Skaffaren., May 17, 1893, Image 10

About Skaffaren. (St. Paul, Minn. ;) 1885-1895

Image provided by: Minnesota Historical Society; Saint Paul, MN

                
Från Canada.
Hartford
S K A A E N O N S A E N E N 1 7 A 1 8 9 3
DR. PETERS
Dr. Peter Fa!irney,
112 S. Hoy ne Avenue. Chicago, IU
ST. PAUL, MINN.
OTTER TAIL, MORRISON,
TOOD, CROW WING, AITKIN,
CASS, MILLE LACS
COUNTIES
A. E. JOHNSON & CO..
Land and Emigration Agents,
Car. 3rd A Sibley Stfc, ST. PAUL, MINN.
581 East 7th St., nära
BLACK TEAS
ST. PAUL, MINN.
Java, Mocca* Golden Rio
och Guatemala m. fl. ber- \n\n io
Canada är ett stort land, dess
areal $r omkring tre och en half mil
lion vad ra tun il eller nära lika med
Förenta Staternas. Detta Ur- dock
allt hvari denna nordiska* provins
kan mäta sig med grannen i söder.
Blir det fVåga om befolkning, så är
der omkring femtioåtta millioner
fler menniskor i republiken. I fråga
om rikedomar torde skxlnaden vara
ännu större, ty ,hvarken jordbruk,
industrier ellér grufdrift har hunnit
så utvecklas som der. Här är dock
icke total missväxt på kapitalister
och rika inkorporationcr samt s. k.
trusts cch kombinationer, hvarige
liora arbetaren och jordbrukaren får
göra bekantskap med monopolväl
dets förmåner. Bland nackstyfva
bolag hafva vi två mycket framstå
ende: det gamla Hudson Bay Co.
samt det yngre Ganada Pacific jern
vägsbolaget. Det senare utgör med
sin stambana tvärs öfver kontinen
ten Canadas ryggrad och med den
magt, som tillkommer en sådan vig
tig beståndsdel i kroppeu. kan man
sluta till detta bolags välde och in
grepp på alty områdeu. Nog har
Canada resurser, otroliga resurser,
men utvecklingen- af dessa går ej
v ied
sådana stormsteg som skett hos
vkr grannö. Orsaken till detta för
hållande bar brytt mångens hjerna,
och man studerar mycket ifrigt i
både högre och lägre kretsar på den
saken. Det är -jui isynnerhet fråga
om utvecklingen 'af landets vestra
sida, hvilken onekligen har mer att
bjuda på än den östra både i fråga
om jordbruk och grufdrift. En lös
ning af saken har man funnit och
den består i att aunonsera. Domi
nion-regeringen dnnonserar, de ve
stra provinserna annonsera och
jernvägsbolagen annonsera. Agen
ter underhållas och utsänäas i alla
rigtningai', hvilka strö ut en ofant
lig massa af annonsliteratur. Böc
ker, pamfletter och tidningar utgå i
mängd i annonseringens intresse.
Häribiand finnes äfven en svensk
tidning, som för detta ändamål ut
gifvits i Winnipeg i nära sju års tid.
Myndig, som en regerings ambassa
dör, »gör den än i dag anspråk på att
ensam vara språkrör för alla skandi
naver i Canada, då den i verklighe
ten blott är ett annonsblad, som för
detta ändamål lefver på subsidier
från de olika immigrationsdeparte
menten. Det är klart att ett sådant
blad måste dölja alla skuggsidor och
blott framhålla landets solsida, men
deremot låta så stora och mörka
skuggor som möjligt falla öfver
grannlandet. Om dess lika klingan
de kristliga sida har samma grund
orsak är svårt att säga, men det sy
nes snarare som denna voro häktad
på genom någon "pia fraus".
All denna annonsering gör nog
hvad den kan till landets befolkande
och uppodling, men icke löser den
frågan med afseeudc på dess framåt
skridande. Der ur annat som ligger
till hinder härför än blott det, att
landet icke är kändt. Do svårasto
hindern äro det ofvan nämda jern
vägsmonopolet och de höga tullar
na. Hvar man inser, att, derest
ömses^lig frihandel blefve upprättad
med Förenta Staterna, så skulle ve
stra Canada taga jettesteg framåt,
ty å ena sidan kunde jordbrukaren
sälja sina alster till högre pris och
erhålla sina redskap och förnöden
heter billigare än nu, och å andra
sidan blefve större delen af handeln
i vestern vänd åt staterna till, hvar
igenom jernvägsbolagen der blefve
eggade att sträcka grenar och ]ern
vägsnät upp genom dessa trakter.
Men hur ginge det då med vårt jern
vägsmonopol samt do sä väl skydda
de fabrikskombinationerna i östern?
Att nöja sig med en ärlig konkur
rens ha de icke lust till, så längo de
kunna få det bättre. Man börjar
dock allt mer och mer vakna upp öf
ver detta förhållande, och i den mån
som vestern genom immigrationsar
betet blir bebyggd, vinner partiet i
styrka. En förmån af detta arbete
är att vestern blir upptagen af an
dra nationaliteter än den i östern
domineraude franska.
Härmed äro vi inne på ett annat
gebit, nemligen språk- och skolfrå
gan i Canada samt den katolska kyr
kan. Men-dessa saker kunna ej be
handlas utan att äfven vidröra poli
tiken» Canada lyder, såsom kändt
är, under Englands välde och har sä
gjort alltsedan 1760, då Frankrikes
förmyndareskap äudades till följd
deraf, att engelsmännen året förut
intagit Quebec. De franska nybyg
gen, som under do föregående 150
åren hade grundlagts, förblefvo dock
franska och växte fortfarande såsom
sådana och hafva i det skick bibehål
lits allt hittills. Do engelska och
de franska elementen hafva aldrig
sammansmält och aldrig torde de
komma att göra det, tack vare språk
frågans ställning i detta land. Här
råder språkförbistring till följd der
af, att franska och engelska äro båda
officiella språk för hela landet. Den
som vill fra/n i politiken behöfver
derför gerna känna båda dessa språk,
då deremot folket i allmänhet blott
lärer sig ettdera, och de fransk- och
engelsk-talande betrakta hvaran
di
a som främlingar om icke som fi
ender. Det franska elementet är
starkast i östra Canada och myeket
öfvervägande i provinsen Quebec.
Der är ock den katolska kyrkan su
verän, utgörande nära nio tiondede
lar af hela befolkningen.. .Attdenna
olyckliga ."ställning af språkfrågan
äfven blifvit påbördad de yngre pro
vinserna, det kommer af det starka
inflytande som det franéka elemen
tet och den katolska hierarkien haf
va öfvat på landets allmänna styrel
se. Det franska elementet är nem
ligen i vestern en försvinnande mi
noritet, och hade Saken observerats,
kunde den lätt varit förekommen
här genom antagandet af blott ett
språk, då provinsernas grundlagar
antogos. På senare tiden har man
fått ögonen öppna för saken i syn
nerhet i Manitoba, hvarest skolfrå
gan nu i tre år varit en af dagens
mest brännande frågor.
Det har härvid icke blott varit
fråga om språket, utan i första hand
om,huruvida staten skall hafva egna
skolor eller blott lemna behöfligt
understöd för sådaua och sedan låta
de "olilca kyrkosamfunden bedrifva
dem hvar på sitt område. För två
år sedan företogo sig dé af- folket i
Manitoba valde representanterna i
dess Parlament att ändra skollagen
så, att kyrkorna få bekosta sina
egua skolor och provinsen sjelf skö
ter om de publika skolorna alldeles
så som i staterna. Katolikerna för
sökte få lagen förklarad konstrtu
tionsstridig först hos provinsens
högsta domstol. När det misslyc
kades här vädjades till Dominion
regeringens högsta domstol, hvai'est
katolikerna hade nog djupa försänk
ningar för att lyckas, tnen då blef
det pi'o vin sens tur att vädja till den
sista möjliga instans, högsta dom
stolen i England. Dess utslag fäl
des sistlidne juli månad och lydde,
att Manitoba hade full konstitutio
nel rätt att stifta den sköl-lag den
gjort. Nu trodde man allt var öf
ver, men den katolska kyrkan frå
gar litet efter rätt eller lag. Har
den blott magt, så trampar den allt
sådant under fötterna. I Canadas
nye premierminister har den en tro
gen vasall, som valt sitt kabinett så
att katolikerna der fått otillbörligt
djupa försänkningar. Till denna re
gering kommer nu den förtryckta
katolska minoriteten i Manitoba med
bergäran om ersättning för den för
lust deu lidit derigenom att provin
sen tagit skolorna om hand. Det
protestantiska elementet i de andre
provinserna förnämligast Ontario
har dock härigenom väckts till oro
och börjat röra på sig så starkt, att
regeringen ej vågat blindt lyda utan
har hänskjutit saken till högsta
domstolen, för att först utröna om
den har laglig rätt att trots Mani
tobas orubbliga lag skänka katoli
kerna brorslotten af provinsens skol
fonder och skoIUmd. Så står saken
nu, och det påstås att regeringen
hoppas lika väl som protestanterna
att utslaget skall blifva, att den iu
gen rätt har att utföra en sä. orätt
färdig hOTd4itfg:"~~J£laybunden eom
den är, var detta enda vägen för
densamma att komma undan från
sina förbindelser till katolikerna.
Pä grund af dessa och äfven andra
frågor är förhållandet icke det aldra
bästa mellan provinsen Manitoba
och Dominion-reyeringen. Detta
sticker"! o. m. fram vid utställnin
gen i Chicago, i det att Manitoba
der uppfört sin egen byggnad strax
utom sjelfva utställningens område i
stället för att såsom de öfriga pro
vinserna hafva qtt eget qvarter i
Canadas byggnad inom utställnin
gen. Detta har dock likväl skett i
annonseringens intresse. Skulle ka
tolikerna och det franska elementet
i östern drifva denna spänning allt
för långt, är det icke alldeles omöj
ligt att den kunde leda till oförut
sedda omhvälfningar. Östra och
vestra Canada äro skilda åt genom
en sträcka bergstrakter sex till åtta
hundra mil bred i vestra Ontario.
Folket i vestern bastår af invandra
re, hvilka icke ännu hunnit fostras
till patriotism och stark hänförelse
för landet OQh i'ikfit. Trampas dess
rättigheter ällt "för mycket under
fötterna, kundö vestern derför, förr
än man anar, vara .färd ig att söka
skilsmessa från konfedarationcMi och
om möjligt anslutning till Förenta
Staterna. Man säger att denna an
slutning af hela landet är blott en
tidsfråga, och nog är det sant att
denna tanke bar djupa leder i lan
det, men ändå är ovisst om denna
verldsliändelse kommer att inträffa
i vår tid. Då den katolska kyrkan
hunnit blifva lika dominerande i sta
terna, som den är här nu,-torde vi
vara tiden för anslutning närmare.
Ännu ett ord om Manitoba och
Nordvestero såsom svar på förfråg
ningar, som vi emellanåt få angående
förhållanden här. Immigrationen
hit är nu mera rutt ansenlig, och
landet upptages mer och mer. Än
nu är dock endast södra delon af
Manituba någorlunda befolkad samt
en del af östra Assiniboia. I terri
toriet Alberta finnas också icke så
få nybyggen, och svenska sådana
hålla pä att grundläggas vid Edman
ton och andra platser norr om Col
gory. Klimatet i Manitoba och östra
Assiniboia dr kallt om vintern.
viiij,er har termometern åtskilliga
gånger visat 45—50 grader under
zero, Farenheit, och vanligen har
den hvilat mellan 20—30. Då här
är vinter är det så med besked och
man slipper då slask och töväder,
hvadan klimatet äfven om vintern
är helsosamt. Sommaren är ock
frisk och sval utom vissa dagar, då
det kan blifva rätt varmt. Det är
icke ovanligt att-termometern nå
gon gång på sommaren stiger, till
11Ö grader för en d&g eller tvL Het
tan är dock icke qvatmig oeh tryc
kande såsom längre söder, utan har
mera egenskapen af stark solvärme.
Dessutom är den begränsad till éta
del af dagen och så snart d€?t lider
mot aftonen inträder svalka. Nät
terna äro mycket svala. Regn faller
vanligen mest på försommaren och
höstetiden är mestadels torr och an
genäm.' jordmånen är i allöiänhet
mycket god, det mesta är slättland
något kuperadt. Näringsgrenarne
äro hveteodling och kreatursafvel.
Mer kunde tilläggas men det kunde
då få utseendet af en annons och det
var icke vår afsigt att gifva en så
dan kostnadsfritt. Det vore emel
lertid icke rätt att i.en skildrande,
redogörelse förbigå förmånerna och
blott tala om olägenheter, ty hvar
finnes den plats som icke har sina
ölägenheter? S. Udden.
Om srnåtidningarne.
Med småtidningar menar jag de
många små traktatbladen, som nu
för tiden utgifvas nästan i alla våra
Svenska lutherska församlingar. All
ting har sin tid, och just nu synes
det vara småtidningarnes tid. Inom
New York-konferensen florera de all
deles oerhörd
t. Nästan varje pa
stor är nu tidningsutgifvare. I
Jamestown ropar "Härolden" i Erie
lédes ungdomeu vid handen af"Ung
doms-Vännen" i Irwin sväfvar
"Fridb-Dufvau" i Buffalo vandrar
"Vår Stadsmissionär" omkring och
gör husbesök i Brooklyn lyser oss
till mötes "Bethlehems-Stjernan", i
livars milda sken Brooklyniterna i
åratal vandrat i New York City har
"Bref-Dufvan" sitt näste i North
Grosvenordale utgifves "Vår Kyrko
Tidning" i South Manchester har
"Lutheranen" sitt säte
ri
utsändas budkaflar genom "Budbä
raren" i New Britain utgifves ock
ett församlingsblad, men dess namn
har fallit mig ur minnet.
Af ofvanstående tidningskatalog
framgår, att det icke är någon brist
på officiela språkrör utan snarare
stort öfverflöd. Såsom synoden har
sitt officiela organ, så har numera
hvarje företagsam och progressiv
församling sitt officiela blad.
Allting har sin tid, sade jag, men
allting liar också en öfyergång, så
som erfarenheten ofta visai\ Dessa
små tidningsbladen skola icke alltid
förblifva. En tidningsbyrå kan icke
blifva någon permanent institution
i våra församlingar, och det vore
heller icke önskvärdt. Men en tid
bortåt komma de små månadsbladen
att existera.
Eu pastor har utan tvifvel rätt att
utgifva en tidning, om han vill. Han
behöfver icke be na^on'ottf'lof' 'äfctf få
göra det. Amerika' år ett trUtTitiiff
och vi lefva ju för öfrigt vid slutet
af nittonde århundradet, ett sekel,
som varit tolerant framför alla före
gående. Jag hafver magt till allt,
men det är icke allt nyttigt, sade eu
gång en Herrens apostel. Detta vill
jag tillämpa på våra dagars många
tidningsföretag. Hvarje pastor har
makt att börja med en liten tidning,
men det vore icke nyttigt, om alla
verkligen gjorde det. För min del
påstår jag, att srnåtidningarne äro
till ganska liten nytta. Jag säger
icke, att de äro skadliga eller att de
verka något ondt, men de göra lik
väl icke på långt när den nytta man
beräknar och kan hafva skäl att vän
ta. Resultatet motsvarar icke arbe
tet och omkostnaderna. I .vår kyrk
liga verksamhet böra vi lika litet
öfverskatta som underskatta de me
del, som stå oss till buds. Faran är
lika stor åt det ena hållet som åtdet
En pastor bör tänka sig för två
gånger innan han blifver tidnings
man. Visserligen är en god skrif
vares penna ett kraftigt vapen i det
godas tjenst, men pennan är icke
det enda vapnet och icke heller det
kraftigaste. Det muntliga föredra
get har varit, är och skall alltid för
blifva det kraftigaste vapnet i lju
sets jenst. Moses kunde nog skrif
va, men redan från början måste han
hafva sin talande broder med sig.
Intet förmår så träffa, lifva och upp
elda sinnena som ett muntligt före
drag. Peter Eremiten tände en stor
eld med sina glödande och hänföran
de tal. Hade han i stället för att
resa omkring och hålla tal satt sig
ned i Rom och derifrån utgifvit en
tidning, tror jag han hade begått
ott misstag. Solcrates sk ref ingen
ting, men mycken visdom var han
likväl i stånd att meddela. De tolf
apostlarne voro icke alla skribenter.
De flesta af dem lemnade icke skrif
ter &t samtiden eller efterverlden.
De helt enkelt predikade och hvem
vill säga, att de försummade bruka
till buds stående medel? Troligen
pröfvade de hvad mest skulle gagna
evangelium, och de beslutade sig för
att predika och bara predika. An
dra exempel kunde anföras, men det
sagda må vara nog denna gång.
Vid det muntliga föredraget är
det alltid en man bakom ordet. Man
vet hvem som talair. I tidningsar
tiklar, deremot, sorn äro underteck
nade af "X.", "Z.", eller andra okän
da storheter, är det blott en dimfi
gur bakom ordet. Man vet icke från
hvilken den erbjudna visdomen ema
nerar. Folk vill gerna både se och
höra på en gång. Ofta aktas talaren
mera än talet.
En pastor uträttar nog, öfver huf
vud taget, mera godt med att predi
ka än med .att*' skrifva eller utgifva
égen tidning. iKäa*ier man sig hå
gad att skrifvq, i
A
tidningar någon
gång. så kan man lätt nog få in sitt
pennalster i
v'Augustana"
eller i
SKAEFAREN. ,}
Jag tillfrågades en gång af en em
betsbroder, om jag icke skulle utgif
va ett litet blaÖ förf mina församlin
gar. Jag svarade: det är nog bäst
för både mig och mina församlingar
att vi hålla oss titl "Augustana".
Detta utlåtande har jag aldrig ång
rat eller försökt taga tillbaka. "Au
gustana" blifver bättre och bättre
för hvarje år. Den är bättre nu än
någonsin förut. Sådana finnas nog,
som kunna klandra henne, men in
gen kan bjuda på något bättre.
Icke heller får det glömmas, att
det kostar penningar att gifva ut
tidningar antingen dessa äro små el
ler stora. Hvem skall betala kost
naden, då sådana blad alltid utdelas
gratis? Annonserna skola inbringa
nog att betala papper och tryckning,
svaras det, och pastorn kan arbeta
för intet, för den goda sakens skull.
Men osäkert är, att annonsörer hålla
pä i längden med att begagna sig af
en tidning, hvars läsekrets är be
gränsad till ett litet pastorat. Äf
ven ifrågasättes, om det är förenligt
med en pastors värdighet att gå om
kring till fabrikanter och köpmän i
egenskap af annons-solicitör. En
pastor får tigga nog, då han skall
samla medel till kyrkobygge m. m.
Att gå och tigga om au u011 ser, är
allt för hvardagligt för ett Herrens
sändebud. Icke heller är det säkert
att annonserna äfven i lyckligaste
fall betäcka omkostnaderna. Hvar
skola då medel tagas? Icke kan för
samlingen påbördas flera utgifter,
och icke orkarv pastorn af sin lilla,
knappa lön bestrida, utgifterna. Det
tager en rutt ^nsenlig summa per år
att utgifva ettPlitct*' månadsblad. I
många fall kuiwia f^edel bättre an
vändas.^. .r..„ •. .-3 T-
En rätt' pastor glömmer aldrig ör
dinationslöfténa. Han' bar lofvat att
predika. Intetjfår idraga honom bort
från hans egentliga kallelse. Jorde
lifvet är kprt, ocbr en själasörjares
tid är alltför dyrbar att förspilla
med annonsering, tryckning, räken
skapers förande £ch dylikt, som till
hör utgifvandkft af ett tidningsblad.
Han har annat och vigtigare att
sköta.
Experimentera icke med små må
natliga traktatblad eller småtidnin
gar, och du skall skonas från mycket
bekymmer. J. W. Nyvall,
"Wilkesbarre, Pa.
Seldon
V..vr
andra.
För några år sedan skrefs och ta
lades mycket om nyttan af ungdoms
föreningar, och man väntade mycket
af dem. Men förhoppniugaitae slogo
fel i de flesta församlingarne. Nu
mera är det ganska liten entusiasm
i fråga om ungdomsföreningar. De
Lade sin tid, men den är i det när
maste förbi. Likadant går det ock
så med srnåtidningarne. Eutusias
men afsvalna** efter hand hos såväl
skribeuterna som läsarne, och det
ena bladet efter det andra kommer
att skatta åt förgängelsen. Det är
en evig och gudomlig lag, att hvart
och ett träd, som icke bär frukt,
skall huggas bort och just derför att
alla dessa tidningsföretag icke kun
na bära frukt såsom man väntat,
skola de förr eller senare blifva till
intet.
oeh buggy—Fritt
IYTIE
anbud..
Ett $10 seldon för endast £4.55. En $100
suflielt buggy för endast $49.75. Du kan
examinera våra varor, der du bor, innan
en euda cent betalas. Sänd efter vår il
lustrerade katalog, soin ger priser för kon
sumenter, livilka äro lägre än miuutför
siiljares verkliga priser. Sund din adress
samt denna notis till Alvali Manufacturing
Co., 44 West Quiticy Street, Chicago, 111.
Mjölqvarnar och mjölnare. Det
är icke sä särdeles långtid tillbaka, d&
man framstälde frågan: "hur har mjölken
kommit in uti kokosnöten?" Men deremot
måste inan gå mycket långt tillbaka i t!-*
den för att få veta hvem som först kom på
deu tanken att skilja hvetekärnan från ska
let och tillverka mjöl. Handqvarnar med
små roffliga stenar användes uuder gamla
tiden, enligt hvad man ser af teckningar i
skrifter från nämda tider. På den tiden
var det qvinnan, som uträttado alla inom
huset förekomniande göromål. Senare ti
der började européerna» förrätta detta arbe
te med hjelp af vindkraften oeh derefter
medelst vattenkraft och* arbetet öfvertogs
af den manliga ^elen Jios dessn folkslag.
Och allt eftersom handelsutbytet utveckla
de sig emellan olfka iiätionaliteter öfver
gick mjölindustrien mer och mer till en
särskild gren inom balidelsverlden. l)t n
största mjöl
producerade stad i FörentaS
ta
terna är Minneapolis ofch ingen person i
denna iudustri äs mera allmänt känd än
Mr. Clias. A. Pillsbury, den ledande per
sonen i den stfersta qvaruanläggning i
nämda stad. Enl aådnjn person, som han
är, har naturligen *tor betydelse äfven
utom sin verksamhet Vid ett samtal med
en representant af denna tidning den 31
sistlidne januari öfver vissa affärer, yttra
de Mr. Pillsbury bland annat följande:
Bland de orsaker, som påskyndade min
hemresa, var äfven den beqvämlighet.som
kommer en resande till del med "Burling
ton järnvägen. Under min resa i östern
observerade jag en del vagnar & flera jem
vägar, som länge sedan blifvit utdömda i
nordvestern, varemot jag faun fi
Burlington jernväfeen vagnar, soui
i elegans öfverträtfa allt hvad
jäg hittills sett i hela verlden."
För köp af biljetter med denna berömda
jernväg, hänvände man sig till närmaste
agent eller till VY. J. C* Kenyon, General
Passenger Agent* SI. Paul, Mimi.
BOTA
Nervös hufvudvärk och lindra alla de plågor»
som härröra af ett gnUsjukt tillstånd ar syste
met, såsom Svindel, Äckel, Sömnighet, Plågor
efter måltiden, Smärtor i sidan o. s. v. Oaktadt
deras största framgång har varit i att kurera
Hufvudvärk, så Iro dock Carter's Little Liver
Pills lika vårdefulla mot Förstoppning, i det de
bota och hindra denna besvärliga åkomma}
medan de äfven motverka alla oordningar i
magen, .stimulera lefvern och regulera inelf
vorna. Äfven om de endast botade
värk, skulle de vara nästan oskattbara fOr dem,
som lida uf denna plågsamma åkomma men
lyckligtvis slutar deras godhet icke här, och de,
som cn gång försöka dem, skola finna dessa små
piller värdefulla på så många sått, alt de ej
skola
vilja vara dem förutan. Men dock är nervös
halvud-
sl månget lifs förbannelse, att vi här sätta vår
största stolthet i dess botande. Våra piller bota
den, andras sjörå det ej.
Carter's Little Liver Pills äro mycket små och
mycket lätta att taga. Ett eller tvåpiller utgöra
en dosis. De äro strängt vegetabiliska och för
orsaka ej knep eller våldsam afföring, utan be
haga genom sin milda verkan alla, som beg igna
dem. I flaskor &
25
cents fem för $1. Säljas
fcfverallt å apoteken eller ock sändas de med
pesten.
CARTER MEDICINE CO., New York.
Utit Piller. Liten Dosis. Litet Pris,
är ett af nutidens bästa läkemedel.
Del
drlfver sjukdomsfrOna ut ur kroppen, med
för god aptit och styrkande sömn och sät
ter aUaorganer i fullkomligt arbetsdugllgt
skick.
Medicinen ftr sammansatt af 83 olika
bestAmlsdolar, väsentligen från växtri
ket, och den har varit känd och brukad
i öfver hundra är. Dsn siuvändes med
stor t'rsmgflng i de flesta at de i det dRe
litra lifvet förekommande sjukdomsfall,
samt i fjukdoinar som hafva sin härled
ni- i dAligt blod, såsom
förstoppning, Hufvudvärk, Lefvorlldan
de, Gallfeber, Gulsot, Reumatism, Gikt,
Vattensot, Dyspepsi, DAlig matlsmältning,
Förkylning, Rosen, Finnar, Frossa och
Feber, Körteisjuka, Skorf, Skabb, Mask,
Ringormar, Bölder, Utslag, Kräftartcdo
tiiväxlor. Värk och Sår, Smärtor I bonsy
etemet, Afmagring, Fruntimmerssjukdo
mar, Kraftlöshet, Bronchitis, Njurlidande,
Messlincpn, Ryggsmärtor, Svindel&kom*
mor, o. s. v.
Skulle Ni lida nf en eller annan al
ofvr.iin:imda sjukdomar bör Ni pvOfva
fiOIKS Ii.©, men se ändtligen till, att
Nifården verklica HVRIKO och Icke
l:nå(50t
som är likaså bni," eller ackurat
detsommn," men var aäker på, att Ni
fftr Mr. Vetera lilli'IKO. Denna
eäljes icke på apoteken, utan blott hca
lokala agenter. Om det icke eknllo bo
någon afidf.u i edei närhet, så ti
11
skrif
OT B.RI
Tillverkare af de berömda
Hästmedicinerna
Veterinary Ctirine Salve,
Bästa salva bitiills känd mot söiulerrif
ven hud ocli andra skador och ^ftruader
hos hästar eller ffikreatur Ufvcnsft ett sä
kert medel mot sprucknalioivar och audra
'fotåkommor hos hästar.
Pris 50 cents per ask.
Prussian Stock Food,
Återställer helsan h03 hästar, som sakna
matlust eller annars äro i oordning. Kor
frodas af den och lemna mera och bättre
mjölk. Den är äfven utmark för får ocli
svin. Höns lägga mera ägg om de erhålla
deu uppblandad med födan.
Fris: E11 3 Ib.-paket för 50c.
Säljesal alla Apotekare och.
Biverseliandlaxide.
LAND
60 a 100 mil från de stora
städerna.
Jernv&ffsl RIHI 1 dessa counties ftäljes
f6r hälften af hvad liknande spelen»
lantland kostar och på mycket lättare
vilkor.
H» gm kontant vill försäkra dig om ett
JK il eget hem på 80 acres god och bör
dig jord med oravexlande skog och
ängsmark, nära jernvägsstation. Resterande af
betalningar kunna med litet omtanke och arbete
tagas ur landet och ekogen.
Helsosamt klimat,
natursköna, fisk
rika sjöar och floder, godt vatten, goda
v9gar, tillfälle till jagt och fiske, di
rekta jernvägsförbindelser och kort
afstånd till de stora marknadsstäderna
St. Paul,Minneapolis och Duluth, äro
fördelar, som hvarje landsökare bör
ftsta afseende vid. Se på kartan, s&
skall du finna, att ofVannämda coun
ties erbjuda alla dessa förmåner.
Kartor och beskrifningar Bändas af
giftsfritt. Billigaste landsökare biljetter
och fri resa för landköpare.
DinVOl till hvilken som helst CD I
HluYuLc gosso & flickaunderl8fir fn|
som vill arbeta för oss
1,1
efter skolan. INQA PENNINGAR BEHÖFLIGA.
88nd denna annons till A. Curtis & Co«.
I 4$ West Quincy 0tr.,
OMcayo, IlL
för ett fint och välarbetadt
Förmaks Möblemang
af bästa hvitek med silke plush,
VÄRDT DUBBLA PRISET.
Vi hafva äfven ett välsorteradt lager af andra
Förmaks möbler, Sängkammar möbler, Soffor,
Gungrstolar, Bokskåp, Folding* Sängar samt
m. m. till ytterst låga priser.
Genom ett särskildt tillfälle hafva vi köpt in ett
större lager af möbler till
HYS OK
ri!
•a
Vårt lager af The upp
tar de bästa slag, såsom
Young Hyson, English
Breakfast, Gun Powder,
Oolong, Japan Sundried,
Basketfired m. fl. sorter.
ST. PAUL,
vanliga priser,
hvilket gör, att vi kunna erbjuda köparen större
fördelar ån hvad som kan erhållas annorstädes.
THAUNG&J0HNS0N,
Svenska Möbelhandlare,
Bradley
St., St.
334 E. 7th St.,
(Äldsta svenska Specék
rifirma i St. Paul.)
Handla i parti och mi
nut med
Vårt lager af kaffe upp­
tar endast äkta varor af
römda sorter.
Hallonsaft, i hel- och halfbuteljer, från Lund~
bergs Vinfabrik i Stockholm.
Enbärs Sirup af Lundin & Go's välkända till—
verkning,
Insyltad frukt af alla möjliga slag.
Äkta Lysekil Anchovis, i bleckaskar, till 25c och
45c, samt i kaggar eller i skålpundsvis.
Äkta Lysekil skinn och benfri Apetitsill.
Äkta Rysk Caviar och Sardeller.
Äkta Norsk fetsill, pr. tunna, kagge eller i skål
pundsvis.
Äkta Franska Sardiner och Oliv Olja.
Insyltade Gurkor, Oliver, Lök m. m.
Mjöl af alla slag, i vagnslaster eller. pr. såckt
från $1.90 till högre priser.
Glas- och Porslinsvaror samt Lampor till
ytterst laga priser.
Beställningar fr. landsorten egnas största omsorg,
334 East 7th Street,
MINN.