OCR Interpretation


Skaffaren. (St. Paul, Minn. ;) 1885-1895, August 22, 1894, Image 4

Image and text provided by Minnesota Historical Society; Saint Paul, MN

Persistent link: https://chroniclingamerica.loc.gov/lccn/sn90059655/1894-08-22/ed-1/seq-4/

What is OCR?


Thumbnail for

Fronnrnorstlonsmedlen bOra heist sBndas
åw«ris*reradt bret Post- E*P*ess Money
Orders under adress:
S K A A E N
187 E. 7th St., St. Paul, Minn.
JBntored at fke Pott Office at St. Paul,
0finn., as second class matter.
Gustavus
Adolphus
College.

»X R*
"I
I
ii
i
I r-
3
K A A K E S
UTOI*T*S
-, HVARJE OM8DAO,
ÄT.PATTI., ". KINN.
—Air—
BkaffarenPublishingCo.
7mwTTMKiu.TioiiBniJCom:
®tt är 1 fCrskott ft»
Ett &T pä kredit
8.00.
Bex Bi&nftdor 1-Ä
fre m&nader -W
Btt &r till Srtriff*
8»* mftaadsr till 1-8
(desia priser är postarrofot lnberftknadt.
Vill prenumerantsamlare, som insånda be
talning för SKAJrvAHair, lemnaa liberal ra
l^att.
Skörden or mestadels undanstökad i
Hordvestern, och jordbrukaren begyn
ner a/yttra något af sin gröda. Vi åro
förvissade om, att de bland tidningens
latare, som ej förut varit i tillfälle att
irlägga prenumerationsafgiften, nu
vilja hafva oss i åtanka och vid första
lågliga tillfälle insända det lilla belop
pet. Om hvar och en gör hvad han
han, så åro vi fulleligen belåtne. Skul
le någon tj vara på det klara med af
teende på räkningen, så skola vi med
nqjc gifva nödiga upplysningar.
En persons v&nskap gent emot
Arbetaren och den fattige i allmän
bet bör ej bedömas efter pratet om
arbetarens förtryck och kapitalister
b»s blodsugeri, utan fastmer efter
de tjenster han bevisar den fattige
•ch behöfvande.
Bepubliken. Hawaii har ändtligen
blifvit fornaelt erkänd af Förenta
Staternas regering. President Cle
veland har till och med afsändt ett
•pecielt sundebud med helsningar
(ill president Dole, som nu ftr chef
för den faktiska regeringen på Sand
wichs öarne. Det var ett ömkligt
•lut på Glevelands och Greshams
f&ltt&g för att åter sätta upp den
abdikerade drottningen på tronen.
Resultatet är ett hårdt slag för Cuc
koo-pressen, som för en tid sedan
Icke högt nog kunde prisa presiden
tens Hawaii-politik.
Btt af de mest talande beviset* på
den tryckta ställningen 1 Förenta
Staterna ftr, att invandringen under
kela året gått ned hvarje månad.
Men icke nog dermed. Det har in
träffat, att utvandringen under vis
sa månader betydligt öfverskridit
Invandringen. Så utvandrade un
der juli månad circa 20,000 perso
ser, medan invandrarnes antal en
dast uppgick till 11,549, deraf 760
leommo från Sverige, 420 från Norge
och 308 fr&n Danmark. Med hvarje
ångare från de atlantiska hamnarne
aer man hundratals personer styra
fctaan till olika länder i Europa.
En bomb har slagit ned i Eleva
tor-lägret i Nordvestern, i det TJte
Northern Elevator Company i Duluth
och West Superior, som eges af
Great Northern banan och således
Styres af Jim Hill, nedsatt elevator
afgiften till nästan hälften af hvad
den förut var. Naturligtvis sågo
de andra elevator-bolagen i Nordve
stern denna nedsättning med oblida
4gon och försökte på allt sätt att
hindra plauens utförande, men deras
arbete strandade mot mr. Hills fa
a ta beslut. De konkurrerande bola
gen kunna icke förklara mr. Hills
handlingssätt och förirra sig i giss
Bin gar, rörande motiverna. Mr.
Htil säger rätt fram, att hans beslut
andast har till afsigt att gagna far
name, och så länge icke bevis för
motsatsen föreligga, får man tro
hans ord, synnerlignst då handlin
.gen talav ett så tydligt spr&k idett»
fall. Tydligt ftr, att alla de konkur
Terande elevatorbolagen nödgas föl
ja i Hills kölvatten, och gäller detta
Icke allenast för elevatorerna i Du
luth och Superior, utan äfven för
Minneapolis, Milwaukee och Chicago
och andra platser i Nordvestern.
Det antages, att nedsättuingen kom
„jner att reducera storage charges med
cirka 50,000,000 busb. hvete af detta
Irs skörd och förminska elevatorbo
lagens inkomster med cirka $2,000,
(000. Då elevatorafgiften alltid från
drages eller beräknas, när farmarne
•fclja sitt hvete, antingen han säljer
det till elevatorbolagen eller till an
dra köpare, göra farmarne således
en besparing eller en vinst af dessa
12
,000,000, som elevatorbolagen för
lora. Det st
eg, som mr. Hill tagit
ftr just på sin rätta plats, och borde
rarit taget långt före detta. Ned
s&ttningen kommer att blifVa en
stor lättnad för farmarne, och för
öfrigt för hela dett amerikanska
spanmålshandeln.
Det bör icke vara en hemlighet
längre, att Ryssland umgås med
planen att få en hamnplats på nor
ska kusten. Ryske finansministern
v. Witte har med ett ryskt örlogs
fartyg företagit en rekognoscerings
färd från Arkangel längs norska ku
sten till Trondhjem, sedan han först
undersökt frågan om en jernvägs
förbindelse mellan Petersburg och
Hvita hafvet. Denna rekognosce
ringsfärd har i Norge väckt till nytt
lif farhågan för att Ryssland slutli
gen bestämt sig för att skaffa sig en
isfri hamn vid Atlantiska hafvet i
en af Norges nordliga fjordar. Äfven
om det icke finnes någon anledning
misstänka, att det radikala partiet
skulle vara böjdt för att betala det
nödvändiga priset för understöd
från Rysslands sida i händelse af en
konflikt mellan Sverige och Norge,
är det uppenbart, att en sådan kon
flikt lätteligen kan bereda Ryssland
tillfälle att vinna sitt mål med eller
utan de båda ländernas samtycke.
Och den omständigheten, att Wittes
rekognosceringsfärd inträffade kort
före de allmänna valen i Norge, hvil
ka kunna bära i sitt sköte de allvar
sammaste följder för den inre freden
på den skandinaviska halfön, ftr väl
egnad att gifva patriotiska norrmän
af båda partierna ämne till allvar
samma betraktelser. Den ryske björ
nen är icke att leka med. Der han
en gång tagit sitt ide, der blir han
och der han låter sia ram falla, der
blöder det. Sorgligt om Norge
skulle komma att blöda för den ry
ske björnens ramar. Helt säkert
skall det d& från m&nget håll komma
att heta, det Not^e sjelf uppmunt
rat planen, och derföre icke kan
vänta annat än att få bära följderna.
Det har i lång tid icke lönat sig
att tala om landets affärsställning,
då rapporterna varit oroande för
hvarje vecka och visat föga tecken
till förbättring. Nu synes det emel
lertid som en vändpunkt har in
trädt. En mängd varor har tagits
ut ur tullstationerna, hvarest de le
gat såsom säkerhet, hvilket visar
att landets länge tillbakahålda be
hof börjar att göra sig starkt gäl
lande, och ännu mera kommer detta
att rum aedan tariff-frågan är
afgjord. Under loppet af förra vec
kan upptogs verksamheten i många
industrigrenar, detta delvis till följd
att en mängd af de strejkande arbe
tarne åter upptagit arbetet. Ban
kernas utvexlingar visade en påfal
lande lyftning och voro betydligt
större än veckan förut. Äfven af
tog guldutförseln betydligt under
veckan, och är det att hoppas, att
denna för landet så försvagande ut
försel är för tillfftllet afstannad. Ut
förseln af guld öfver införseln har
under året uppgått till $73,000,000,
mot $57,000,000 under samma tid
rymd förra året. Guldreserven i
skattkammaren har reducerats till
$52,000,900, men regeringen anser
det Icke nödigt att taga speciela
mått och steg för att uppdrifva re
serven till den bestämda summan af
$100,000,000, då de kommande måna
derna antagligen komma att bringa
nödvändig tillförsel. Utförsela af
hvete steg ganska ansenligt och var
en tredjedel större än veckan förut.
De ovanligt höga majspriserna haf
va äfven haft inflytande på vetepri
serna, dock utan att kunna hålla
dem uppe. Underrättelserna om den
stora skada, som majsen lidit, voro
betydligt öfverdrifna, hvadan de
höga majspriserna icke lftoge kunna
hålla sig. Torkan har förorsakat en
obotlig skada, men ställningen öf
ver hela landet ftr dock bftttre än
man vågat hoppas.
Ändtligen har det demokratiska
spöke, som i form af en ny tariff bill
skrämt upp folket och förlamat hela
landets affärsverksamhet, framträdt
ur det kaotiska mörkret och visat
sin afslöjade gestalt. Den långa
kampen kom till afslutning, då re
presentanthuset efter sju sorger och
åtta bedröfvelser slutligen antog
senatens amendement, som det he
ter, för att rädda billen. I det läng
sta stodo representanthusets med
lemmar genstörtigt mot senatens
beslut, isynnerhet med hänsyn till
artiklarne jern, socker och kol,hvar
öfver det gick hett till under sköl
darne vid debatterna, men man hade
fått klart för sig att demokraterna
senaten icke längre voro i stånd till
att sammanhålla en majoritet af se
nätens röster, och detta tvingade
representanthuset att handla. De
mokraterna i konferenskomitén med
gåfvo ändtligen att de hade förlorat
bataljen och insågo att en ny om-
röstning i senaten icke kunde riske
ras, hvadan det endast stod att väl
ja på senat-billen eller ingen bill.
Från de demokratiske ledarnes sida
gjordes inga försök att göra anspråk
på någon seger, tvertom medgåfvo
de sitt nederlag, men tröstade sig
med att senat-billen är bättre än
McKinley-lagen. Vid omröstningen
antogs den egentliga tariff billen
med 182 röster mot 105, hvarefter
speciela lagförslag väcktes att sätta
kol, jern, Barbed Wire och socker på
frilistan, hvilka gingo igenom med
glans. För tullfritt socker röstade
alla republikanerna. McKinley-la
gen är sålunda upphäfd. Den nya
lagen innehåller flera bestämmelser,
som gifva större protektion än sjelf
va McKinley-lagen, men går å andra
sidan till större ytterligheter. Huru
länge lagen kommer att bestå, får
framtiden utvisa, men folket har
dragit en suck af lättnad, om än un
der känslan af att det ännu är något
som trycker.
Ur dagens krönika.
{L. Q. il.)
Det vill synas att Satollis stadfä
stande af biskop Wattersons beslut
att ej sanktionera katolska sällskap,
som ledas af eller välja likörhandlare
till embetsmän, har slagit ned här
och der såsom en bomb inom det
katolska lägret. De katolska likör
männen och deras organ hota att
göra strejk, om biskoparne tillämpa
denna lag emot dem. Så t. ex. ytt
rar sig The Wine and Spirit Gazette
med afseende på New Yorks erkebi
skop Corrigan: "Vi uttala den me
ning, som en stor majoritet af likör
handlarne i denna stad och Brook
lyn hylla, då vi säga: 'Vi utmana
erlcebiskop Corrigan att tillämpa ef
ter bokstaf och anda detta dekret
mot likörtrafiken, som just utfäi*dats
af hans ärevördighet Satolli, den
påflige legaten. Må erkebiskopen
göra det, och af vak ta följderna'."
Prohibitionisterna i Norra Dakota
anse sig hafva ej allenast skäl att
nominera sitt eget statsticket utan
äfven att hoppas välja sina män,
emedan republikanerna ej antogo
en nog stark resolution i favör af
förbudslagen, och emedan ej alla de
ras kandidater äro gynsamt stämda
för prohibition. Nämda resolution
har följande lydelse:
"Erkännande nu såsom förr den
offentliga krogens onda, gynna vi
tillämpningen af alla de lagar, som
kontrollera likörtrafiken." Denna
antogs enhälligt, och det ser derför
ut som man har allt skäl att lita på
att partiet menar hvad det säger,
och i fall detta är förhållandet, för
må vi ej med bästa vilja inse hvar
för icke hvarenda förbudsmän bör
med nöje understödja detta program
och hjelpa partiet till seger nästa
november.
En reformerad drinkare, hvilkens
ansigte vittnade om ett omvändt
hjerta, yttrade nyligen vid ett möte:
Jag har helt nyligen blifvit omvänd
till Gud. Under mer ftn åtta år
dessförinnan hade jag herberge uti
ett uselt näste och gick från hus till
hus och tiggde mitt bröd. Jag för
störde allt jag förtjenade pä tillfäl
liga småtjenster för rusdrycker. Jag
underhöll ett mer eller miudre full
ständigt rus hela tiden. Ju mindre
jag förtjente, desto bättre var det
för mig. Jag försökte att omvända
mig förut, men vid första tillfälle
gick jag åter på krogen och tog mig
ett rus. Men nu bad jag knuböjan
de till Gud om nåd att bevara mig
för rusdryckerna 24 timmar. Han
hörde min bön. Han har borttagit
mitt begär efter bränvin. Jag är
nu en kristen, Jag sparar mina
penningar och använder dem för
nyttiga ftndamål. Jag har bättre
kläder. Jag går ej längre från dörr
till dörr och tigger mina smulor. En
sann kristen behöfver här i landet
ej tigga sitt bröd. Herren vare prisad
för hans underbart bevarande nåd!"
Under rubriken: "Bristande före
tagsamhet" berättar Harpers Weekly
följande:
"Låt mig få tre tum brftnvin",sade
en törstande till provisorn på ett
apotek i en stad i Kansas.
"Jag kau icke", svarade provi
sorn, som icke kände sin kund "det
ta är en förbudsstat".
"Jag kan icke få en sup brftavin,
hvad?"
"Nej, min herre," icke ulan en
läkares föreskrift, då det måste an
vändas som medicin."
"Finnes det inga omständigheter
alls, under hvilka ni skulle kuoua
tillåtas att sälja en liten qvantitet
bränvin utan en sådan formalitet
ett fall af lif eller död, till exem
pel?"
"Jo, visst", svarade provisorn
"jag förmodar om en man vore bi
ten af en skallerorm, och det skulle
taga någon tid att gå till läkaren
och få recept, att det i ett dylikt
fall skulle tillåtas att gifva honom
bränvin."
"Vet ni hvar jag kunde få fatt på
en skallerorm?" var nästa fråga.
"Visst icke", svarade provisorn,
högeligen öfverraakad öfver en sådan
fråga.
8K"ftFFA«B#, WStTfttJEN -bÉN «6 ÄUCOST! 199*.
"Välan", fortsatte den törstige,
med en icke ringa portion af miss
nöje uti tonen, "det synes mig, att
om detta apotek hade någon företag
samhet, skulle det tillhandahålla en
skallerorm att användas under före
kommande omständigheter."
New York gVmis ftr ingen nykter
hetstidnihg eller i allmänhet gyn
samt stämd f^r prohibition, men ny
ligen gaf dfn i en ledande artikel
om "samhälls-reform" förbudslag
stiftningen följande erkännande:
"I trots af allt kringgående, som
hvarje lag är*utsatt för i trots af
den slappa 'tllläiäpningen och en
halfverande V$msk£p från deras sida,
hvllltas pligt^ det?' är att verkställa
lagens föresl^iftefj i trots af alla de
svårigheter, 4om en så genomgri
pande lag n#ävän1higt måste hafva
att kämpa m|d, sS har den dock al
lestädes, hvaj-est jäen varit upprik
tigt försökt, förhindrat brott, för
minskat fattigdom, gjort fängelser
och fattighus tomma, Ökat antalet
barn i de allmänna skolorna, befräm
jat individuell lycka, befriat de fat
tiges anspråkslösa hem från det svå
raste misstag och den största för
bannelse, och i alla händelser för
dröjt i någon mån den upplösnin
gens flod, som synes hota att bort
spola allt, som är dyrbart för den
enskilde och af värde för samhället.
Äro icke sådana resultat som dessa
värda att påaktas, och ega de icke
stor vigt vid bildande af en mening
och fattande af ett beslut om hvad
som bör göras för lösningen af den
na stora fråga?"
Rörande den af stortinget intag
na lagen om att öfverlemna åt de
särskilda samhällena i Norge att
förmedels folkomröstning afgöra,
huruvida likörer få säljas eller ej,
läses i vensterns tidningar redogö
relser och kommontarier som visa,
att
de radikala tagit detta steg ej blott
för befrämjande af nykterhet utan
äfven för befrämjande af deras radi
kala demokratiska planer. Såsom
bekant ingår det uti nämda lagbe
stämmelse, att äfven qvinnan skall
hafva rösträtt, yär hon fylt 25 år,
och endast h|ilftei|af de röstberätti
gade skall halva afgörande rätten,
hvilket ju är
frät,
j|og. Men dådet
framgår att jjsan ^iror deras demo
krati-intress| skaft befrämjas genom
nedsättande åf deä erforderliga ma
joriteten, så ^r deraf klart att sjelf
viska planer 'och beVekelsegrunder
spelat en vigtig roll vid lagens ge
nomdrifvande. Vensterpressen är
också synnerligen förnöjd öfver, att
qvinnan härigenom kommit till den
"rätt, som naturen och human sam
hällsordning*1 måste gifva henne".
De prestmän, som under behandlin
gen af denna fråga och vid omröst
ningen visade sig stå på bibelns
grund, klandras och hånas. Hvart
har bibeltroheten och det djupa
kristliga allvaret tagit vägen hos
det norska folket? När icke Guds
egen förordning och bestämmelse
längre äro heliga för ett folk, så har
ett sådant folk lösgjort sig från sitt
rätta grundfäste och drifves framåt
utan någon ankargrund.
Rörande katolikerna och likörtra
fiken har presidenten för "Pittsburg
Catholic Total Abstinence Union"
gifvit till pressen bl. a. följande ut
låtande grundadt på den omsorgs
fullaste undersökning af tillförlitliga
statistiska fakta:
"I ett county i Pennsylvania,hvar
est katolikerna utgöra mindre än 21
procent af befolkningen, äro mer än
44 proceent af an slikarne för krog
license katoliker. I ett annat county
äro 40 procent af befolkningen kato
liker, och mer än 57 procent af an
sökarne om kroglicense. I ett tred
je utgöra de-ej fullt 16 procent, men
de katolska krögarne utgöra öfver
25 procent I ännu ett county är
katolska befolkningen blott 13 pro
cent och de katolska krögarne 40
procent. Drt sii&näinda är nu be
ryktad helaVerlÄfen öfver för upp
ror och blodsutgjutelser. Städer
och byar visa inga? bättre förhållan
den. En stad har mindre än 30 pro
cent katoliker, och mer än 52 pro
cent äro ansökare om kroglicense.
En annan stad har mer än 56 proc.
krögare af én katblsk befolkning af
30 procent. Ear stad har omkring
20 procent katolilrjsr, och mer än 42
procent af krögarne äro katoliker.
Åter en anna,n har mer än 55 proc.
af ansökarne om license af en ka
tolsk befolkning af 25 procent.—In
om gränsen af ett enda block på en
gata i en af nämda städer, voro 18
applikanter, af hvilka 15 voro kato
liker. Dessa upplysningar torde
hjelpa främlingar att förstå, huru
det var nödvändigt att upprätta
fria matinriittningar och utbetala
omkring $200,000 för sådana barm
hertighetsinrättningar förliden vin
ter i staden Pittsburg, denna cen
tralplats för högeligen skyddade in
dustrier och höga arbetslöner.—Mer
lin hälften af invånarne i arbetshu
set i ett af dessa counties gjorde an
språk på att vara katoliker,och min
dre än sex på hvarje hundrade voro
totalister. "Warden" för samma
countyfängelso berättades i tidnin
garne hafva sagt, att 90 procent af
fångarne had&diffikt eller indirekt
rusdryckerna att tacka för sin för
lust af ära qch frihet. Skälet för
anhållan om tillsättande af en ka
tolsk kaplan1for*county-hemmet var
den omständigheten, att 70 procent
af dess invånare voro katoliker.
Brof till Call*.
K&fcé brocter Callel
Det är nu öfvermåttan länge Se
dan vi träffats. Jag har länge tänkt
att skrifva till dig, men som jag icke
haft din adress, har det fått blifva.
Stadd i samma okunnighet nu, sän
der jag dig brefvet genom SKAFFA
ren8 spalter. Hoppas att du ej
misstycker på detta mitt tilltag.
Vill då först nämna för dig att
jag har helsan och knogar och arba
tar p& min lilla åkerlapp nu som
förr. Skörden blifver väl ej så stor,
men det blifver alltid något, så jag
fåt* väl ej klaga. En allmän jemmer
förspörjes öfver de dåliga tiderna,
och från städerna synes jämren öf
vergå i den bittraste klagan. Men
mig synes att det ej kan vara annor
lunda och kan ej blifva annorlunda,
tilldess folket låter förståndet tala
och misstag blifva rättade—misstag,
som bringa folket i allmänhet i så
dan nöd. Jag vill säga dig, hvarför
jag kommit att tänka på dessa sa
ker. Af gammalt känner du min
ovilja för resor. Det är i enlighet
med min natur att just icke gå läng
re från hemmet än att jag kan se
den lilla boning, som gifver mig
svalka om sommaren och den behag
liga värmen om vintern.
Men för någon tid'sedan gjorde
jag ett undantag och bröt min gam
la vana för en gång. Jag företog en
resa och kom äfven att stanna öfver
i St. Paul och Minneapolis några da
gar. Du kan ej tänka dig den för
våning, som höll mig nästan fången
när jag såg dessa väldiga hus, detta
folkvimmel. Jag undrade hur kun
na dessa många menniskor finna
hem hvar och en till sitt, och hur
kunna dessa hvar för sig få en bit
mat. Jag reste på spårvagnarne
och öfverallt såg jag breda gator,
höga hus och skaror af menniskor.
Ja, jag törs säga, skaror af sysslolö
sa menniskor.
Trött af besöket och ovan att vi
stas i ett sådant folkvimmel, anträd
de jag snart resan mot hemmet. Un
der resan kom jag att sitta tillsam
mans med en, som det syntes mig,
ärevördig, gråhårig hedersman. Vi
började att tala om grödan och hö
bergmngen, och äfven kommo vi
att samtala om St. Paul och Minne
apolis. Jag frågade honom då, om
han visste huru gamla dessa städer
äro. Ja, sade han. Jag minnes
för 38 år sedan faas ej mer än
några hus i Minneapolis St. Paul är
några år äldre. Jag blef tyst och
började att tänka på vårt samtal.
Under en tid af cirka 50 år har såle
des detta jettearbete blifvit utfördt.
Höjder äro sänkta, dalar äro höjda,
dessa tusentals väldiga hus uppför
da, detta spårvägsnät, dessa väldiga
bangårdar komna till stånd. Hvilka
arbetskrafter hafva ej dessa företag
kräft! Jetteföretaget har kräft tu
senden och åter tusenden af arbeta
re. Nu är byggnaden färdig. Nu
erfordras endast en hand full af ar
betar e att taga vård och sköta det
redan färdiga. Resten går vid min
net af det förflutna och klagar öfver
dåliga tider och öfver arbetsbristen.
Det måste så gå. Vid en jernvägs
byggande sysselsättas flera tusen
den arbetare, men när jernvägen är
färdig, behöfver den endast några hun
draden till betjening, Resten måste
antingen lemna platsen eller hungra
ihjel. Amerika har ännu stora
sträckor af godt land, som gifver
arbetaren bröd nog och der han ej
behöfver att krypa som maskea
stoftet för kapitalisten. När skall
våra städers sysslolösa befolkaing
komma till besinning?
Under det jag så drömde eller rftt
tare tänkte, stannade tåget vid sta
tionen i närheten af mitt hem. Jag
anträdde den välkända vägen mot
hemmet. På vägen framför mig såg
jag en liflig rörelse. Först kom mig
till mötes gamle Carlo, utom sig af
glädje, efter kommo, så fort sig göra
lät, mina små barn. Efter ett hjert
ligt välkommen af min goda hustru,
satte jag mig utanför dörren vid
mitt hem. Aldrig hade hemmet
synts mig skönare, aldrig aftonen
fridfullare. Der låg den lilla sjön
med sin lugna, blå yta. Der stodo
Perla och Docka vid "fencet" och
liksom ville fråga mig: du ftmnar väl
ej utbyta landets frid mot stadens
buller? Anders, sade min hustru,
under det hon slog sina armar om
kring min hals, minnes du den tid
vi lefde i staden, hur du fick springa
dig svettig och trött för att få en
dags arbete oca hur bekymrad och
nedslagen du var på qvällarne, när
du kom hem. Jag fattade hennes
hand, min blick talade bättre ftn
ord.
Käre broder, brefvet Är redan för
långt, måste sluta för denna gång
Du skall snart få höra mera från
mig. Under tiden lef väl.
v
Din tillgifne
^Anders.
Ett land bedömes tämligen kor
rekt efter den uppmärksamhet som
det egnar åt fackundervisningen
Hvarför skulle detta icke också vara
sant om kyrkan? Så vidt icke stat
och kyrka gjort gemensam sak med
afseende på fackundervisningen,kan
och får icke kyrkan kasta denna bör
da från sig och på staten. Staten
uppfostrar för sina intressen. Der
kyrkan är frikyrka, såsom fallet ftr
detta land, måste hon sjelf taga va
i
ta på sina egna intressen. Men kyr
kans intressen borde vara Guds in
tressen. Detta är dock icke alltid
fallet, fastän hon vftl fortfarande
menar så. När kyrkan kommit på
villospår i lära eller lefverne, blir
hon allt mer sjelfvisk och i samma
mån mindre Gud hängifven. Det
händer dock icke så sällan att ju mer
sjelfvisk hon blir,desto mer ifrigblir
hon ock. Se på den katolska kyr
kan. Hon är med på alla områden.
Hon ftr med i tidningsverlden, i re
geringsverlden, i penningeverlden, i
spekulationsverlden, i skolverlden
hon är ed i reformsträfvanden, i
kärleksverksamhet, med ett ord hon
är med öfver allt. Jag måste beun
dra hennes ifver,energi, hennes alle
städesnärvarelse. Månne ej detta
beror till en del på hennes stadgade
författningar och hennes insigtsful
la, energiska ledare? Mången gång
kunde man önska sig en så fast or
ganisation och så kraftfulla ledare.
Men då man betänker det betryck,
som hon vållar i samvetena, är man
nog glad, att man ej lyder under
hennes spira. Jag fruktar, att hon
benämnes bäst med namnet styfmo
der för sina barn.
Men vårdar sig styfmodern så om
sina barn, hvad skulle och borde icke
en rätt moder göra. Gör hon det?
Ja det gör hon. Men en moder
tröttnar ock ibland och tycker att
barnen äro så bråkiga, släpet tar al
drig slut, hennes krafter äro slut,
barnen hafva så stora anspråk, de
äro så otacksamma och oförnöjda m.
m. När hon en stund närt dessa
tankar, vaknar hon liksom upp uren
dvala och säger till sig sjelf: har jag
icke burit dem under mitt hjerta,har
jag icke födt dem, har jag icke am
mat dem, äro de icke mina? De an
dra besvärliga tankarna äro sin kos
och hon bar endast moderliga käns
lor qvar. Och dessa äro icke blott
känslor. De taga snart form af
handling. Det är mor sjelf. Och
hvem kan draga omsorg som hon?
Ingen. Så tänker jag om vår lu
therska kyrka i detta land. Hon
tycker nog att arbetet är efterhäng
set, familjen är stor, behofven äro
många och det ser dystert ut för
framtiden. Men så repar hon mod
igen, och då är hon samma snälla
mor som hon alltid varit, hvilken
gerna delar med sig, så länge hon
har något qvar i källare och visthus.
Om vi tänka på vår historia i det
ta land, så finna vi ju att vår kyrka
aldrig blåst till reträtt, och aldrig
heller flytt från valplatsen. "She
has come to stay." Se vi på arbetet,
går det väl ej fort, men det står ej
stilla. Stormarna fara hastigt fram,
men de vara aldrig länge och öde
lägga oftast det som kommer i deras
väg. Den sakta vinden är mer be
ständig och hur välkommen är han
ej både för djur- och växtverlden.
Våra inrättningar hafva ej behöft
inskränkas, utan hellre har man
medgifvit ätt de få utvidgas. Detta
är ett glädjande tecken i dessa
tryckta tider. Det behöfs litet mod,
litet förtröstan till Gnd, litet enig
het och litet kärlek.
Vår skola motser ett lyckosamt år
på alla dess områden. Rummen på
skolan börja att blifva temligen upp
tagna allaredan, så att de som ännu
ej anmält sig, men ämna sig dit
göra bäst i att så fort ske kan till
försäkra sig rum på skolan. Rum
familjer fins naturligtvis att få mot
ungefär samma betalning som på
skolan.
Filosofie kandidaten, fröken Inez
Rundström, har antagit styrelsens
kallelse till lärare och är hon att in
vänta inom ett par veckor.
Prof. J. S. Carlson bygger ett
präktigt boningshus på en tomt som
han köpt strax nedom skolan. En
annan af lärarne har begärt att
köpa en annan tomt för att bygga
ett boningshus. Det låter bra. Låt
staden växa åt detta hållet till, låt
den ena byggnaden efter den andra
resa sig på "College Hill", ingen
skall mera hjertligt glädjas deråt än
vi. Låt St Peter blifva en stor
skolstad, dit föräldrar flytta som
hafva barn i skolåren, der familjer
slå sig ned i ro på sin ålderdom, der
det ena skolhotellet och studenthem
met uppstår efter det andra, i hvil
ka de studerande finna det hemtref
ligt under sin vistelse här. För en
tid sedan sade en pastor af de våra
till migt den s. k. "Cottageplan'
skolans räddning. Ja, sade jag,
oss blott få dessa "Cottages". De
skola nog komma, sade han. Den
som ger akt på sjelfva byggnads
idén vid skolan ser, att denna plan
ligger på djupet. Smärre byggna
der såsom studenthem äro vida att
föredraga framför dessa kasernlika
byggnader, i hvilka man bor nästan
på soldatmanér. Skolan öppnas den
september. Jf. W,
ftr
låt
Om Insamllngssakenu
(Allmän redogörelse.)
Trade Lake församling N. J.Sture
pastor »kulle subskribera $246 har
subskriberat §209.45 och betalt $204.45
Tripolis församling E. J. Werner
paBtor skulle subskribera $318 har
subskriberat $353.42 betalt $292.
Triumph församling H. Ardahl
pastor, då subskriptionen upptogs
Bkulle subskribera $46 har subskriberat
och betalt $10.50.
Tärna församling, St Hilaire 3.
Moody pastor skulle subskribera $76
har subskriberat $43 betalt
Union Creak församling L. E. Sjö
linder pastor skulle subskribera $72
har subskriberat och betalt $57.90,
Upsala församling vakant skulle
subskribera $60 h»r 8ttb»kriber»t$94.l5Q{
botalt $5* IQ.
Vasa församling J. Främling pa
stor skulle subskribera $1,038 har
vid flera tillfällen lolvat hela »In andel
betalt $593.10.
Vista församling J. E. Hedberg
pastor skulle subskribera $169 har
subskriborat och betalt $213.23.
Walnut Grove församling B.S.Ny
ström pastor, då subskriptionen upp
togs skulle subskribera $165 hat
subskriberat $124.50 betalt $104.50.
Wadstena församling vakant
skulle subskribera $31 men har inges?
ting gjort.
Warren församling, Marshall oa
O. S. Werner pastor skulle subskri
bera $90 har subskriberat $60 betalt $5.
Waseca församling J. E. Hedberg
pastor Bkulle subskribera $36 har
subskriberat och betalt $39.50,
West Union församling P. P. Ha*
denström pastor skulle subskribera
$502.50 har subskriberat och betalt
$502.50, jemte $7 intresse å $100, som
betalades ett år sedare än lofvadt var,
samt $137.25 äldre subskription dessu
tom rapporterades att Olof Wahlström
före sin död lofvat $100 men derom ha
vi sedan intet hört.
Wennersborgs församling vakant—»
skulle subskribera $369 har subskribe~
rat $312 betalt $296.45.
West Sveadahl församling A.
Ericsson pastor skulle subskribera
$292 har subskriberat och betalt
$301.32.
West Sweden församling N. J.
Sture pastor skulle subskribera $225
har subskriberat och betalt $50.45.
White Rock församling E. Schöld
pastor har subskriberat $64.35 betalt
$37.35.
White Stone Hill församling P.
Sjöblom pastor har sabekriberat $85
betalt $74.
White Bear Lake församling J.
Magny pastor skulle »ubskribera$30
har subskriberat och betalt $30.
Winthrop församling L. P: Berg
ström pastor skulle subskribera $360
har subskriberat $400 betalt $349.
Worthington församling S. An
derson pastor—skulle subskribera $195
har subskriberat $238 betalt $200.50.
Zions församling, Goodhue E. No
relius pastor skulle subskribera
$184 har subskriberat ooh betalt $138.75.
Zions församling, Anoka A. F.
Tornell pastor skulle subskribera
$159 har subskriberat och batalt $49.05.
Zions församling, Chippewa co.
vakant skulle subskribera $51 har
subskriberat och betalt $25.15.
Zions församling, Sherburne va
kant skulle subskribera $52 men har
ingenting gjort.
Zions församling, Cloquet L. A.
Hocanzon pastor skulle subskribera
$94 har subskriberat $60.75 betalt
$53.30.
Zions församling, Ortonville J. O.
Cavallin pastor, då subskriptionen upp
togs skulle subskribera $69 har tub*
skriberat och betalt $99.45.
Zions församling, Carthage, S. D.
vakant skulle subskribera $45 har
subskriberat och betalt $112.85.
Zionsborgs församling vakant y
skulle subskribera $129 har subskribe
rat och betalt $55.
Dessutom har församlingen i Randeli
P. O., Wis., subskriberat och betalt
$5.50. Komiteen.
U A N E
Central- Amerika. En stor republik.
Enligt underrättelser från en konfe
rens i Managua den 16 dennes, skall
ett protokoll ha undertecknats, som
förenar Guatemala, Nicaragua, San
Salvador och Honduras till en repu
blik under namnet Centralamerikanska
republiken. Costa Rica var också re
presenterad vid konferensen, men den
nas regering nekade att underteckna
protokollet.
Frankrika. President Carnots mör
dare af rättad. Cesario Santo, president
Carnots mördare, afrättades den 16 d:s
på morgonen i Lyons. Han vägrade
att mottaga religionens tröst. Hans
sista ord voro: Lefve anarkismen! Ut
efter vägen från fängelset till afrätt
ningsplatsen stodo dubbla leder af sol
dater med fälda bajonetter.
Mördad upptäcktsresande. Franske
upptäcktsresanden Dubreul har nyli
gen blifvit mördad. Kinas sändebud i
Paris har till franska regeringen fram
burit sin regerings beklagande af mor
det. Dubreul hade under en strid med
tibetanerna blifvit sårad, tillfångata
gits och dödats, hvarpå hans lik kasta
des i floden. Kinesiska regeringen har
befalt likets uppsökande oeh de skyldi*
ges bestraffande.
Italien. Häktade anarkister. Poli
sen i Rom upptäckte den 14 dennes ett
tillhåll för anarkister, der 7 af dem
voro sysselsatte med att tillverka hel
vetesmaskiner. Det tros med visshet
att de umgingos med planen att sprän
ga premierministern Crispis residens i
luften för att hämnas domen på Santo
och Paolo Lega, hvilka försökte lön
mörda Crispi.
Japan—Kina. Från krigsskådeplats
sen. Sammandrabbningar mellan ja»
panesiska ooh kinesiska krigsfartyg
ha ytterligare förekommit. På båda
sidor tillskrifver man sig segern, men 1
det hela taget ser det dock ut, eom
skulle Japan fortfarande hafva öfver
handen både till sjös och lands. Ett
sjöslag har levererats, hvarvid sju kip
nesiska skepp skjutits i sank.
Nederländerna. KolerafaM. Ett
dylikt inträffade i söndags i Haarlem
med dödlig utgång. Fyra kolerasjuka
ha inrapporterats i Velsen.
Norge. WeiXmans expedition återtar*
der. Walter Wellman jemte öfriga
deltagare i nordpolsexpeditionen, hTil-i
ka voro ombord å ångaren Ragnvald^
Jarl, som för någon tid sedan krossadeM
af isen, återvände den 15 dennes tillf:
Tromsö, Norge, uppgifvande hoppe$
att uppnå nordpolen.
Spanien, Fruktansvärd eyhlon. Ett
cyklon åtföljd af blixt och hagel drog
den 14 dennes fram öfver provinsen
Cuidol Keal. Mer än 200 personer blef*
vo härunder skadade och flere tusental
kreatur omkommo.
-T »,
4
&

xml | txt