Skaffaren., April 25, 1894, Image 4

About Skaffaren. (St. Paul, Minn. ;) 1885-1895

Image provided by: Minnesota Historical Society; Saint Paul, MN

                
S K A A E N
187 E. 7th St., St. Paul, Minn.
Entered at (hé Post Office at St. Paul,
jfttvn., as second dass matter.
.... 4,000,000
.... 6,000,000
.... 8,000,000 ,,
....12,004,838
27,083,288
....43,648,787
N, ONSDftG^N PEN 25 APRIL 1804. \n\n s\
P,'! I
jp ?F?® ^iffwp,
tqofa^ittvs^ r?*r*e
BN
«5$ir*TH
IfVAftJE qnsdaq,
ä,»atil* 4 é MUTN.
•"jl^r"
CkaffarenPublishlngCo.
ir
wMamminxnoserauKOBi
gr ttt ir I förskott B.W.
pi? SttAr pft kredit %,• 9»Q&
8«x mfcaadar 1.00.
®ro m&nade» .80.
S^., Stt &r till Svwtgo 8.0&
Sex m&nadar till 1-28
deaaa pvU»r &r postarvodet inb«rftkn*dt.
Vill pr«mmerantaaml som Insända be
lalhlaglOr Siuiuum, Umnu liberal ra
batt.
iPrenameratlooinedlen bör» helst sBsdas
i
re*ist*oralt br«f,£o«t- eller Exprau Money
Orden under adress:
Åndtligen har kongressen stadfä
Stat förlikningsdomstolens utslag i
Behringsfrågan, hvilket president
Cleveland gifvit tillkänna genom en
särskild proklamation. Det finnes
således nu en lag, hvarefter såväl
britiska och amerikanska sälfångare
ha att rätta sig, men huru lagen
kommer att efterlefvas, blir en an
nan sak.
Det är icke utan att auktoriteter
na i Washington äro villrådiga öf
•er hvad de skola göra med Coxeys
här vid ankomsten till förbundshuf
vudstaden. Antagligen äro de utan
medel att lemna staden, och
4'gene­
ral" Coxey ämnar icke föra dem
derifrån. Den lokala polisstyrkan i
Washington utgöres af 450 man,
men denna förmår icke mycket, hva
dan det kanske blir nödvändigt att
kalla milisen till bjelp. Det är oro
liga tider vi lefva uti.
Det*är knappast någon lag, som
till den grad öfverträdes, som fallet
&r med lagen mot införsel af kon
traktarbotare. Med anledning här
af har senator Chandler väckt för
slag om att kongressen beviljar
$300,000 för att få lagen genomförd.
Äfven inbegripes förslaget, att i
stället för den nuvarande invan
dringssuperintendenten skall en
commissioner general of Immigration
utnämnas, Bom skall hafva myndig
het att tillämpa lagen i alla dess de
lar och beifra alla mål, som uppkom
ma. Som det nu förhåller sig, är
lagen föga mer än en död bokstaf.
Affärsställningen gjorde förra vec
kan inga vidare framsteg. Den så
länge emotsedda förbättringen i af
färsverksamheten låter så länge vän
ta på sig, att mången misströstar
på bättre tidpr. Att döma af inlup
na berättelser från olika handelscon
tra i landet, visar sig visserligen
inget tillbakagående, men de fram
trädande tecknen till framgång äro
endast en nödvändig yttring af det
naturliga kraf, som landets för
brukning framkallar. En af orsa
kerna till den uppkomna stagnatio
nen i åtskilliga industrigrenar är
att söka i de många strejker som
satts i gång under de senaste två
veckorna. Den uppåtgående ten
densen i hvetemarknaden och andra
farmprodukter föll lika hastigt på
grund af inlupna rapporter om skör
dens gynsamma tillstånd. Nedgån
gen i det "synliga förrådet" af ve
te var heller icke så stor, som man
hade väntat, på grund af en förökad
behållning på olika platser i Europa,
der man påräknat en förminskning.
Exporten af hvete var under veckan
betydligt lägre än veckan förut. Den
största aktiviteten i handeln visade
Big i Nordvestern och i vissa delar af
Vestern och Södern. Med hänsyn
till en gros handeln, är vårtrafiken
till största delen öfver, så att affärs
männen hafva största uppmäsksam
heten fästad på utsigterna för höst
handeln. Föga uppmuntrande är
det, att guldutförseln åter börjat,
men regeringen är icke oroad der
öfver, utan säger sig vara beredd att
möta de kraf, som väntas. Antalet
konkurser i landet minskades under
veckan något, men var betydligt
större än under motsvarande vecka
förra året.
Senator HHI om tariffen.
En känd sak är, att senator Hill
ttf New York representerar en mäk
tig fraktion i demokratiska partiet,
& aom står i opposition mot Cleveland
och hans anhängare. Mer än en
If1K&ng har senator Hill tagit bladet
l&lrån munnen och på det bittraste
gisslat president Clevelands ad
Jf\ ministration, men hvad han i ett tal
f§f|örlldett vecka yttrade om den af de
ll^tookraterna föreslagna tariff-billen,
man svårt att finna motstycke
I il llgTTl^l
$fter det mr.&ill gfcrt H$g?a tfftt
ra utfall mot president Clövelands
utrikespolitik, slog han ned på det
föreliggande förslaget, som han ge
nomgick stycke för stycke, och der
vid uttalade sanningar, som kommo
demokraterna att blekna, Äif talet
göra vi följande utdrag: ?-s
4'En
betydlig reduktion af tullen",
sade Hill, "när skattkammaren hade
ett öfverskott af $100,000,000, när
välstånd rådde öfver hela landet,när
alla våra industrier voro i full verk
samhet, när alla våra arbetare hade
sysselsättning, får ett annat utseen
de nu, då en stor och ständigt väx
ande underbalans stirrar oss i ögo
nen, dä våra industrier äro förlama
de, våra fabriker stängda och våra
arbetare äro utan sysselsättning,
och till råga på allt har denna re
duktion följt i hälar ne på en af de
mest ruinerande penningkriser i
landets historia. Under en sådan
slapphet i våra industrier och för
lamning i hela vårt affärslif, hvarom
underbalansen i skattkammaren
vittnar, skulle det föreliggande för
slaget, sådant det antagits af repre
sentanthuset, fördubbla underbalan
sen, under det de afskaffade tullin
komsterna skulle ersättas genom en
inkomstskatt".
I staten New Yorks namn prote
sterade senator Hill mot en dylik
plan, som är onödig och odemokra
tisk i princip och socialistisk i ten
dens, under det han bestämdt för
klarade sig vara emot att utkräfva
regeringsinkomster genom att skatt
belägga inkomster.
Med synnerlig skärpa betonade
mr. Hill, att såvida icke bestämmel
sen om inkomstskatten blef undan
röjd, skulle hela förslaget bli förka
stadt. Om, mot förmodan förslaget
skulle blifva lag, skulle flera stater
nödgas att förändra sitt skattesy
stem och sluta med att beskatta kor
porationernas inkomster. Han visa
de äfven, att inkomstskatten icke
hvilade lika tungt på alla delar af
landet. Under borgarkriget, då en
inkomstskatt blef nödvändig på
grund af regeringens oerhörda ut
gifter, betalte öst- och mellanstater
na 71 proc. af hela inkomstskatten,
under det de öfriga staterna sluppo
undan med mindre belopp.
Det skall vara illa stäldt, då en
demokrat uttalar dylika ord, men
mr. Hill vet nog att ställningen lig
ger i så öppen dag, att det icke lö
nar sig att försöka dölja densamma.
De republikanske senatorerna voro
särdeles belåtna med senator Hills
tal, under det demokraterna sågo ut
som lefvande frågetecken. Senator
Hill synes hafva medhåll bland både
republikaner och demokrater.
Sockerindustrien.
Odlingen af sockerbetor ligger än
nu i sin linda i Förenta Staterna^
I hela landet finnas endast sju fabri
ker för tillverkning af Beet-sugar.
Den äldsta af dessa, fabriken i Al
varado, Cal., anlades för 15 år sedan
och har sedan dess varit i jemn
verksamhet. Näst efter i ålder kom
ma följande: en i Grand Island, Neb.,
en i Watson ville, Cal., en i Norfolk,
Neb., en i Lehigh, Utah, och en i
China, Cal. Den senast anlagda fa
briken är i Staunton, Va. Hvilken
utveckling tillverkningen tagit, kan
ses af följande tabell:
År 1887 tillverkades
.. 1888
188»
1890
1891
1892
1893
i&
u
wMtmm
600,000 pund
I landets samtlige sockerfabriker
äro ciroa $2,000,000 nedlagda, under
det 20,000 acres land äro upptagna
för odliug af de sockerbetor, som fa
brikerna behöfva. Värdet af detta
land har stigit betydligt, synnerli
gast i California, der landet stigit
till $200 pr acre. Utgifterna för od
lingen uppgå till omkring $500,000
om året. Tillverkningen uppgick
under det senaste året till 200,000
ton och betaltes med $4,50 pr ton.
Det är en vacker summa penningar,
som hvarje år utlägges för att odla
dessa 20,000 acres. Den årliga för
brukningen af socker i Förenta Star
terna uppgår till 2,000,000 ton, me
dan sockertillverkningen af alla slag
endast uppgår till 300,000, ton. Det
är med andra ord endast sjettedelen
af förbrukningen, som tillverkas här
i landet. Man vet med säkerhet, att
rörsocker tillverkningen i Louisiana,
Texas och Florida under de mest
gynsamma förhållanden endast kan
uppgå till på sin höjd 1,000,000 tons.
Hela verldens förbrukning af socker
anslås till 7,000,000 tons, hvaraf öf
ver 4,000,000 tons äro tillverkade af
hvitbetor. Detta visar tydligt nog,
att andra länder bättre än Förenta
Staterna förstått sig på att draga
fördel af hvitbetodlingen.
$ k
K A nE
Hvad söm' försummats, kan ännu
repareras, endast kraftiga åtgärder
tagas för att befordrajlenna
in^u"
strigren. Jordbruksdepartementet
i Washington visade under jord
bruksministern Rusks ledning stort
intresse för h.vitbetodlingen och an
såg den för farmarne i Nordvestern
vara af stor betydelse, men farmar
ne sjelfva hafva långt ifrån egnat
saken den uppmärksamhet, som den
förtjenar. Mänga farmare äro så
invaggade i den gamla slentrianen
att ideligen odla hvete, att. icke en
gång de låga priserna kunnat förmå
dem att slå sig på ett mera ratio
nelt vexelbruk, under det andra nog
odla andra produkter, men hysa ett
visst misstroende till hvitbetodlin
gen. Orsaken härtill ligger delvis
iden omständigheten, atthvitbetod*
lingen kräfver större utgifter än
fallet är med sädesslagen, och då ar
betslönen är högre här i landet än i
Europa, rygga farmarne tillbaka och
våga icke ens göra ett försök i smått.
Emellertid har erfarenheten lärt å
de platser, der hvitbetodlingen drif
vits i nagorlunda hög skala, att far
maren af hvitbetodlingen erhållit
dubbel så stor afkastning pr acre
som af hveteodlingen, på samma
gång han varit oberoende af de låga,
fluktuerande hvetepriserna.
Rysslands intriger.
Konflikten mellan Sverige och
Norge har en och annan gång varit
föremål för den europeiska storpres
sens uppmärksamhet,men saken har
städse behandlats såsom endast en
affär mellan Sverige och Norge, utan
att tillerkänna densamma någon
storpolitisk betydelse.
Händelserna på den skandinaviska
halfön hafva emellertid gradvis så
tillspetsat sig under inverkan af en
storpolitisk faktor, att flera euro
peiska stor tidningar börjat ventile
ra frågan. Så hade Wienertidnin
gen Neue Freie Presse förliden vecka
en ganska utförlig artikel, som visar
att författaren är med saken fullt
förtrogen och noga känner till folk
stämningen i såväl Sverige som
Norge. I artikeln betonas, att Ryss
land följer de svensk-norska frågor
na med samma orubbliga uppmärk
samhet, hvarmed det i förra århun
dradet följde Sveriges inre förveck
lingar för att i det gynsamma ögon
blicket gripa efter det byte, som det
länge haft i syfte storfurstendö
met Finland.
Så ock nu. Ryska diplomatien
bevakar hvarje steg som tages i Sve
rige och Norge, och det ligger i öp
pen dag att den har sitt finger med
i spelet. I Sverige går Rysslands
plan ut på att vagga i sömn och de
moralisera folket, under det man i
Norge uppmuntrar och smickrar i
all tysthet. Det är två saker Ryss
land tänker på: den fria utfarten ge
nom Bosporen och det fria tillträdet
till Nordsjön och Atlanten, och det
är icke utan att ett visst parti i
Norge hyser sympati för denna Ryss
lands sistnämda önskan.
"Att ryssarne" slutar artikeln
"just nu, då de sveusk-norska
stridigheterna ånyo flamma upp,
vändt sina tankar på "nödvändighe
ten" af en gränsreglering vid norska
kusten,är i hög grad karaktäristiskt.
De ensamma så tyckes det ha
förstått räckvidden af denna kon
flikt, hvars europeiska betydelse
hårdnackadt ignoreras i de öfriga af
vår verldsdels stater, och hvars fred
liga utjemnande dag frän dag börjar
blifva osannolikare. Energi, offer
villighet och en ända till oräknelig
het upphetsad nationel fanatism till
taga hos norrmännen i samma grad
som dådlöshet, maklighet och poli
tisk indifferentism vinna öfverhand
hos det svenska folket»
Medan den svenska radikalismen
gör den norska frågan till föremål
för ofruktbara statsrättsl%a hår
klyfverier, håller det af agrariska
intressen beherskade moderata par
tiet regeringens bemödanden att
höja landets försvarsväsende inom
de trångaste gränser. Blotta ske
net af en styrka i milituriskt hän
seende, som kunde återgifva landet
dess tidigare europeiska betydelse,
undvikes så ängsligt, som ota Sveri
ges relativa vanmakt utgjorde den
säkraste garantien för fredens upp
rätthållande och landets säkerhet.
Att det skulle vara ute med denna
säkerhet, om Norge skiljde sig från
Sverige och räckte sin ryske granne
handen, synes man lika litet veta,
som att Sverige först då kan vinna
ett afgörande inflytande på fredens
upprätthållande, när det gör det
nödvändigt för Ryssland att åter ta
ga sin nordvestra granne med i räk
ningen. Sedan man en gång för alla
vant sig af med tanken på Gustaf
Adolfs hemlands europeisks ställning
och europeisk^ pligter, börjar man
äfven skjuta från sig tanken på vil
koren för sin egen existens. Och
dpek gör norskajfrågans alltmer ho
tande karaktär det möjligt att redan
nu motse deu tidpunkt, då Sverige
icke skall kunna hemta säkerhetens
blommor annorstädes än biand fa
rans nässlor".
Svenskarne få i artikeln ingen vi
dare vacker orlofssedel, men den
som känner till den politiska ställ
ningen i Sverige,, och är förtrogen
med den tanklöshet och likgiltighet,
hvarmed landets ömmaste politiska
intressen sättas på spel, måste er
känna, att mycket af hvad som i ar
tikeln säges är sant, på samma gång
det innebär ett gif akt och en var
ning för framttdeö.
4
Ett karaktersdrag.
Vid det sis
tä* vår valet i en af vårt
lands större s?täderi uppträdde en
högaktad landsjnan såsom rådmans
kandidat. Han var en af stadens
affärsmän, hvj^kett^litet eller intet
umgåtts med Sina egna landsmän,
men så mycket! mer med de infödde
anglo-amerikanerna. Hans redbar
het och duglighet voro höjda öfver
allt tvifvel. Som han vid unga år
kommit hit till landet och nästan
alltid umgåtts med "infödda", tala
de han engelska lika felfritt som en
af de senare. Mot hans karakter
kunde hans politiska motståndare
icke framdraga det ringaste. Alla
nödgades medgifva att han var en af
de bästa råd manskandidater, som
någonsin varit att tillgå.
Man kunde förmoda, att en sådan
man skulle erhålla enigt understöd
af alla sina politiska meningsfränder
inom wardet. Men detta blef långt
ifrån händelsen. 1lan var af svensk
börd. Detta ensamt beredde hans
nederlag. Anglo-amerikauerna,hvil
ka, då val står för dörren och kandi
dater af deras nationalitet söka em
beten, predika för svensk-amerika
nerna, att intet afseeude bör här i
landet fästas å kandidaters nationa
litet, att alla äro här endast ameri
kanska medborgare, de förde nu sins
emellan ett annat språk. Att war
det skulle möjligen komma att i
stadsrådet representeras af en man,
i hvars ådror flöt svenskt blod, var
nästan en vanära." Ingen "utlän
ding", endast en,infödd af "yankee
stam", som en ledare uttryckte sig,
borde till representant utses. Då
wardets inländske :medborgare bi
bringades den öfvertygelsen, att
"svensken"var^allt sinnat än vänligt
stämd mot den, katolska kyrkan, så
blef följden dep, att, vår landsman
vid primärvalét visserligen erhöll
svensk-amerikanernäs och icke så få
tysk-amerikaners röster, men bese
grades af de förenade anglo-ameri
kanerna och irländarne.
Det förtjenar att i sammanhang
med ofvanstående upplysas, att våra
landsmän i det ward, hvarest detta
val egde rum, äro hufvudsakligen
fastighetsegare, affärsmän eller i
olika yrken anstälda personer. Nå
gon "lös arbetsbefolkning" finnes
icke derstädes iika litet som der fin
nes svensk-amerilcanska drinkare
och svärjare. Det svenska namnet
eger inom affiirsverlden en god
klang, men icke så inom den ward
politiska. Knownotbingismen spe
lar här en stor rol, sak samma om
vår landsman, som söker ett embe
te, är född här i landet eller i Sve
rige.
Man klandrar iuvandrarna.oqh de
ras barn för det att de Understun
dom sammansluta sig och såsom oli
ka nationaliteter tilltvinga sig de
politiska rättigheter, till hvilka de
äro såsom amerikanska medborgare
berättigade. Men hvad annat står
väl f3r dem åter? Om man med
opartiskhet betraktar "nationali
tetskampen", skall man finna, att de
infödde anglo-£pneri|ranerna äro på
mer än ett stul|e ofäak till densam
ma. Ingen naturaliserad medbor
gare är så ultr|-rad3bal i nationali
tetsfrågan sonf jus anglö-amerika*
nen, utom i sådana valdistrikt, hvar
est "utländin^ärne"J utgöra majori
teten af medborgare^ Der är han en
ifrig förfäktare af det kosmopoliti
ska amerikanska medborgerskapet,
på det han må genom utlftndingar
nes röster erhålla det embete han ef
tersträfvar. I valdistrikt hvarest
hans egen nationalitet utgör majori
tetek, der må ingen, som icke är af
"yankee-stam", försöka att med
hopp om framgång uppträda som
kandidat.
På landsbygden årirto detta ka
raktersdrag hos au glo-amerikan er
na framträda mindre skarpt än i
stadsdelar, hvarest den bördstolta
penningaristokratien är bosatt. Att
förhållandet icke i ringaste mån för
ändras genom "grundlig amerikan i
sering" det hade maft vid det ofvan
nämda primärvalet tfllfäHe att lära.
Joh, A. Edr.
BMImwShi -,r-
Mörka handlingar I de svar
tes verldsdel.
Då högre och lägre svenska ablli
tärer för några år sedan besökte
Amerika, meddelade en af dem, hvil
ken under flera år innehaft en för
troendepost å en af Stanleys statio
ner i Kongostaten i Afrika, berä£
telser, hvilka stälde den af nästan
alla anglo-amerikanska tidningar ut
puffade store banbrytaren Stanley i
en allt annat än fördelaktig dager.
Tyska upptäcktsfarare hafva både
förut och sedermera, i likhet med
den svenske officern, skarpt kritise
rat Stanley, ja framstält honom så
som en "hänsynslös tyrann". Ty
skarnes bemödanden att slå under
sig stora landsträckor i Afrika, har
emellertid förlamat denna kritik.
Sverige är icke en i Afrika "kon
kurrerande" makt. Af svenskar,
som en längre tid vistats derstädes,
kan man följaktligen vänta en större
opartiskhet än af tyskarne. Märk
ligt nog synes dock nästan alla af
våra landsmän, hvilka stått i när
mare beröring med Stanley, i sina
omdömen om den senare mera öf
verensstämma med de tyska än med
de amerikanska tecknarne af hans
karakter och bragder.
För några dagar sedan höll en
svensk löjtnant T. Westmark ett tal
på tyska språket i Chicago, ett tal,
som ådragit sig icke ringa uppmärk
samhet. Han skildrade i detsamma
sina mödosamma färder i det inre af
Afrika och sin långa vistelse bland
menniskoätare derstädes, dessa vil
dars seder och bruk m. m.. I denna
intressanta skildring kunde han icke
undgå att omnämna Stanley, i hvars
tjenst han så länge varit. Skildrin
gen kom att i sina hufvuddrag öf
verensstämma med hvad den ofvan
nämde svenske officern under sitt
besök meddelade.
Stanley framstäldes i föredraget
såsom en med utomordentlig energi
utrustad man, skapad att leda och
befalla, samt utrustad med ett al
drig svigtande mod. Men han kun
de icke räknas till mensklighetens
hjeltar, hvilka genom ädelmod och
andra kristliga dygder inskrifvit
sina namn i kulturens häfder. Han
var hänsynslös, sjelfvisk, illa om
tyckt af sina tjenare, hatad af infö
dingarne. 'Inför den civiliserade
verlden ville han framstå såsom en
förkämpe mot slafhandeln, men det
var ett ovederläggligt faktum, att
han för $150 sålde till en officer Van
gele en svart skönhet, som han nära
Stanley Falls köpt för några få yards
bomullstyg. Den kanibal-fest, som
han skildrar i sitt 1885 utgifna arbe
te, tillstäldes till hans egen ära. och
fördel vid underhandling med en ne
gerhöfding. Han var ltänslolös för
siua egna tjenares lidanden- Då
Westmark en gång låg illa febersjuk
och behöfde ett glas vin, sade han:
"Vatten eller té är godt nogåtsven
sken". Officerare, hvilka icke blindt
åtlydde hans befallningar, huru
orättvisa de voro, samt alla under
ordnade, hvilka i kunskaper voro
hans jemlikar, försökte han att med
det snaraste blifva qvitt.
Han erhöll 100,000 francs förhvar
je station han anlade. Hans i ang
lo-amerikanska tidningar utbasuna
de oegennyttiga arbete betalades så
ledes ganska bra. I stället för att
bistå och hjelpa andra upptäcktsfa
rare, lade Stanley alla "möjliga hin
der i deras väg, uppretade mot dem
de infödda stammarne och lät för
störa de för framträngande å floder
na nödiga båtarne. Då han närmade
sig kusten klädde han sig i trasor på
det att alla måtte se huru han under
sina upptäcktsfärder i "civilisatio
nens tjenst" utarmats. Men innan
denna förklädnad skedde, dolde han
med omsorg de värdenika förråd af
elfenben, som han under färden till
handlat sig för egen räkning. Han
var öfvertygad om, att den civilise
rade verlden icke skulle sätta någon
som helst tro till berättelser, hvilka
voro stridande mot hans egna.
Det är icke möjligt, att "person
lig ovilja" skulle vara bevekelse
grunden till dylika beskyllningar,
att officerare, tillhörande olika na
tionaliteter och i Stanleys tjenst un
der olika tider, skulle framkomma
med samma beskyllningar, derest
icke grund för desamma funnos.
Joh. A. Edr.
Ur dagens krönika,
(«L G. A.)
Gladstones afträdande såsom för
ste minister i England kommer ej
att medföra någon förändring uti
regeringens politik i fråga om nyk
terhetslagstiftning, såsom nykter
hetsvännerna hafva fruktat. Den
nye premiera har nemligen vid ett
stort möta af det liberala partiet i
utrikesministertta emb&tftrum utt»*
7
i»
lat sig för genomförande af Glad
stones program äfven i detta stycke.
Vid samma tillfälle höll äfven Sir
William Harcourt ett tal, hvari han
bl. a. yttrade: "Jag vet det finnes
de, som tro att nykterhetssaken har
öfvergifvits. Jag hoppas att min
närvaro är en tillräcklig vederlägg
ning af en sådan föreställning. Nej,
mine herrar, vi hafva ej öfvergifvit
något, och vi ämna ej låta något
fara utan utföra det faststälda pro
grammet om genomdrifvande af det
direkta vetot". Direkt veto är den
engelska benämningen för local op
tion.
Rusdryckstidningaréa, till vilkas
antal vi måste räkna de allra flesta
såväl dag- som veckotidningar, hålla
på att skrifva många förvillande ar
tiklar om verkan af förbudslagar.
Det är i synnerhet förbudslagens
uppkäfvande i Iowa som gifvit upp
slag till en sjö af dylika artiklar, af
sedda att framställa nämde steg så
som nödvändigt, emedan förbudsla
gen ej hade den allmänna opinionen
starkt nog för sig. Det löjliga i sa
ken är, att dessa tidningar hela ti
den gjort allt som stått i deras magt
för att vända opinionen emot för
budslagen. De äro icke ärliga nog
att framhålla verkliga orsaken, hvil
ken, i trots af déssa krogorgans an
strängningar ätt förvända folkets
tankar och omdöme, icke är så myc
ket folkets motvilja mot lagen, som
fastmer korrupta politikers villighet
att gå krogligans ärenden. Må fol
ket lära sig inse, att det är några
principlösa ledares sammansvärj
ning med krogligan mot folkets
verkliga intiessse, som afskaffat
Iowas förbudslag,
Ett kotteri krogmän nere i Geor
gia har gjort tvenne försök att mör
da redaktör W. D. Lamar i Walkins
ville, Ga. Orsaken som dessa skur
kar anse sig hafva att rödja nämda
redaktör ur vägen är den, att folket
i Oconee county vid det förestående
vårvalet skulle rösta öfver krogfrå
gan, och redaktör Lamar hade med
kraft och allvar lagt folket på hjer
tat att rösta emot krogen. Han er
höll flera hotel sebref, att om han
fortsatte sitt motstånd mot krogen,
skulle hans dagar snart vara räkna
de. Dock förmådde de ej skrämma
honom dermed, utan hr L. förklara
de i sin tidning att han ämnade fort
sätta striden tills den sista valsdeln
blifvit nedsläpt i valurnan. Ons
dagsaftonen derefter anfölls han på
gatan af några okända personer,som
med knifvar sökte döda honom. Han
lyckades emellertid undkomma oska
dad, men hans rock och väst voro
sönderskurna på flera ställen. Derpå
följande fredagsqväll anhölls han,
och flera skott afskötos mot honom,
hvaraf ett träffade honom i högra
armen. Lamar affyrade derpå med
venstra handen ett skott mot sina
angripare, men kunde ej se antingen
han träffade någon eller ej. Mord
försöket har framkallat stor förbitt
ring bland den bättre delen af fol
ket, och man fruktar att ytterligare
fridstöring skall blifva följden deraf.
Guvernör Tillman i Syd Carolina
är uppenbarligen en-karaktersfast
och energisk man. Skaffarens lä
sare veta hvilka svårigheter han
haft att bekämpa för att tillämpa
statens dispensary-lag, och isynner
het står det lifligt för edert sinne
huru ett antal krogpöbel i Arlington
och Florence härom dagen anföll gu
vernörens tillsatta poliser med den
påföljd att flera personer å båda si
dorna fingo ?ätta till lifvet. Guver
nören ordrade genast ut statstrup
per, men somliga af dem vägrade,
och de öfriga resignerade så snart
de kommit till Arlington. I stället
för att au taga deras resignation
suspenderade den käcke guvernören
dem och sände andra trupper till
upprorsplatsen, hvilka snart åter
stälde lugnet. Vid aftåget höll gu
vernören till trupperna följande tat:
"Ändamålet med eder expedition är
att försvara dispensary-lagen. Den
är lag så länge som den står i lag
böckerna, till dess den upphäfves
eller af högsta domstolen förklaras
konstitutionsvidrig. Tidningarna
hafva sått oenighetens frö genom
att inbilla eder, att det är vissa de
lar af lagen som göra våld på perso
ners enskilda rättigheter. De veta,
när de påstå sådant, att de ljuga.
Rättigheten att under lagens skydd
på myndigheternas befallning verk
ställa undersökning i privata hus är
lika gammal som lagen sjelf. De
veta, att de ej säga sanningen, när
de försöka inbilla eder att de der
männen i Arlington försvarade sina
fri- och rättigheter. Jag sade i mitt
budskap till legislatures att det ej
behöfves en stor styrka af statskon
staplar, om polisen i städerna göra
sin pligt att tillämpa lagen, men de
göra det icke. Dispensary-lagen är
icke den fråga som skall afgöras nu,
men så länge som den står i lagböc
kerna, så hjelpe mig Gud, jag ämnar
tillämpa den. Det är icke en poli
tisk fråga, som skall utkämpas med
kulor och krut, utan med valsedlar.
Så mycket för den meningen, att I
tågen åstad för att uppehålla tyran
ni". Högljudda hurrarop utefter
hela linien gåfvo guvernören att för
stå, att han denna gång hade talat
till laglydige, pligttrogne och foster
landsälskande soldater och ei till
trolöse och pligtförgätne kroggyn
nare.
•Vtlrjhf i
U A N E
Belgien. En giftblanäerska. Poli
sen i Antwerpeu har arresterat ma
dame Joniaux, som tillhör en af sta
dens mest framstående familjer. Hoa
är beskyld för att stå i förbindelse mecl
de mystiska förgiftningsfall, som för
ettnpar månader sedan inträffade i
Ghent, Antwerpen och Bryssel. Afsig
ten med morden var att komma åt sto
ra lifförsäkringssummor. Den ankla-:
gade är misstänkt för att hafva mördat
sin egen syster, sin broder och sin mans
onkel under besök, som de aflade 1 hen
nes hem.
Brasilien. Peixoto år human. En
ligt inlupna underrättelser från Mon
tevideo, skall president Peixoto hafva
underrättat Uraguays regering, att
brasilianska regeringen beslutat att
betala karantänsafgifter och befordring
för alla brasilianer, som lemnade landet
på grund af upproret, men nu önskar
återvända. Likaledes påstås 'det, att
en allmän amnesti skall tillerkännas
alla insurgenter, med undantag af le
darne för upproret.
Slut med härligheten. Brasilianska
legationen i Montevideo erhöll den 18
dennes ett telegram, hvari meddelas
att rebellernas krigsfartyg Aqidäabant
amiral de Mellos flaggskepp, blifvit
skjutet i sank utanför iön Santa Catha»
rina af brasilianska torpedobåtar.
Italien. Ett katolskt spektakel, öf
ver 15,000 spanska pilgrimer väntas till
Rom för att öfvervara den fest, som
påfven ämnar anordna i Peterskyrkan
i Rom, dä påfven skall förklara Juan
d'Avila Diego från Crdiz såsom helgon.
En mängd anarkister hafva slutit sig
till pilgrimsskaran. Förmodligen äm
na de köpa sig päfvens förlåtelse och
välsignelse för de våldsgerningar de
ämna utföra. Sådant har händt förut
mer än en gång. En stor skara af des
8a pilgrimer reste öfver Valencia, men
blefvo angripna af 400 man, som icke
längre tro pä påfvons ofelbarhet och
magt att förlåta synder. Det var med
knapp nöd polisen kunde upprätthålla
ordningen.
Egypten. Värdefulla fornfynd. Pro
fessor Morgan, som hållit på med ut
gräfningar i Egypten en längre tid,
har lyckats göra flera vigtiga upptäck
ter. För ett par veckor sedan upp
täckte professorn liket af en egyptisk
konuug, och nu meddelas det, att hang
forskningar vid foten af Murpyramiden
ledt till upptäckten af den fjerde dyna
stiens konung Morus Natvuad. Dess
utom påträffade professorn en staty af
ebenholts, flera guldplåtar och andra
värdefulla saker.
Storbritannien. Behringslagen.
Lordernas Hus antog den 17 april det
af skiljedomstolen förlidet år i Paris
fälda utslaget, efter det Underhuset an
tagit Lord Kimbarleys amendementer.
Bosebery satt fast i sadeln. Ryktet,
att Lord Rosebery stod färdig att af-~
träda såsom Englands premierminister,
egde ingen grund. Tvertom har hang
kabinet Jått ett förtroendevotum.
Arbetat går långsamt Man har kom
mit under fund med, att ångaren Fara
day icke förmår inlasta hela den kabel
som skall läggas mellan Irland och
Nova Scotia, hvarför man beslutat ätt
ångaren skall börja med att nedlägga
400 mil från den europeiska sidan och
derefter 100 mil från den amerikanska.
Sedan skall midtpartiet läggas och än
darne förenas. Sela kabeln är cirka
2,000 mil lång.
Tyskland. Kejsar Wilhelms freds
planer. Efter det kejsar Wilhelm blif
vit öfvertygad om att Ryssland vill be
vara freden, ämnar han föreslå sina
allierade att förminska sina härar. Nu
ämnar kejsar Wilhelm att under som
maren hafva ett möte med ryska czaren
och hoppas att bringa till stånd etf öf
verenskommelaa i favör af planen. Ty
ska kejsaren intager utan tvivel en
ledande roll i Europas politik. Lägger
han hela sitt inflytande i favör af af
väpning, kan ingen makt motsätta sig
planen med mindre den griper till va
pan och tvingar sig fram. Så länge
kejsar Wilhelm håller sig till finansie
la medel, kan han vara säker om seger.
Österrike-Ungern. Tre städer ned
brända. Enligt ett telegram från Wien
hafva städerna Neu Sandoc i Galizien,
Hardisch i Mähren och Adler i Böh
men fullständigt ödelagts genom elds
våda. Då alla eldsvådorna utbröto
samtidigt, antager man att de blifvit
anlagda efter en gemensam plan.
Om insamlingssaken.
Hofva och Hobart församlingar har
va ingenting gjort.
Höglunda församling A. Engdahl
pastor skulle subskribera $78 har
subskriberat och betalt $65.31.
Immanuels församling, Traverse co.,
E. Schöld pastor skulle subskri
bera $142 har subskriberat $145 betalt
$138.
Immanuelgförsamling, E. Minneapo
lis A. Carlson pastor skulle sub
skribera $340 har subskriberat $330
betalt $293. Obetalda äro följande sub
skriptioner: M. H. Armodt $10, Albin
Edwards $2, Emelia Swenson $1, L. J.
Anderson $2, Henry Olson $5, Peta
Carlson $5, Nils Sjorstedt $3, J. P.
Johnson $5, Albertina Johson $1, E.
Russell $3.
Immanuels församling, Two Har bora
G. Petterson pastor, då subskrip
tionen upptogs skulle subskribera
$30 har subskriberat och betalt $18 42.
Immanuels församling, Clayton, Polk
co., skulle subskribera 161 har subskri
berat och betalt $12.
Immanuels församling, Barnes eoi,
N. D., har ingenting gjort
Immanuels församling, Chisago oo.
J. P. Mattson pastor skulle sub
skribera $228 har subskriberat och be
talt $51.20 återstår $166.80.
Jordan församling har ingenting
gjort.
Kansas Lake församling P. J. Ek
man pastor skulle subskribera $210
har subskriberat och betalt $210.
Kila församling vakanfc skulls
Bubakribera $22 har subskriberat och
betalt $12.50.
Klara församling, Brainerd, vakanfc
—skulle subskribera $72 har subskri
berat och betalt $100, £jmUen.
4
1^'"
4
f~c
fe.
K