Skaffaren., February 14, 1894, Image 2

About Skaffaren. (St. Paul, Minn. ;) 1885-1895

Image provided by: Minnesota Historical Society; Saint Paul, MN

                
S K A A E N O N S A E N E N 1 4 E U A I 1 8 9 4
204 E. 7th St*, St. Paul, Minn.
Manufacturers •. CANTON» ILLINOIS.
AWARDS
TWO MEDAL!
and ono Diploma for Beaulv.
'"renicth and Chcaunru.Ov'n
50,000 of these vehicles have
been Bold direct to the people.
Send at once for owr complete
rcatalogue (D) of every kind of
*,irr wWyJtedi harne«*,alsobook
of testimonials, thev are free
ALLIANCE CARRIAGE CO., CINCINNATI, oi
CARTER MEDICINE CO.. New York.
German- English and English-
Lutheran Augustana Book Concern,
ROCK ISLAND,
ILLINOIS.
Filial: 187 E. 7th Btr.,
St. Paul, Minn.
var Combination Iteam \n\n u
IpkaD osEt figmmet,
Eli sön
Det'var söndagen Séptuagesimfc,
jag .fick tillbringa i sv. ev. luth. Im
manuelsförsaralingen i Omaha. Jag
hade aldrig haft tillfälle
församlitjggrt förr. Hon
en främlmg iör tfr!g och
främling för henae.» Ben församliji*:
gen skall, wö Herren blifvfcr
mitt nya arbetsfält. Det var ju icko'
underligt, att hon betraktade mig
med skarpa ögon, och äfven jag sök
te å min sida se och höra så mycket
jäg förmådde. Hvadkänsla och tan
ke församlingen fick, kan jag icke
säga, ty det har aldrig fallit mig in
att fråga, huruvida man tycker om
mig eller ej. Jag kan icke nu göra
mig reda för mina egna känslor g^nt
•mot församlingen. Egendomligt
kändes det emellertid att krypa upp
pä den åtta- eller niokantiga pre
dikstolen och hafv$" en liten brin
nande gaskrona qfver hufvudet,fast
Un det var midt på dagen. Den sto
ra, fina gaskronan midt i kyrkan var
äfven påtänd, ty tlagén var något
mulen och kyrkans fönsterglas nå
got för mörkt. Alltså der på pre
dikstolen stod jag, och församlingen
satt så tyst och stilla, att man kun
de icke höra ett ljud. En hastig
blick öfver de församlade sade mig,
"itt de voro komne för att höra på.
^ke mindre än 3 prester voro när
varande. -Pastor Fogelström med
sin familj och sina många diakonis
sor pastor Freden hade för dagen
lemuat sin flock i Fremont, Iowa
och kommit till Omaha. Också han
hade nog lust att höra och se huru
hans. efterträdare skulle bete sig.
Pastor Svanbom, som för närvaran
de betjenar församlingen, satt der
ock med sina pröfvande blickar.
Några andra personer, bekanta från
mina första dagar på Amerikas jord,
voro äfven der, ty de äro bosatte i
staden och medlemmar af församlin
gen.
Att se på hvarandra ör nog icke
mycken uppbyggelse i ämne i en
antfau vcrld skall det visst blifva
dejt, ty der skola vi varda Kristi
förklarade bild lika och nog blir
det en uppbygglig syn att se den
ene arme syndaren efter den andra,
som vi känt här nere, lysa som so
len i-Fadrens rike. Här hafva vi in
tet annat till uppbyggelse än ordet,
bönen och sången. Gud vare tack,
att dessa äro osvikliga ting, hvari
genom en arm syndare kan få ge
menskap med Gud, förlåtelse för
synden och en riklig ingång i vår
Herres Jesu Kristi eviga rike.
Te*ten för dagen var Luce 17: 7—
10. Ma ingen stöta Sig på, om jag
här gör ett sammandrag af min för*
predikan I OmafiiST
Texténs heliga innehåll tyckte
jag bäst kunde sammanfattas i de
orden:
cHerren och hans tjenare.
Den mig tjenar, to
nom skall min
Fader ära.
Att Herren har ett synligt arbete
i denna verlden, ett arbete, hvartill
han begagnar många tjenare och
tjenarinnor, kan icke nekas. Han
"har ock ett osynligt arbete, hvilket
han sjelf genom sin nåd och sin an
de utför i menniskors hjertan, ett
arbete, hvaraf vi endast kunna se
följderna och frukterna, men icke
sjelfva gerningen. Gud vare tack
för hvarje ord, som gått af hans
mun, också för det. Min Fader ver
kar intill uu, jag verkar ock. O,
hvilket arbete den helige, treenige
Guden har inojn.clet.. synliga pch det
osynliga området.
Frukten af detta arbete skall blif
va en evig härlighet. "V
Det är icke än uppenbart, hvad vi
varda skola. Detta säger jo ut
tryckligen, att ett arbete i det för
dolda pågår och att detta äunu icke
är uppenbart—men att dot en gång
shall bli/ca synligt—och dä skola vi
varda honom lika* ty vi få se honom
såsom han är.
Det bör vara uppenbart för oss
alla, att Herren, som satt det till
sitt mål att föra inånga barn till här
lighet, behöfver många tjenare. I den
na texten talar han åtmiustone om
en.
Det allra första vi märka är, att
Herren har förtroende för tjenaren
Sjelf stannar han, stisom det tyckes,
hemma, men skickar tjenaren än hit
och än dit för att utföra sin Herres
verk. Detta tyder på, att Herren
och tjenaren hafva stått i en sådan
ställning till hvarandra en längre
tid, att.det uppstått ett ömsesidigt
förtroende. Påminnom oss 1
ärjun
garnes ställning till Herren Jfcsus. I
flera år hafva de statt i ett »ära för
hållande till honom. Ett orubbligt
förtroende har uppstått. Herren
Jesus går hem till Fadershuset, men
lemnar dem qvar på arbetsfältet.
JSeiren har omtalat arbetet för dem.
Han har visat dem, huru det skall gå
till, huru det shall utföras. Nu äro
de så pass mogna, och han har det
förtroendet för dem, att do icke
éko\o, förderfva arbetet utan att de
skola utföra det*~p,(jh detta ända till
verldens ända.
Det andra är, att arbetet iche är
han*' utan Herrens^ Tjenaren har
ingett egen teg* att plöja och ingen
egen hjord att vakta. Det finnes no^
tyvärr sådanit tjenare, som förskaffa
sig^o^t^r oefc plöja dera efter
egen smak pch skaffa,sig egnahjordar,
kvllkä aevaktä till tin egenfordel,men
I1 .r, t'**
denna texten talar icke om en sådan
tjenare.
Denne tjenaren flkr ^tCke^elfö^ *h
dubbelsinnad och dfybl&lhjertäd .varel
se, som sköter .•»*&. Herre&och
sitt eget på samma gång. Han an
vänder verkligen alla sina hrafter
och all siti tid i sin kallelses arbete
och synes icke ens hafva en tanke
på slöjegen•beqyämlighet.
Hvtd är då arbetet? Gå vid plo
'gen, vakta boskapen och inne i huset
"reda Ull naitvai-cTén.,.
lZ.^
V
Det råder en gauska' ^tpr skiload
mellan dessa saker. Det första är
ju den lif- och känslolösa jorden,
hvilken tjenaren genom plogens till
hjelp skall vända upp och ned.
Det är ett arbete ute i alla slags
väder och mycken ojemnhet. Icke
heller är jordmonen lika. En del är
mjuk och ganska medgörlig, en an
nan är hård och mycket svår att
handtera.
Arbetet på den känslolösa åkern
kan vara oss en lefvande bild af tje
narens arbete med samlandet af me
del till uppbyggandet af kyrkor,
skolhus, barnhem, sjukhus. Hvem
vet icke, att han då måste vara ute i
alla slags väder och bland de menni
skor, till hyilka hau vänder sig, mö
ter han ständiga ojemnheter. Det
är godt att veta, att äfven detta är
Herrens arbete—icke tjenarens. Då
vallen kommer, och han hinner
hem, huru trött, modfäld och för
krossad till hela éfti varelse känner
han sig icke?
Men hvila och vederqvickélse fin
nes icke ännu för honom, ty der inne
i hemmet är mycket att uträtta in
nan han får en stund för sig sjelf.
Eller det gäller en annan dag att
vakta boskapen. Den är icke lif
och känslolös den har många och
ständiga behof, och är derjemte ut
satt för ulfvar och många faror.
Hvilken lefvande bild är icke det
ta af församlingen. Tjenaren är ute
med hjorden hela dagen. Söker att
gifva fåren och lammen den bästa
föda. Men emedan Herren säger
boshapen, så veta vi, att .deri äro in
neslutna andra än får. På andra
ställen talar Herren om bockar och
getter. Äfven de behöfva vård, ehu
ru deras art och sinne-skiljer sig-be
tydligt från fåren.
Utom det allvarliga arbetet att fö
da och vattna de lefvande varelserna
gäller det ock att hålla hjorden till
sammans och huru svårt är iche det
En del vilja äta och dricka hvad som
helst—till och med farliga saker och
mena att tjenaren har ingenting att
göra dermed. Men Herren har ju
satt honom att vakta hjorden. Har
hau då ingenting med dess mat och
dryck att göra?
Om det verkligen vore Så att. tje
naren derméd ingenting har att
fföröf befrfa honörn då ifrfln detta
vaktande, lös honom då ifrån detta
nästan förskräckliga ansvar, så få
vi snart se, huru det går med fåren.
Ulfvar gå. också efter fåren och
vakta på dem, men Herren har icke
satt dem dertill. Vid första tillfälle
äro de genast framme för att rifva
sönder, slagta och förgöra. Det fin
nes många sådaua ulfvar i olika ut
styrsel, riktiga vilddjur, som med
hånets och fritunkeriets gifttänder
söndersarga den arma hjorden der
äro andra, som erbjuda sig att vakta
dem många gånger bättre än den
der tjenaren, som dook Herren har
satt att vakta, förmår att göra. Man
sjunger för dem, man för dem,
talar om det som är roligt för dem,
och detta skall ju vara mycket bätt
re än det der ständiga och enformi
ga vaktandet, tjenaren häller på
med. Lät dessa blott hälla pä en
tid, så få vi nog erfara, hvad det
blifvit af fåren. Ulfvarne hafva bort
ryckt och förskingrat dem.
Qvällen kommer och tjenaren gar
hem. Ja, det är väl att det blir
qväll äfven för tjenaren, Huru käu
nor han sig? Trött och eländig. Ja,
så eländig, att han är nästan färdig
att lemna både hjorden och sig sjelf.
Men ännu för han ingen hvila. En
andakts- eller bönestund skall hållas,
eller der är en, som är mycket illa
sjuk och vill ändtligen se honom, ty
det är inte troligt, att den personen
lefver till morgonen. Det lider fram
åt midnatt och nu ljuda Herrens
ord: "Nu sedan.du tjenat och passat
på mig, så ät du nu pch drick".
Nu ljuder det hos tjenaren: Herre,
är det verkligen dig jag tjenat under
all donna äugslan, strid, möda och
sorg? Och Herren hviskar i hans
iure: Ja, det är det, det är verkligeu
mig, du har tjenat.
Om verlden hatar dig,' hvad mer,
Blott Herren dig sitt bifall ger.
Herren Jesus sade en gång: det är
min mat, att jag gör hans vilja, som
har sändt mig.
Af samma mat får tjenaren veder
vicka sig. Guds nåd, Guds härlek,
Gud* frid, Guds välbehag.
Dén sista qvällen i tjenarens lif
kommer också. Af texten märka vi
också, att Herren icke befaller tjena
ren lemna huset, sedan han fullgjort
alla sin Herres befallningar. Han
får stanna i sin Herres hus och up
penbarligen hvila sig, der hans Her
re bor. Detta hus och hem kallas:
Hans Herres glädje. Du gode och
trogne tjenare, i eu ringa ting har
du varit trogen, gå iu i din Herres
glädje.
I detta obeskrifligt sköna hétn, i
Fadrens hus, behöfvér tjenrirerl icke
vara länge innan han glömt hela Vlen
långa tjenstetiden med alla dess sor
ger, lidanden och vedermödor. Han
hade ondt medan han lefde, Hien nu
har han hugnad.
Hvad under, om jag längtar hem
Till dig, Guds helga stad, ... _.
Der jag en gång får hvila ut,.
Fullkomligt fri och glad.
Der ingen gråt skäll vara mer,.
Öch ingen värk som här
Och intet mörker, ingen natt^ ,.
*Ty Lammet solen är. '-%, "l
... \PA. ,»*«i
På eftermiddagen samlades, sön
dagsskolan. Jag mins icke äwu
många klasser den var indelad uti.
Den leddes af en af diakonerna.
Sångkören hade^ sittplats omkring
den lilla orgeln, som stod på venstra
sidan om altaret klasserna voro
spridda öfver hela kyrkan, undanta
gandes läktaren. Det var ju en
ganska uppbygglig syn. Jag vill
minnas det var en 10 eller 12 bibel
klasser, hvilka leddes af diakonerna
och en del af trustierna. Det glad
de mig synnerligen att hela sångkö
ren utgjorde en bibelklass. Barnen
utgjorde något mer än hälften af
söndags-skolan. Superintendenten
nödgade mig att träda fram och säga
några ord till hela skaran. Jag bad
dem hålla på och flitigt, såsom folket
i Berea, ransaka skrifterna ty de äro
de, som befästa oss i tron och i etV
sant kristligt lefverne.
Kl. 7 på qvällen hölls ett bönemöte
i kyrkans "basement", der många
både yngre och äldre personer stodo
upp och bådo. Kl. 8 o. m. hölls den
vanliga aftongudstjensten. Äfven
vid det tillfället måste jag predika.
Antalet åhörare var ungefär lika
stort på qvällen som på morgonen.
Sångkören sjöng äfven vid qvälls
gudstjensten flera sånger. Kören
är rätt stor och eger inom- sig flera
utmärkta röster. Det hela gjorde
på mig ett ganska godt intryck. Det
föreföll mig som om helaförsamlingen
hade intresse i sig sjelf och hade det
till sin föresats att hjelpas åt på alla
områden. Gud läte sin välsignelse
hvila öfver edert verk pch edert ar
bete i kärleken.
Staden Omaha säges ega en 150
tusen inbyggare, har många stora
och dyrbara byggnader, som vittna
om,att deuna tidens vise tro på dess
framtid. Pastor Fogelström är hän
förd öfver Omaha, han sade mig, att
om 8 a 10 år, sä är Omaha dubbelt
så stor som den är nu. Rätt många
af våra landsmän drifva egna affä
rer några af dem äro sysselsatta
med nyttiga uppfinningar, hvilka,då
de komma i bruk, skola underlätta
arbetet på många områden.
Hurudan den kyrkliga och sociala
ställningen är i staden, kan jag icke
tala om, ty mitt besök var allt för
kort, att ingen tid fans för att stu
dera mig iu något djupare i det
hela.
Härmed vilt jag sända en hjertlig
och tacksam helsning till mitt värd
folk, Helins, samt de gamle vänner
na Elmgrehs.
Gud välsigne hela församlingen.
P. tT, Swärd.
Utdrag af kyrkoråds-rapport
och årsstämmo-protokoll i
Litchfields & Beckvilles
församlingar, Minn.
Älskade församlingar!
Ett år är genom Herreds påd till
ända och både såsom enskilde och
som församling ha vi mycket att
tacka Herren för. Det gångna året
har genom vår Guds barmhertighet
varit ett stilla och fridfullt år. Det
har varit ett såningens, och som vi
tro äfven ett det sakta växandets år.
Gud har låtit oss ha Ordet och Sa
kramenten ibland oss. Detta är vis
serligen en stor förmån med välsig
nelse för både tid och evighet. Att
få ha dessa skatter genom Gud och
Hans församling ibland oss tillför
säkrar oss härliga rättigheter, men
ock heliga förpligtelser.
De heliga rättigheterna ärobatna»
skap hos Gud genom Kristus, sjä
larnes herde och biskop, som genom
tron gifver syndernas förlåtelse, lif
och salighet åt ångerfulle och bot
färdige syndare. Väl vore det om
våra i Litchfields och Beckvilles om
nejd i tusental bosatte landsmän
vaknade upp för att tillförsäkra sig
det heliga och ovanskliga arf, hvar
till de genom den heliga Döpelsen
blefvo berättigade arfvingar. De
fleste äro ju födda och döpta, samt
fostrade och lärda inom fäderneslan
dets lutherska kyrka. Att såsom
flertalet af våra landsmän här och i
allmänhet i Amerika ställa sig utom
Guds gemenskap är ju att utstänga
sig sjelf från do härligaste och hög
sta uådesförmåner, som endast ge
nom do heliga nådemedlen gifvas.
Det är ej tid att stå fåfäuge. Tiden
ilar. Snart äro vi ej mer.på jorden.
Köppm derföre tiden!
Att på afstand grauslcando och
klandrande gifva akt på kyrkofol
kets brister uppbygger lika litet
Guds rike, som det uppbygger de
klandrande sjelfva. Det är vida
svårare men nyttigare och välsignel
sebringande att vara med och bära
dagens tunga och hetta, öfvande sig
i sjelfförsakelso och käriekeus läng
mojdlghet med afseende på nästan.
1^»-, 13:. 4-7.
Vår heliga och oafvisliga förplig
telM Är det att i sann tro för egen
de^qtit)^gna oss, med trohet vårda
ocVr outsider åt efterkommande öf
verfesttna den heliga bekännelses arf,
för bv41ket våra fäder blödtoch dött,
och hvilket vi, lutherske kristne,
genom dem nu få åtnjuta, Här for­
i
dras trohe,t. Ätt blptt säga sig vara
med drager omsider dubbelhetens
rättvisa lön. Att käga sig tro Utah
att bevisa sin tro med sina gernin
gar är att tro sig få välsignelse, under
det man ådrager Sig förbannelse sin
otro och obotfärdighet till straff.
Trpheten består i étt vaket af Guds
Änds ,g.enom Ordet upplyst samve
tev, sopa, är trpget,Guds ord och be-
kännaJsen och dermed äfven troget
sig sjelft. I sann kristlig tro, Jesu
nama« bekännande och ett kristligt
lefverne ådagalägges denna trohet
inför både Gud och menniskor. Nåde
löneu, segerkransen, blir de trognas
efterkamp och strid, när dagsarbe
tets möda lyktat.
Församlingaraes, gudstjenster ha
hållits turvis på f. m. och e, m. hvar
je söndag. Veckoguf^stjenster haf
va hållits under jultrelgen och pas
sionstiden. De fy ra ^årliga bönda
garne ha jemte de öfriga stora hög
tidsdagarne sarf/t taö^sägelsedagen
iakttagits enligt vedertagen sed.
Vid missionsmötet dqn 23 mars höll
Pacific-distriktej^s ordförande, past.
Almén, jubelfesttal tijj minne af Up
sala mötes beslutj 1593. En liknan
da högtidlighets,,!hölla reformations
dagen i Beck vill©: oefrGustaf Adolfs
dagen i Litchfield, "hvarvid en af
Strerignäs-bisko$en TT. L. Ullman
särskildt utarbetad liturgisk guds
tjenstorduing följdes. Vid högmes
sogudstjensterna i Litchfield och bå
de f. m, och e. m.5i Beckville har vår
kyrkas öfiigagudstjenstordning utan
några godtyckliga afkortningår eller
tillägg oförändrad iakttagits. Vid
aftonsången i Litchfield har hand
bokens förslag till aftonsåugstjenst
tegaonats.
Denna högtidligt enkla
liturgiska ordning gör aftonsångs
tjensteu något rikare och utjemnar
den annars stora skilnaden mellan
högmessan och nämnda tjenst.
Gudstjensterna ha varit välbesök
ta och stillhet, värdighet och ord
ning ha kännetecknat dem alla. I
detta sammanhang gifves ungdomen
med nöje det omdömet, att den här
ej som mångenstädes genom störan
de uppti*äden drager vårt svenska,
kristna namn i smutseu. Heder åt
den ungdom, som har större aktning
'för sig sjelf, sitt folk och sin kyrka
än att äfventyra sin heder genom
lättsinnighet och etoj.
Församlingens allmänna deltagan
de i vexelsåagen, responsorierna,
sjungandet af Amen vid bönerna och
det gemensamma framsägandet af
tron hafva i sin mån väsentligen bi
dragit till att göragudstjensten mer
tilltalande cch jrttrycksfull»
Herrens heliga^ Nattvard har fi
rats varan nan månad offentligen
Samt dessutom 'vid några sjuksän
gar. Herrens bord har varit väl
besökt. Särdeles glädjande har det
Yarit att se föräldrar^e komma med
alla sina konfirmerade barn. Hoppas
att detta goda förhållande får fort
fara och än yttenligarp stärkas ge
nom de katekisationev och kommu
nionförhör, som- hällas hvarje må
nad. i -r.'i
Det heliga Dopet har meddelats åt
20, hvaraf 2 voro vuxna. 11 voro
barn till utom försaöilingen stående
föräldrar. Det är glädjande att kun
na säga det vara en regel inom för
samlingarne, att dopen tidigt för
rättas och att dopförrättningarne
fega rum i kyrkau. Då barnen ge
nom den heliga Döpelsen upptagas
till barnaskap hos Gud och medlem
skap i den kristna församlingen, är
det både önskligt och tillbörligt att
äfven denna intagning sker inför
församlingen, derest ej barnets hel
sa och vinterkylan under den kalla
årstiden träda hindrande emellan.
Å Litchfield församlingens vägnar
må ett hjertligt tack sägas vår ära
de sockenstämmosekreterare herr A.
Liedholm för den prydliga marmor
dopfunt, han förärade församlingen
såsom ett tackoffer Herranom vid
sonen Laurentii födelse. Dopfunten
invigdes högtidligen genom Carl
Laurentius Liedholms döpelse den
23 april 1893. Genom denna friko
stiga gåfva har hr Liedholm ej obe
tydligt bidragit till ofvannämda ön
skemål om dopförrättningarnes hål
lande i kyrkan.
Angående tiden för dopens förrät
tande och fadderskapet må särskildt
för utomståondes skull några önske
mål framhållas. Det är att önska,
der det annai-s Ogörligt är, att den
gamla goda ordningeii på åttonde
dagen iakttages. Vitaå skynda att
gifva de små dopets Välsignelse. Ak
ten kan ock med heligare allvar ut
föras, då ej ett understundom t.o.m.
flerårigt barn med bvarjehanda åt
börder betager dien heliga handlin
gen åtskilligt af dess» högtidlighet.
Såsom faddrar välje man i regel för
samlingsmedlemmar^ eller annars
konfirmerade po^son^p af luthersk
tro och öfvertygelse%„ Fadderskapet
har sin stora betydelse af medansva
righet och borde. me^jStörre urskilj
ning väljas än mången gång sker.
För medansvarighet rygge ingen
tillbaka! Visäga: "så vidt Gudoss
nåd förlänar och oss görligt är."
Känslan tif medansvarighet känner
alltid eu rätt församlingsmedlem.
Denna känsla manar oss till förbön,
ifrigt och uthålligt deltagande i för
samlingsarbetet samt missionsverk
samhet. Gammal god sed är att så
sou) fa,djlrar hafva tjvenne unga,ogif
ta och tvenne äldre' och gifta. Vi
skHlje.gerna se denna sed tillämpad.
Två månaders skola har under
stud, B. Westerlutuls ledniug hållits,
bvardera församliBgeu. Btoder
Westerlund nedlade ett godt arbeto
både i skolän och som predikant un
der min vistelse ifosterlaudet, hvar
för pastor och församlingar känna
sig vara honom tacksamt förbundne.
I sammänhaug härmed vill jag
vänligt tacka församlingarne för
den tjenstledighet, fprsamlingarne
så beredvilligt lemn&de-mig, att det
under sommaren blef mig möjligt
att efter tio års bortovaro få återse
föräldrahemmet.
Söudagsskola har /hållits i
församlingarne. I Litchfield ha 9
lärare undervisat 48 barn. I Beck
ville ha 3 lärare läst med 40 barn.
Bibelklass har ock hållits med när
varande äldre personer och konfir
manderna. 28 nattvardsbarn kon
firmerades pingstdagen, hvaraf 15
komma på Beckville och 13 på Litch
field. I båda församlingarne förbe
redas nu nattvardsbarnen för 2 års
läsning.
För missionssaken ha i Beckville
månatliga församlingsmöten hållits.
I Litchfield hafva de äldre fruntim
ren för samma ändamål samlats en
gång i månaden och de yngre två
gånger månatligen. Vid dessa mö
ten har sund och uppbygglig läsning
förekommit.
Då Herren vill genom sin försam
ling påuyttföda menniskor, vittna
om sanningens rena lära, förmildra
seder och bruk, samt på allt sätt
förädlande inverka på samhället, vil
ja vi uttala vår glädje öfver den se
ger nykterhetssaken vunnit i vår
goda stad. Äro vi vakne förvår
egen, de våras och medmenniskors
välfärd i allmänhet, så kunna vi
väl näppeligen ha mer än en tanke
om dryckenskapens menliga infly
tande. I 9 fall af 10 är denna last
orsak till fattigdom, upplösta äk
tenskap, brott och förtidig död.
Guds församling är en stad på ber
get oöh om dess medlemmar säger
Jesus: "I ären verldens ljus och
jordens salt". Det är derför långt
ifrån hvad det bör vara, då kyrko
folk uuderstundom dess värre ger
materielt och moraliskt uudei'stod
åt krogen genom att vara dess kun
der eller beskyddare genom att rö
sta på krogrörelsens lagliga erkän
nande i '"license^systemet. Men
än otillbörligare är det att under
Stödja den hemliga smygkrogen. He
la rörelsen laglig genom "license"
eller lagen till trots i smyg, är en
tärande kräftskada på samhällskrop
pen. Det är att hoppas att vårt
svenska folk har eftertanke nog att
glädjas åt sedliga och nyttiga refor
mer. Vare ock offentligen vår till
fredsställelse uttalad öfver vårt ära1
de Councils beslut att förbjuda bil
jardspelet å de forna krogarne. Vi
kunna naturligtvis ej~utrota det on
da från en ond verld, der det onda
älskas och försvaras.., Men vi kun
na och böra såsom kristne undan
draga det onda vårt bifall och un
derstöd samt glädjas öfver hvarje se
ger sanningen vinner.
Kyrkorådet vill slutligen påmin
na, att det är hvarje församlings
medlems skyldighet att enligt vår
öf verenskomna ordning efter råd och
lägeuhet bidraga till församlingens
underhåll. Vi klaga ej, ty dertill
förefinne» ej orsak i allmänhet ta
get. Men sådana medlemmar finnas,
som af en eller annan anledning un
derlåta att hjelpa till med försam
lingens utgifter. Den som af fat
tigdom icke kan göra något är na
turligtvis lika välkommeu att njuta
församlingens förmåner som någon
sin den frikostigaste untierstödja
ren i vårt församlingsarbete. Kyr
korådet anser sig dock ha fullt be
fogade skäl att för god ordning och
reda vänta, att hvarje medlem, som
anser sig vara oförmögen att bidra
ga med de utskylder, som annars
honom tillkomma, vänder sig till
kyrkorådets sekreterare med upp
lysuiug härutinnan. Vederbörlig
förminskning eller fullkomlig efter
gift skall då af styrelsen beviljas,
der omständigheterna verkligen
kräfva deV Ordning vilja ju alla
som vilja vara med. Vår vilja visa
vi med våra gerningar. Ingen enda
uteslutes fråu församlingen derför
att han ej kan bidraga. Den dere
mot som lean, men ej vill bidraga
till kyrkans och lärarens underhåll,
förverkar enligt församlingens kon
stitution derigenom sin rätt till
medlemskap i församlingeu.
Församlingen i Litchfield hade vid
årets början 90 kommunikaater och
hela folkmängden 143. Under året
hafva 43 inflyttat och 5 utflyttat. Eu
liar med döden afgått och 3 äro ut
strukne. Hela folkmängden utgör
177, hvaraf 108 äro kommunikanter.
Församlingen i Beckville hade
vid årets början 96 kommunikanter
och hela folkmängden var 197. Un
der året hafva 26 inflyttat och 25 ut
flyttat samt 1 med döden afgått. De
flesta utflyttade, några familjer och
deras barn, samt 6 döpta och 3
konfirmerade från församlingens mis
sionsplats Cosmos, tillhöra nu den
nybildade Salemsförsamlingen i Cos
mos. Hela folkmängden utgör 197,
och kommunikantemas antal är 105.
Kyrkoråden ha haft möten före
hvarje nattvardsgång. I denna kyr
korådsrapport äro åtskilliga ianvis
ningar och önskningar gjorda, att
församlingen och dess vänner bland
utom församlingen sjstefpde klart och
tydligt må förstå^ hVartill pastors,
kyrkoråds, och dermedjfijr^amlingens
sträfvan bör stå.
Till sockenstämmosekreterare val
ues hr Aug,Jöhasou i Beckvilla och
I U,
A. Liedholm i Litchfield. Herrar
C. Beckstrand i Beckville och O.
Ringdäl i Litchfield omvaldes till
diakoher fÖr tre är.* .Herrar A. Leé
olch C. Peterson Valdes till kyrko
värdar for tre år, den förre i Beck
ville och den senare i Litchfield. Sy
uodal- och. konferensombuden -från
Beckville äro hrr J. Tompson ochiL
Wilson samma ombud från Litcb-'
field äro hrr A. Liedholm och Jr
Beckstrand. Såsom söndagsskolfö
reståndare återvaldes hr J. Tonip
son i Beckville och hr Ekblad i
Litchfield. Begge församliugarne
beslöto att hålla hvardera två må
naders religionsskola och till skollä
rare kallades enhälligt studeranden
B. Westerlund frå'1 Gust Ad. Coll. i
St. Peter.
Beckvilles församling.utfäste sig
att till skol-och missionssaken för
året betala $75.00. För samma än
mål utfäste sig Litchfield att betala
$60.00. Under det flydda året har
Litchfieldförsamlingeus samtliga ut
gifter varit $752.50 och Beckvilles
$493.75.
.Herren lede oss under det nu in
gångna året i sin sanning och fruk
tan. Hans välsignelse hvile öfver
vårt.Zion! P. A. Wenner.
Litchfield i jauuari 1894.
Bkilnad emellan muskler och
vigör. Mänga slarka personer, födda
med anla? för fetma, duka merändels under
vid tidig1ålder i brist pfl verklig' fysisk styr
ka. Muskler är icke liktydigtmed uthållig
het. Ett faktum är, att athleter i allmän
het icke upphinna bos' ålder eller framlefva
sitt lif med sä utbildad ldlnslig tillfreds
ställelse som andra personer med mindre
utbildad vigiir göra eller med andra ord
de&sa senare äro i allmänhet 1 åtnjutande
af en bättre matsmältning och sömn, hafva
friskare nervsystem och inga kSnneteeken
till organisk sjuklighet. En god vigör kan
beredas personer, som till naturen hafva en
svag fysik, oller hvilkas helsa blifvit ned
bruten i följd af svåra sjukdomar, medelst
en noggrann och fortgående kur af Hostet
tor's Stomach Bitters, en ledande nationell
tonic, erkänd och rekommenderad af de
mest berömda läkare. Den kan icko förläna
dig muskler sådana som Corbetts, men deri
kan tillföra systemet viljekraft", och åter
ställa den förmåga som fordras för utföran
det af den naturliga verksamheten. Den ä*
ett skyddsmedel och en säker kur mot ma
laria, reumatism och njurlidande, botar
dyspepsia, förstoppning, lefveråkommoroch
allmän svaghet.
SKPGLAND
-och
PRARIELAND.
Undertecknad liar till salu 6,000 acres
skogland (Lölskog), hvarpä kan huggas
timmer i välde ai 40 till 50 dollars på
hvarje acre. Som jordmånen dessutom
består af svartmylla, flera fot djup, är det
sjelfklart, att landet lämpar sig utmärkt
för jordbruk. Läget är äfven fördelak
tigt, endast en till tre mil till en ats,
hvarest god afsättning erbjudes för afver
kadt timmer. Priset på landet är endast
från 85 till 7 dollars pr. acre och på lätta
betalningsvilkor.
I E A N
i Lac qui Parle Couuty, liggande alldeles
utmed och emellan välodlade farmar, s.il
jes billigt och på lätta vilkor. Detta
prärieland är det bästa som fins tillgäng
ligt inom Minnesota.
Jag har äfven goda uppodlade farmar
till salu.
Personer med goda rekommendationer
kunna köpa en farm genom att betala med
den inhöstade grödan.
Fri resa för landköpare.J
Vidare upplysningar meddelas med nöje.
EE_ h-L HOBE,
Alldeles midt emot Columbia floden, ut
med Northern Pacific jeruvägen, i östra
delen at' Washington, är denna vackra dal
belägen. För endast några årsedaulåg
detta stora omräde i lägervall, beväxt med
buskar och ogräs. Numera är denna dal
en bland de fruktbaraste och most produk
tiva platser i verlden. Konstbevattningen
är orsaken härtill. Stora penningsummor
hafva nedlagts för kanaler, och stora om
råden äro numera planterade och fördela
de i mindre frukt- och trädgårdar, sädes
fält och betesmarker. Skördarne äro ym
niga att en fann på 10 och 20 acres lem
nar så mycket som eu person önskar haf
va. De som ämna uppsöka ett nytt hem,
böra inhemta närmare upplysningar om
detta land. Klimatet är lika helsosamt
som skörden är god. Kartor och vidare
upplysningar sändes om man tillskrifvei
Chas. S. Fee, Gen'l Pass. & Ticket Agent.
Northern Pacific Ri. R.t St. Paul. Minn.
CARTERS
PILLS
Se vår
FARMERS
öfver
»o FARMREDSKAP
RANCHMEN
Köp loke redskap, förrän Ni sett de
modernaste och bästa. Vi sända
vår II ustrerade Katalog för 1894 på
uppgifven adress. Tiilskrif oss för
en sådan de kosta eder intet... Om
handlare I
eder stad
Ioke hafva våra
redskap, skrlf till oss och vi skela
upplysa, huru ooh hvar ni kan få
dem. DE ÄRO DE BÄST GJORDA.
PABLIN & ORENDOEFF CO.
WORLD'S
FAIR
Uraae. "A" tirade, •*&.
VITALIS AHLEN,
GOTHA, MINN.
Handlar med kläder, ekiperlngsartlklar,
damkappor, skodon, dry crooas. notions,
Jern
ooh blecksaker, porslin, patentmedlolner.
farmarerodskaper, maskinerier, m. m. Upp
köper farmaroproaukter till dagens hOnta
pris, (Jodå priser och r«el bel.andlinr utlof
v«Cb PrenumerationåBKArvAuauurttajriMfe
Nervös liufvudvärk och lindra alla deL__0„„
som »lärröra af ett ga.llajukt tillstånd, af syste
met, siisoin Svindel, Äckel, Sftmnighet, Plågor
efter måltiden, Smärtor i sidan o. s. v. Oaktade
deras största framgång har varit i at( kurera?.
NERVÖS
Hufvudvårk, så åro dock Carter's Little Liver
Pills lika värdefulla mot Förstoppning, i det de
bota och hindra denna besvärliga dkoniniaf
medan de ftfven motverka alla oordningar i
magen, stimulera lefvern och regulera uiclf
vorna. Äfven om de endast botade
HUFVUD-
värk, skulle de vara nilstan oskattbara för dem»
som lida af denna plåg-samma åkomma men
lyckligtvis slutar deras godhet icke här, och de,
som en gång försöka dem, skola finna dessa små.
piller värdefulla iå så många sätt, att de ej skola
vilja vara dem förutan. Men dock ftr nervös
hurvud-
VÄRK
eå månget lifs förbannelse, alt vi här sOtta vårs
största stolthet i dess botande. Våra piller bota.
den, andras göra det ej.
Carter's Little Liver Pills äro mycket små och,
mycket hitta att taga. Ett eller två piller utgöra'
en dosis. De äro strängt vegetabiliska och för
orsaka ej knep eller våldsam afföring, utan be
haga genom sin milda verkan alla, som begagna
dem. I Huskor å 25 cents fem för. $1. Säljas
tfverallt å apoteken eliter ock sändas de med
pesten.
Litet Piller. Liten Dosis. Litet Pris.
ORDBÖCKER.
ORDBOK Bfver SVENSKA SPRÅKET
af dr D. A. Sunden. Innehåller öf
ver etthundra, tusen ord med
förklaringar. Den fullständigaste
ordbok öfver svenska språket ett
för alla oumbärligt verk. Pris
for den i Sverge på godt papper
väl tryckta, starkt och prydligt
bundna originalupplagan 4.0(1
Björkman, C. G. Svensk-engelsk
ordbok, inb 9.0(]
CavalUn, C. Latinskt skollexikon^inb. 4.0Ö
Latinsk-svensk ordbok, inb S.Okf
Svensk-latinsk ordbok, inb 5.0fi
Dalin, A. F. Främmande ord i svenska
språket, inb 4.50
Fransk-svensk ordbok, inb 6.0|j
Eichhorn, C. Den pålitlige tolken.
10,500 främmande ord, som van
ligast förekomma i svenskt tal och
skrift, jemtebihang med förklaring
gar öfver 2,200 brukliga dop
namn, inb l.Ofl
Ekbohrn, C. M. Förklaringar öfver
30,000 främmande ord och namn,
inb 3.06
Förklaringar öfver 33,000 främman»
de ord och namn, inb......... .,«.• &.2SP
Förklaringar öfver 40.000 främmåh
de ord och namn, 2 band 6.00
Engelskt-svenskt och Svenskt-engelskt
handlexikon, inb .1.73
Do, do, tryckt från fotogräfi-ste
reotypplåtar, inb 1.23
Engelskt-svenskt och Svenskt-engelskt
handlexikon, Hiertas upplaga, inb. 2.5,0
Hoppe, Otto. Tysk-svensk ordbok,
inb 3.75
Svensk-tysk ordbok, skolupplaga,
inb 2.40
Jungberg, C. G. Engelskt och svenskt
handlexikon med de engelska ordens
uttal, inb 1.50
Kerlihoffs. Avg. De första grunderna
till Voiapuk, .15
Fullständig lärokurs i Voiapuk, h...... .65
Volapuk-svensk ordbok, h.. ..,..1.00
Svensk-volapuk ordbok, 1.00
Lindgren, E. Engelsk-svensk ordbok,
på grundvalen af Weiiströnx-Lind
grens större Engelsk-svenska ord
bok, skolupplaga, inb................... 4.50
Melin, H. M, Grekiskt lexikonr 2
band 3[.00
Nilsson, Widwark och Collin.Eng
elsk-svensk ordbok med Walkers
uttalsbeteckning, inb 6.0ft.
Salen
i us, A. G. G. Latinsk-svensk
ordbok, inb.... ..., 3.00
Svenska Akademiens ordlista öfver
Svenska språket, 6:te uppl., inb.... 1.65
Svensk-engelsk ordbok, af Otto Cbtls,
inb l.Oft
Svenskt-engelskt parlör-lexikon, inb......1.50
Weir, E.
German Dictionary, klb 1.50
Wenström och Jeurling. Svenska
språkets ordförråd, eller 80,000 in
hemska och främmande ord och
namn, med öfversättningar och!
förklaringar jemte uttalsbeteck
ning och accentuering enligt Sv.
Akademiens
1 udenligaste stafsätt,
inb 1,4:0
Weuström och Lindgren. Engelsk
svensk ordbok, inb 9.00
Öman, V. E. Svensk-engelsk ordbok,
inb.... 1.50
Adressera
filFVES
BORT
UTSADESFRO
TILL PllOF. Jag har fun
ni t, att bästa sättet att
annonsera godt frö ur utt skänka bort profVer. Om
ni siVndermtgett2olrlnjärketill postporto,
skall jag
fritt 11 siinda er ett paket, enligt ert vul, af följan
de: Kul, Morot, CVlery, Cucumber, Lettuce, MukIc
eller Vattenmelon, Ulc, .Parsnip, Peppar, Pumpt
kin, Kadlsh,tSpinn.ch,Squash, Tomato,Kofva,eller
blomsterfrö, "Aster, Balsam, Celosla, Carnation,'
Jlignonette, Pansy, Phlox, Poppy,Sweet Peas, Zin
nia, eller Verbeuia." NI fur ittven min katalog föif
18!K. Köp inga friin förriln nl sett inlna priser, tjr
jug lean inbespara pengar for er. Öfver 200,000 per
soner sil a att mina frun äro de bAsta och btlilg&stQ^
Jag hur de tidigast mognande grönsaker som lins.
Bubatto. premier till n^enter. Frö vilntt |il.fiOför|t.'
äkrif i-dag. 1". Ii. Mills, JBoxtM, It
use Hill, N.Y».
HDlpMABEHHÉ
S
k°P»
*°m *os*r_Wot* ett par dollar» on«n
vanltg plo*
och-Är vBrd m&nffa ^ollars till.
*BJ£nierB'sU
tr®hftiUr
lodirt draw rår
Plog. vi ha den bSata CORN HARVEST
••riden. Bilnd efter clrkolSr
FULLER* JOHNSON MFG.CO.,'*
MADISON, Wl|t
"t t'