Skaffaren., September 20, 1893, Image 4

About Skaffaren. (St. Paul, Minn. ;) 1885-1895

Image provided by: Minnesota Historical Society; Saint Paul, MN

                
S
k af fare
n Publish i n Co.
S K A A E N
187 E. 7th St., St. Paul, Minn.
Entered at the Post Office at St. Paul,
Minn., as second class matter.
S K A E N O N S A E N E N 2 0 S E E E 1 8 9 3
Cu8tavus Adolphus College. \n\n I Å A 1
fe
UTGIFVBS
HVARJE ONSDAG,
—i—
ST. PAUL, Mnm.
—AT—
"•BTOTTMKBATIOMflTlLKOB:
Ett &r 1 förskott tU».
Ett &r på kredit 3.00.
Se* månader 1-00.
Tre n a e .90.
Ett ar till Srerlgo 2.00.
8ex månader till 1.25.
1 dessa priser är postarvodet inberäknad t.
Till prenumerantsamlare, som insända be
talning för Skjlmahmi, lemnas liberal ra
batt.
Prenumerationsmedlen böra helst sändas
1 registrerad bref.Post- eller Express Money
Orders under adress:
Trots alla skandaler och motighe
ter af olika slag, synes dock franska
republiken hvila på ganska säkra föt
ter. Resultatet af de senaste om
valen, visa mera motstånd för de re
aktionära krafterna än Je första va
len. Den nya deputeradekammaren
kommer att utgöras af endast 58
royalister, mot tio gånger sä måuga
republikaner. Under dylika förhål
landen har tronpretendenten gref
ven af Paris föga utsigter att kom
ma på tronen i Frankrike, lika litet
som det finnes någon annan politisk
man eller något parti, som ha utsigt
till att med framgång kunna störta
republiken.
Länge har man väntat för att se,
hvad regeringen ämnar göra med
kineserna. Nu förljudes det emel
lertid från Washington, att regerin
gen på allvar beslutat* att genom
föra Geary-lagen, så långt nemligen
den fond räcker, som för ändamålet
står till regeringens förfogande. Vi
dare skall kongressen anmodas att
lem na nödig bevillning, så att lagen
kan till fullo genomföras. Antagli
gen komma kineserna icke att god
villigt foga sig efter dessa anordnin
gar, och derför har regeringen ta
git åtgärder för flottans förstärk
ning, i de kinesiska farvattnen. Det
ftr på sin plats att Geary-lagen ge
nomföres, men hur skall det gå med
de många amerikaner, som vistas i
Kina. Ve dem, om kineserna taga
repressalier.
Demokratiska pipan har fått ett
annat ljud. Från Washington med
delas till démokratiska tidningen
Chicago Record, att grundlinierna
till den nya tullagen äro nu upp
dragna och framträda i en mycket
moderatare form än om de utarbe
tats för sex månader sedan. Det an-
Bes
af de demokratiske ledarne vara
högst oklokt att i dessa för industri
Bn så hårda tider företaga en radi
kal omstöpning af tullagen. Presi
dent Cleveland och finansministern
Carlisle lära hafvå låtit tullutskot
tet förstå, att de icke önskade göra
Btora förändringar. Detta låter helt
annat än under det demokratiska
nationaikon ven tet, då frihandel sa
des vara det enda, som kunde rädda
landet. Cleveland vet mycket väl
att frihandel är en galenskap, och
derföre håller han bårdt i tyglarne.
Söderns representanter i kongres
sen arbeta på att få upphäfd den nu
gällande 10 procents nationalskat
ten på sedlar, som utställas af stats
banker. Denna skatt bestämdes af
kongressen icke med tanke på att
den skulle indrifvas, utan för att ut
göra ett indirekt förbud för stats
bankerna att utställa sedlar. Enligt
konstitutionen kunde kongressen
icke direkt förbjuda utställandet af
dylika sedlar, men den kunde lägga
så hög skatt på dem, att affären icke
skulle löna sig. Detta förbud var i
sin tid till stor nytta för landet.
Hvar och en, som erinrar sig det
vild caJ-system, som en gång var rå
dande, då statsbanker utstälde sed
lar, hvilka ofta voro rent af värde
lösa, inser värdet af att alla sedlar
utställas under nationalregeringons
kontroll: Nu har man blifvit van
vid att betrakta hvarje sedel i cir
kulation för god, och den är äfven
god. Derför blir det svårt att få
folket till att gifva upp den nuva
rande tryggheten, med mindre det
får en motsvarande säkerhet på an
nat sätt. Det är ingenting i vägen
för, att banksedlar utställas under
de enskilda staternas auspicier, en
dast landet i sin helhet får garanti
för, att sedlarne äro goda genom sä
kerhet, som när som helst kan reali
seras. Hvad äffärsverlden och hvar
je borgare har rätt att fordra är, att
de i cirkulation varande sedlarne äro
fullt goda för hvad de lyda på öfver
hela landet.
i
A.
-V fr S
Jemlikt hvad de senaste officiela
rapporterna, rörande skörden, utvi
sa, är skörderesultatet icke så stort,
som man trodde sig hafvä skäl att
vänta, hvilket gjort att spannmåls
priserna börjat stiga, isynnerhet
hvete. Man hade beräknat att Min
nesota och de båda Dakota Staterna
skulle gifva en skördeafkastning af
100,000,000 bushels med 10 bush, pr
acre, men tröskningen visar att
denna beräkning är för hög, så att
skörden i nämde stater högst kan
anslås till 80,000,000 bushels med 8
bushels pr acre i genomsnitt. Min
nesota anslås gifva 30,000,000, S.
Dakota 20,000,000 och N. Dakota
30,000,000 bushels. Denna minsk
ning i den beräknade skördeafkast
ningen kommer att reducera export
förrådet ganska betydligt. Emel
lertid kunna farmare, som hafva
spanmål att afyttra, glädja.sig åt
att med tiden f& goda priser för sina
produkter.
Att döma af den politiska ställ
ningen i Iowa, gjorde republikaner
na ett misstag att icke intaga någon
prohibitionsplanka i sin plattform.
Följden blef, att prohibitionisterna
uppsatte en egen guvernörskandi
dat, mr. Cofsin, en farmare från
Fort Dodge, hvilken emellertid be
tackat sig för äran. Som skäl an
förde han, att han omöjligen kunde
blifva vald och visste för öfrigt att
hvarje röst afgifven till hans fördel
skulle blifva.tagen från republikan
ska partiet och liafva till följd att
staten spelades i demokraternas
händer. Så står saken för närvaran
de, utan att man vet hvad prohibi
tionisterna ämna göra. önskligt
skulle det vara om de följde mr. Cof
sins fingervisning och arbetade hand
i hand med republikanerna, fastän
de försummat att intaga prohibi
tionssaken i plattformen. Äfven po
pulisterna hafva hållit sitt statskon
vent och uppsatt sin plattform, deri
de uttala sig för fri silfvermyntning
och ifra för att staten skall öfverta
ga försäljningen af rusgifvande dryc
ker. Demokraterna, med guvernör
Boies i spetsen, hafva redan uppta
git valkampen på allvar och tro sig
vara säkra om seger. Mycket kom
mer ett bero på, huru prohibitioni
sterna ställa sig.
En känd sak är, att Islands folk
mängd är försatt i étt ständigt afta
gande. För 20 år sedan anslogs öns
befolkning till 70,000, hvilken sedan
minskats genom utvandring för
hvarje år. Man kan icke klandra is
ländarne, att de intagas af lusten
att utvandra och lefva under ett mil
dare klimat. Endast en liten del af
ön egnar sig för jordbruk. Klima
tet har alltid varit hårdt, men det
har blifvit hårdare år efter år, så att
ön omöjligen kunnat underhålla sin
befolkning, om det icke varit för fi
sket och sälfångsten, hvilka närings
grenar dock på senaste åren betyd
1'gt aftagit. Det är derföre icke att
undras öfver, att isländarne, trots
siu kärlek till födelseplatsen, lemna
ön för att söka sig en bättre utkomst
annorstädes. Canada har varit ett
land dit isländarne isynnerhet ut
vandrat, och dess regering har äf
ven gjort mycket för dem. I år be
räknar man, att minst 1,500 islända
re komma att utvandra till nordve
stra Canada. Då som sagdt Canadas
regering på allt möjligt sätt upp
muntrar denna invandring från Is
land, torde det icke dföja länge förr
än denna ös befolkning glesnat till
en obetydlighet. Isländarne äro in
telligenta, flitiga och laglydiga, och
derföre är det klokt af Canadas re
gering att tillförsäkra sig ett s&
godt invandringselement.
Det är uppmuntrande ätt kunna
säga, det affärsställningen i landet
gör säkra om än långsamma fram
steg. Penningmarknaden i New
York har blifvit betydligt lättare
och har delvis befriat sig från det
tryck, som hvilat på densamma en
längre tid. Visserligen är det ännu
knappt med penningar för kommer
ciela och industriela lån, men premi
um på currency har nästan försvun
nit, så att bankerna börjat åter kom
ma i sin naturliga affärsgång. Den na
lyftning har från bankerna inverkat
välgörande på de industriela företa
gen. Antalet fabriker, som åter
upptagit driften, har under veckans
lopp varit betydligt större än" de,
som stängt upp, så att landets pro
duktion åter efter flera månaders
ständig nedgång börjat att stiga,
öfver 25 af österns stora etablisse
menter hafva under veckans lopp
öppnat sina dörrar för sysslolösa ar
betare, hvilket torde kunna anses
för ett godt tecken för, att krisens
svåraste punkt ftr öfverstånden.
Emellertid ftr framgången långsam,
men man kan icke vänta sig något
annat. Det är ju helt naturligt, att
det kräfver tid, innan affärslifvet
kan hinna hemta sig efter den snar
ka stöten, och derföre bör man icke
förlora modet, om än framgången
icke är så hastig, som man skulle
önska. Hvetemarknaden är något
fastare, men tillförseln har minskats
och är betydligt mindre än vid mot
svarande tid förlidet år, antagligen
beroende derpå att farmarne vänta
på högre priser. Att de härtill haf
va skäl, kan icke förnekas, och önsk
ligt skulle det vara om deras för
hoppningar icke gäckades.
Hvad godt kan Sverige vänta
sig af Chicago-utställ
ningen?
I allmänhet är det svårt att på
förhand säga, vad nytta ett land
kan hafva af att ha deltagit i en
verldsutställning, men exportföre
ningens i Sverige ombud, V. E. Rho
din, försöker besvara frågan och ytt
rar bland annat följande:
Hvad godt detta väldiga företag,
som tagit i anspråk så mycken kraft
och energi samt satt sådana kolossa
la summor i omlopp, kan ha med sig
är svårt att säga. Chicago får en
liten lektion i att handskas varligt
med sina millioner, det får med an
dra ord dyrt betala äran af att ha
haft en verldsexposition. Den stora
massan af amerikaner, som varit
okunnig om europeiska förhållanden,
har fått tillfälle att se hvad Europas
folk och stater kunna åstadkomma,
huru t. ex. ett litet land som Sveri
ge skickat ut en stål- och jernutställ
ning, som i qvalitativt hänseende
är nr. 1 och i qvantitativt nr. 2, el
ler näst efter Tyskland och före För
enta Staterna. Vidare få de veta,
att detta stål och jern icke är norskt,
som största delen af dem förut haft
alldeles klart för sig att det var,
utan svenskt.
Efter att vidare ha utvecklat huru
-den nuvarande ekonomiska ställnin
gen i Förenta Staterna, väsentligen
på grund af en oklok silfverlagsstift
ning samt på grund af de väldiga
terminsspelen i Chicago och New
York uti landets stapelartiklar, är
ytterst brydsam, fortsätter hr Rho
din:
Att under rådande ekonomiska för
hållanden det skall vara svårt att i
Förenta Staterna finna ökad mark
nad för svenska produkter är tydligt
nog, hvarför ock den hufvudsakliga
nytta vi för närvarande kunna dra
ga af utställningen torde vara, att
de svenska varorna blifvit framdrag
na i ljuset och kända af den stora
allmänheten. Man kan möjligen in
vända, att denna valuta ej står
rimligt förhållande till de kostnader
som varit förenade med utställnin
gen, men deruti torde man misstaga
sig, ty sedan den nu rådande krisen
är öfverstånden och förtroendet
återvändt, skola affärerna med
Sverige kunna upptagas med större
lätthet och i större utsträckning, än
om vi icke deltagit i-utställningen.
Att Sverige i Chicago varit vär
digt representeradt är ett faktum
som allmänt erkännes. Svenska pa
viljongen har ständigt varit full af
besökande, som alla uttrycka sin för
våning öfver hvad som åstadkom
mits.
Ur dagens krönika.
(L. Q. A.)
Local option striden pågår ännu i
Kentucky, och segern går vanligen
till nykterhetsvännerna,ehuru likör
vänliga sakförare och domare göra
allt de kunna att omintetgöra la
gens verkningar.
Senator Peffer från Kansas har in
lemnat ett lagförslag, som förbjuder
tillverkning, importering och för
säljning af rusdrycker inom Kolum
bia distriktet utom för tekniska, me
dicinska och sakramenterliga ända
mål.
s»
Ovanlig trohet visar f. d. guver
nör Larribee i lowa mot sitt gamla
parti. Han har inför en represen
tant för Des Moines Daily News med
anledning af det republikanska par
tiets öfvergifvande af prohibition ut
talat sålunda: "Jag tycker alls ic
ke om det, nej alls. icke. Jag betrak
tar det som ett högst olyckligt steg
—tillbakagång helt enkelt. Det är
högst obehagligt för mig till att
tvingas slå läger-på fiendens mark,
att nödgas operera med samma va
pen som demokraterna i fjol. Men
jag skall understödja hela valsedeln.
Jag är en stark förbudsvän emot
krogen i hvarje form, hög eller låg
license, men jag är äfven republi
kan. En blott och bar menings
skiljaktighet rörande en fråga är ej
tillräckliga skäl att berättiga en till
desertation1«* '4
Quebecs legisiatur har antagit en
lag som förbjuder försäljning af to
bak till gossar under aderton år.
Gossar under femton år straffas med
fängelse eller böter när de påträffas
blifva förvunnik att hafva brukat det
ta ogräs.
Populisternat New York antogo
vid sitt stat8korivent én platform,
hvars femte afdelning innehåller föl
jande: "Statsegandeskap af likör
trafiken med åsidosättande af all
vinst." Detta åsyftar detsamma
som den nu gällande lagen i Syd Ka
rolina.
Åfven ryska regeringen har nu
tillåtit bildandet af nykterhetsföre
ningar inom läridetL Det är helt ny
ligen detta omslag inträffat. Den
synes förut hafva hyllat Gustaf III:s
uppfattning, gbm erhöll sitt uttryck
uti hans påbud', att folket skulle su
pa raskt, på ,jlet att penningar i
mängd måtte inflyta i den kungliga'
skattkaramareryifrån de väldiga kro
nobränneriernaf "l
De kristna ^vinnornas opartiska
nykterhets allians har utfärdat ett
upprop till statens prester och krist
na församlingar att afskiljaden 3dje
söndagén i sept.- såsom bönedag för
nykterhetssaken samt att på den da
gen behandla sådana bibeltexter och
ämnen som äro egnade att väcka ett
lifligt intresse och bibringa en sund
uppfattning af nykterhetsfrågan.
Sheriffen i Traill county, N. D.
tillstälde härom dagen på torget i
staden Hillsboro en fest af ovanlig
art. Han hade lagt beslag på två
tunnor olagligt importerade likörer
dessa förde han ut på torget och
öppnade samt sönderslog, biträdd
af tvenne i hans vård varande fån
gar, hvarenda butelj och tömde in
nehållet på marken. Nyfikenheten
drog tillsammans mycket folk.
En dag mötte några färgade män
biskop Keene i Richmond, Virginia,
och frågade honom om han var den
katolske biskopen som ibland predi
kade för deras folk. Biskopen Csva
rade att han var den samma. "Och
Ni säger att eder religion är den san
na?" "Ja, så tro vi," svarade bisko
pen. "Välan då
9m
er religion är
den sanna religionen, huru är det
fatt, att ert folk säljer rom till vårt
folk och gör déjtfäfcucknä?" Den si
sta frågan kunjfe biskopen ej besva
ra. .{-
Sekreterare Heeb för Dubuques
malt kompani yttrade härom dagen
rörande ställningen i Iowa: Likör
intressets seger var vunnen, när den
plankan (republikanska partiets i
Iowa platform) antogs. Detta kom
mer ej allenast att förbättra vår
handel, så snart vi kunna upprätta
vår rörelse, utan-den kommer att
utvidga vårt verksamhetsfält ofant
ligt. Vi känna oss förvissade, att
vår trafik snart-skall blifva lika så
laglig och trygg i Iowa som någon
annorstädes, och vi tänka att rödja
plats för ett mammoth och modernt
bryggeri nästa vår, ty vi hysa intet
tvifvel att legislaturen kommer att
upphäfva förbudslagen". Det är
denna.olycka, som förbudsvännerna
af alla krafter böra arbeta på att af
vända. Hyllar flertalet af lo
was
befolkning prohibition, såsom ställ
ningen vid förra valet tycktes anty
da, så bör detta flertal förena sig
utan afseende på parti och välja si
na egna lagstiftare. Låt dem kon
centrera alla sina krafter omkring
denna punkt, så skola de med viss
het segra, men söka de famna öfver
allt, så lida de nederlag.
.* -v.
Den store nykterhetstalaren John
G. Woolley är stadd på en föreläs
ningsresa gendm Illinois under sta
tens Christian Endeavor Temperance.
Departments öfverinseende. Han upp
trädde söndagsqväll den 3 och tis
dagsqväll den 5 dennes i Evanston
och måndagen den 4 vid en pastoral
konferens i Chicago samt iOak Park
på qvällen samma 'dag. Han kom
mer att fortsätta hela denna månad
på olika platséf i notra Illinois, och
det synes som intresset för nykter
hetssaken skulle blifva rätt lifligt
och varmt. I] sit.t antagningsbref
skrifver han bland annat: "Om
denna föreläsningsresa bland eder
och i edert namn skulle realisera en
ansenlig summa penningar—hvilket
Gud gifve att den måtte göra så
vill jag att I skolen veta att alltsam
mans med undantag^af ett tarfligt
uppehälle för mig sjelf och de mina,
skall oförminskadt tillfalla Rest Is
land missionen. Jag är så glad öf
ver denna underbara kampanj som
mina vänner anordnat i Illinois, ty
det var genom Illinois' krogar som
mitt förstånds ljus utsläcktes, och i
dess jord mina föräldrars ögon lyck
tes i sorg.*
Från världsutställningen.
I
De särskilda staternas byggnader och
utställningar.
fPorta. fr. föreg. nr.)
Kentuckys byggnad, som hvad sti
len angår liknar en förmögen plan
tageegares "residence", är 95 fot
lång och 75 fot bred. På gården
utanför hufvudingången står en sta
ty af banbrytaren Daniel Boone och
i rotundan i byggnadens inre en an
nan staty af statsmannen H. Clay.
Vid sidan af den stora mottagnings
salen finnes flera större och mindre
rum förmak, rökrum, matsal, post
kontor m. m. I den öfrä våningen
finnes bland utstälda föremål gueril
lahöfdingen Morgans sadel och an
dra rebellreliker samt porträtter af
framstående i staten födda män, af
hvilka många togo en verksam del
kampen mot Förenta Staterna under
det sista inbördeskriget.
Louisianas byggnad, utanför hvil
ken stå höga träd, från hvars grenar
lång och grå "Louisianamossa ned
hänger i stora festoner, är uppförd i
ungefär samma stil som Kentuckys
byggnad. På nedra botten finnes
en stor sal, som prydes med por
trätter af statens guvernörer från
den spansk-franska tiden till våra
dagar. Vid väggarne stå rikt sni
dade möbler, ett segerbyte från
Mexico, som vanligen förvaras
seet
1
1
mu­
statens, hufvudstad Baton
Rouge. Bland här utstälda produk
ter må nämnas prof ver å bomull, soc
kerrör och ris. I den öfre våningen
finnes ett litet tafvelgalleri, som
bland annat inrymmer stora por
trätter af en katolsk prelat och af
fru J. V. Dahlgren. SI ett af bygg
nadens 8 rum är en "akadisk" ut
ställning af hemmaväfda tyger,
knypplade spetsar m. m. från den
gamla franska kolonien i Bayon
Teche county. I ett annat rum fins
en dyrbar samling gammalt silfver
och porslin, "reliker" från den fran
ska tiden, gamla klosterarbeten med
mera.
Maines byggnad upptager en ått
kantig yta med 65 fots diameter. Den
första våningen är uppförd af granit
från olika stenbrott i staten. Den
andra våningen prydes med fyra öf
ver den nedra våningen uppskjutan
de torn ("bays"), mellan hvilka hö
jer sig den åttkantiga domen till om
80 fot från marken. Det inre af
byggnaden utgöres af ett stort mot
tagningsrum å nedra botten. Det
inre af byggnaden utgöres af ett
stort mottagningsrum å nedra bot
ten. Väggarne härstädes prydas af
J. G. Blaines och T. Roeds porträt
ter samt af andra oljefärgstaflor med
motiv från natursköna nejder i sta
ten. Den öfra våningen innehåller
embetsrum, förmak m. m.
Marylands byggnad, uppförd i ko
rintisk stil, är 3 våningar hög, 142
fot lång och 74 fot bred. Hufvudin
gången leder till en mottagningssal,
som är 40 fot lång och 38 fot bred.
Till venster härom är en utställ
ningssal, i hvilken finnes en mängd
till hummer- och ostronfiskét höran
de redskap och föremål. En stor
tafla, föreställande räddningen af de
i sjönöd stadda skandinaviska emi
granterna å ångaren "Danmark"
1889, ådrager sig uppmärksamhet af
de flesta, som besöka denna del af
byggnaden. Till höger om mottag
ningssalen är i särskilda rum ut
ställning af fruntimmersarbeten,
möbler 100 a 200 år gamla, tecknin
gar af John Hopkins university samt
af andra statens märkliga bygg
nader.
Massachusetts byggnad är en kopia
af John Hancocks "residence", som
i forna dagar stod å Beacon Hill i
Boston. Det är en af staket omgif
ven tre våningar hög byggning,
utanför hvilken en 85 fot hög "li
berty-pole" blifvit upprest. Sedan
man stigit upp för två stentrappor
och kommit in genom "förstugudör
ren". har man framför sig en större
"förstuga", i hvilken en trappa le
der till den öfra våningen. Till hö
ger har man ett större mottagnings
rum, möbleradt i gammal puritansk
kolonialstil, till venster två förmak,
hvilkas väggar prydas med porträt
ter af "pilgrimsfäder", puritaner, en
del med tilltalande, en annan del
med bistra, hårda, ofördragsamma
anletsdrag. Huru måuga historiska
minnen vakna icke till lif i dessa
förmak? Ett historiskt sällskap har
utstält en värderik samling af före
mål från puritanernas nybyggaretid:
vapen, med hvilka "det utkorade
egendomsfolket" kämpade med "is
maliterna", landets urinvånare, ma
tt uskripter från Salem, hvilka möjli
gen innehålla ransakningsprotokol
len från "hexeri-processen" 1692,
"Pine Tree Shillings" och andra
mynt, preglade af koloniens mynt
mästare, som om "sabbaten" höll
långa böner och stränga katekesför
hör med sina underlydande, men om
arbetsdagarne undansnillade från
kolonien så mycket silfver, att han
snart blef en af koloniens rikaste
män, ehuru han icke fick af sin rike
dom skörda någon välsignelse. Med
hvarje nytt föremål, som man ser i
denna samling, uppdyker ett nytt
historiskt minne från flydda dagar.
Och då man bland de bistra purita
nernas porträtter ser porträtter af
sådana man som Jonathan Edward,
N. Hawthorne, S. E. Peabody^Wen
dell Phillips, W. E. Channing, C.
Sumner, J. Russell Lowell m. fl. er
inras man om mer än ett vackert och
ärorikt blad i vårt laads liter&tur
och kulturhistoria..
Michigans byggnad är 144 fot lång
och 104 fot bred, tre våningar hög
samt försedd med ett i midten an
bragt torn, som är 131 fot högt. In
gången leder till en 62 fot bred mot
tagningssal, som sträcker sig genom
hela byggnaden. Vid sidorna af
denna sal ligga rum, som blifvit in
redda af olika städer inom statens
gränser. Till venster ligger Sagi
naws rum, till höger Grand Rapids,
båda omsorgsfullt inredda och mö
blerade. I den stora mottagnings
salen och i trappuppgången till öfra
våningen hänga porträtter af W. A.
Burt, H. B. Brown och gen. Buster
samt en större oljefärgs
tafla:" Abra
ham Lincoln visar Sojurner Truth
den bibel, som han till skänks erhål
lit af de färgade i Baltimore den 29
okt. 1864". I den öfra våningen har
Michigans universitet en stor ut
ställning af uppstoppade djur, her
barier, kartor af olikfärgade träslag
m. m. En vacker orgel upplyst af
500 elektriska glödlampor ådrager
sig allmän uppmärksamhet. I ett
för tidningspressen afsedt rum fin
ner man exemplar af alla i staten
publicerade tidningar och tidskrif
ter. Michigans utställning af olika
frukter, salt och mineralier, de sena
re bearbetade till broscher, knappar
o. d., förtjenar att tagas i betrak^
tände. Bland öfriga anmärknings
värda föremål må till sist nämnas
ett på björknäfver tryckt poem:
"The Red Man's Rebuke", författadt
af pottawatom lindian ernås höfding,
som i detsamma talar till "blckan
sigtena" sanningens osminkade
språk.
Minnesotas byggnad, som är upp
förd i italiensk renaisansstil, är 90
fot lång och 80 fot bred samt 40 fot
hög. Den är utvändigt klädd med
stuck (staff) samt liknar för öfrigt
till utseendet de förmögne Minneso
taboarnes i smakfull stil uppförda
boningshus. Vid ingången står en
staty af "Hiawatha och Minnehaha",
såsom en illustration till Longfellows
ord:
"Over wide and rushing rivers
In his arms he bore the maiden."
Statyn är den norske bildhugga
ren J. Fjeldes verk och medlen till
densamma hafva samlats af skolbar
nen inom staten. Inom dörren står
en vacker vattenfontän af sten från
Mankato, från hr J. Masbeys sten
huggeri derstädes. Till höger om
denna fontän finnes i glasburkar och
lädeskärfvar profver på den bördiga
statens olika sädesslag, bland hvil
ka hvetet intager ett synnerligen
framstående rum. Statens normal
skolor hafva nära derintill en välord
nad utställning af föremål tillhöran
de statens flora och fauna, öfver
hvilken Utställning "hänger en "väl
utförd tafla af St. Paul. Nära trapp
uppgången till den öfra våningen
hafva de tyske "nybyggarne" i New
Ulm utstält en samling "fornmin
nen", gamla tyska biblar, gammalt
porslin, gamla spetsar o. d. Till
venster om fontänen har man en
stor utställning af indiandrägter
och vapen samt indianarbeten från
industriskolan i Morris och från in
dianskolorna i Pipe Stone City.
Här finnes också en stor och väl ut
förd reliefkarta af den framåtskri
dande staden Duluth med dess väl
diga "Lake front". Denna karta är
25 fot lång och 23 fot bred. I när
heten finnes en samling uppstoppa
de elgar, hjortar, björnar, vargar
och andra fyrfota djur. På väggen
nära denna samling hänger en stor
oljefärgstafla: "Sioux indianernas
anfall å New Ulm", under det indian
krig, i hvilket så många äfven af vå
ra landsmän förlorade lif vet. öfver
trappuppgången, som är prydd med
vyer af Mankato och Rochester, hän
ger en af tre hjorthufvuden förfärdi
gad ljuskrona med en mängd elek
triska glödlampor. Väggarne i den
stora salen i den andra våningen äro
betäckta med stora fotografier af St.
Paul, Minneapolis, Albert Lea, St.
Croix-fioden, White Bear Lake, St.
Anthony fallen, Harriet-sjön, Madi
son-sjön, Fort Snelling, Minnehaha,
St. Peters hospital m. m. Å frisen
i den första och i den andra våningen
läses namnen på de förnämsta stä
derna i staten. Nära den omnämda
med fotografier prydda salen ligga
flera mindre, väl möblerade rum, för
mak, skrifrumj rökrum o. s. v. I
Minnesotas byggnad utdelas gratis
en noggraun beskrifning öfver sta
ten, ett arbete, som i typografiskt
afseende är bland de vackraste i sitt
slag.
Missouris byggnad, som är uppförd
i spansk renaisansstil, är 110 fot
lång, 60 fot hög samt prydd med ett
torn eller d*me 140 fot hög. Den är
delad i flera utställningssalar, mot
tagningsrum, förmak, rökrum o. s.
v. I den nedra våningen är ett s. k.
mineralrum", hvars väggar äro de
korerade med bly och zink från sta
tens grufvor. I den öfre våningen
finnes en stor sal (auditorium), som
blifvit smakfullt möblerad af damer
na i Sedalia, en stad i Missouri, hvil
ken anlades af en rik amerikan G.
R. Smith och erhöll namn efter en
af hans döttrar, som nu är en fram
stående medlem i statens "Board of
Lady Managers". "G. Smiths
College" för färgade ynglingar, hvil
ken läroanstalt snart kommer att
börja sin verksamhet i nåmda stad,
är en vacker och varaktig minnes
vård. som den omnåmde mannen i
lifstiden rest sig. Den stora läro
verksbyggnaden har säkert kostat
betydliga summor och betryggandet
af läroverkets ekonomiska ställnina
icke mindre. Da nära den stora sa
len i Missouris byggnad liggande
förmaken och mottagningsrummen
äro möblerad^ jlgt ena praktfullare
än det andra af olika städer iuoo)
staten.
Montanas byggnad, som är upp
förd i romersk stil,är en våning hög,
113 fot lång och 62 fot bred. Den är
uppförd af trä, jern, glas och stuck.
På båda sidor om hufvudingången
äro med romerska pilastrar prydda
flygelbyggnader, hvilka utgöra delar
af det hela. Hufvudingången genom
ett stort romerskt hvalf är 28 fot
bred och 16 fot hög. På båda sidor
om hvalfvet ses statens vapen samt
årtal med romerska siffror af rent
guld. öfver hvalfvet läses ordet
"Montana" och öfver denna inskrift
står en piedestal, som föreställer en
bergspets, en nio fot hög hjort. Det
inre af byggnaden utgöres af en stor
mottagningssal, prydd med olje
färgstaflor, af hvilka en föreställer
det 220 fot höga och 800 fot breda
Shoshone-fallet i Idaho. Utom det
oranämda med en 38 fot hög glasku
pol täckta mottagningsrummet in
rymmer byggnaden en stor bankett
sal, förmak, tidningsrum m. m.
(Forts.)''
Nu är det åter lif på "College Hill",
som man så betecknande nämt skol
kullen. Do lifliga, glade ungdomar
ne äro åter här och-vi helsa dem
hjärtligt välkomna. Rätt många nya
hafva kommit de gamla pålitliga
collegeklasserna äro nästan fulltali
ga. Antalet inskrifna är i dag (fre
dag) 106, förr än dessa rader läsas,
torde vi ej vara långt ifrån 150 talet.
Detta är ju ej så illa, då man betän
ker de hårda tiderna. Flera kunna
trots bästa vilja ej återvända alls i
år, ännu flera måste ännu några vec
kor stanna ute för att ytterligare
förstärka kassan, Alla lärarne med
undantag af den senast kallade Dr.
J. D. Spaeth äro på sin post. De
gripa med frimodighet sig verket an
efter sommarhvilan. Vi känna oss
tacksamma till Gud, som skonat vår
lilla lärarekrets både från sjukdom
och dödsfall. Vi deltaga både med
Bethany och den efterlemnade ma
kan samt de små barnen öfver prof.
V. Lunds förtidiga bortgång. Vår
tidmätare håller inte alltid jämna
skridt med Guds. Ett egendomligt
förhållande synes det vara, att vid
detla läroverk hafva de bortgångna
med ett par undantag varit musik
lärare. Sedan 1884 hafva följande
musiklärare dött: hr. P. J. Johnson,
prof. K. Westerberg, mrs. T. C.
Jones, prof. Thore Norman och past.
M. E. Carlson. Endast fru T.
4
:C,
Jones dog under skoltiden, de andra
dogo under ferierna. De tvenne om
nämda undantagen äro skolans för
ste rektor, pastorn och professorn J.
P. Nyquist samt prof. P. T. Lind
holm. Den förre dog på Augustana
hospital i Chicago, 111., och den an
dre i McPherson, Kansas. Fru Lind
holm har i dagarna slagit sig ned här'
i staden för att göra sig
gagn af sko
lan. Vi minnas ännu med tacksam
het prof. Lindholms arbete härstä
des.
Härom dagen öfverraskades her
skåpet Youngquists med en välska
pad dotter. G. A. C. gratulerar.
Dr. J. D. Spaeth, hvilken vid sty
relsens sista möte, kallades till lära
re i engelska språket och literaturen
har ännu ej hunnit svara. Han lem
nade nämligen Europa den 6:te sept.
och kallelse utfärdades den 7. Hän
väntas hit sista veckan i september.
Vi känna oss litet missräknade att
engelskan skall sakna representant
så länge, men hvem kan hjälpa't.
Styrelsen gjorde allt den kunde att
få passande man i tid, men det lyc
kades icke. Genom ingånget bref
från Dr. Spaeth i Philadelphia hafy»
vi all anledning att antaga, att den
kallade antager styrelsens kallelse.
"Gustaviana" kan snart motses
åter igen. Lycka till i tidningsra
den!
Konservatoriekören kommer att
organiseras så fort röstresurserna
blifva tillräckliga. Vi hoppas att
denna kommer att gifva lif och
smak åt vokalmusikens studium.
Så småningom inkomma svar från
pastorerna på våra cirkulär. Så
långt har resultatet varit uppmun
trande. Hoppas blott, att alla sva
ra samt enligt vår ödmjuka begäran
rekommendera vår skola till våra
församlingsmedlemmar. Hvarföre
gå till främmande läroverk och der
nedlägga våra med möda hopspara
de penningar för att rikta dem, då
vi hafva en egen skola, som hvarken
behöfver skämmas för sitt namn, si
na anor, sin lärarekår, sin student
kår, sina studiekurser, sin disciplin
eller sin verksamhet hittilldags?
En sak är glädjande nemligen,det
nästan enstämmiga erkännande som
vårt läroverk får af dem son: gradu
erat här, sedan de sett sig om på
andra ställen. Litet egenkär får
man ju vara, bara man iiite skadar
sin nästa dermed?
Skolan har haft besök utom af
styrelsemedlemmarna, af pastor P.
A. Pihlgren från Fish Dake, herr
Crantz från Zions, Goodhue, hr. Ro
sén från St. Paul, m. fl. hvilka gjort
sällskap med sina barn för att se
att dessa blifva väl inqvarterade.
Tack för besöket. Kommen igen.
Hinna vi ej mer, så hinna vi trycka
er hand. Detta har ock sin bety
delse, 4* handen för tala bjertats
språk.