OCR Interpretation


Skaffaren. (St. Paul, Minn. ;) 1885-1895, August 30, 1893, Image 4

Image and text provided by Minnesota Historical Society; Saint Paul, MN

Persistent link: https://chroniclingamerica.loc.gov/lccn/sn90059655/1893-08-30/ed-1/seq-4/

What is OCR?


Thumbnail for

S K A A E N
187 E. 7th St., St. Paul, Minn.
Entered at the Post Office at St. Paul,
Minn., as second cliss mutter.
S K A A E N O N S A E N E N 3 0 A U U S I 1 8 9 3

glAFFAlEK
UTGITVSS
HVARJC ONSDAG,
—i—
SV. PAUL, MINN.
—A*—
SkaffarenPublishingCo.
?B*MXm*BAXIO»SVIl,KOR:
Ett Är 1 förskott SI JO.
Ktt ftr på kredit 2.00.
Sex mfinadar 1.00.
Tre mänader i .60.
Bttår till Svorlf» 2.00.
Sex mftnader till 1.35.
1
dessa priser Sr postarvodet inberäknad t.
Till prenumeraatsamlare. som insända be
talning för Skaffarju», lem nas liberal ra
batt.
Prenumerationsmedlen bCra helst s&ndas
re gristre radt ref,
Post- eller Express Honey
Orders under adress:
Räfsten i pensionsbyrån sträcker
Big äfven till de i utlandet bosatta
pensionärerna. Det fori judes nem
ligen från Washington, att alla i ut
landet bosatta veteraner, som icke
blifvit pensionerade för verklig ska
da,ådragen i amerikansk krigstjenst,
komma att utstrykas ur pensions
rullan. Omkring 4,000 af våra pen
sionärer äro bosatta i utlandet, och
af dessa äro redan 2,463 utstrukna
ur listorna.
Ett godt förslag har senator Kyle
af S. Dakota väckt i kongressen,
nemligen om upprättandet af post
sparbanker. Förslag i samma rigt
ning gjordes under förra kongres
sen, dock utan att föranleda till nå
gon åtgärd. I Sverige och andra
länder i Europa ha postsparbanker
na visat sig vara välgörande, och
finnes det intet sl^äl för att de icke
skulle blifva detsamma här i landet.
Senator Kyles förslag är derföre
värdt all uppmärksamhet från kon
gressens sida.
Den finansiela kris, som nu är rå-4
dande i landet, har en viss likhet
med den kris, som var år 1873. Bör
jan gjordes med att Northern Paci
fic banan gjorde konkurs, och nu
har samma bolag fallit offer för 1893
års kris, efter det tusentals af lan
dets affärsföretag först gått. till
grunden. Bolagets förut så upp
burne affärsgeni, äfven ty råren Hen
ry Villard, har nu fallit i misskredit
och till på köpet blifvit sakförd af
jernvägens aktieegare för underslef.
Så vandra våra store mftn ur ljuset
in i skuggan.
Världsutställningens finansiela
ställning är fortfarande dålig, och
börjar man redan räkna ut huru
mycket försäljningen af byggnader
na antagligen kan gå till. Vid upp
görelsen förliden vecka uppgick den
löpande skulden till $1,200,000. På
senaste tiden har de besökandes an
tal varit betydligt större än vanligt,
hvilket till stor del beror derpå att
jern vägs bolagen nedsatt biljettpri
serna, men huru stor denna tillök
ning än blir, är det högst problema
tiskt om utställningen skall kunna
hålla ut den bestämda tiden.
Personer, som innehafva disponi
bla penningar, som de önska placera
på ett säkert och räntebärande sätt,
kunna med största tillit köpa sta
den St. Pauls obligationer s. k. Tax
levy Certificates of Indebtedness, vil
ka nu äro att tillgå genom stadskon
trollören i St. Paul, hr J. J. Mc
Cardy. Obligationerna, som gälla å
1500 stycket, äro betalbara på 15
månader med 6 procents årlig ränta,
som liqvideras hvar sjette månad
medelst inlösen af vidfogade ränte
kuponger. Alla bankinrättningar
inom landet inlösa kostnadsfritt
dessa obligationer vid förfallotiden.
Den urtima kongressen bar nu
äiidtligen kommit så långt, att de
stående komiteerna i representant
huset blifvit utsedda. I samman
sättningen af dessa komiteer, finna
vi åtskilliga förändringar sedan för
ra kongressen. En af de vigtigaste
är, att Thomas L. Wilson af West
Virginia blifvit ordförande i närings
utskottet i stället för mr. Springer
af Illinois, som blifvit ordförande i
bankutskottet. Mr. Holman af In
diana har äfven lemnat sin plats så
som ordförande i bevillningsutskot
tet, hvilken intagits af mr. Sayres
af Texas och i stället blifvit ordfö
rande i utskottet för indianangelä
iigenheter. Mr. Bland af Missouri
btår qvar såsom ordförande i mynt
utskottet. hvilket emellertid är så
'sammansatt, att dess majoritet näp
peligen är i favör af fri silfvermynt
,-tting. Mr. Loren Fletcher af Min
aesota har fått en vkrtiar olats såsom
medlem af utskottet för mellan stats
och utrikeshandeln, samma plats,
som vid förra kongressen innehades
af John Lind. En annan Minnesota
representant, mr. Boen, har blifvit
medlem af territorialutskottet och
af utskottet för utgifter till offentli
ga byggnader. Mr. Haugen af Wis
consin bar blifvit medlem af bankut
skottet, men det ser ut som om han
.förlorat sin plats i valutskottet. Mr.
M. N. Johnson af N. Dakota är med
lem af myntutskottet och af utskot
tet för presidentval. Huru dessa
utskott nu komma att arbeta, och
hvilka storverk de komma att ut
rätta, får framtiden utvisa.
Civil Service-lagen har alltid va
rit en nagel i ögat på demokraterna,
då denna lag hindrat dem att göra
rent bord vid tillsättande af embe
ten. Att få denna lag upphftfd, har
städse hägrat för de demokratiske
ledarnes inbillning, men så länge re
publikanerna innehade magten, vis
ste de mycket väl att det icke lönte
sig att försöka. Nu deremot, då
demokraterna äro herrar på täppan,
ämna de tongifvande ledarne slå ett
slag för sin plan, och hafva fått se
nator Voorhees att förfäkta saken i
senaten. Försöket torde näppeligen
lyckas, då bland demokraterna fin
nas många, som inse att Civil Ser
vice-lagens upphäfvande skulle leda
till en gränslös korruption och al
stra ett "bossvälde".
Bland förslag för ordnandet af
penningväsendet i landet, torde
nämnas det af mr. Hanton från Vir
ginia framstälda, som afser att ga
rantera alla insättningar i national
bankerna. Alla nationalbanker,
som drifva affärer, då detta förslag
blir lag, förstäadigas att till finans
ministern insända skriftligt affatta
de rapporter om bankernas ställ
ning och, om ministern anser dem
sol ven ta, skola alla insättningar,
gjorda i god tro af personer, som
icke äro bankens em betsmän eller
aktieegare i korporationen, garan
teras af Förenta Staterna. För att
hålla Förenta Staterna skadeslös för
förlust genom dylik garanti, skallen
årlig skatt påläggas af en fjerdedels
procent af alia gjorda insättningar,
och skall liämde skatt inbetalas till
finansministern sista dagen i ,hvarje
månnd.
En påfvens lydige son är borgmä
staren i Montreal, Canada. Ett ita
lienskt krigsfartyg kom in till sta
den och saluterade påöfligtsätt.men
borgmästaren förbjöd att besvara
saluten, emedan den italienska re
geringen är fiendtligt stämd mot
påfven. Den italienske amiralen
blef förbittrad och vände sig till re
geringen, hvilken gaf borgmästaren
befallning att salutera, men denne
var obeveklig och sade sig i detta
fall endast åtlyda påfven. Emeller
tid stälde regeringen om att örlogs
mannens salut blef besvarad, och
dermed var allt väl. Tack vare sin
fanatiska sympati för påfven, slapp
borgmästaren med en simpel tillrät
tavisning. Nu gäller det att se,
livad slags ynnestbevisning påfven
skall gifva denne sin lydige son.
Kanske han efter sin död blir förkla
rad för helgon.
Affärsställningen i landet är fort
farande ganska tryckt, om än utsig
terna synas vara något ljusafe. Eu
ropa har nemligen begagnat sig af
de låga span målspriserna och köpt
stora partier hvete och majs, hvaraf
följden blifvit en förökning af guld
tillförseln från Europa, hvarigenom
en lättnad förmärkts på vår penning
marknad. Ett annat uppmuntrande
tecken är, att våra affärsmän och in
dustriidkare göra allt för att sjelfva
hjelpa sig igenom de hårda tiderna.
Ett anmärkningsvärdt faktum är,
att af do penningar, som uttagits af
bankerna, har endast helt obetydligt
kommit tillbaka, dock förmärktes
häri en förändring förliden vecka, i
det arbetareföreningärne i Chicago
började deponera sina kassabehåll
ningar i bankerna. Om detta exem
pel följdes öfver hela landet, skulle
snart krisen vara öfver. Det är
nemligen icke små belopp, som dra
gits ur bankerna. Allena i national
bankerna har depositionsbeloppet
minskats med 200 mill, dollars, och
man vet dessutom, att betydliga
summor dragits ut från sparbanker
na. Utvexlingarne mellan banker
na visade förra veckan en nedgång
af öfvtr 30 procent, i jemförelse med
motsvarande vecka förra året, men
detta är helt naturligt under den
störa inskränkning, som eger rum
i alla affärsgrenar. Emellertid må
ste den stora utförseln snart nog vi
sa sin verkan på penningmarknaden.
Utförseln af hvete uppgick förra
veckan till 6,129,000 bushets, mot
3,750,000 bushels under motsvarande
vecka förra året.
American Agriculturist lem nar en öf
versigt af innevarande års skörd,
grundad på inlupna rapporter frår,
olika delar af landet, hvaraf vi göra
följande utdrag: Majsskörden be
räknas till 1,750,000,000 bushels,hvil
ken afkastning godt kan nedgå tili
1,600 mill, bushels såvida icke mera
regn inträffar i majsbältet eller om
frosten öfverraskar det nort a bältet.
Hveteskörden torde svårligen öfver
stiga 443,000,000 bushels. Det
disponibla förrådet af gammalt hve
te är 40,000,000 bushels större än föi
1.2 månader sedan, men än om farmar
ne hafva i behåll 17,000,000 bushels
gammalt hvete mera än då, är hela
förrådet för kommande år endasl
500,000,000 bushels. Landets egev
behof af hvete har i genomsnitt varit
365,000,000 bushels. Den med hafrt
besådda arealen har endast år 1889
varit större. Då skördades 750,000
000 bushels på 27,460,000 acres. Af
kastningen i år kommer att uppgå
till circa 620,000,000 bushels, hvilkel
är ungefär 40,000,000 bushels mindrt
än förlidet år. Afkastningen af råg
bohvete och korn torde blifva son.
vanligt och af god beskaffenhet
Förrådet af hö och annat foder äi
rikligt. Höskörden beräknas gifvt
en afkastning till värde af $1,000,
000,000. Efter allt utseende att dö
ma, torde spanmålspriserna kommi
att stiga, men när och huru mycket
är svårt att säga.
Civilisationen går ändå framåt!
Eller har man väl någonsin förr set
exempel på ett så skarpt krig, son
det nu pågående tullkriget mellan
tvenne så mäktiga stater, som Ryss
laud och Tyskland ett krig, som
dock föres utan kulor och krut, utan
härar och blodsutgjutelse, men som
visserligen, liksom alla krig, i första
och sista rummet kräfver pengar.
Naturligtvis kommer detta liksom
de i ordets egentliga bemärkelse blo
diga krigens betydelse att bero på
dess långvarighet. Man har nog för
ut i historien, äfven i den allra nya
ste, sett exempel på fleråriga tull
krig, men icke i så stor utsträck
ning och mellan tvenne sådana ko
lossala makter som Ryssland och
Tyskland. Ty i jemförelse med det
nu utbrutna rysk-tyska tullkrigetfti
den sedan ett par år pågående tull
striden mellan Italien och Frankrike
en obetydlighet, och det sedan flert
år tillbaka pågående tullkriget mel
lan Schweiz och Rumänien förtjenar
knappast i detta sammanhang näm
nas. Om det rysk-tyska tullkriget,
hvilket väl knappast är troligt, skul
le komma att räcka någon längre
tid, skall det förvisso åstadkomma
en väldig rubbning, ej blott i de in
dustriela och merkantila förhållan
dena, utan äfven i de rent politiska
konstellationerna. Ty Rysslands af
sigt med det af detsamma framkalla
de och förklarade tullkriget är tyd
lig nog: att drifva in en kraftigt ver
kände sprängkil mellan Tysklanc
och Österrike-Ungern m. a. o. ett
försök att spränga trippelalliansen.
Som bekant var frågan om att
upptaga Arizona, New Mexico, Utah
och Oklahoma i unionen uppe till
behandling under förra kongressen,
men saken syntes vara för tidigt
väckt. Nu ha berörde territoriei
fått kongressmannen Springer tili
förespråkare, till den kraft och ver
kan det hafva kan. Antagligen ät
majoriteten af folket icke i favör al
att kongressen tager ett sådant steg
för närvarande. Man bör betänka
sig mera än en gång, innan man i
unionen upptager flera små stater
på en tid, då en senator från Neva
damed knappast 50,000 innebygga
re står upp i Senaten och hotar med
att i komplott med några andra små
stater hindra lagstiftningen, såvida
icke deras fordringar blifva tillgodo
sedda. Enligt senaste folkräknin
gen hade Arizona 59,620 innebygga
re, Oklahoma 61,834, New Mexico
153,593 och Utah 207,905 eller till
sam mans 482,952.0m förslaget ginge
igenom skulle berörde territorier så
som stater få åtta säten i Förenta
Staternas Senat och få fyra gånger
så stort inflytande i Senaten som
Minnesota, som har tre gånger så
många innebyggare. Det är föga
troligt, att Senaten under närvaran
de förhållanden vill gå in på en dylik
förökning af sitt medlemsantal. Oss
synes som vi för tillfället hafva nog
af små stater med ringa befolkning i
unionen, och~ hvad särskildt Utah
beträffar, så skulle det vara en van
ära för kongressen att upptaga det
ta mormon territorium i staternas
led. Först då mormonerna, blifvit
utdrifnafrån Utah, kan det vara tid
att med hopp ora^ framgång klappa
Då kongressens dörr.
Urdagens krönika.
(I* O. A.)
Domare Harvey i Des Moines har
resignerat från sin president-befatt
ning för Iowa State Temperance Alli
ance, Han har dragit sig tillbaka
på sin farm och upphört med sitt
advokat-yrke m©d undantag af rät
tegångar mot krögare och öfverträ
dare af nykterhetslagarna.
Nykterhetsvännerna i Canada haf
va ingen orsak att känna sig miss
modiga, ty utsigterna att i en snar
framtid kunna undertrycka likörtra
fiken hafva aldrig' varit mera hopp
fulla än just åu. Det faktum, att
regeringen förbundit sig att vidtaga
åtgärder för etfeilagligt afgörande af
frågan under provincial jurisdiktion
och införa prohibition, sä snart det
blifvit afgjordt,, att provinserna ge
nom sina lagstiftande församlingar
hafva den erforderliga magten, är
ett stort steg framåt.
Nykterhetssaken har vunnit åt
skilliga segrar i Virginia. Chase
City utröstade krogen med 78 rö
sters majoritet. Abbington distrik
tet utröstade krogen för tredje gån
gen och begynner alltså blifva vandt
vid ett nyktert regemente. Äfven
Curdoville distriktet i Buckingham
county afgjorde vid valurnan, att
krogen måste gå. Många tecken vi
sa dessutom, att folket begynt vak
na upp till medvetande om krogelän
dets afskyvärdhet, och som en följd
deraf komma krögarne att bo trån
gare än någonsin.
Huru många Ölbryggerier är det 1
verlden? —51,000. Detta är ett an
senligt antal. Tillsammans tillver
ka de icke mindre än 171 millioner
hektoliter. Om man uttömde hela
denna massa på en plats, skulle den
bilda en ganska ansenlig insjö. För
att tillverka så mycket öl, måste
omkring $125,000,000 betalas i skatt.
Men den summa, som det kostar att
få denna ölmassu förtärd, är mång
dubbelt större. Hvad gagn har väl
folk deraf? Blifva de lyckligare der
af? Nej, det kan ingen som förstår
saken påstå ,/jhea väl att de oftast
blifva olyckligare. Är du med om
att fylla öltillverkarnés och krögar
les kassaskåp,4%å upphör dermed
Kan sas' Kar ¥^faf"sTgf'&o*dV,!uneler
prohibition och skördat stora förde
lar derjemte. öfver detfca ämne hat
presidenten för Bank of Topeka,
Hon. John Mutvane följande intres
santa ord att säga: "De finansiela
utsigterna i Kanpas måste ingjuta
hos hvarje tänkande man tillförsigt.
Var "boom" tog slut 1887, och se
dan dess hafva vi hållit på att beta
la vår skuld och fSrbättra våra
egendomar.... För att bilda sig ett
begrepp om de senaste fem årens
oerhörda utveckling är det af nöden
att påminna orja, att under det år
1882 sändes genom Kansas City krea
tursgårdar 80,509 stycken kreatur,
var detta antal 1892 ökadt till 699,
573, alltså en tillväxt på tio år af
800 procent vår svinafvel har för
ökats frän 770,58t stycken år 1882
till 2,305,000 år 1890. Af hvete haf
va vi under de senare-fyra åren
producerat 197,500 000 bushels,hvil
ka iubringat $136,500,000. Under
samma tid odlade vi 603,500,000
bushels majs, som voro värda $200,
000,000.
Rörande verkan af prohtbitions
lagen i Maine har Canadas kungliga
kommission framstält förfrågningar,
förbudslagen har inom nämda stat
varit i gällande kraft i öfver fyratio
år och verkningarne måste der vara
konstaterade, så att intet tvifvel
med af seen de. d.erpå han komma i
fråga. Från eta omfattande rapport
rörande bevisen för dess välgörande
verkningar i Portland, hufvudsta
den och den största staden i Maine,
hemta vi följande: Borgmästare
Baxter sade, att politiken hade myc
ket 'att göra med frågan om lagens
handhafvande, .Men förbudslagen
har uträttat ofantligt mycket godt.
Likörtraflken, der sådan drifves, är
illa ansedd. Den är i händerna på
de lägsta karaktärer. Lagen för
hindrar visserligen icke helt och
hållet all dryckenskap, men den
förminskar i ofantlig grad både
dryckenskap och brott. Borgmä
staren eger ettmängd fastigheter,
och han är viss om, att förbudslagen
ej förminskat eller skadat dess vär
de. Lagen har ej heller förhindrat
folk att flytta in uti staden. En
person kände han från staden Port
land i England, hvilken der hemma
varit begifven på starka drycker,
men här blifvit nykter, emedan han
var befriad från en frestelse, som
den öppna krogen alltid utöfvar,
och han är till följd deraf en väl bur
gen och framstående medborgare
här. Stadsmarskalken Trisky sade.
att det varit icke så liten slapphet
vid lagens tillämpning, men att det
icke nu förekom någon öppen likör
handel i staden. Der förekommer
icke så litet olaglig likörhandel, men
den betraktas af folket i allmänhet
som en skamlig handtering. Man
kan erhålla rusdrycker i stall ar eller
uthus samt i buteljer som bäras
omkring uti innerfickor, stöfvel
skafto.s.v. Dryckenskapen har in
galunda tilltagit, såsom rusdrycks
vännerna påstå. Personer, som icke
grundlagt vanan att bruka likörer^
besöka icke dessa disreputabla plat
ser der de säljas i strid mot lagen..
I landt-distrikten verkar lagen full
ständigt. 'Prohibitionen är nu bätt
re och kraftigare tillämpad inom
staten än någonsin förr, och den är
strängare tillämpad i hufvudstaden
än den varit på lång tid. Sheriff
Crane har bott under hela sitt lif i
staten Maine. Der fins ingen öppen
krog, men det oaktadt icke liten
dryckenskap, enär rusdrycker lätt
kunna erhållas från närgränsande
stater. Förbudslagen tillämpas lika
strängt som andra lagar. Den all
männa meningen bland folket är
starkare än förr i favör af sträng
tillämpning af lagen. Lagen har vi
sat sig på det mest afgörande sätt
gynsam och väsentligt bidragit till
det rådande välståndet inom staten.
Fordom voro i landt-distrikten alle
städes der det fans en krog och
sådana funnos iöfverflöd —en mängd
fattiga familjer rundt omkring. Så
dana finnas icke nu. Der finnas
ganska många städer inom staten,
hvarest en "pint" likörer ej kunde
köpas för något pris. Tillämpnin
gen af lagen är olika allt efter em
be"tsinnehafvarnes ärlighet och nit
älskan. Äfven om här gåfvos krog
tillåtelser, skulle det finnas ställen
der likörer såldes i smyg. Prohibi
tion har verkat välgörande för nä
stan alla slags köpmän och handlan
de. Polis kapten Harmon sade, att
antalet förbrytelser stadigt förmin
skades. Det förekom lika mycken
olaglig rusdryckshandel under li
cense som under prohibition. Det
är endast på få ställen i hufvudsta
den som likörer kunna erhållas i
smyg. Han hade ingen kännedom
om tillvaron af någon klubb, hvarest
likörer kunde köpas. Det finnes
riog klubbar hyarest likörer bru
kas, men ingen kan köpa några för
att afhemtas. Sekreteraren för
fattighusen, hr. Baker, hade inne
haft detta embete i tjugo år. Han
förklarade det vara sin öfver tygel se
att prohibition är det bästa för sta
ten. Ytterligheterna inom båda
partierna äro emot prohibition, nem
ligen de höga inom det republikan
ska och de lägst nere i det demokra
tiska partiet. Mellanklasserna äro
i favör af prohibition. Här äro stä
der på städer i Maine, hvarest barn
uppväxt till mogna män och qvin
nor och aldrig hafva sett en krog.
Lagen tillämpas i närvarande stund
i Maine sår godt som det någonsin
kan ske, så länge det finnes ett
starkt utländskt element bldnd vår
befolkning att kämpa möt. Boston
har större svårigheter att tillämpa
sina kroglagar än Portland har att
tillämpa prohibition. Detta är ju
ett enstämmigt vittnesbörd till för
mån för prohibition, och vi äro öf
vertygade om, att hvarhelst saken
blir pröfvad skall resultatet blifva
väsentligen det samma som i Port
land och hela staten Maine.
Från världsutställningen.
VII.
Storbritannien ock dess utländska besitt
ningar.
(Forts. fr. före*, nr.)
I den södra delen af byggnaden har
Kapkolonien en liten utställning', som
ådrager sig stor uppmärksamhet, isyn
nerhet af de amerikanska damerna.
Diamanter af ända till 10,000 karats
vigt äro här utstälda. Dessa oslipade
ädelstenar från Kimberley grufvorna
i Afrika, jemte de maskiner, å hvilka
de slipas äro alltid omgifna af stora
skaror åskådare.
I kommunikationsbyggnaden har Stor
britannien naturligtvis en aktningsbju
dande utställning, som upptar ett ut
rymme af 54,000 qvadratfot. Storbri
tanniens handelsflotta, som år 1891 be
stod af 21,189 skepp med tillsammans
8,246,700 tons drägtighet, är väl repre
senterad. Isynnerhet gäller detta ång
båtsilottan, som under nyssnämda år
räknade 7,689 ångare med tillsammans
5,302,000 tons drägtighet. Stora, ut
märkt väl utförda modeller, af de för
nämsta ångare, hvilka blifvit bygda i
Storbritannien, iter ögat hvart man
än blickar i denna afdelning. En af
dessa modeller modellen af det nyli
gen förolyckade krigsskeppet "Victo
ria" är 30 fot lång och kostar icke
mindre än $20,000. Jern vägskommu
nikationerna i England, Skotland och
Irland äro likaledes väl representerade
genom flera lokomotiv, betydligt större
än de här
i
l:ste,
rarevagnar
landet brukliga, genom
2:dre
och
3:dje klassens passage­
och
godsvagnar, genom mo­
deller, ritningar, kartor och fotogra
fier. I denna utställning linnes der
jemte öfvertäckta vagnar, sadlar,
velo
oipeder m. m».
Det föremål som inom Canadas ut
ställning ådrager sig den största? upp
märksamheten, är ett af Canada Paci
fic järnvägsbolagets passageraretåg, ett
af de praktfullaste jag någonsin' sett.
Inom Nya Syd Wales utställning är en
modell af Lithgow Valley jern vägen,
som i zickzack leder öfver Blå bergen,
förtjent af synnerlig uppmärksamhet,
likaså der många utmärkta fotografier
na af järnvägsbroar och andra inge
niörsarbeten.
I maskineribyggnaden upptar Storbri
tannien, egendomligt nog, ett mindre
utrymme än det som upptages af Tysk
land. Att beskrifva eller fälla ett om
döme om de många engelska maskiner
na kan jag icke jag inskränker mig
derför till återgifvande af en sakkun
nig anglo-amerikans omdöme: "They
are very numerous, though far sur
passed by the American display." Äf
ven i denna byggnad hafva Canada och
Nya Syd Wales mindre utställningar.
I åkerbruksbyggnaden har Storbritan
nien och dess utländska besittningar
en ganska stor utställning. Hvad Stor
britanniens särskildt angår, vittnar
densamma om den omsorg man egnar
åkerbruket. Storbritannien innehål
ler 77,642,000 acres. Af dessa äro nära
48 millioner acreB öppen jord. Skör
den under förlidet år uppskattas till
58J millioner bushels hvete, 701' millio
ner bush, korn och 116 millioner bush,
hafre. Dessutom skördades i Irland
potatis å nära 740,000 acres. Hvetets
afkastning är i England i medeltal litet
öfver 30 bushels pr acre, hvarje bushels
vigt från 57 till 64 pounda Till följd
af befolkningens talrikhet måste, trots
det väl skötta jordbruket och den till
högsta fullkomlighet uppdrifna hus
djursafveln, säd och ladugårdsalster in
forslas i stora qvantiteter från utlan
det. Den britiska utställningen inrym
mer prof ver på olika i landet odlade
sädesslag och rotfrukter, köttextrak
ter, mejeriprodukter, tobak, lin, ham
pa, mineral vatten samt whiskey, öl
och porter.
Canadas utställning förtjenade en be
skrifning af en erfaren landtbrukare.
Att döma af densamma torde Canada i
en icke aflägsen framtid blifva af större
betydelse än de flesta ana. Provinsen
Ontario har en väl ordnad utställning
af landtmannaprodukter: hvete, korn,
råg, ärter, bohvete, potatis m. m. Nära
denna utställning finnes en större så
dan frän det Nordvestra territoriet,
vester om Manitoba, norr om Montana
och norr om Britiska Columbia. Det
väldiga i fyra eller fem distrikt delade
territoriet torde, trots sitt läge i "hö
gan nord", blifva ett af Amerikas stör
sta "h veteland". vetet säges af kasta
25 a 26 bushels pr acre, kornet 28 a 30
bushels, hafren 95 a 100 bushela Den
i nordost liggande provinsen Quebec
har likaledes en utställning af vanliga
sädesslag, samt tobak, som under de se
nare åren börjat att af de franska far
marne odlas i stor skala.
Nya Syd Wales utställning består
hufvudsakligen af jprofyer å ull. Kolo
niens förnämsta näringsgren är nemli
gen fårskötsol. Antalet får inom kolo
niens gränser öfverstiger 61 millioner
och värdet af den ull, som under förli
det år utforslades hufvudsakligen till
England, öfversteg 55 millioner dollars.
I landet fins åkerbruksjord, å hvilken
kan odlas nästan alla sädesslag, ehuru
afkastningen är mindre än i andra län
der (hvete 11 bush.' pr acre, majs 32
bush., korn.20, hafre 21, råg 15 a 16),
men oaktadt hela folkmängden, infö
dingarne inberäknade, icke uppgår till
mera än 1,132,234 är jordbrukarnes an
tal dock allt för litet i förhällande till
folkmängden, bvadan spanmål och mjöl
måste inforslas från utlandet.
Kapkolonien i Afrika har en liten
utställning, likaledes bestående af ull
men också af andra landets produkter
såsom strutsfjädrar, af angoragetters
skinn förfärdigade mattor, elfenbens
arbeten m. m. Väggarne äro beklädda
med kaffrers och zulukrigares vapen,
bland hvilka de fruktade "assagais"
intaga främsta rummet.
I hortikulturbyggnaden har Storbri
tannien icke någon utställning, Canada
deremot en större sådan. Tre s. k.
"courts" äro fylda med blommor, fruk
ter och viner från Ontario. Ingen ut
ländsk stat eller land har så stor ut
ställning af frukt som Canada. om
kring 500 tallrikar ligga högar af äpp
len och i 1,400 glaskärl ser man insyl
tade frukter af olika slag. Det är icke
blott Ontario utan äfven Quebec, Nova
Scotia, Prins Edvardsön, Manitoba och
Britiska Columbia som här äro repre
senterade.
Ny Syd Wales har en stor utställ
ning af viner omkring 250 profver
samt derjemte konjak, Bprit, torkade
och inlagda frukter, samling af orm
bunkar m. m. Vinskörden i Ny Syd
Wales utgjorde under förlidet år 913,
000 gallons. Bland vinhandlarne äro
icke så få tyskar och skandinaver.
Trinidad i Ve?tindien har en 'blom
sterutställning, hvilken omgifver ett
stort förgyldt lejon, som ligger
i den
norra delen af byggnaden.
I damernas byggnaä har Storbritan
nien en betydlig utställning af frun
timmersarbeten: taflor och teckningar,
bland dem några af drottning Victoria,
handarbeten af samma höga person,
trä- och elfenbenssniderier, etsningar,
guldsmedsarbeten, porslinsmålningar,
patenterade uppfinningar, spetsar, böc
ker författade af engelska damer, bro
derier m. m. m. m. Äfven i denna
byggnad är Australien representeradt
genom en vacker utställning, likaså
Kapkolonien, Ceylon och Indien.
I målare-och bildhuggarkonstevspalats
har England 7 och Canada 2 salar fylda
med större och mindre oljefärgstaflor.
De britiska skulptuarbetena äro till an
talet 53, oljefärgstaflorna 461. Alla i
denna byggnad utstälda britiska konst
verk, större och smärre, uppgå till
1,130. Canadas oljefärgstaflor äro till
antalet 118. Beskrifningen af de för
nämsta arbeten, som finnas i dessa sam
lingar, måste uppskjutas till ett annat
tillfälle.
Storbritanniens utställning
dre
till
ftr
min­
än man väntat, Canadas deremot
betydligt större än vid verldsutställ
ningen i Philadelphia 1876. Man må
ste instämma i hvad en ansedd korres
oondent
ea Europas tidningar
yttrat att "de härliga tider äro förbi,
då England genom att locka mindre ut*,
vecklade länder in på frlhandelspoliti»
ken styrde och st&lde hur det ville sin
handel och industri". England har.
fått väldiga medtäflare om "herraväl
det öfver hafven" och verldshandeln
och bland dessa medtäflare intar Tysk
land det främsta rummet. Norrmän*
nen hafva lärt sig att kunna leverera
sin flak, Sverige att sälja sina jern- och'
stålvaror, och de flesta länder p& den
europeiska kontinenten och Norra
Amerikas Förenta Stater tillverka nu
sina beklädnadsartiklar sjelfva. Tysk
lands export på Syd Amerika tftflar re
dan med Englands, och ej ens såsom
koloniserande stat står England nume
ra utan rivaler". Alla dessa omstän
digheter måste djupt inverka på den
engelska fabriksindustrien, handela
och sjöfarten, äfven om följderna icke
genast framträda i öppen dag. Att d«
utländska besittningarne Australien,
Canada m. fl. allt mer uppblomstra &i
visserligen ett glädjeämne, men koto
nier likna trädets frukter: då de äro
mogna affalla de. Joh. A. Edr.
Från skolan.
Det ftr mycket, som man kan och må
ste umbära här i lifvet: gods, pennin
gar, gunst, ära och beqvämlighet men
det är något, som ingen svensk-ameri*
kansk ung man eller qvinna bör umbä
ra eller sakna, och det är god kristlig
bildning. Ty hvad gagnar det oss att
bo i ett land som erbjuder den högsta
grad af frihet och de största tillfällen
till framgång, om vi ej sätta oss i stånd
till att göra bruk häraf? Hvad båtar
det oss att tillhöra ett hugstort folk,
hvars stordåd vi prisa, om vi icke sjelf
va träda i dess fotspår.- Bildning är
tidens lösen, och vi få icke, vi måste ic
ke blifva efter. Derför sök bildning
när och på hvad sätt du kan. Har du
råd och tillfälle att gå i skola, så gör
det. Det betalar sig. Välj den skola,
som du tycker bäst om, ty der kommer
du att trifvas bäst, ocb det är en vigtig
omständighet. Kan du icke sjelf välja,
så rådför dig med någon god och pålit
lig person, icke med en, som hvarken
kan eller vill fälla ett rätt omdöme.
Det fins äfven sådana, men de äro dåli
ga rådgifvare. Har du ej redan annor
lundabestämt dig, och fins det ej sär
skilda skäl hvarför du skulle gå till en
annan plats, så kom till Minnesota-kon
ferensens läroverk Gustavus Adolphus
College i St. Peter, Minnesota. Min
nesota är
8vensk-amerikanismens
stam­
ort i Amerika. Här bo på slätt, i skog,
på höjd, i dal Sveriges söner och dött
rar i tusentaL Det fins ej en fläck i hela
detta vida land, der svenskheten fram
träder mera ren och oförfalskad, mera
äkta nordisk än här men denna svensk
bet är parad med en sannamerikanism.
Forntids minnen, nutids verksamhet
och framtids hopp äro här samman
gjutna till en skön enhet. Att vörda
sitt fädernesland, älska sitt fosterland,
frukta Gud och med ärligt arbete för
tjena sitt dagliga bröd: det är god
svensk-amerikansk sed och lära i Min
nesota. Här är det som det svensk
amerikanska folket kommer att på ett
särskildt sätt visa hvad det duger till.
Här är det som den svenska karaktä
ren, svensk tro, heder, allvar och guds
fruktan skola på amerikansk mark om
planterad, skötas och vårdas. Den som
skall deltaga i detta arbete och njuta
dess välsignelser här bör icke nöka
främmande lärdom, främmande tankar
och åsigter, utan fostras just här, der
h&n kan genomträngas och besjälas ai
deras ande och känslor bland hvilka
han sedermera skall verka. Kom der
för, unge vän" och bered dig till att del
taga i det väldiga arbete,
som
ligger
framför oss.
Gustavus Adolphus College är till ål
der och storlek fullt jembördigt med
hvilket som helst af våra öfriga läro
verk. Men du kommer ej att finna all
vishet församlad der, ej heller alla lär
de män i dess fakultet. Ingalunda
Det fins mycken vishet på andra håll
och många lärda män på andra platser,
kanske till och med lärdare än de som
äro här. Men du skall finna så pars bå
de lärdom och vishet, att du skall kun
na hemta deraf i bra många är utan att
behöfva lida någon brist. Hvad rek
torn och hans medhjelpare berömma
sig af är punktlighet, arbetsamhet och
villighet att göra allt, som i deras för
måga står, för lärjungens bästa. Och
säkert är, att du skall få leta både län
ge och väl innan du finner en rektor,
som så helt och odeladt egnar sig åt
sitt kall, som är färdig att uppoffra allt
eget: förmåga, tid, krafter, ja, till och
med ro och nödig hvila samt allt slags
beqvämlighet för skolans bästa en som
deltager i de'studerandes svårigheter
och bekymmer såsom vore de hans eg
na en som aldrig tröttnar i det mödo
samma och ofta otacksamma arbetet att
hjelpa, bistå, trösta, uppmuntra,varna,
förmana och bestraffa. Han är ingen
ny man i arbetet. Han har egnat den
bästa delen af sitt lif deråt. Han inta
*ger med rätta första platsen bland vårt
samfunds college-presidenter. Ingen
har varit i tjensten så länge som han
och ingen har arbetat trognare eller
trägnare än han. De fleste af hane
medhjelpare äro heller icke några ny
börjare men vill du veta hvad de duga
till, så kom och se.
Prof. O. A. Allen, affärsafdelningens
hufvud, ämnar i år göra särskilda an-
strängningar för att få sin afdelning
god och mönstergill och den som äm
nar studera en affärskurs, gör sig sjelf
en tjenst med att komma hit. Det ko
star mindre att uppehålla sig här, och
lärjungarne få mera tillsyn och vägled
ning, än hvad fallet är i handelsinstitu
ten i de större städerna.
När I nu kommen
:i
Den som önskar vistas vid det största
musikkonservatorium vester om Chica
go, bör icke komma hit. Vi ha icke*
det här, Men de som vilja studera sång
och musik under skilkliga lärares led
ning, de må komma. De skola bli till»
fredsstälda här.
om en
så från öster
vecka oiler
och
vår
vester, norr
och
söder,
I som förr varit här och I som kommen
för första gången, så skaffen en bok el
ler ett par med eder,
hvar och en
föi
skolas bibliotek. J.8.G.
Ji

xml | txt