man befarade att åtskilliga
af dem dolt sig, omringades en dag
alla kloster, och på dem, som ej voro
märkta, afhöggs högra handen. Alla
kristna måste bära en särskild drägt
och öfver deras hem sattes en djef
vulsbild de fingo icke användas i
tjenst, icke rida på hästar, och de
ras grafvar fingo ej hafva någon
upphöjning utan vara jemnade mBd
marken.
Under ett helt årtusende framåt i
tiden följde den ena svåra förföljel
sen efter den andra, och när dessa
hemsökelser voro öfver, fans af ett
lifskraftigt folk endast omkring
300,000 medlemmar åter. De voro
och äro ännu till namnet kristna,
men deras kristendom har stelnat i
yttre form, och med det kristliga
lifvet är det mera än illa bestäldt.
Presterskapet är okunnigt och of
tast af dålig vandel. Under de se
naste 10 åren har man försökt sätta
lif i den domnade kroppen, och de,
som haft största framgången i sin
verksamhet, äro de amerikanske
missionärerna.
Kopternas literatur är hufvudsak
ligcn religiös. I synnerhet har man
bland dem funnit bibelöfversättnin
gar från 200-talet, hvilka hafva ut
gjort ett mycket vigtigt bidrag för
bibelkritiken.
Beskattningen af jernvägs
land.
Det är få spörsmål, som för när
varande tager befolkningens i Min
ncsota intresse så i anspråk som be
skattningen af obrukadt jernvägs
land i staten. I norra och vestra
Minnesota finnas icke mindre än 5,
500,000 acres obrukadt jernvägsland
som hållas för spekulation och är
fritaget från all beskattning. I vis
sa sparsamt befolkade counties fin
nes det farmare, som kämpa en hård
kamp för tillvaron, belastade med
skatter äf olika slag, under det stör
sta delen af landet rundt omkring
dem är fritaget från all skatt.
Aitkin county finnes 700,000 acres
jernvägsland, som är fritaget från
skatt, så att endast 240,000 acres
skattlagd egendom finnes för att be
tala de lokala utgifterna. Farmar
ne måste anlägga flera mil långa vä
gar och bygga broar genom jern
vägsland för att få deras spanmål
bragt till marknaden, och ändå må
ste de betala mera per acre af sam
ma land, som de förbättrat genom
sitt eget hårda arbete.
Orättvisan häri ligger i öppen
dag, och derföre är det af stor vigt
att de röstberättigade och skattbe
talande i Minnesota fordra det saken
blir grundligen undersökt. Nu gäl
ler det att se om legislaturen vill
öfverlåta till folket att afgifva dom i
VT-
..••• ".:*!* OTW
S K A E N O N S k Ö E N E N 1 5 A S 1 8 9 3
frågan. Så länge konstitutionen läg
ger spörsmålets afgörande i folkets
händer, gör legislaturen endast sin
pligt då den handlar i överensstäm
melse dermed.
Billens motståndare medgifva att
den bestående skattefriheten icke är
rättvis, och medgifva äfven att det
icke finnes någqn bindande öfverens
kommélse mellan befolkning och
jernvägsbolagen, som tillförsäkrar
de senare skattefrihet för obrukadt
land, men de påstå att jernvägsbola
gen komma att draga fördel af sa
ken. Detta argument kullkastas för
det första derigenom, att de mest
intresserade bolagen,äro emot billen
och för det andra derigenom, att bo
lagen nu betala mindre än hälften af
den skatt, som de skulle komma att
betala genom $n direkt skatt på
värderingsväi-det af deras egendom.
Pratet om att vår gröss earnings tax
är en börda, som jernvägsbolagen
helst skulle vilja blifva af med, pas
sar icke i stycke med den omstän
digheten, att jériivägsskatten i Min
nesota är en tredjedel mindre per
banmil än i Iowa och Wisconsin.
Största delen af statens jernvägs
bolag eger icke något obrukadt jern
vägsland, utan är det endast uågra
få bolag. Till och med de bolag, som
mest äro intresserade i saken hafva
icke skäl till klagomål, då de innan
skatten träder i kraft kunna hafva
god tid att afyttra sitt land till för
månliga priser. Den enda förlust
de intresserade bolagen kunna få är,
att de mista privilegiet att hålla lan
det för spekulation och förlora den
nästan häfdvunna skattefriheten. Så
som bolag för transport kommer lag
förslaget icke att göra dem något af
bräck, utan det är endast real estate
spekulationen, som billen kommer
att vidröra.
Det var alls icke regeringens af
sigt, då den utdelade sina frikostiga
gåfvor åt jernvägsbolagen, att der
med skulle medfölja skattefrihet å
det skänkta latidet och att detta
skulle blifva föremål för real estate
spekulationer. Det var heller icke
regeringens mening, att berörde bo
lag för spekulationsändamål skulle
hålla tillbaka de stora landsträckor-
U
na för odling och settling, lika litet
som den nuvarande skattebördan
skall uteslutande hvila på de hårdt
arbetande farmar ne»
Under dessas förhållanden, med
den stränga konetittrtionela klarhet
för lagens rättvisa och mängden af
inlupna petitioner från olika -delar
af staten, är det svårt att se huru
den lagstiftare,
?som
hjelper till att
beröfva folket tillfälle att göra sin
magt och myndighet. gällande, kan
försvara sitt handlingssätt gent
emot allmänheten. En sådan lag
stiftare är icke annat än en folkets
förrädare och ovärdig att föra dess
talan.
Om nykterhetssaken.
(£. O. A.)
DrycJcenskap i Irland.
öfver detta ämne yttrar New
York Advocate: "Frågau, hvad skall
göras för Irland? kräfver nu mycken
uppmärksamhet från Gladstone's,
Morley's och andra medlemmars sida
af den nya britiska regeringen.
Hvad än kan eller icke kan göras
med afseende på sjelfstyrelse, så är
det åtminstone uppenbart, «tt det
är stort behof af allvai'liga mått^och
steg mot rusdryckstraflkens härj
-ningar i Irland. År 1881 förekommo
78,573 häktningar i Irland för dryc
kenskap, och år 1891 hade arreste
ringarna stigit till 100,202 för sam
ma slags förbrytelse, och dock ut
färdades under år 1891, oaktadt des
sa förfärliga sakförhållanden, 415
nya krogtillåtelser. Något verk
samt medel måste tillgripas för att
hämma den förödande rusdryckstra
fiken,' eljes skall ingenting som man
företager för sjelfstyrelse kunna för
skaffa Irlands folk välstånd."
#,
Skall New Hampshire /& prohibition
Det synes vai*a utÄigt till att den
na stat, hvarest e^t iörbudstillägg
nedröstades för.:-någ,na år sedan, är
på god väg att ställa® bland förbuds
st.aternas antal1.1 fitt förslag i det
syftet är inlenqnac^i i legislaturen,
och många inflytelserika män, och
bland dem f. d! guvernör Goodell,
arbeta af alla krafter för dess anta
gande. Staten har under mångjf år
haft förbud mot försäljning af likö
rer som njutningsdryck, men till
verkning har tillåtits. Detta lag
förslag skall, om det kan drifvas
igenom, angripa sjelfva roten till
det onda. Guvernör Goodells och
Grays förslag förbjuder tillverkning
af malt- och spritdrycker inom sta
ten och bestämmer $1,000 böter och
ett års fängelse för öfverträdelse af
denna lag. Den bestämmer vidare
att hvarje embetsman, som gör sig
skyldig till brott mot densamma*
ilfe&'iiifk Aiitltoii liii ilÉiÉÉÉ Mm
skall drabbas af samma straff, sam
stadgar straff för dem, som upp'ata
hus eller egor för likör trafiken. Men
förslaget har ock sina mägtiga mot
ståndare. Den värsta af dessa är
millionär-bryggaren och jernvägs
kungen Frank Jones i Portsmouth.
Denne man är äfven den förnämste
motståndaren till den bestående för
budslagen och gör allt i sin magt
och den är stor för att trotsa
och kringgå lagens bestämmelser.
Äfven inom politiken har denne
bryggareöfverste utöfvat ett högst
förderfligt inflytande. Det är derför
ett glädjande tecken att finna, att
det i trots af allt detta är utsigt till
seger för nykterhetssaken.
Kansas guvernör, populisten Lew
elling, har hittills fått icke så litet
beröm af partiprohibitionisternas
organ, oaktadt han stält sig på mi
noritetens sida vid erkännandet af
populisternas rätt att organisera le
gislaturens representanthus. Nu,
har han emellertid visat, ätt hans
löfte att göra sitt bästa för prohibi
tionslagens tillämpning ej var ärligt
menadt, alldenstund han utnämt
icke mindre än tre rusdrycksvänliga
poliskommissarier för hufvudstaden
Topeka. Stor indignation råder
bland den bättre delen af befolknin
gen, och reformorganen gif va guver
nören en skrapa.
I Californias legislatur är ett lag
förslag inlemnadt, som åsyftar att
omintetgöra den gällande lokala för
budslagen. Nämda förslag bestäm
mer, att tillståndsbevis skola utfäi'
das öfver hela staten mot minst $50
för qvartalet. Man märker att rus
drycksfurs tarne Jiafva sina trogna
Och påpassliga legohjon allestädes.
Upsala möte.
(Forts. fr. föreg. nr.)
När den omilde danske konungen
Kristian II genom svek och list hade
till vallat sig' Sveriges krona och låtit
halshugga alla af landets ypperste män,
som icke varit honom och påfven i allo
tillgifne, troende sig dermed hafva
stadfästat sin magt och för alltid omöj
liggjort svenska folkets befriande, ja
då, när på Sveriges erkebiskopsetol
satt en man vid hvars händer svenskt
blod klibbado och påfven trodde, att
han kunde göra med svenskarne hvad
han behagade, då sände Gud sitt utko
rade redskap Gustaf Eriksson"Vasa och
han OGh hans gode dalamän började en
lek, som slutade så, att de utländske
herrarne fördrefvos och Bvensk lag och
rätt, svensk regering och svensk frihet
återstäldes. Vid ungefär samma tid
kommo ock tvenne evangelii budbära
re till Sverige. Det var bröderne Ola
us och Laurentius Petri, smedsöner
från Örebro, hvilka en tid vistats vid
högskolan i Wittenberg, der de inhem
tat kunskap om den sanna evangeliska
läran, sådan den framståldes af Luther
och hans medarbetare. Desse unge
män, isynnerhet Olaus, började nu oföi
skräckt predika mot påfven och hans
villfarelser samt de katolskes Okristli
ga regemente i Sverige och uppmana
de folket till tro och kristliga dygder i
stället för öronbigt, aflat, själamessor
och dylikt. Ryktet härom spred sig i
vida kretsar och Olaus hotades med
påfvens dom och bannlysning. Han
fick dock snart en kraftig hjelpare
och försvarare i den förut nämde Gu
staf Eriksson Vasa, som efter sitt se
gerrika krig med danskarne och deras
anhang valts till Sveriges konung.
01au9 hade vunnit på sin sida den klar
synte och kraftfulle erkediäknen i
Strengnäs, Laurentius Andrese, och det
var i synnerhet denne, som gjorde ko
nung Gustaf bekant med den lutherska
reformationens läror. Konungen fatta
de strax behof dertill och blef allt mer
och mer öfvertygad om den nya lärans
sanning. Han insåg ock genast hvilka
fördelar dess införande i Sverige skulle
medföra för det arbete, som han hade
för händer, nämligen fosterlandets be
friande från inhemskt och utländskt
förtryck. Det var för honom uppen
bart, att verldslig och andlig, politisk
och kyrklig frihet äro så nära förbund
na med hvarandra, att den ena icke
kan finnas utan den andra samt att den
andliga och kyrkliga träldomen är
långt svårare och farligare än den
verldsliga och politiska. Skulle der
för Sverige blifva ett fullkomligen
fritt land, så måste det vinna frihet på
begge dessa områden. Till den ändan
beslöt Gustaf att göra bruk af de medel,
som sto do honom till buds och han kal
lade derför till sig både Olaus Petri
och Laurentius Andrese och sedermera
äfven Laurentius Petri och tillsammans
med desse och någre andra beh jer tade
män utförde konung Gustaf ett verk
hvars like hvarken förr eller senare va
rit utfördt i Sveriges rike. Det var då,
som grunden lades till Sveriges storhet
det var dä, som det utsädet såddes,
hvilket sedermera bar så välsignade
frukter. "Ilrån den tiden," säger Jes
per Swedbei-g, "hafva alla haft sin
ögon på Norden. Ifrån den tiden har ett
rykte förskräckt antikristum af östan
och af nordan. Ifrån den tiden haf
va de beträngde evangeliske i alla or
ter igenom Guds bistånd sin frihet och
salighet i Guds rena ord. Då vardt
också bibelen på svenskfi, vänd och af
satt, som bar härliga blomster och gaf
mycken god lukt och skön frukt utaf
sig. Hvilket endast af Guds nåd och
alltråtäande magt kom, till att ögon
skenligen för hela verldene visa, det
konung Gustaf och ingen främmande,
var förutsedd och vitvald af Gud att va
ra Guds dråpeliga redskap och staf: att
igenom honom i Norden utdrifva hvad
hiigst skadeligt var: och styra land och
folk och se sina församling till godo.
I ttftllet för crucifix, Marie ooh helgo­
ll^igllll fpipppp!i^|B^pB|8
nens beläten, monstranser, aflatsbref,
helgonaflefvor och ben kommo då bibe
len, gudeliga böcker och evangelii lära
kring hela Svea land".
Detta arbete genomfördes Icke utan
mycken uppoffring, stora strider och
häftigt motstånd både från de katolske
utomlands och de påfviske och upprori
ske inomlands. Isynnerhet gjorde små
ländingarne och dalkarlarne konung
Gustaf mycket bekymmer. De kufva
des dock omsider och "åndtligen", sä
ger Swedberg, "läto vi igenom Guds
misskund&amhet Andan hvila i Nordan
landena. Och hafva dalekarlarne med
flere Sveriges inbyggare ifrån den ti
den, när en- allvarsam räfst med dem
hölls i Tuna, der de vordo körde i
skrubb och lärde ändtligen veta hut,
sedan alltid visat sin trohet och man
lighet för sin höga öfverhet till evan
gelii, öfverhetens och fäderneslandets
tjensli, hägn och trygghet".
Det händer väl sällan att ett så väl
digt arbete genomföres i en mans lifs
tid men så skedde det här. Innan ko
nung Gustaf dog var Sverige ett fritt
land både i verldslig och andlig måtto.
De katolskes magt inom landet var bru
ten, fast ännu icke tillintetgjord. Mån
ga af deras prester och biskopar hade
flytt till andra länder och sant och
träffande beskrifver Gustaf dem i ett
bref till Biskop Brask, deri han säger:
"Så länge Eder sak hade sig så, att Ni
kunde mjölka, klippa och slagta cfåren
efter Eder vilja, så blef Ni tillstädes,
men när Guds ord kom och sade, att Ni
skulle föda Kristi får, och. icke klippa
eller slagta dem, då flydde Ni."
Gustafs och hans medhjelpares stora
verk'-maste dock sättas på prof, luttras
och renas, på det att det måtte blifva
uppenbart, att det icke hvilade på
mensklig magt och mensklig vilja, utan
på sin egen inneboende guddomliga
kraft och styrka. Detta skedde också
snart, nemligen under GuBtafs söners,
Eriks Och Johans, och hans sonsons. Si
gismunds, regeringstid. Erik, som 1560
efterträdde sin fader på tronen, var i
religiösa saker, så väl som i allt annat,
Sverige till större skada än gagn. Han
öppnade sitt rike såsom en fristad för
fördrifne franske och holländske kalvi
nister, hvilkas åskådning han i viss
grad gynnade. Han hade sjelf haft en
kalvinist till lärare. (Kalvinister kal
lades sådane, som hyllade den lärorigt
ning, som utgått från den fransk-swei
ziska reformatorn Johan Kalvin, som
skilde sig från Luther i läran om sak
ramenten, nådevalet samt några andra
mindre vigtiga stycken). Dessa kalvi
nister började snart strida med de lu
therske på det allra häftigaste och
åstadkommo mycken split och oro, så
att konungen omsider måste befalla
dem att upphöra med sitt oväsen. Un
der den nitiske och orubbligt ståndak
tige biskop Lars' (Laurentius Petri)
kraftiga ledning fortgick dock utveck
lingen och stadfästandet af den evan
geliska läran i Sverige under denna tid
utan något svårare afbräck, hvilket
också var fallet under de första åren af
konung Johans regering, så att på ett
kyrkomöte, som hölls i Upsala år 1572,
kunde den vördnadsvärde patriarken
med fröjd utropa: "Herre nu låter du
din tjenare fara i frid!" Året derpå
dog han, och då kommo svårare tider.
Det var isynnerhet trenne omständig
heter, som nu medverkade till reformar
tionsverkets förstörande i Sverige. Den
första var,- att drottningen var katolik.
Deri hade påfven ett mägtigt stöd, ty
genom hennes inverkan insläpptes je
suiterna i Sverige, hvilka arbetade
med all magt på reformationens utro
tande och påfvemagtens återupprättan
de. Den andra var, att konungen, som
väl många gånger svurit, att han icke
var katolik, dock lutade betydligt åt
det hållet. Hans egentliga önskan var
att medla mellan påfven och reforma
tionen. De borde, menade han, mötas
j:å halfva viige i o:h till den är.d:in ut
arbetade han en kyrkoordning, som
fick namnet den "röda boken" derför
att boken hade röda permar. Jesui
terne uppmuntrade honom i detta ar
bete, ty de trodde, att fingo de honom
bara halfva vägen, så ginge det nog att
få honom att ta steget fullt ut. Halfva
vägen, och drygt'det, gick har han
biktade, fick aflösning och mottog natt
varden af don påflige legaten. Men
när han nu fordrade att påfven skulle
gå sin del af vägen, då nekade påfven,
och då blef Johan rasande och ville
icke ha mer med påfven att göra. Han
blef nu sjelf ett slags påfve i sitt eget
rike, och förföljde alla, som icke ville
antaga den "röda boken". Den tredje
omständigheten var den, att konun
gens son Sigismund blifvit uppfostrad
till katolik. Konungen hade ämnat att
fostra honom för den nya medelvägs
kyrkan, men jesuiterne fingo fatt i ho
nom och gjorde honom snart till full
fjädrad katolik. Johans regering
var i alla afseenden olycklig han miss
lyckades i alla sina företag medan i allt
mer vidgade kretsar missnöjet grinade
mot honom och olyckliga, bleka, blodi
ga hamnar hotande höjde sig upp emot
honom och påminte om den annalkande
räkenskapsdagen". Den kom, men den
skada Sverige lidit botades ej dermed.
Johan dog år 1592 och Sigismund, som
blifvit konung i Polen, var nu närma
ste arfvingen till Sveriges krona. Blott
32 år efter Gustafs död skulle sålunda
en katolik som dertill var konung i det
katolska Polen, sitta på Sveriges tron.
Reformationens sak i Sverige syntes
hopplöst förlorad. Sant har det sagts,
att "faran vore inte mindre än om man
ville bära ett brinnande ljus i starkt
stormväder",
Men det fans ännu en af Gustafs sö
ner, hertig Karl, som midt i dessa stor
mar och trots Johans böner och hotel
ser stadigt vidblifvit sin faders tro och
lära och icke glömt hans sista .förma
ningar. Han blef nu Sveriges räddare.
Tiil konung Johans bisättning hade en
hel mängd adel och prester samlats i
Stockholm. De församlade presterne
bådo nu hertigen, att han skulle sam
mankalla ett kyrkomöte, som kunde
betrygga den evangeliska bekännelsens
frihet, innan Sigismund anlände från
Polen., Karl hörde gerna presternas
begäran, och på nyårsaftonen 1592 be
slöt rådet att ett kyrkomöte eller riks
dag skulle hållas 1 Upsala och öppnas
derstades d. 25 febr. 1593. J, 8. C.
[Forts. J"7
U I A N E
Frankrike. Miss May McClellan,
dotter till den bekante amerikanske
generalen McClellan gifte sig i förra
veckan med fransmannen Paul Deprez.
Afiidcn författare. Den berömde fran
ske literatoren Hippolyte Adolphe
Taine har .afiidit. Han begrafdes i den
protestantiska oratoriekyrkan i Paris.
Petroleumtullen i Frankrike. Handels
ministern Siegfried har till -tullkom
missionen framlagt ett nytt förslag till
tull å petroleum. Enligt detsamms
skulle tullen för 90 procents raffinerad
petroleum bestämmas till 16 francs,
hvilket belopp utbetalas vid utförsel
från raffinaderiet. För rå petroleum
bestämmes tullen till 13 francs.
Guatemala, ödeläggande öfversväm
ningar hafva hemsökt Campidandalen i
Guatemala. Flera byar hafva formli
gen bortsopats. Man vet ej ännu huru
många menniskolif blifvit spilda, men
helt säkert är antalet betydligt.
Italien. DynamitattentaL Två dy
namitbomber blefvo den 8 mars funna- i
utrikesministerns Bryns bostad. En
tredje bomb blef funnen vid ingången
till stadens fängelse.
Brand i en synagoga. Den äldsta sy
nagogan i Rom blef härom dagen to
talt förstörd af en eldsvåda. Byggna
den, som var uppförd under 13 århun
dradet, innehöll, utom kyrka och flera
judiska skolor, ett värdefullt bibliotek
och konstsaker af stort värde. Förlu
sten är oersättlig.
Italiens ställning i trippelalliansen. På
en interpellation i deputeradekamma
ren rörande Caprivis uttalanden i ar
méutskottet om Italien svarade Brin,
att intet berättigade till det antagan
det, att Italien nu aktades mindre af
Tyskland än förr. Han måste bestrida
påståendet, att Italiens allierade be
gagnat sig af påfvens jubileum till fl
endtliga demonstrationer mot Italien.
Madagaskar. En förfärlig orkan
rasade den 23 febr. på östra kusten af
Madagaskar. Svårast härjade stormen
vid hamnen Tamatave, hvarest icke
mindre än 10 fartygslogos i spillror. I
staden Tamatave förstördes en mängd
byggnader. Många menniskor omkom
mo, men antalet är icke kändt.
Portugal. Ny ministär. Nytt ka
binett har bildats i Portugal med Hint
ze Ribeiro som konseljpresident och
utrikesminister, Franco Castello Bran
co inrikes-, öfverste Primentel Pinto
krigs-, Taschine finans-. Never Ferrei
ra marin- och Bernadino Marchado ar
betsminister.
Byssland. De stränga sanitära åt
gärder, som I Petersburg vidtagits mot
koleran, synas medföra god verkan, åt
minstone har farsoten ännu icke fått
någon större fart. Huru det kan gå
längre fram, får framtiden utvisa.
En ny rysk skatt. Riksrådets depar
tement för rikets ekonomi har godkänt
finansministerns plan om en skatt af en
kopek pr 100 rubel af alla remissor i ru
bel från och till Ryssland för att deri
genom bestämma mängden af cirkule
rande kreditrubel från och till Ryss
land. Resande skola vid gränsen upp
gifva, hvad de innehafva af rubelsed
lar. Enskilda personer kunna Införa
500 rubel, enskilda familjer 1,000 rubel
skattefritt. Icke uppgifna belopp kon
fiskeras.
Spanien. Valresultatet i Spanien ter
sig sålunda: 48 konservativa under Ca
novas del Castillo, 15 konservativa un
der Senor Silvela, 23 republikaner och
6 Carlister. Åtskilliga förändringar i
kabinettet förestå.
Storbritannien. Ett väldigt jord-,
skred. En natt förliden vecka väcktes
invånarne i Sandgate county of Kent af
starka jordstötar, så att jorden darrade.
Folket flydde ut på gatorna, i hvilka
uppkommo stora remnor. Man fann se
dermera ut, att orsaken till katastrofen
var ett väldigt jordskred i utkanten al
staden.
Anti-parnelliterna hafva utfärdat ett
upprop till meningsfränder i Amerika
och Australien om insamling af pennin
gar, hvilka skulle användas till ett
fälttåg för homerule. Partiet har för
klarat, att det accepterar den af Glad
stone föreslagna författningen, som
skulle göra ett slut på deaf Irland un
der århundraden bringade offer.
Tyskland. Ett lugnande utttalande.
Professor Koch har förklarat, det han
icke fruktar en allmän koleraepidemi
till sommaren, men tror, att farsoten
kommer att uppträda sporadisk. Den
erfarenhet han gjort ha styrkt honom i
sin teori om kolerabacillernas utbred
ning. Han antager att epidemien kom
mit in i dårhuset Niesleben, och härtill
äro de dåliga sanitära förhållandena
vid anstalten orsaken. Regeringen
har nu hänledt Förbundsstaterna upp
märksamheten på nödvändigheten att
undersöka de sanitära förhållandena i
alla hospitaler, dårhus, seminarier
och skolor.
Protektionisterna i Tyskland. Vid ett
af tyska landtmansförbundet anordnadt
sammanträde i Tivoli, i hvilket deltogo
tusentals personer, fattades en resolu
tion, som förklarar, att jordbrukarne
äro beredde till hvarje offer för militä
ra ändamål för fredens upprätthållan
de att handelstraktaterna äro farliga
för jordbrukets existens att ytterliga
re eftergifter beträffande införsel hota
att åstadkomma obotlig skada. Reso
lutionen anhåller slutligen, att riksda
gen måtte förkasta alla tullsänkningar
och söka befordra exporten af landt
bruksprodukter.
Dömd strejku2)pviglare. Kommunal
domstolen i Dortmund har dömt föl re
bergsmannen och mångårige arbetsle
daren Fritz Bunte till 1 års fängelse
•för' att han å arbetaremöten i Dort
mund, Essen och Dorstfeld indirekt
uppfordrat till strejk.
Österrike-Ungarn. Ett uppror eg
de härom dagen rum i Szobozelo i Un
garn. Anledningen var att regeringen
infört nya marknadstullar, hvilka fol- i
ket motsatt sig. Kom Bå dagen för
marknaden, till hvilken en massa men
niskor infunnit sig. Myndigheterna
hade uppstält en stark poliskår och en
afdelning konstaplar. Snart började
stenar hagla öfver konstaplarne. Nu
uppstod en blodig kamp-som slutade i
med att pöbelhopen blef skingrad, dock -t:
först sedan flere fallit 4 ömse sidos^ t'
mm
i I
fer
fe
IfÄ
$
iv
.'V
'91
V|