Skaffaren., April 26, 1893, Image 4

About Skaffaren. (St. Paul, Minn. ;) 1885-1895

Image provided by: Minnesota Historical Society; Saint Paul, MN

                
ST. PAUL, MINN.
—A*-r
S K A A E N
187 E. 7th St., Stu Paul, Minn.
Entered at the Post Office at St. Paul,
Jlinn., as second class matter.
Minnesotas Legislator.
S K A E W O N S N E N 2 6 A I 1 8 9 3
slageij i Louisiana har af
Defective \n\n }4^2$r»MF*$Pg%*2
I
-T
Is
1f
K A A S E N
DTGirVBS
HVARJE ON8DAQ,
5
-i-
SkaffarenPublishingCo.
prbnumibatiokbvilkob:
Ett ftr i förskott SI Jä
Ett&r pft kredit 2,00.
8ex mänader 1.00.
Tre månader .50.
Ett år till Sverige 2.00.
Sex mftnader till 1.25.
1 dessa priser är postarvodet inberäknad t.
Till prenumérantsamlare, som insända be
talning för SKJurrAHEN, lemnas liberal ra
batt.
Prenumerationsmedlen böra helst sflndas
1 registreradt bref,Po»t
eller Express Money
Orders under adress:
Innan Förenta Staternas senat af'
slutade sin extra session, roa.de sig
senator Lodge från Massachusetts
att framlägga en resolution med an
modan till statsministern att med
dela senaten, med hvad rätt ameri
kanska flaggan tagits ned från rege
ringsbyggnaden i Honolulu. Härtill
bifogade senator Butler ett amende
ment, hvari upplysning önskas, med
hvad rätt amerikanska flaggan blif
vit hissad i Honolulu. Förståndigt
nog blefvo både resolutionen och
amendementet liggande öfver utan
behandling.
Trots vissa ogynsamma förhållan
den, är affärsställningen i landet
bättre än hvad fallet är i flera euro
peiska länder." Handelsbalansen
med utlandet fortfar dock ännu att
vara emot oss. Utförseln af bröd
ämnen uppgick förra månaden till
värde af $13,866,000, vilket är öfver
$8,000,000 mindre än under motsva
rande månad förlidet år. Under de
nio månader, som utgingo med den
31
mars uppgick exporten af bröd
ämnen till värde af $145,032,000, me
dan under motsvarande månader af
det närmast föregående finansåret
exporten uppgick till värde af $233,
159,000. Minskningen i exporten af
fläsk, kött och mejeriprodukter har
varit proportionsvis lika stor. Un
der mars månad utgjorde exporten
af dessa produkter $8,231,000,medan
den i mars förra året var $11,523,000.
,1111 följd af dessa öfördelak tiga om
ständigheter, har guldet strömmat
ur landet. Huru länge detta skall
fortfara, är svårt att säga. Man
bar landets stora resurser att tacka
för, det affärsställningen är så god
»Qtn. den verkligen är. I fabriks
verksamheten råder stor liflighet,
till och med i de södra staterna, som
sn längre tid varit nedtryckta af de
åga bomullspriserna. Stora skaror
invandrare strömma till Nordve
»tern, och på farmland råder god ef
terfrågan, under det nffärslifvet för
bättras efter hand som vägarne blif
va bättre farbara.
Då nu invandringen börjat antaga
stora proportioner, bar denna fråga
åter börjat att dryftas inom pres
sen. Att under de senaste åren ett
visst element af invandringen varit
mera till skada än till nytta för lan
det, kan svårligen förnekas, och der
före är det fullkomligt i sin ordning
att de, som för närvarande utgöra
den amerikanska nationen, åtaga
sig att kontrollera invandringen.
Men härvid bör man endast icke
glömma, att hvad som nu kallas det
amerikanska folket uppkommit ge
nom invandringen, och häri ligger
bevis nog för att invandringen i sin
helhet har varit till nytta för landet.
Naturligtvis kunna icke alla klasser
af invandrare vara lika goda. Några
klasser hafva lätt för att smälta till
sammans med och gå upp i den ame
rikanska nationen, medan andra der
emot behöfva längre tid några med
föra ett godt inflytande och bringa
sunda krafter till det folk, hvaraf
de blifva en del andra äro behäftade
med egenskaper, hvilkas inflytande
det vore bäst slippa fri från, och är
det just detta senare element, som
fått röster att höja sig mot invan
dringen. Emellertid har saken nu
tagits om hand, och med tiden torde
den reglera sig sjelf. Efter ett par
generationer komma de fleste invan
drarne från Europa att blifva full
ständiga amerikaner, och då kom
jnör invandringsfrågan att dö bort
af sig sjelf.
Böra Förenta Staterna str&fva
efter kolonier.
Vissa af våra ledande amerikanske
statsmän synes hafva glömt Monroe
doktrinens bud, att det för Förenta
Staterna är bäst att så litet som
möjligt blanda sig i Utlandets poli
tiska angelägenheter.
'-r --%W$$$iir.
Det är förunderligt att samma
personer, söm orda så vidt och bredt
mot den europeiska invandringen,
äro i favör af att Förenta Staterna
annektera de Hawaiiska öarne, hvil
kas invånare aldrig kunna samman
smälta med den amerikanska natio
nen. Visserligen är det för närva
rande endast fråga om Sandwichs
öarne, hvilka utgöra nyckeln till
Stilla hafvet, eller om Cuba och San
Domingo, emedan dessa utgöra nyc
keln till Mexikanska viken och äro
nödvändiga för våra kusters säker
het, men härvid glömmes det, att en
nyckel nödvändiggör en annan nyc
kel, en förpost en annan förpost o. s.
v.,'för hvilka koloniers skydd vi be
höfva en flotta större än Englands.
Om vi t. ex. taga Cuba i besitt
ning, skola vi snärt finna, att de öf
rige vestindiska öarné, sofla äro i an
dra magters händer, köirima att ^io
ta Cuba, och för att kunna skydda
denna besittning, måste vi äfven
hafva de andra öarne.
Skulle det nu verkligen lyckas att
på ett eller annat sätt bilda kolonier
af dessa öar, måste vi taga in dem i
vårt politiska system, d. v, s. göra
stater af dgm och tillåta folket i
dessa stater att icke allenast regera
sig sjelft, utan äfven att taga del i
att regera Förenta staterna geuom
sina senatorer och representanter.
Under det vissa af våra statsmän
och nationalekonomer frukta för vår
republiks säkerhet på grund af den
stora invandringen, hysa de inga be
tänkligheter för att med vår nation
införlifva många millioner menni
skor af blandad latinsk-afrikansk
indiansk ras, som ingenting har ge
mensamt med oss, hvarken i språk,
seder'eller tänkesätt..
Man har ofta fått höra att berörde
öars befolkning önska att blifva an
nekterade af Förenta Staterna.Hvad
innebär nu egeutligen denna ön
skau? Jo, icke allenast önskan att
blifva en del af den amerikanska re
publiken, utan äfven att få del i
magten att styra densamma.
Om befolkningen i Canada,ett folk
med samma språk och med likuande
seder som ,vi hafva, uttalade en så
dan önskan, så vore det en annan
sak, som har många goda skäl för
sig. Men då det gäller tropikernas
befolkning, kunna inga handelsför
delar och ingen förökning i våra na
turliga hjelpkällor ersätta de faror,
som en förening med.dessa folk skul
le medföra. Bäst är derföre att vi
betänka oss mera än en gång innan
vi på allvar försöka att göra dylika
cröfringar. Vår republik, med sina
många stater och skilda intres
sen, har under nuvarande förhållan
den svårt att hålla samman i poli
tisk enighet, och värre skulle det bli
om nya, fullkomligt främmande och
om sjelfstyrelse omogna folkslag
skulle införlifvas med natienen.
Såsom vi- i förra veckans nummer
antydde har Minnesotas lagstiftan
de församling den 28de i ordningen,
afslutat sitt arbete. Ehuru de'nna
legislatur ej gjorde anspråk på att
framstå som reformatorisk i samma
mening som den näst föregående, så
visade den sig redan från början ega
ett reformälakande element. Det
var dels till följd häraf och dels eme
dan staten eger en folkvänlig och re
formälskande guvernör som redan
från sessionens början tecken visade
sig till nyttiga lagstiftningsåtgär
der. En massa vigtiga och samhälls
nyttiga motioner väcktes, men det
var ej att vänta att alla skulle blifva
inregistrerade i statens lagböcker.
Att ett oförsvarligt stort antal så väl
onödiga som rent af skadliga mo
tioner bragtes upp, derom är läsa
ren medveten.
De republikanske lagstiftarne
käuha sig synnerligt smickrade öf
ver att det lyckades att i år reduce
ra statsskatten från 2.2 mills till 1.7.
Äfven hvad expenserna beträffar
höllos dessa, jeinfördt med hvad fal
let var för tvenne år sedan, inom "be
höriga gränser. Större sparsamhet
hade dock, utan att i minsta mån
hämma arbetet, kunnat öfvas, Man
får emellertid aldrig vänta af en poli
tisk body att den skall hushålla mod
allmänna medel som om det vore
privat egendom. Vi kunna i detta
sammanhang upplysa om, att guver
nören genom sin vetorätt inbespa
rat $227,000.
En ganska dryg del af
Strict*
de
mmmzm
motio­
ner, som bragtes upp, afsågo den
jordbrukande klassens intressen.
Härtill gaf guvernör Nelson klaven
i sitt installationstal,samt följde han
under hela tiden noggrant lagstift
ningsarbetets gång. Guvernören
kunde dock icke alltid göra sin vilja
gällande, ty dor-till voro för många
privata intressen i vägen. Såsom ett
exempel härpå kan anföras lagstift­
spaaasBi
ningen rörande mejeridepartemen
tet. En bill antogsnämligen vid
den sista qvällsessionen, hvilken var
af sådan art att guvernör Nelson
omöjligen kunde sanktionera den
summa. »Billen i fråga blef derför
vetobelagd förliden fredag och den
gamla mejerilagen får gälla tills nä
sta legislatur sammanträder. Såväl
guvernören som mejerikommissarie
Anderson gjorde sitt allra bästa för
att i antydda gren införa nödiga än
dringar, särskildt i att minska ut
gifterna, men legislature» försum
made att genomföra den utstakade
planen.
Ställandet af spanmålshandeln i
landsortstäderna under jernvägs
och spanmålsbyråns tillsyn och kon
troll anses intaga ett framstående
rum. Farmarealliansens älsknings
plan att låta anlägga en större stats
elevator i Duluth blef antagen och
sanktionerad af guvernören. Här
med synes en planka hafva blifvit
lössliten ur det nya partiets plat
form. Den lag som tillförsäkrar all
mänheten rätten att å jernvägsbola
lagen tillhörig mark, wright of toay,
uppföra spanmålsmagasin samt åläg
gande jernvägsbolagen att till såda
na magasin så väl som till dem, hvil
ka uppförts utom bolagets egor, an
lägga sidospår är ej att anse som
den minst vigtiga i nu antydda
branch. De hårdlpröfvade jordbru
karne tänkte man på genom att gö
ra anslag till penningelån för inköp
af utsäde. Anslag gjordes äfven för
dräneringsarbeten i Red River-da
len.
Skolbokslagen, eller planen att
förse e'everna i de allmänna skolor
na med läroböcker kostnadsfritt,
väntar man sig åtskilligt af. Kato
likerna, hvilka i regelu hyarken vil
ja hafva publika skolor eller af sta
ten erkända läroböcker, opponerade
sig emot denna lag. En ganska vä
sentlig. eftergift gjordes äfven der
utinnan, att det står de respektive
distrikten fritt att upptaga eller
förkasta planen i fråga.
Lagbestämmelsen att nytt kapito
lium skall inom loppet af tio år upp
föras, anses af många såsom ett vig
tigt steg. Enligt den utstakade
planen skall den erforderliga sum
man uttaxeras under åtta års tid för
att derigenom bördan ej må blifva
allt för tung. Det är dock en öppen
fråga om det ej hade varit visligare
att dröja ännu ett p&r &r med ifrå
gavarande bill.
Frågan om s. k, swamp land löstes
på så sätt, att de respektive jern
vägsbolagen blefvo ålagde att inom
förloppet af tvenne år utvälja dem
tillhörigt land. Denna visliga åt
gärd kommer säkerligen att vinna
erkännande i de trakter, hvarest dy
likt land är beläget.
Bland de nya lagstadganden, som
i all synnerhet äro af intresse förar
betarne, finna vi följande: upphöjan
det af Labor Day, den förstä månda
gen i september, till borgerlig helg
dag skyddandet af arbetarens med-"
borgerliga rättigheter gent emot
korporationer motionen, åläggande
spårvägsbolagen att så inrätta spår
vagnarne att föraren skyddas mot
köld och oväder.
Legislaturen utmärkte sig i icke
ringa grad för vidtagna undersök
ningar, hvarigenom så väl vissa lag
stiftare som trusts och korporatio
ner kommo i åtanka. Främst å ka
pitlet om investigeringar står kol
trusten och dernäst kommer under
sökningen om öfvade bedrägerier i
fråga om skogsafverkning å stats
land. I bägge sistnämda. fall be
slöts,att dels genom särskild komité
och dels genom de exekutiva myn
digheterna fortsätta undersöknings*
arbetet.
Detta är, såsom vi tro, det huf
vudsakligaste. af hvad herrar lag
stiftare uträttade. Se här något af
hvad de uraktläto.
Detta kapitel kan hufvudsakligen
uppdelas i tvenne delar, dels nykter
hetssaken och dels beskattningen a
obrukadt jernvägsland.
I den sistnämda frågan har med
lemmarne af representanthuset ren
tvått sina händer, ity att den mera
nämda motionen om skattläggandet
af jernvägsland hos dem vann all
mänt understöd. Herrar senatorer
få emellertid bära ansvaret för att
denna af statsadvokaten sanktione
rade åtgärd strandad» mot oöfver
stigliga hinder. Frågan torde åter
komma vid nästa kampanj.
Rörande nykterhetslagstiftningen
var det uselt bestäldt hela vägen
igenom. Visserligen väcktes en och
annan god motion, såsom den ota in
förande af local option samt den om
förbud för krögarne att inhänga si
na lokaler jnedels förhängen och dy
likt, men i bägge fallon segrade
krogvännerna. Beklagligtvis syss
lade en och annan s. k. nykter
hots vän mera med onyttiga diur-
^'t~fw®»p?4m:
i- r^r
.' 'W ." %W-
skyddsförslag och privata intressen
än med nykterhetslagstiftning.
Ur
1
Den nedgjorda motionen om i
större städer "existerande s. k. pool
roomt eller spelhus var nära besläg
tad med nykterhetslagstiftninggn.
Dryckenskap och spel gå oftast hand
i hand.
All den sturiid
SIKAFFARÉN
mera än
någon annan svensk-amerikansk
tidning följt lagstiftningsarbetets
gång och läsaren derför redan är
förtrogen med det vigtigaste deraf,
anse vi det icke nödigt att vidare
utsträck^ denna resumé.
dagens krönika.
(&. G. A.)
Sönda
högsta domstolen förklarats vara en
död bokstaf, i det att den fält ett ut
slag till den jfcraft och verkan, att
polisöfverste Graston icke kan stäl
las under rättsligt åtal för sin vä
gran att arrestera krögare, som-säl
ja likörer på söndagen.
i
I ^staten Ohio hafva rusdrycks-in
tressena blifvit tillgodosedda genom
organiserande af en likörliga. Or
ganisationen verkstäldes tisdagen i
förra veckan i Dayton, Ohio. Fiiial
afdelningar äro organiserade i om"
kring 125 städer och byar.
Kansas State Temperance Union har
beslutat "att den l:ste maj fira 12
årsfesten af prohibitionens införan
de i Kansas. President Milner har
utfärdat ett upprop, deri han upp
manar pastorerna öfver allt i staten
att söndagen den 30 april hålla nyk
terhetspredikningar betonande nöd
vändigheten af förbudslagens vid
makthållande och tillämpning. Sär
skilda festmöten skola derjemte hål
las öfver allt i staten den l:ste maj.
Äfven Norra Dakotas populist-gu
vernör har gjort sig förtjent af klan
der och nykterhetsvänn erna spa
ra ej heller derpå— för det han ut
uämt hr K. N. Hersgard till medlem
af styrelsen för landtbruksskolan i
Fargo. Han har sitt hem i det
starkt nykterhetsvänliga Trail co.,
och dessa anse att utnämtingen är
en förnärmelse^alldenstund hr Hers
gard enligt r^ttsskrifvarens intyg
varit arresterad och bötfäld för olag
lig bränyinsföy^äljning.
v*
Vf
Enligt rapporter från Idaho gör
prohibitionspartiet der i staten be
tydliga framsteg, då deremot folk
partiet går tillbaka., Vid ett förli
den månad hållet stort arbetaremö
te diskuterades ämnet: Den améri
lcansTea krogen, hvarvid Alex. Worm
selev, en af folkpartiets president
elektorer förliden höst, förklarade
rent ut, att rusdrycksfrågan är den
dominerande frågan i politiken. För
budspartiet påstår sig vinna anhän
gare från alla partier.
Representanthuset af Pennsylva
nias legislatur har nedröstat försla
get att gifva hvarje county rättighet
att medelst folkomröstning förbjuda
krogrörelse inom^ sitt respektiva
område. Det är förunderligt, att
folkrepresentanterna, så snart de
blifvit valda, skola betrakta' sig så
som krögares och likörtillverkares
sakförare, förespråkare och beskyd
dare. Folket gör nog klokast uti
att ej låta bedraga sig med fagra
löften, utan i stället se till att få
kända och pålitliga nykterhetsmän
valda till lagstiftare, ty det betalar
sig.
Hvad inflytande prohibition utöf
var på ett samhälles välfärd och
framåtskridande särskjldt i ekono
miskt afscende, är" en af de vigtiga
ste frågor på hvarje plats, der man
söker få bort krogen. Det rusdrycks
vänliga elementet påstår alltid, att
prohibition och deraf följande större
nykterhet ruinerar? gen plats. Att
sådana påståendena ej ega någon
grund, bevisar historien allestädes,
der man försök if sig på saken. I Syd
Dakota berättas ifrån femtio städer
i detalj om inflyttningar från andra
stater, deribland från Minnesota och
Wisconsin, Hvarje- vecka hafva
dessutom farm acre inflyttat och bo
satt sig på dels köpta dels på upp
taget land. På hvarenda jernbana
gå extratåg, medförande uteslutande
immigrantgods. Registratorn Nat
wick i Cumberland lankontor anslår
antalet af dem, söm der tagit land
till omkring 1,000 på tre veckor.
Lyman county på andra sidan Mis
souri floden gent emot Chamberlain
har befolkats på en kort tid, så att
guvernören låtit organisera det och
der bo nu flera tusen familjer, öf
ver allt i Jim dalen har landet under
förlidet år fördubblats i värde och
laudet uppköpes nu i" stor mängd.
Sådan är verkan af förbudslagen och
krosrens afskaffande.
v!
H.,, J, l- L.
New Jersey's metodister tala ett
tydligt språk till både församlings
medlemmar och krögare. De hafva
nemligen antagit följande resolution
vid sin nyligen hållna konferens:
"Den enda. rimliga ståndpunkt, som
kyrkan kan understödja gent emot
likörtrafiken, är en oupphörlig fiend
skap. Det är ej lemnadt åt oss att
begynna denna strid krig har redan
blifvit förklaradt striden fortgår
den är oåterkallelig. Det får ej blif
va något stillestånd, ingen vapen
hvila. Antingen måste krogen eller
kyrkan gå under. Vi få icke föra
vårt standar tillbaka till våra rotar,
utan vi måste föra våra rotar upp
till riksstandaret. Vi upprepa der
för den ofta uttalade förklaringen:
"Hel nykterhet för individen och
prohibition för staten...." Vi anse
det icke tillhöra kyrkan att diktera,
huru hennes medlemmar skola rösta,
ej heller hvad de skola äta och dric
ka men det är en af hennes oefter
gifliga rättigheter och .pligter att
förklara att de skola ställa sigdessa
såväl som andra föreskrifter till ef
terrättelse. Vi hafva förklarat, att
de«måste afhålla sig från rusdrycker
såsom njutningsdryckjvi hafva gjort
underskrifvandet af en ansökning
för krogtillåtelse till étt brott mot
vår disciplin vi hafva förklarat, att
trafiken ej kan lagliggöras utan att
man dermed begår synd vi måste
äfven förklara detr vara en pligt för
hvarje medlem af vår kyrka attafstå
ifrån att genom sitt inflytande eller
sin valsedel understödja något parti,
som ovedersägligen beror af likörin
tressena för sin framgång."
Vi anmärka angående denna reso
lution, att huru upprigtigt vi än ön
ska både helnykterhet för individen
och prohibition för staten, vi ändå
omöjligen kunna diktera eller före
skrifva hvilket politiskt parti våra
församlingsmedlemmar skola" under
stödja. Der det deremot gäller kro
gens vara eller icke vara utan afse
ende på öfriga partiintressen, är det
hvarje kristeus pligt att rösta emot
krogen, lika visst som det är hvarje
kristen menniskas pligt att aldrig
sätta sin fot inom en krogdörr.
Dryckesvanan i sällskaps
lifvet
{L. G. A.)
Under senare åren har uppmärk
samheten blifvit icke så litet vänd
ifrån det enskilda bruket af rusdryc
ker och tilllagliga och politiska åt
gäi*der bc©*-. rusdryckstrafiken. Åt
skilliga stater och talrika städer,
townships och counties hafva förbju
dit krogrörelsen och all trafik med
rusdrycker såsom njutningsdryck.
Men genom politikens vexlingar och
den mängd af oundervisade valmän
ser det för närvarande ut som vi sto
de i fara att förlora vissa af de fält
vi lyckats intaga, och svårigheterna
som derigenom möta oss i våra för
sök att genomdrifva lagstiftningsåt
gärder mot rusdryckstrafiken inom
andra stater och samhällen blifva
derigenom större, i det att yåra
motståndare allt jemt peka på, huru
som förbudslagen der och der står
på fallrepet. Under dessa förhållan
den är det af yttersta vigt att åter
upplifvd och allt mer utsträcka den
äkta, kraftiga gammaldags nykter
hetsverksamheten.
Församlingarne inom nästan alla
de ledande kyrkosamfunden ^särskildt
de protestantiska men delvis äfven
den katolska kyrkan hafva visat och
visa fortfarande icke ringa intresse
på flera sätt för verklig nykterhets
verksamhet, på samma gång de un
derstödja och glädja sig öfver hvar
je framsteg förbudssaken gör. Men
mycket mera kunde och borde göras
än hvad som för närvarande göres,
och det till församlingarnes egen
fördel. Engelska religiösa tidningar
klaga ofta öfver att särskildt rika
och välstående familjer isynnerhet i
städerna allt för mycket införa bru
ket af rusdrycker vid bjudningar
och mottagningar! Många ynglin
gar, som blifvit omsorgsfullt afhåll
na från krogens inflytelser under si
na gosseår inbjudas till dessa elegan
ta middagar och mottagningar, der
vin och andra likörer serverar^ och
hvarest de ofta grundlägga begäret
efter starka drycker. Att. försam
lingsmedlemmar kunna göra sig
skyldiga till sådan tanklöshet är på
det högsta att beklaga. Under så
dana omständigheter måste alla rätt
sinniga pastorer och öfriga försam
lingsmedlemmar iase sin pligt att
göra allt större ansträngningar för
att isynnerhet inpregla hos de unga
den stora fara, som hotar dem som
tillåta sig hålla och deltaga uti så
dana bjudningar. Men det är klart
att verksamheten icke bör inskrän
kas till församlingsmedlemmar, utan
att den bör utsträckas äfven till så
dana som stå utom församlingarne.
Denna verksamhet bör gå hand i
bft»rl med v&r kvrkli*»* »orlraamb»*
v,
Om man nu frågar, hvarför det
lägges särskild och större vigt Yid
undervisnings, ora dryckenskapens
faror och förbannelser än andra la
ster, så svara vi: emedan drycken
skåpen är ej allenast en af de förfär
ligaste utan den allmännaste och mest
utbredda last.—Såsom medel att nå
såväl kyrkfolk som de utanför ståen
de äro sunda och sansade nykter
hetstidningar särskildt att rekom
mendera, ty de komma igen vecka
efter vecka. Men tyvärr äro sådana
tidningar sällsynta. Så mycket me
ra böra de kristne vinnlägga sig om
att sprida dem vi hafva.
Jubelfest-komiteens möte.
Komitdn hade sitt sammanträde i
Augustana kyrkan i Minneapolis förli
den onsdags eftermiddag. Nästan alla
komitémedlemmarne i de båda städer
na voro närvarande. Först afgåfvo de
olika komiteérnä sina rapporter. Pro
gramkomiténB ordförande uppläste bref^
från prins Bernadotte, hvari han till
kännagaf sig icke ämna besöka Ameri
ka under innevarande år, och kunde
således icke antaga inbjudningen att
närvara vid festen, hvilket annars
skulle hafva varit ett stort nöje för ho
nom' på grund af de varma känslor han
hyser för reformationens kyrka och
sina många landsmän i detta land. Ge
nom denna missräkning, att nemligen
ej få se den aktade och älskade prinsen
närvara vid festen, hade en betydande
lucka uppstått i programet, och i an
ledning deraf beslutades:
1. Att inbjuda guvernör Knute Nel
son och Hon. John Lind att med hvar
sitt tal fylla den uppkomna luckan i
festprogramet.
Bref upplästes äfven från biskop
Scheele, hvari han tillkännagaf sig an
taga komiténs inbjudning att närvara
vid festen, och hoppades han anlända
till staden den 20 maj.
Musikkomitén rapporterade, att med
afseende på orgel hade Barkhoff orgel
firma lofvat sätta in en $4,000 orgel i
expositionsbyggnaden på de vilkor, att
någon församling köpte den och den
finge uppsättas strax efter festens slut.
Bergström-firman i staden hade lofvat
uppsätta den största den hade på lager
(en $2,000 orgel) för $60, men den an
sågs för liten att vara till mycken
tjenst.
2. Beslutades att öfverlemna åt mu
sikkomitén att träffa de bästa arrange
ment den kan för att få en orgel till
festen.
Från Mme Augusta Öhrström-Renard
hade skrifvelse anländt, hvari hon mot
en viss ersättning lofvat sjunga vid
festen.
3. Beslutades att Mme Öhrström en
gageras för feBten på de vilkor hon an
gifver.
Dr. R. Lagerström kommer att sjun
ga baryton solo och pastor L. P. Berg
ström tenor solo.
Med afseende på musikboken rappor
terades, att icke många blifvit sålda
ännu och att en stor tröghet och likgil
tighet förspordes för att afyttra den
samma i församlingarna. Icke allenast
med afseende på trögheten att sälja
denna gedigna och verkligt värdefulla
musikbok, utan äfven med afseende på
annan förspord tröghet, då det gälde
att lägga sin hand vid verket för att
göra festen lyckad i alla afseenden,
fattade komitén följande resolution:
4. Att, då Minesota konferensen be
slutat fira denna jubelfest och komiténs
medlemmar göra allt hvad i deras för
måga står för att verkställa konferen
sens beslut, komitén då hemställer till
konferensens alla församlingar att för
sin heder och äras skull göra allt i de
ras makt står för att få festen till en
"success" i alla afseenden.
Ju närmare festen kom, desto större
blefvo de iklädda förbindelsorna för fi*
nanskomiten, och det beslutades
5. Att lägga J. E. Holmbergs namn
såsom en ytterligare tyngd i vågskålen.
6. Minnespenningens storlek bestäm
des till dollar storleken.
Sångföreningarna i St. Paul och
Minneapolis hade beslutat att beställa
en "badge" för de sångare, som deltaga
i festen, och önskade -komiténs utlåtan
de med afseende på storlek, utstyrsel
och kostnad. Komitén godkände den
na åtgärd och beslöt
7. Att åt sångarne öfverlemna att
sjelf va bestämma hurudan "badge" de
önska, men att kostnaden icke får öf
verstiga $100.
Finanskomitén rapporterade, att den
ämnade besöka stadens affärsmän för
att mottaga sådan kontant handräck
ning för festen, som de kände sig mana
de att lemna.
8. En dekorationskomité utnämdes
bestående af pastorerna i Minneapolis.
9. G. A. Petri och J. E. Holmberg
valdes till biljett komité.
10. Att priset för de 500 främste sitt
platserna i parketten blir $1 pr stycke
och de 400 närmast derefter 75 cts.
11. Att dekorationskomitén utser
"ushers".
12. Att så snart kömitén på hotelier
fått fullständiga uppgifter på priserna
och huru många gäster de kunna mot
taga, priserna publiceras.
Jernvägskomitén rapporterade, att
de banor, som stå i förening med West
ern Passenger Ass'n lofvat gifva li
"fare" för tur och retur samt för Södra
Dakota en och en femtedels "fare".
Alla öfriga vägar, som inlöpa i Minnea
polis göra detsamma som W. P. Ass'n.
På grund af att den af konferensen
tillsatta komitén för nedsatt pris till
konf.-mötet icke ännu insändt någon
begäran till bolagen och den hade hem
stält till festkomitén att söka få tiden
förlängd för festbesökaraes biljetter så
att den kunde äfven inbegripa konfe
rensmötet, beslutades
13. Att jernvägskomitén ingår till
de olika bolagen med begäran att ut
sträcka tiden å biljetterna till den 30
maj.
14. A. P. Groonquist, J. M. Carlgon
och J. E. Holmberg invaldes såsom
medlemmar på festmiddagskomitén.
Nästa möte hålleB på kallelse af ord
föranden. i. A. Krantz,
w sekreterare.
U A I i
Belgien. Folket i Belgien har rest
sig fordrande allmän rösträtt. Förra,
veckan utspeladesK blodiga soener i
Bryssel emellan arbetarne och polisen,
hvarvid mycket blod flöt. Då ställnin
gen till slut blef sådan, att regeringen
fruktade för en revolution i landet, gick
den lagstiftande församlingen öfver på
folkets sida. En revision af konstitu
tionen antogs och blef förelaget om all
mäu rösträtt antaget. Dä utslaget
blef kändt, dånade bifallsrop från den
stora folkmassa, som stod utanför, af
vaktande utgången. En stor entusiasm
lades i dagen och folket höll en glädje
fest med anledning af den seger det
vunnit.
Frankrike.
JKritik.
Grekland. Jordbäfning. ön Zan«
te, en af de joniska öarne, hemsöktes
härom dagen af en ödeläggande jord
bäfning, som medförde stora förluster
till både lif och egendom. Största de
len af staden Zante lades i ruiner. Ga
torna äro ofarbara och fylda med mas
sör af sten och timmer från de nedstör
tade byggnaderna. Många lik äro fun
na, men en mängd andra ligga utan
tvifvel begrafda under ruinerna. Del
är endast några månader sedan denna
ö hemsöktes af en liknande olycka.
Italien. Bön om regn. En olidlig
torka har under flera månaders tid rådt
i Italien.^ Men anledning häraf har
påfven utfärdat en order, att bön om
regn skall hållas i alla katolska kyrkor
i Italien. I andra sydeuropeiska län
der har torkan varit lika ihållande.
södra Ryssland har det icke regnat pi
tre månader, hvarför grödan tagit stoi
skada.
Konung Humbert och drottning Mar
gherite mottogo i fredags under ston
högtidligheter lyckönskningar från åti
skilliga suveräner genom deras repre
sentanter till firandet af deras silfver*
bröllop. Amerikanske gesandten Por
ter aflemnade en egenhändig skrifvehw
från president Cleveland. Tyske kej
såren hade med gemål ankomit til!
Rom för att personligen lyckönska del
italienska kungaparet.
Norge. Ministerkris. Norska mini
stären inlemnade den 22 dennes sin re«
signatlon med anledning af att konun
gen vägrat sanktionera storthingeta
beslut af egna konsuler. Antagligen
kommer en höger-rögéring med Stäng
i spetsen att bildas.
Serbien. En statskupp utan blods
utgjutelse egde den 15 dennes rum i Bel
grad. En stor bankett gafs på aftonen
å slottet, hvarvid alla ministrarne voro
tillstädes samt ett stort antal af den
unge konungens vänner och anhängare.
Länge har missnöje rådt i landet med
den bestående regeringen, och derföre
har man i tysthet förberedt en plan att
befria konungen från förmyndarerege
ringen och lägga magten i hans egen
hand. Under det fester* som bäst på
gick blefvo ministrarnes bostäder samt
regeringsbyggnaderna besatta med mi
litär och efter detta var gjordt prokla
merade konungen att han blifvit myn
dig och sjelf öfvertagit regeringen. De
förvånade ministrarne sattes derpå un
der arrest och inlogerades på slottet.
Armén står på konungen sida, och det
ta gjorde att statskuppen lyckades.
Storbritannien.' Strejken i Hull.
Utsigterna för biläggandet af varfar
bstarnes strejk i Hull äro föga gynsan^
ma. Arbetarne hafva tillbakavisat alla
förlikningsförslag och ämna kämpa till
det yttersta för hvad'de kalla sina rät
tigheter. 1
Honxn rule-bUkn antogs i fredags i an
dra läsningen med 347 röster mot 304.
Sverige. Stör eldsvåda. Från Stock
holm telegraferas den 19 dennes: Det
Stora Ljusne Yoxna sågverket utanför
Söderhamn vid Bottniska viken har
ödelagts genom eldsvåda. Elden spred
sig med stor hastighet och fortplantade
sig till byggnaderna och flera fartyg,
hvilka blefvo lågornas rof. Förlustén
anslås till 2,000,000 kronor. Detta är
den största eldsvåda sedan den i Sunds
vall. Flera svenska och utländska as
surans bolag beröras af förlusten.
Tyskland. Dödsfall. Grefve Bis
marek Schierstein, hufvudet^för den
adliga ätten Bismarck-Schönhausen,
har afgått med döden på familjegod?
set Schierstein i Hessen Nassau.
Eldsvåda. Eld utbröt i onsdags i
slottet Hohenzollern i Sigmaringen
och gjorde betydlig skada. Slottet står
på en klippa som stiger rätt upp från
Donou, hvilket gjorde att det var svårt
att få vatten i höjd med slottet. I slot
tet förvarades många värdefulla konst
skatter, hvilka delvis förstördes.
Furst Bismarcks helsotillstånd är för
närvarande föga tillfredsställande. Han
lider af sömnlöshet och neuralgia,
hvarför läkarne intet kunnat göra.
En tysk filantrop. Ernst Arnold, sotti
nyligen aflidit i Greiz i Sachsen, har
skänkt staden en million mark jemte
en stor tomt till uppförande af en asyl.
709,000 mark har han förordnat skola
utdelas bland dem af hans arbetare,
som mer än fem år varit i hans tjenst, ...
och 250,000 har han testamenterat till
stipendier åt studerande. ...
Österrike-Ungarn. Många hus
villa. Från Buda Pesth skrifves den
20 dennes: Landsbyn Iaszeladny har
blifvit hemsökt af en ödeläggande elda
våda, hvarvid 120 hus lades i aska ocb
två personer omkommo i lågorna. De
husvillas antal är betydligt, och då der*
till kommer att många af dem äro fat~
tige, är nöden bland dem ganska stoat
öi^J.' -ikhi
ii
•X
:M
J.
C.
Carter,
en af Förenta Staternas representanter
i den skiljedomstol, som är samlad i
Paris för att bringa till btånd en öfver
enskommelse i Behringsfrägan, höll i
fredags ett tal, hvari han kritiserar de
svaga punkterna i det britiska försla
get. Han medgaf att Amerika hade
fordrat ett monopol, men ett monopol
kunde icke blifva skadligt, såvida icke
priserna derigenom på ett konstlad!
sätt bragtes att stiga, hvilket i förelig
gande fall var-omöjligt. Förenta' Sta
terna vilja icke fråntaga indianerna de
ras naturliga rätt att fånga och döda
sälar för lifsunderhåll, men vilja icke
tillåta dem att döda sälar för att be
gagna dem såsom handelsvara.^
rjfl£
Js
t?
&
i'
UL