Skaffaren., May 10, 1893, Image 5

About Skaffaren. (St. Paul, Minn. ;) 1885-1895

Image provided by: Minnesota Historical Society; Saint Paul, MN

                
S K A A E N
187 E. 7th St., St.\Paul, Minn.
Enteral at the Post Office at St. Pault
Minti., as second class matter.
N, ONSDÄGÉN DEN lO MAJ 1893. \n\n 4
EAFFAI1K.
UTG1FVK3
HVARJE ONSDAG,
BTVPAUL,tLJ MINK.
—AT—
SkaffarenPublishingrCo.
PRBNUMKBATION8VILKOB:
Ett år i förskött -r $1.50.
Ett &r pft kredit" 2.00.
Sex mftnader 1.00.
Tro månader .50.
Ettftr till Sverige 2.00.
Sox m&nader till 1.25.
1
dessa prlsor är postarvodet InberRknadt.
Till preuumerantsamlare. som insända be
talning för
Skatvahem, lemn^s
liberal ra­
batt.
PrenumeratJonsmcdlen böra holst sändas
1 registreradt bref.Postr eller Express Money
Orders under adress:
Kinesernas förnämsta samlings
ort bär i landet är i California, der
det fiunes icke mindre än 60,000.
Af denna skara ha endast 20,000 lå
tit registrera sig i enlighet med
Geary-lagen, som trädde i kraft den
5 maj. Huru skall det nu gå de
tredskande. Skola de utdrifvas ur
landet eller få stanna qvar?
President Cleveland häpnade af
förvåning, dä han fick se den stora
Kruppska kanonen i Jackson Park i
Chicago, som för hvarje skott kräf
ver 700 pund krut. Försjunken i
tankar, lär Cleveland halfhögt hafva
sagt: "Jag skulle önska se denna
kanon stående utanför Hvita huset,
för att injaga skräck hos embetssö
karne, då de blifva närgångna". Man
kan tänka sig huru besvärad presi
dent Cleveland är af dessa efter
hängsna embetssokande, då han kau
nära en dylik önskan.
Tyske kejsaren har visat stort in
tresse för uppförandet af nya kyr
kor i sitt rike. Allena i Berlin haf
va sedan Wilhelm II:s tronbestig
ning icke mindre än 26 nya kyrkor
blifvit uppförda för en kostnad af 20
millioner mark, hvaraf kejsaren och
regeringen bidragit med tre millio
ner och resten åvägabragts genom
IriviiUga bidrag. Protestanterna i
Tyskland kunna icke nog loforda
detta nit hos kejsareD, medan kato
likerna sett derpå med oblida ögon,
hvilket äfven kpjsaren på ett fint
sätt fick erfara, då han nyligen hel
sade på påfveu i Rom.
Oafhängighetsförklaringen, ame
rikanska Förbundsregeringeus kost
baraste dokument, är lika illa åtgån
gen, som den i skuggor höljda natt
vardsmålningen af den berömde
konstnären Leonardo da Venci. Nä
stan alla underskrifterna å frihets
förklaringen äro förbleknade, och af
texten är endast ett och annat ställe
läsbart. Att så är förhållandet, är
icke en följd af dokumentets iilder,
utan härleder sig deraf, att man ta
git facsimil af detsamma. Låt vara
att på visst sätt en skada är skedd,
men hufvudsaken är dock att fri
hetsförklaringen står klart och tyd
ligt inristadt i hvarje medborgares
hjerta.
Förslaget att dörr vak tare och an
dra tjensteandar i Hvita huset skola
bära uniform, har rönt bifall af vis
sa tidningar i Washington, medan
starka protester höjts deremot i an
dra delar af landet. Vi för vår del
kunua icke inse,- hvad det skall tjena
till att hålla en uniformerad tjenstfe
personal i Hvita huset. Hvad som
var godt nog för den bottenärlige
Lincoln, den kurnfaste Grant och
den enkle Harrison, kan vara godt
nog åt Cleveland: Det passar icke
godt i stycke, att en demokratisk
administration inför uniformer i
Hvita huset,då demokraterna städse
framhållit, att de stå folket närmare
fin republikanerna.
Konflikten mellan Sverige och
Norge bar trädt i ett sådant skede,
att saken nu kan anses ha blifvit
drifven till sin spets. Norska stor
thinget har upplöst sig, efter att
hafva nekat bevilja apanage för ko
laungen. Norge blef således i en
hast utan både ministér och stor
thing, och det sades att en revolu
tion stod för dörren. Enligt senast
inlupna telegram från Kristiania ser
det emellertid ut som om Emil Stäng
låtit öfvertala sig att bilda en ny
ministér. Då nu Stäng 1 konsulats
saken står på vensterns sida, ser det
ut som om konungen på något sätt
dagtingat och måhända lofvat att
gifva efter för majoritetens fordrin­
gar. Väl vore det om det på något
sätt blef slut med, det eländiga
krånglet.
Den amerikanska patriotismen är
verldsberyktad. Det är ofta röran
de att se huru tröfast folket vördar
sina gamla minnen från den tid då
friheten tillkämpades. Härpå fick
mail härom dagen ett exempel då
den gamla frihetsklockan fördes från
Philadelphia till Chicago för att der
uppsättas under verldsutställnin
gen. Ingen krönt furste, ingen fält
herre, ingen Förenta Staternas pre
sident ha rönt större ärebetygelser
än de,som amerikanska nationen eg
nade denna gamla klocka, som en
gång för verlden förkunnade Ameri
kas frihet. Anmärkningsvärdt är,
att den man som på frihetfedagen
satte klockan i rörelse var en svensk.
Nu är den af ålder bruten och ljuder
icke mera, men det finnes ingen
klocka i verlden, som uppnått sådan
berömdhet som The OM Liberty Bell.
Den siamesiske ministern i Wash
ington har sökt råd hos Förenta Sta
terna med anledning af, att han från
sin regering mottagit ett meddelan
de om, att ett franskt krigsfartyg
nyligen seglat in i landets hamnar
och der landsatt franska trupper på
siamesiskt territorium. Siamesiska
regeringen är högst orolig öfver
hvad som förekommit, och då förbål
landet mellan Siam och Förenta Sta
terna alltid varit det bästa, önskar
Siams regering att veta Förenta Sta
ternas tanke om saken. Att direkt
hänvända sig till statsdepartemen
tet kuude missförstås af den franska
i-egeringen, hvarför siamesiske mi
nistern anmodat Thomas Fletcher i
Washington, f. d. guvernör af Mis
souri, att försöka få reda på hvad
utrikesdepartementet tänker om sa
ken
Af statistiska byråns i Washing
ton senaste rapport, rörande invan
dringen under törsta qvartalet af in
nevarande år, framgår, att antalet
invandrare varit betydligt mindre
än under motsvarande tidrymd för
ra året. Under det antalet invan
drare för berörde tre månader af
1892 uppgick till 98,004, nådde det
under motsvarande månader 1893
endastupp till 70,038. Glädjande
är det att se, det minskningen just
förekom bland det ihvandringsele
ment, som man räknar till det minst
önskvärda. Så kommo från Ryss
land endast en. fjerdedel så många
invandrare som förlidet år, från Un
garn cirka en tredjedel och från Po
len endast en sjettedel. Största an
talet kom från Irland, medan anta
let från England och Wales, Sverige
Norge och Tyskland visade föga för
ändring. Det är således det bästa
invandringselementet vi fått motta
ga under det gångna qvartalet, en
omständighet, som kanske något
skall nedtysta det skrik, som förli
det år höjdes mot invandringen.
Verldsutställningen i Chicago har
öppnat sina portar, för att låta de
olika nationerna täfla med hvaran
dra i fredlig idrott. Till följd'af den
ogynsamma väderleken, är allt icke
på långt när som man önskat och
väntat, men det ordnar sig nog så
småningom. Betraktar man dessa
verldsutställningar från mera än af
färssynpunkt, så hafva de en ganska
stor betydelse och kunna utöfva ett
stort inflytande på do olika folkens
tänke- och handlingssätt. En verlds
utställnings betydelse ligger icke
blott i framvisandet af och jemfö
relse med andra länders utställ
ningsföremål, lika litet som den ute
slutande ligger i sammanhopandet
af sådana saker, som lofprisa menslc
lighetens höga kulturstadium i våra
dagar eller i sammanförandet af död
materia från olika delar af verlden.
Nej! En verldsutställning har ett
högre mål än detta. Det gäller mera
om att bana vägen för ett fredligt
och godt förhållande fhellan verlds
delarne och att befordra verldsfrc
den, så att i stället för krigens fasor
måtte träda folkförlikuingsdomsto
larnes välsignelse. Vi hoppas att
denna verldsutställning, öppnad i
frihetens och jemlikhetens land,måt
te verka i berörda syfte och inne
sluta i sig den internationela fredens
och jemlikhetens ära.
Tiderna förändras, och med dem
förhållanden af olika slag. Denna
regel gäller äfven i finans verlden.
Förr plägade Europa köpa en mängd
amerikanska värdepapper och aktier
i inländska affärsföretag. Så länge
dessa värdepapper rönte stor efter
frågan i Europa, brukade man sän
da dem i stället för guld. Nu hafva
tiderna förändrat sig så, att de ame
rikan ska värdepapperen sändas till­
S K A E
baka från Europa. Orsaken härtill
ligger icke deri, att de amerikanska
företagen numera icke löna sig
tvertom gifva de amerikanska akti
erna större afkastning än i andra
länder, utan helt enkelt deri, att
amerikanska värdepapper icke läng
re äro eftersökta varor på den euro
peiska aktiemarknaden. Man är i
Europa rädd för, att den amerikan
ska myntpolitiken skall drifvas der*
hän, att de på amerikanska värde
papper lånta penningar icke skela
blifva återbetalda i lika godt mynt,
som de utlåuats. Denna fruktan
härleder sig från silfververksegar
nes och deras politiska handtlanga
res agitatiou för införsel af fri och
oinskränkt silfvermyntning. Man
kan icke begära att utländingen
skall taga silfver för penningar, som
han utlånat i guld, och derföre är
han rädd för att anbringa sina pen
ningar i amerikanska värdepapper.
Det är intet tvifvel underkastadt,
det amerikanska värdepapper åter
skulle komma att stiga, så snart
man i utlandet hade full visshet om,
att amerikanskt mynt kunde hållas i
fullt guldvärde. Detta är emeller
tid för regeringen svårt så länge
silfverlagen af 1890 är gällande, och
derföre kan man icke hoppas på nå
gon varaktig förbättring af ställnin
gen förrän denna lag upphäfves.
Den 30 maj skall den internatio
nela myntkonferensen åter samman
träda i Bryssel. Antagligen kom
ma de delegater, som president Har
rison utnämde, attståqvar, då"pre
sident Cleveland beslutat att icke
mottaga deras afskedsansökningar.
Vare härmed huru som helst, så be
tvifla vi att myntkonferensen kan
komma till nägot praktiskt resultat.
Ett vigtigt skäl härför är deri. fara,
som hotar Förenta Staternas finans
väsende på grund af den ständiga
förökningen af en sedelmassa, som
är baserad på inköp af en metall af
förringadt värde. Denna fara kun
na Förenta Staterna af vända genom
att upphöra med de månatliga silf
verinköpen, hvilket nog med tiden
kommer att blifva enda utvägen.
Saken kunde delvis hjelpas, om silf
ret kunde drifvas upp i pris, så att
denna metall kunde ensam hålla sed
larne i pris, utan forcerad hjelp af
en stor guldreserv. Det var i detta
syfte, som konferensen sammankal
lades, men det visade sig oförtyd
bart, att de öfriga magterna icke
voro i favör af att föröka användan
det af silfver, lika litet som de hade
lust till att understödja de förslag,
som väcktes af våra delegater. Då
på grund häraf icke något för Fören
ta Staterna praktiskt och fördelak
tigt resultat kan ernås, kan det göra
detsamma om den amerikanska de
legationen utgöres af republikaner
eller af demokrater, och detta insåg
nog Cleveland, då han indirekt ut
talade sin önskan att de republikan
ske delegaterna måtte qvarst^ Jtill
konferensens slut.
Under förra veckan var konkur
sernas antal V Förenta Staterna
ovanligt stort. Detta tyder nog på
lokala rubbningar i finansverlden,
men ändå kan tillståndet i det hela
sägas vara ganska tillfredsställande.
Den stora guldutförseln till Europa
fortfar ännu, men den förorsakar
numera mindre oro än förut, då man
har skäl att vänta sig en förändring
till det bättre. Vår införsel öfver
stiger utförseln, och skilnaden må
ste betalas i guld, ty Europa och vå
ra utländska*kreditorer i allmänhet
vilja icke veta af något annat slags
betalningsmedel. Väl är emellertid
att det finnes guld nog i landet för
att tillfredsställa behofvet, hvilket
synbarligen visat sig i de
stora sum
mor skattkammaren på senaste ti
den mottagit. Måhända har ingen
ting mera styrkt förtroendet till
landets finansiela bärkraft än hvad
som under de senaste veckorna före
kommit i penningmarknaden. Skatt
kammarens guldreserv har kunnat
angripas utan att framkalla någon
vidare störning, och derföre har ett
allmänt förtroende trädt i stället
för den oro, som förut var rådande.
En annan lyftpelare torde verldsut
ställningen blifva. Såvida icke allt
för stora hinder komma i vägen, har
man skäl att vänta sig en betydlig
tillströmning af guld, hvaraf alla af
färsgrenar komma att ha fördel.
Omsättningen i landets, bankcentra
nedgick förra veckan icke så obetyd
ligt, men detta tillskrifves tillfälliga
orsaker. Att handeln har lidit och
fortfarande lider af den ogynsamma
väderleken, är ju ganska naturligt,
men det är för tidigt att säga något
om verkniugarne häraf. Ännu kan
så mycket ändras, och det är att
hoppas, det denna ändring blir till
det bättre.
"i v' A
Ur dagens krönika.
{L. G. A.)
östra delen af staten Mississippi
har bannlyst krogen så nära som
från tvenne städer Aberdeen och
Okolona. Den sista staden, som
utröstade rusdryckerna, var Colum
bus.
Förslaget, som förelåg inom Mas
sachusetts legislator att minska kro
garnes antal, nedröstades. Det gick
naturligtvis icke an att minska an
talet af dessa satans uppfostrings
anstalter.
Prohibitionspartiet 1 Norra Dako
ta kallade vid sljtt rapte i Fargo E.
E. Saunders att använda hela sin tid
för att organiseräftiykterhetsvänner
na öfver allt östaten. Fru Baily
frå,n Mich, skall ^rån och med den
20 maj äfven biträda vid organisa
tionsarbetet.
a
N
Förbudsvännerfaa i Georgia höllo
den sista veckan april ett stort mö
te i Macon. Bla^d annat diskutera
des bästa planen«för bedrifvande af
förbudssaken, och man beslutade att
med det första utsäuda en organisa
tör för att genomresa och ordna ar
betet i staten.
Guvernör Flower i New York har
nu fullbordat afskaffaudet af local
option lageu, i det han underskrifvit
Foley's bill-, som amenderar accisla
gen af 1892 till krögarnes fördel,
jemte tvenne andra af lagstiftande
församlingen till krogmagtens ut
vidgande antagna lagförslag.
Föreståndarne för Pennsylvania
stålverks-kompani utför en ädel
verksamhet för att hålla krogen i
schack, men våra medborgare i all
mänhet göra ej siti pligt, säger C.P.
Baker, Steel ton, Pa. De 4,500 arbe
tarne vid dessa stålverk hysa större
fruktan för styrelsen än de göra för
alla de 10,000 medborgarne i Steel
ton samt stadens ordinancier och
embetsmän tillsammans.
Krögarne i Norra Dakota hafva fö
resatt sig att om möjligt få förbuds
lagen förklaradfl ogiltig. De i rus
dryckstrafiken intresserade hafva
nemligen samlat $20,000 för att an
vändas för detta ändamål och upp
gjort kontrakt med framstående sak
förare,. sbm*tilW*okunna "genom4
drifva nämda lägs förkastande, att
om de lyckas, frikostigt betala dem,
men misslyckas täe, så skola de göra
sitt arbete fritt.
..,1* TT
En och en h$lf million dollars är
hvad den gamle farbror Samuel (För
enta Staternas regering) enligt Hon.
David A. Wells beräkning erhåller
från rusdryckstrafiken. Detta är
en ganska vacker summa, men när
man vet att minst 60,000 menniskor
såsom en följd af denna rörelse falla
i en för tidig graf hvarje år och de
flesta af dem med all säkerhet utan
attvakna till besinning och följakt
ligen gå evigt förlorade, så kan man
ej annat än rysa för det förfärliga
ansvar, dom och förbannelse som hvi
laröfver landet,
"Qvinnans frigörelse" är ettämne
som i närvarande tid tilldrager sig
stor uppmärksamket. Det diskute
ras ofta i enskilda kretsar, af liter
ära sällskap, i tidningspressen, vid
politiska möten och konventioner
samt i de lagstiftande församlingar
ne. Prohibitionspartiet i synnerhet
har med entusiasm omfattat qvinno
frigörelsen,oaktadt icke så få af dess
ledare tro, att denna fråga beröfvar
partiet flera röster än hon förskaffar
detsamma. Mycket ofta förekomma
särskildt i norska nykterhetstidnin
gar långa artiklar till försvar för
denna frigörelse, hvilket antyder att
äfven de i allmänhet sansade nord
männen låta påverka sig af den osun
da tidsandans i^flytdlse. Sådant är
alltid en frukt af, dit man lösgör sig
från Guds ords äuktdritet. När Guds
ord ej längre få? gälla, då äro vi som
ett skepp ute jpå yillande haf utan
både ror, kompass ^ch ankare. Att
denna onyktra rörelse understödjes
af ett parti, som betraktar sig som
det nyktra i landet, Jtalar ej till dess
förmån, Dock vore idet ingen fara
om saken försvarades endast af pro
hibitions och qvinnorösträtt parti
erna, ty utsigterua äro temligen
klena för båda dessa partier att nå
gonsin komma till magten. Men de
ledande partierna synas blifva allt
mer och mer böjda för att åtaga sig
den stackars "förelafvade" qvinnans
sak. Familjen, sådan som Herren
Gud stiftat och förordnat henne, är
ej tidsenlig, hon motsvarar ej de
moderna begreppen —enhetsbegrep
pet är alltför enfaldigt —hon måste
förvandlas till ett vidunder, ty all
ting måste vara vidunderligt i vår
tid. Upplysningen stiger,
må
tro.
Den bland oss svenskar så fördel
aktigt kända staden Rockford, 111.,
har invalt en förbuds
vänlig borgmä
stare med öfver 500 rösters majori
tet. De tvenne svenska qvarteren
afgåfvo 1,153 röster emot utfärdan
de af krogtillåtelse, hvadan största
äran för detta goda resultat tillkom
mer dem. De båda svenska tidnin
garna förtjena äfven erkännande,
för det understöd de skänkt förbuds
saken. Af de fjorton stadsfullmäg
tige, som invaldes, äro sex emot och
åtta för krogpolitiken. Bland de
förre räkna vi vår framstående
landsman G. Sahlström. Heder åt
Rockfords svenskar äfven för deras
nykterhetssträf van!
Ett nytt hemligt sällskap, kalladt
The Anti- Saloon Army, har organise
rats i Clinton, Missouri, hvars ända
mål skall vara att förena alla mot
ståndare till krogen för att omintet
göra krogrörelsen. Detta är ju ett
godt och lofvärdt syfte, men icke
kan någon på allvar mena att i jjtt
hemligt sällskap förena alla krogens
motståndare. Man bör väl ändock
förstå, att det finnes icke så få, som
älska ljuset mera än mörkret. Det
är tyvärr sannt, att det finnes mån
ga mullvad-naturer, men sä sorgligt
är dock ej tillståndet inom vårt land,
att alla nykterhetsvänner vilja an
vända mörkrets magt för att för
drifva mörkret. Nej, ljuset och san
ningen äro de rätta vapnen. Låtom
oss använda dem, så skall mörkrets
furste lida allt mer och mer afbräck.
"Vi kunna göra detsamma i hvar
enda stat", utropar The People, som
utgifves i Milton, Pa.,..nemligen det
samma som i Rhode Island, der pro
hibitionskandidaten för guvernör
och för öfrigt hela valsedeln fördubb
lade röstantalet sedan förliden höst
och förhindrade att någon blef vald.
"Hvad som skett i Rhode Island,
kunna prohibitionisterna göra i
hvarenda stat, hvarest något vigtigt
val förekommer under 1893". Detta
är dock icke alls visst, men litet en
tusiasm kan ju icke skada. Emeller
tid är icke alls sagdt, att detallestä
dos komme att hafva samma ver
kan, om nämnda parti än lyckades
fördubbla sitt röstantal, ty först
och främst äro de stora partierna
icke allestädes lika jemnstarka, och
för det andra fordras det icke inom
aMft"stater"ett-flertal af alla afgifna
röster för ett lagligt val.
*v
Biskop Vincent af Methodist epis
kopal kyrkan har fält ett utslag rö
rande tvenne apotekare, Frank W.
Palmeter och William C. Briggs i
Jamestown, New York, som varit
anklagade för att de brutit mot kyr
kans diciplin genom att sälja likörer
under apotekare license. Biskopen
finner* att de anklagade icke hafva
öfverträdt kyrkans regler. Han an
ser att, enär kyrkan erkänner rät
tigheten af att under vissa förhållan
den vin och andra alkoholhaltiga
drycker för sakramenterliga och me
dicinska ändamål tillhandahållas,
det
vore oresonligt att vägra en kristen
apotekare rättigheten att sköta en
laglig affär, som så betraktas af bå
de stat och kyrka. Han säger vida
re, att den omständigheten att sta
ten antagit en license lag,som är ut
satt för att missbrukas, är ingen
giltig orsak att förbjuda en kristen
apotekare att rätt bedrifva en laglig
affär. Man märker, att den bisko
pen åtminstone eger vanligt sundt
förstånd, hvilket i denna fråga ej
kan sägas om alla metodist biskopar.
I Fargo, N. D., hölls nyligen ett
prohibitionsniöte. Vädret var icke
det bästa och vägarne ej heller, och
dock voro förbudsvänner samlade
från alla delar af staten. Flera ly
sande tal höllos, och mycken upp
muntran och många välbetänkta råd
gåfvos rörande det för alla vigtiga
ämnet huru man bäst skall kunna
genomdrifva lagen och dess tillämp
ning. Advokat Chas. A. Pollock
fungerade som mötets president.
Bland annat tillsattes en komité
som uppsatte följande resolutioner,
hvilka antogos:
"Vi glädja oss öfver, att alla för
sök att omintetgöra vår konstitutio
nella förbudslag förfelats.
"Vi uttala vårt och nykterhets
vännernas tacksamhet mot de legis
laturmedlemmar, som så trofast
motstodo och nedgjorde resubmis
sion sförslaget.
"Vi helsa med 'glädje utsigterna
till en fullständigare och strägare
tillämpning af vår lag och hysa hopp
om fullkomlig framgång för vårt
prohibitionssystem.
"Vi lyckönska alla embetsmän
inom både stat och countier, hvilka
fått sig ålagdt att genomföra lagens
tillämpning och lofva dem vårt
hjertliga. allvarliga och verksamma
understöd.
"Vi uttala vårt ogillande af de
embetsmäns handlingssätt, som ve
ta sin pligt och lofvat att fullgöra
den, men istället begagna sin em
betsmagt till att förhindra lagens
tillämpning och försvaga dess Is^aft.
Mötet gladde sig öfver att konsti
tutionell prohibition är staten till
försäkrad för åtminstone fem år.
Nykterhetsvännerna hade med
stor tillfredsställelse funnit, att till
och med gräns-countier, oaktadt
staten Minnesota är i bränvinsmag
tens händer, med icke ringa fram
gång gör förbudslagen gällande, men
då det är omöjligt att under sådana
förhållanden tillämpa lagen såsom
sig bör bedja de sina grannar på det
innei'ligaste att de, om icke för sin
egen, så dock för sina granuars
skull antaga fullständig prohibition
eller county local option och sålunda
hjelpa dem att helt bannlysa krogen
från sina landamären.
De anse såsom berömvärd den
ståndpunkt som statens tidningar,
antingen de för öfrigt äro för eller
emot förbudslagen, intagit, i det de
uttala sig för lagens tillämpning
och bedja dem fortsätta samma
stränghet och allvar mot lagens öf
verträdare, hvar de än finnas.
De peka med stolthet på det'laE
tum, att krogarna blifvit undanröj
da från landtbefolkningens närhet,
och lagen sålunda varit till välsig
nelse för den jordbrukande allmän
heten, och påminna dem om nöd
vändigheten af att fortsätta sitt
motstånd mot krogvä^endet,
De fordra att kongressen vidtager
sådana åtgärder, som göra ett slot
pä införandet af rusdrycker i för
budsstater, så att staten och dess
invånare kunna åtnjuta alla sina
rättigheter under deras erkända po
lis-myndighet att senatorer och re
presentanter äfven uppmanas att
afskaffa all regeringsskatt på likö
rer.
Jubelfesten och konferens
mötet i Minneapolis.
Inom
fjorton dagar firar vårt svenska
folk i Nordvestern den stora jubelfesten
i Minneapolis. Aldrig förr hafva va
rit samlade under ett tak så många
svenskar som vi med all säkerhet vän
ta få sa i det präktiga Expositions au
ditoriet den 22 och 23 maj. Med'den
stora skara af vårt folk
som
bo och
byg-g-a i tvillingstäderna St. Paul och
Minneapolis, och med den massa af vå
ra landsmun i Minnesota,' N. och S. Da
kota och Wisconsin som komma att be
gagna sig af det nedsatta pris, för hvil
ket alla jernvägsbolagen lofvat trans
portera vårt folk till och från Minnea
polis är det ju skäl att vänta en oräk
nelig skara af folk i Minneapolis den
22 och 23 maj. Hvem vill icke vara
med och se denna skara?
Konserten måndagsqvällen hör ingen
ga miste om. Det borde glädja hvarje
svensk att en gang få se och höra en så
stor kör af svensk-luthersk ungdom som
då för första gången uppträder. Den
som haft tillfälle att vara närvarande
vid de öfningar som nu en tid hållits af
alla körerna i Minneapolis och St. Paul
har icke kunnat undgå att få det in
trycket att det blifver någonting verk
ligt storartadt att fa höra den stora
sångkören. Inträdesafgiften är så yt
terst billig att vi kunna med skäl vän
tade Expositionsbyggnaden full af folk
måndagsqvällen. Inträdesafgiften är
femtio cents. "Reserved seats" fås för
75 cents och $1. Dessa kunna fås efter
den 15 maj hos musikhandlarna W. J.
Dyer & Co. 509—511 Nicollet ave. i
Minneapolis och 148—150 E. 3rd st., St.
Paul.
Tisdagen den 23 maj, den stora ju
beldagen, hålles trenne stora möten.
Blott på eftermiddagen och qvällen be
gäres för ordningens skull en liten in
trädesafgift på eftermiddagen 15 cents
och på qvällen 25 cents. Vid gudstjen
sten på förmiddagen kl. 10 förekommer
ingen inträdesafgift. Vi hoppas och
vänta da se alla, små och stora, närva
rande. Alla barn hafva fritt inträde
på eftermiddagen. Då är det barnens
program utföres. Låt barnen vara med,
De skola minnas det i hela sitt lif.
På tisdagskvällen frukta vi att den
stora Expositionsbyggnaden blifver för
liten föratt rymma alla som vilja vara
med. Då hållas tal af biskop Scheele,
prof. J. S. Carlson, och pastor L.
Holmes uppläser då sitt för högtiden
författade festpoem. Allt lofvar°blifva
högtidligt, och säkert är att vårt sven
ska folk i dessa trakter aldrig firat en
så stor och skön fest. Må vårt folk nu
göra allt de kunjia för att få det så lyc
kadt som möjligt. Vi hoppas att sär
skildt alla sådana svenskar som tidt
och ofta säga att vårt folk icke kan
åstadkomma något nämnvärdt, vi hop
pas att de göra allt de kunna för att bi
draga till denna fest. Vi hafva nu ett
ypperligt tillfälle att ådagalägga vår
enhet, vår samfundsanda och vår na
tionalkänsla.
Konferensens årsmöte hörjas den 24
kl. 9 f. m. En glad nyhet kunna vi
meddela. Och den är att biskop Scheele
har lofvat att, om intet hinder kom
mer i vägen, stanna i Minneapolis så
länge att han skall kunna vara med på
vårt konferensmöte. Meningen är att
han skall Btanna i Minneapolis till ons
dagsqvällen den 24. Han får då till
fälle att vara med på ett konferensmöte
i Amerika. Han far således vara med
på vårt konferensmöte i Minnesota och
sedan synodalmötet i Rock Island. En
ligt senaste underrättelser väntas bi
skopen vara i Minneapolis pingstdagen
och vi hoppas i nästa vecka kunna°gif
va ännu bestämdare underrättelser om
denna sak.
Må nu Herren gifva oss en uppbygg
lig fest och ett fridfullt konferensmöte!
Carl /. Petri.
U A N E
Chile. Mördad amerikan. Enligt
till San Francisco ingånget meddelan-'
de har en amerikansk ingeniör Frank
Matthewson den 5 dennes blifvit mör
dad vid Concepcion af infödingarne.
Han var sysselsatt med att utstaka en
jernvägalinie och då infödingarne fingo
veta att han var amerikan lade de sig i
försåt och mördade honom.
Egypten. En ny oas, söm hittills:
ej beträdts af någon europé, har under
en vetenskaplig expedition upptäckts i
Libyska öknen af en professor Sicken
berger från medicinska högskolan -i
Kairo. Oasen, som är belägen norr
om oasen Dahel, är mindre än denna,
och i densamma har påträffats vid-,
sträckta ruiner från romerska kejsarti-'
den.
Frankrike. James B. Eustis, Tho
mas Jeffersons efterträdare som Fören
ta Staternas minister till Frankrike,
anlände den 1 maj till Paris och mot
togs å bangarden af '.den amerikanska
legationen.
Bchringsfrågan. Skiljedomstolen i'
Behringsfrågan har beslutat att, i lik
het med Förenta Staternas yrkande,
vägra mottagandet af supplerande rap
porter, som England önskat få tillfoga
akterna i saken.
Italien. Jordbäfning» på Sicilien.
Hela ön Sicilien skakades den 6 maj af
en jordbäfning. Den telegrafiska för
bindelsen med ön blef afbruten, men
man fruktar att många ménniskolif
gatt förlorade och att en stor skada
förorsakats på egendom.
Studentdemonstrationer i Athen. Ny
ligen hafva under de föreläsningar,som1
professorn i anatomi vid universitetet i
Athen, Nicolaidis, höll i Athen, allvar
liga oroligheter egt rum. Studenterna'
i Sparta, som ville visa sitt missnöje
med professorn, derför att han enligt
deras förmenande var partisk och orätt
vis, började hvissla och föra väsen un
der föreläsningen. Några atheniensa
re förebrådde dem för deras beteende,
och en ordvexling uppstod, som snart
öfvergick till fullt slagsmål. Man drog
fi*am knifvar och revolvrar, och stri
den, som börjat inne i föreläsningslo
kalen, fortsattes ute på gatan. Endast
polisens snabba och energiska inskri
dande har man att tacka för, att oro
ligheterna ej togo större omfång. Un
der handgemänget blefvo ett tjog stu
denter sårade, och tolf af de värsta oro
stiftarne arresterades. Sträng under
sökning inleddes, och enligt hvad ty
ska tidningar meddela hafva de skyldi
ge ådömts fängelsestraff varierande
mellan sex månader och ett år.
Kina. Sorgliga underrättelser. För
färliga olyckor hafva på senaste tiden
hemsökt Kina. I början af april egde
en stor eldsvåda rum i närheten af
Tokio, hvarvid 300 hus lades i aska. En
ännu större eldsvåda utbröt i Manila,
hvarvid 4,000 hus blefvo lågornas rof.
Koleran anställer förfärliga nederlag i
Malacca, hvarest 200 fall dagligen rap
porteras. Dessutom råder hungersnöd
i Tinghaj i närheten.af Ring Po, 9001,
kräftmånga offer.
Hyssland. En förfärlig snöstorm
rasade förra veckan i guvernementet
Smolensk, hvarvid 12 personer omkom
mo och en mängd kreatur.
Utsatta för fara. Frän Moskwa för
mäles ryktesvis, att czaren, hans gemål
samt storfurstinnan Xenia voro utsatta
för en allvarlig fara under uppehållet
pa Krim. Dataget skulle passera öf
ver en bro, vältadeg vagnen och alla
föllo i floden. Något närmare har man
icke fått veta om saken.
Bysslands krigsrustningar. Peters
burgstidningen "Novosti" meddelar,
att byggnadsarbetena å krigsfartygen
a flottans varf i Petersburg ifrlgt på
skyndas. Fyra pansarskepp "Sissoi
den store", "Pultava", "Petropavlosk"
och "Sebastopol" samt åtta torpedobå
tar af "Anacrias" typ skola vara färdi
ga år 1894. Pansarskeppen.' 'Amiral
Seniavine" och "Amiral Ouchakov"
sanft sex torpedobåtar skola vara fär
diga redan i år. Baltiska verkstaden
har af den frivilliga flottans komité er
hållit beställning på två kryssare af
"Ruriks" typ.
Spanien. Begeringen i Madrid har
varit mycket orolig öfver oroligheter
na på Cuba, men blifvit mera lugn se
dan det visat sig att rebellernas styrka
icke är så stor, som man i början an
tog. Ett telegram den 4 maj från Hol
quin vet till och med att berätta, det
rebellerna, deribland de båda bröderna
Satorio nödgats öfvergifva sig vid Can
torio Verades.
Storbritannien. Furstlig förlov
ning. Från London meddelas officielt,
den 4 maj, att hertigen af York blifvit
förlofvad med prinsessan May af Teck,
och att drottningen gifvit sitt samtyc
ke till förbindelsen.
Utvandringen från Irland. Den offl
ciela utvandringsstatistiken för 1892
visar, att 51,000 personer utvandrade
från Irland förlidet år. Sammanlagda
antalet af irländska utvandrare sedan
1851 uppgår till 3,418,383 personer.
Tyskland. De tyska statslånen. Från
Berlin meddelas, att resultatet af teck
ningen för de nya statslånen utfallit
särdeles gynsamt. Rikslånet öfver
tecknades nemligen fyra. gånger och
preussiska statslånet nära tre gånger.
Andrieuz talar på tysk hotteii. Den
bekante förre polisprefekten i Paris
Andrieux, som spelat en så framträ
dande roll i Panamaffären, uppehåller
sig för närvarande jemte sin fru hos
sin svåger Engel i staden Mylhouse i
i Elsass. Han har der nyligen inter
viewats af redaktören för tidningen
"Volksblatt" och till honom uttalat sig
om den nuvarande politiska situationen
i Frankrike på följande sätt: Den nu
varande ministären Dupuy torde icke
blifva synnerligen långlifvad, och de
nya allmänna valen till deputerakam
maren i sommar skola otvifvelaktigt
medföra stora öfverraskningar. Det
vore t. o. m. tvilfvelaktigt, huruvida
presidenten Carnot skulle förmå bibe
hålla sin ställning, ehuru han vore en
genomhederlig man och en äkta re
publikan, men han följde Gambettas
program och skulle derför bli tvungen
att antingen gifva efter för kammarsn
eiler taga afskedi