Skaffaren., May 15, 1895, Image 4

About Skaffaren. (St. Paul, Minn. ;) 1885-1895

Image provided by: Minnesota Historical Society; Saint Paul, MN

                
liberal ra-
Uti
PnuamtntlNindlM Mit MM states.
lr»fisto«radt
8 K A A E N
1*7 E. 7th St.. St. Paul, Minn.
M*Urt4 41 tht Post Office at 8L jfatd,
#5»n., cw second class matter.
Defective \n\n f&!
j$fe
iik'
^f!?'
I SI
:V
•m
ki
Ka
.*1
:f if
./i\:-
ill*
1-
l'
A:
A A E N
czuirvKS
«VAlJi ONSOAfe,
OT. PAT7I», 4 miK.
SkaffarenPubllshfngCo.
TBKITD KKATI OH8
VU.KOR:
•UårifOnkot» .... HA
i ftr på kre#l% .... S.Ä).
u&Mdet 1.00.
Ti* xtfta*d«« M.
Stt&r till
Sr»rlf» 1.08.
Bex m&nader till
1JL
I
Aessa priser är postarvodet Inberftknadi.
Till prenurnerantsanilar». som insända tx-
teUU&S Sit Skjutvahui, ItSBU
bret.Poat- »Uet Bx
press Mooey
Oréer* under adr«sa:
Den sora blott pratar om arbetar*
n«k förtryck, men försummar att
räcka den nödstälda en hjelpsam
hand, han är en dålig samhällsför
b&ttrare.
Brän vinsligan Är den mest för
derfbringande och skadligaste trnst,
som existerar. Skaffaren söker
derför med alla lofliga medel mot*
•orka denna tru*t.
Många mennlskor råka utför obe*
hag, emedan de syssla med allehan
da, som ligger utom deras embete.
•Erfarenheten visar, att det i allmän*
het icke lyckas v&l för den, som
har m&Bga jern 1 elden.
Inrikesdepartementet i Washing
ton håller på med att göra förbere
åelser för att för settlare öppna alla
militära reservationer, Meningen
ir att de flesta af dem komma att
öppnas under loppet af sommaren
Listan innehåller 75 dylika reeerva
tioner, af hvilka 14 innefatta öfver
B, 000 acres.
Tecken tyda på att bättre tider
•lunda. Hvarje sann människovän
Önskar upprigtigt att ftndringaa till
det bättre ej må lita vänta på sig
allt för länge. S& länge emellertid
arbetsföre ooh arbetsvillige »än gå
sysslolöse, saknande det nödvändi
gaste Ull sitt eget och de sinas
uppehälle, så är etäliningen beklag
lig.
Rapporten att kunottupåbttdet
rörande importerade kreatur från
Canada var upphäfd, föraekas af
Jordbruksministern Morton, som i
ett specielt cirkulär förklarat, att
påbudet står qvar och att å kreatur
från Canada utkräfves en tull af 20
procent af värdet Detta är unge
fär liktydigt med att införsel af
kreatur till Förenta Staterna från
Canada är förbjuden.
Dan här landet gängse planen
att utglfva stora praktverk, hvilka
under en läugre eller kortare tid
försäljas till högt pris, är att be
trakta som ett utsugningssystem.
Att författare ooh förläggare på
detta sätt söka förtjena stora pen
ningsummor framgår tydligt deraf.
att priset & dylika praktverk inom
förloppet af några månader ofta
nedsättes till mindre än en fjerde
del af den ursprungliga kostnaden.
Man bör därför icke förhasta sig,
när något nytt kommer upp inom
bokverlden.
Det är numera en känd sak, att
regeriugens inkomster ioke hålla
jemna steg med utgifterna, utan att
sn mer eller mindre stor underba
lans uppstår för hvarje månad. Man
beräknar, att underbalansen för in
nevarande räkenskapsår kommer att
uppgå till cirka $45,000,000. Under
april månad utgjorde inkomsterna
124,297,836, medan utgifterna upp
gingo till $32,952,690 alltså en un
derbalans af öfver $8,000,000. An
norlunda var det under president
Harrisons administration, då flera
millioner dollars månatligen afbe
taltes på nationalskulden.
Genom en hastig prisstegring har
oljetrusten lyckats slå under sig fle
,re millioner dollars, och nu söker
landets sockertrust, en utaf det de
mokratiska partiets gunstlingar, ef
terapa det gifna exemplet. Priset
& socker har nemligen på senare ti
den uppdrifvits, o&ktadt Tyskland
och andra länder få kännas vid en
öfvcrproduktion inom sockermark
naden. Vårt land eger ofantliga re
surser, och många sluga spekulan
ter'förstå sig på att draga fördel
häraf. rover Cleveland och hans
parti synas inför de mäktiga korpo
rationerna stå maktlösa.
Demokratiska pBrtiet är försatt 1
en brydsam ställning. Det kan lik
nas vid ett hus bygd på lösa san
den, utan någac groadvaj att stå
på. Frihandelsplauknn är så skröp
lig, att den icke ens förmår hålla de
demokratiske ledarne of van vattnet,
långt mindre hela partiet. En stark
rörelse pågår derför blaed demokra
terna för att få någon ny stånd
punkt. Antagligen komma do att
på nationaikon ven tet 1896 förklara
sig vara i favör af fri och oinskränkt
silfvermyntning, oberoende af an
dra nationer. Republikanerna kom
ma nog att i sin plattform uttala
sig för bimetallism och för ea inter
nationel öfverenskommelse rörande
myntning af silfver. Mycket kom
mer dock att bero på, huru resulta
tet af den ioternationela mjretkoa
ferensea utfaller.
Åtta månader hafva förflutit se
dan den nya tu Hagen trädde i kraft.
Som bekant, tade demokraterna, att
den nya tnllngen kommit till stånd
för att skaffa regeringen nog inkom
ster för att kunna möta de löpande
utgifterna, utan att uppmuntra lan
det till öfverproduktioa. Hvad öf
verproduktionen beträffar, så har
tullreformen motsvarat alla förvänt
ningar, men regeringens inkomster
ha icke på långt när blifvit hvad
man väntat. Under nämda åtta må
nader har tullagen åstadkommit eo
underbalans i skattkammaren, upp
gående till $51,273,466. För april
månad visa statsräkenskaperna en
underbalans af $8,704,854, och in
genting tyder på någon förbättring.
Utsigterna för regeringen att skaffa
medel för bestridande af nödiga ut
gifter äro således icke vidare ljusa.
Mången har fruktat för att Cleve
lands administration skulle bringa
Förenta Staterna 1 konflikten mel
lan mag ter 1 Orienten och i Europa,
men något dylikt är icke att befara.
Om än Cleveland och hans diploma
tiske rådgifvare Greshara skulle
hafva lust att direkt blanda sig i le
ken, så våga de ioke stilla sig i op
position mot den hållning nationen
förut i liknaade fall iatagit. För
enta Staternas politik är klargjord,
och går ut på att afhålla sig från al
lianser, hvarigenom landet kan blif
va utsatt för förvecklingar med
främmande naglar. Det au
da För
enta Staterna kunna och böra göra
är, att genom vänliga råd utöfva
sitt inflytande? till biläggandet af
de tvister, hvarl Orientens stormag*
ter blifvit invecklade. Att utöfva
inflytande genom vapenmagt eller
medelst allianser, kan icke ens blif
va satt ifråga.
Det råder oro i åtskilliga arbets
läger i landet. I Pennsylvania,Vir
ginia och Ohio strejka ett stort an
tal arbetare för högre löner, trots
det tydligen visas, att affärerna icke
bära sig. I Sheboygan, Wis., har
strejken af 4,000 arbetare gjort
ställningen så kritisk, att fabrikan
terna nödgats Inställa driften.
Lansing, Mich., äro gjuterlarbetar
ne på strejk för att få upphäfdt det
bestämda 10 procentnedslaget i aflö
ningen. Stor oro råder bland arbe
tarna i Illinois Steel Company verk
stader 1 Joliet, men det tros att en
förlikning ej är svår att åstadkom
ma. Det är högst oförståndigt af
arbetarns att strejka i dessa tider.
Visserligen äro utaigterna ljusare
på det industriela området, men än
nu har det ioke kommit så långt, att
fabrikanterna kunna höja arbetslö
nerna i någon nämnvärd grad.
Frågan om offentliga skolor och
församlingsskolor i Mauitoba ser ut
att antaga en allvarlig karaktär.
Som bekant föres striden mellau
protestanter och katoliker. Manito
bas myndigheter anse, att provin
sens common schools böra vara dess
lagligen erkända undervisningsan
stalter, hvartill borgarena måstesän
da sina barn, om än dessa vid sidan
vilja njuta undervisning i församl:s
skolor. Canadas regering har der
emot förklarat, att föräldrar hafva
rätt att sända sina barn till hvilken
skola de sjelfva behaga, och att för
samlingsskolorna böra ställas lika
no ed common schools. Under det re
geringen i Ottawa är af den mening,
att skolväsendet i det feela taget är
en federal angelägenhet, förklara
de lokala myndigheterna i provinsen
Manitoba, att denna sak endastan
går provinsstyrelsen. Den af Do
minion-regeringen utnämde löjt
nantguvernören Schultz påstås um
gås med planen att göra en "stats
kupp". Lyckas detta, betyder det
uppror i Mauitoba och en öppen
protest mot del aauadiska förbun
det.
»Ht
."U i-i
'''A'sr'.fpiWfflsc'i
Det har länge stått illa till i Kina,
och ännu värre har ställningen blif
vit efter de många nederlagen mot
Japan. Utan tvifvel går Kina till
mötes ett krig, som kommer att
blifva långt mera ödesdigert än krl*
get mot Japan, nemligen ett bor^
garkrig med syfte att störta det nu
regerande furstehuset. Upproret
har varit planlagd ända sedan tar
tareraa bestego Kinas tron.
darne af den revolutionära rörelsen
äro de fruktade Higkbimdtrs, hvilka
sägas hafva massorna på sin sida
och förfoga öfver millioner dollars.
Upproret blir en raskamp mellan
fullblods kineser och tartarer. Ma
joriteten af Kinas befolkning utgÖ
res af fullblods kineser, men det
finnes nog af tartarer i landet för
att åvägabringa ett blodigt borgar
krig. Lyckas revolutionen, lär det
vara meniagea att den bekante pre
mier» in is tera, vice kon nn gen Li
Hung Ching, skall utropas till kej
sare.
Bn ny följetong tager ain början i
nästa veckas nummer. Tidningens
vänner ombedjas att just nu gifva
oas en litea handräckning. Har du
en granne, som ej räknas bland
Skaffarixb prenumeranter, så un
derrätta honom om att det är en
lämplig tid att au insända sin pre
numeration, ty i så fall får han till
fälle att läsa den nya följetongen
från början. På grund af de tryck
ta tiderna lemnas tidningen från
den nya följetongens början till den
l:ste januari 1806 för 75 cents. Vi
äro tacksamme för allt understöd,
som på antydda sätt kommer verk
samheten till del. Den som ej kan
göra mer, så torde han åtminstone
vid insändandet af sin egen prenu
meration safgif t, der nemligen detta
ej ännu skett, vilja uppgifva namn
och adress på sådana personer, som
vore villige att mottaga pro/num
mer. Vi söka alltjemt att göra
Skaffaren till en god och nyttig
folktidning, och påräkna vi derför
våra väaaers fortsatta understöd i
arbetet.
Det lyckades visserligen spanska
regeringen att undertrycka revolu
tionen pä Cuba, men dermed är icke
saken slut. Insurgenterna på Cuba
hafva ännu Icke uppgifvit hoppet,
utan arbeta med förnyad lf ver. Fler
talet af dessa insurgenter kämpa i
god tro för Cubas befrielse från Spa
niens herradöme, men det finnes äl
ven de, som veta verkliga driffjedern
till resningen. Det påstås med sä
kerhet, att bakom revolutionen lig*
ger en politisk skandal, i hvilken
span ska embets män och amerikan
ska affärsmän äro invecklade. Döt
är The Standard Oil Company och
penningfursteu Rotschild, som på
stås vara så att såga förläggare för
upproret på Cuba. Man har länge
förvånat sig öfver, hvarifrån fcisut
genterna fingo medel att bestrida de
stora utgifterna under upproret,
men nu tror man sig hafva fått ljus
i saken. Man vet nu med bestämd
het att stora penningsummor sän
des från nämda källor till rebellerna
på Cuba Äfven vet man, att ge
vär, fabricerade 1 Connecticut, blif
vit sända till Cuba och att två jak
ter hafva underhållit regelbunden
förbindelse mellan Florida och Cuba
och gifvit de spanska myndigheter
na nog att beställa. Det anses nu
vara utan tvifvel, att det är syndi
katen Staudard Oil och Rotschild,
som leda upproret på Cuba. Tre För
enta Staternas seuatorer sägas vara
med i komplotten, men man saknar
fulla bevis derför.
Affärsställningen i landet hnr se
dan maj månads ingång intagit en
fastare hållning för hvarje dag. Om
sättningen af handelsvaror är vis
serligen icke så stor, som man vän
tat, men den visar sig vara i tillta
gande. Väsentligaste hindret för
en genomgående lyftning i affärslif
vet ligger deri, att ifvern hos mån
ga går ut på att plock% frukterna
innan de äro mogna. Affärsmän,
som sitta inne med stora förråd af
handelsvaror, drifva upp priserna
så högt, att de icke kunna finna om
sättning i marknaden. Dessa konst
lade prisstegringar ha haft tillföljd,
att arbetarne i flera industrier gjort
kraf på högre löner. Trots dessa
arbetareföryecklingar vid sidan af
spekulationens öfvergrepp, blifva
dock utslgterna ljusare. Penning
marknaden företer en sund utveck
ling, under det omsättningen af
amerikanska värdepapper i utlandet
Ökats. Att statskassans debet och
kredit ioke gå ihop, utan visa en
underbalans, väcker under närva
rande omständigheter icke vidare
oro. Arbetarnas fordringar, att få
aflöniagsreglementet af 1892 åter
in förd t* har haft till ffl^d att &*ra
S K A A N ONSDAGEN DEN 15 MAJ 1893.
yllefabriker nödgats stänga upp,
och på samma sätt har det gått med
åtskilliga jern- och stålfabriker.
Spekniatlonslustan är i tilltagande
som en naUirfl» följd af att affärer
na upplifvats med låga pi ifer som
utgångspunkt. Emellertid Har den
äf spekulationen förorsakade stig
ningen af hvetepris«rna haft till
följd, att utförseln hämmats. Ut
för&dla af hvote uppgick förra vec
kan till 2,555,000 bushels,mot 2,431,
000 bushels veckan förut och 2,773,
000 bushels under motsvarande vec
ka förra året. Konkursernas a*tal
1 Förenta Staterna var förra veokan
331, mot. 238 under motsvarande
vecka förlidet år.
Hvilken stor wagt är ioke guldet
i veriden! JPftr guldet minte till
och med nationens krönta hufvoden
böja sig. Egendomligt nog, är det
judiska penning furs tar, som kon
trollera guldförrådet I veriden, och
bland dessa intaga firman Rotschild
första rummet. Ryssland och För
enta Staterna hafva i det längsta
hållit sig oberoende af de judiska
penniagfurstarne, men äfven de ha
nödgats komma under oket. Förra
året måste ryska regeriugea för
första gåagea följa de andra euro
peiska magternas exempel och låna
penningar af Rotschild, för att kun
na upprätthålla statskassans kredit.
Som en åter
gä
id utverkade Rotschil
darne, att den nye czaren återkalla
de de bestämmelser, »om hans fader
hade fattat med hänsyn till judar
nes utdrifvande ur Ryssland. Som
bekant ha ätven Förenta Staterna
nödgats söka hjelp hos Rotschild,
för att knana upprätthålla guldre
serven i akattkammarea. Vår re
gering nödgades betala högre pris
för guldet än någonsin, sedan bor*
garkrige»48af$r. Orsaken härtill
ligger icft&'tferi, att regeringens
kredit är, dålig utan deri, att
de judiska penningfurstarae kon
trollera verldéns guldförråd. Bland
diplomatef^ är det en känd
sak, att £uro^as fred i qaån
ga år i verSligheten legat i Ratschil
tlarnos hätttteK Med undantag af
Frankrike-i finnes det intet land i
Europa, S0M kult börja ett krig utan
alt låna pÅain£är, och då det gäl
ler enorma belopp, kunna de icke
fås utan hoä Rotschild. Ffaifkrike,
ä* det enda land i BuVOpa, ^osa kan
låna stora aummbr af aitt.
eget folk.
Nästan hela Frankrikes statsskuld
hålles af landets egna jordbrukare
och handtverkare. Rotsohildarne
kontrolleraick*blott verldens guld
förråd, utan de ega äfven en stor del
af veldeus mest inflytelserika politi
ska tidningar.' De regeriagslåu,
som Roisofaildairae ha bandternt
detta århundrade, uppgå till många
tusen millioner dollars, och det fin
nes knappast någon rejfering i veri
den, som icke £r skyldig dessa pen
ningar. På Rötschildarnes merit
lista kan skrif^ao, att de gjort stora
uppoffringar för de förtryckta ju
darne och i många fall visat en stor
artad välgörenhet, på samma gång
de sjelfva lefvat i all enkelhet och
tarflighet. Om man än icke kan sä
ga att Rotsohiidarne fullständigt
beherska verldens penningemark
nad, så utgöra do dook en sh bety
dande faktor, att deras vigt i våg
skålen i de flesta fall är den bestäm
mande. Rotschlldarnes kolossnia
förmögenhet är tn frukt af financ^
el 8karpslniMijH¥t, piwad med en al
drig svikande sparsamhet.
Tob^sf rågan.
v
(4
Hvera vågar framdraga en såflan
fråga för allmänhetens skärskådan
de? Eger icke^jfvar och en rättig
het att i eiTsadpn sak följa sin egen
böjelse och^sitMg^^ omdömp, utan
att behöfvcblottställas för offentlig
kritik? IV&n likt är just hvad vi
hafva trott, att nykterhetsfanta
sterna snart skulle begynna visa
samma ofördragsamhet mot tobaks
förbrukarne, som de visa mot dem,
som begagna andra stimulerande me
del måttligt. *4
Så tycka vi höra många af
Skaffarens läsare missbelåtna ut
ropa, när de få se rubriken till den
na artikel. Ja, det kan visserligen
synas djerft att offentligt kritisera
rökare, snusare och tobakstuggare,
och vi hafva hyst allvarliga farhå
gor att företaga ett sådant vågstyc
ke. Men om vi dels försäkra, att vi
vilja fara mycket sakta med våra
svaga bröder och dessutom följa eu
efter vår mening mycket moderat
artikel af pastor I. L. Buchwaiter i
Christian Synosure, så torde ingen
vägra att låna sina öron till hvad vi
hafva att säga.T Artikeln lyder un
gefär som följe#
4'Då
jag i^kriff&er öfver detta ämne,
som för hvarje fristen borde vara
en fråga för allvarlig eftertanke och
Intresse, hj ser'j^g ingenting antoat
äa välvilja mot alla. Icke hpller gör
jag de menj^iskéf, som bruka den,
till okchluv UjaAwbat Aldr* XoU^ /ettar biand
a
som i sin ungdomstid af okunnighet
och oförstånd grundlagt denna vana.
Likväl ville jag med bestämdhet för
klara, att jag tror det vore bättre
för dem, om do aflade denna fula
vana. Det är mycket ond oupplös
Hgen förknippad med tobaks ugg
ning och rökaiag» Jag skall fram
hålla blott aågra få af dem i denna
artikel.
1. Den är ett narkotiskt gift, och
derför mycket skadlig för helsan och
den fysiska organismen. Under det
somliga begagna den, såsom det sy
nes, utan några märkbara verknin
gar eller omedelbart skadliga följ
der, vare sig på deras kropps- el
ler själsförmögenheter, är det dock
ett faktum, att somliga af de farli
gaste och mest fruktade sjukdomar,
för hvilka menskligheten är utsatt,
förorsakas och andra försvåras af
tobaksbruket, sådana som kräfta,
fallandesot, kramp, hjertsjukdomar,
slöhet och sinnessjukdomar etc.,
hvarotn de bästa medicinska aukto
ftteter både i Europa ocb Amerika
äi"O eniga. Huru många vittnesbörd
som helst kunna framläggas från
skickliga läkare, rapporter från hel
sovårdsstyrelser och från andra käl
lor öfver hela landet om dess skad
liga verkningar isynnerhet på det
yngre slägtet. Dess sorgliga ärftli
ga inflytaude, som öfverföres på
barnen, kan spåras efter många är
af graduell försämriug. Gud befal
ler sina barn att afstå från allt, som
kan skada kroppen eller omtöckna
sinne och samvete. Han s&ger:
4,I
uren icke edra egna, ty I ären dyrt
köpte, derför prisen Gud i eder
kropp och eder ande, hvilka Gud
tillhöra". Och åter: "Utgifven eder
lekamen till ett lefvande, heligt och
Gud behagligt offer." I dessa Guds
ord Innefattas hela menniskan och
alla hennes lefnadsvanor.
En namnkunnig läkare har sagt:
Tobak är lika mycket farligare ån
llkörer, som förlamning är farligare
än feber". Dr. Parker säger: 'To
baks tugga ing och rökning äro myc
ket fruktbara orsaker till slag och
förlamning". Dr. Sims gifver tre
fall af flussiag, nom han sjelf visste
direkt härledde sig från tobakatugg
ning. I «n medicinsk tidskrift bo
rättas, att af 127 fall af kräfta,hvar
vid operation måst företagas i per
soners läppar, var nästan hvarenda
en rökare. En annan läkare säger,
att han kan uppräkna minsl 80 sjuk
domar, som dels leda sitt upphof
ifrån, dels i höjr grad försvåras af
tobaken. Statistiken visaratt fråti
tjugu till tjugufem tusen dö årligen
i Förenta Staterna af tobaksförgift
ning. Detta jemte mycket annat,
som kunde anföras för att visa toba
kens förderfliga härjningar.
Borde icke hvarje upprigtl£ men
nlskovän omsorgsfullt använda sitt
inflytande för att motverka hela
denna trafik? Somliga af våra sta
ter, och en del nationer äfven, hafva
allaredan antagit lagar, som förbju
da försäljning af tobak till minder
årige, och läroanstalter förbjuda
dess bruk bland den studerande ung
tlomw.
2. Ett annat skftl emot dess oren
lighet är, att den besmittar munnen
och degraderar den, som blifvit ska
pad till Guds beläte. Resultatet af
denna osnygghet märke* i hemmet,
utefter gångs tigarne och äfven i
Herrens hus. Den trampar på kri
stendomens lagar, som fordra af oss
att "rena oss sjelfva från all köttets
Och andens besmittelse, fullbordan
de helgelsen i G-ida räddhåga."
3. Ett annat stort ondt, och sft
kert äfven syndigt, är det oerhörda
bortslösandet af penningar, som to
baksbruket förorsakar. Ja, dessa
peuningar äro mycket värre än bort
slösade, när vi besinna deu förne
dring och ruin,som med aldrig 8vig
tande trohet alltid följa i dess spår.
Af pålitliga statistiska uppgifter få
vi votn, ntt folket i Förenta Stater
na årligen utbetalar sex hundra mil
lioner dollars för tobak, under det
att endast sex millioner dollars ut
betalas af landets kristna för mis*
sionen. Just tänk ett ögonblick
härpå dollar för men
ett hundra dollars för tobak. Hvilkeu
historia för denna kristna nation!
What a consistency Nog att fram*
kalla blygsel öfver vår kristendom.
Pastor N. A. Hunt berättar i sin
bok "O.n tobaken", att somliga un
ga män använda fö»% cigarrer endast
ända till tre hundra dollars om året,
och andra ännu mera. Det torde
tryggt kunna påstås, att det finnes
många församlingsmedlemmar, som
årligen förstöra tjugufem till sjut
tiofem dollars för tobak och cigar
rer, hvilket utan tvifvel är fyra eller
fem gånger mer än hvad de betala
för evangelii utbredande. Visserli
gen ser det ut som ett sådant bort
slösande af Herrens penningar af
sådana som bekänna sig vara krist
na, under det att Kristi sak lider
brist på understöd, måste vara myc
ket orätt och rent af eyndigt. Her
ren är den rättmätige egaren af allt
vårt guld och silfver såväl som an
nan förmögenhet, och han har vis
serligen berättigade anspråk på, att
vi au väuda dem för nyttiga ändamål
och isynnerhet till hans rikes utbre
dande och de nödstäldas hjelp och
att vi ej förstöra det till lapprisaker
eller skadliga ting. Här hafva vi
derför tillräckliga skftl att såsom
kristna allvarligt begrunda denna
fråga, isynnerhet som bruket af ci
garrer ibland ungdomen och cigar
it«n Uttaga
samhällen tilltager på ett oroväc
kande sitt. Hvad kunna v! göra
för att bota detta tilltagande onda?
Svar: Låt kyrkan vakna upp ur sia
likgiltighet och slummer. Låt alla
pre8ter och offentliga lärare bära
trofast vittnesbörd mot hela trafi
ken och meddela en rått undervis
ning och varning särskild åt gos
sarne, som äro fullkomligt okunniga
om den fara, som ligger uti cigar
rettrökaing, och om möjligt förhin
dra dem ifrån att grundlägga den
förderfliga vanan. Använd hvarje
lämpligt medel för att inplanta en
rätt och sund uppfattning angående
denna sak och uppfostra det kom
mande slägtet af unga män att bibe
hålla sig rena och fria ifrån den
osnyggz och ruinerande tobaksva
nan. Låt hvarje kristen fader, som
hitintilin tanklöst hängifvit sig åt
deuna vana, bryta na ed den genast,
ty huru kan han vänta att hans gos
sar skola hålla sig obesmitta.de der
af med ett sådant exempel framför
sig. Vi borde vinnlägga oss om att
bortlägga allt, som kan skada oss
och som kaa blifva ta frestelse för
andra.
Vid afslutningen af denna artikel
förekommer mig en annan tanke,och
det är denna: I denna tid af kristlig
upplysning och stigande moralisk
ansvarighet, borde vi icke få hoppas,
att den tid snart måtte vara för
handen, dådet religiösa medvetan
det skulle vara så uppväckt och
skärpt genom sanningeus och An
dens kraft, att sätta alla allvarliga
kristna i stånd att helt upphöra med
tillverkning och försäljning af tobak
och cigarrer och vägra för hvilka
konsiderationer som helst bjuda an
dra, hvad de under inga omständig
heter ville bjuda sina egna barn?
Utan tvifvel skulle Gud rikligen
välsigna en sådan ädelmodig uppoff
ring och affärstrohet. Hvem vill
försöka den?
Litet om hygien.
I "Deutsche Rev un" skrifver dr
Buttersack om svårigheterna att
främja hygienens sak så länge ej
allmänheten sjelf vill verksamt del
taga i arbetet.
Visserligen, säger han, fins det
gränser för den offentliga och priva
ta hygienen. Luften, jorden och
vattnet måste vi ofta nog taga såda
na do ära I koloniernas sump trak
tor rasar malarian, ooh om sådana
trakter än kanske skulle kunna torr
läggas, skulle detta kosta så mycket
att man praktiskt taladt kan kalla
det omöjligt. Också andra afse
enden kan idealet långt ifrån alltid
uppnås. Helt visst är det hus häl
sosammast,som ligger isoieradt,om
gifvet af trädgårdsanläggningar.
Men hur skulle man dä kunna byg
ga stora städer, särskildt der t. ex.
en trång dal gör platsen knapp?
Lftgger man nu till de klimatiska
och finansiella svårigheterna också
de, som följa med vissa lefnadsställ
n in gar, så får man väl erkänna, att
hygieneif har sina gränser.
Men tikväl kunde cn hel del gö
ras, om allmänheten ej syndade så*
mycket af tanklöshet och likgiltig
het. Man tar det största, bästa och
luftigaste rummet till salong, meu
till sängkammare och barnkammare
väljer mau små, mörka rum åt går
den, der luften ej alltid Ar af bästa
beskaffenhet.
Och när man städar rummen,sker
det ej ofta på ett sätt, som tar hän
syn till hygienens fordringar. Det
bästa är att sopa så litet som möj
ligt—det rör bara upp dammet utau
att aflägsna det—och i stallet tvätta
golf och väggar, der sådant låter
sig göra, samt vid hvarje städning
ställa till ett ordentligt e. k. tvär
drag hvilket sopar ut dammet bätt
re än någon vast.
Köket har en hel del synder på
sitt samvete derom kunde det
skrifvas tjocka böcker i samman
hang med en redogörelse med vår
tids sjukdomar. Man äter tung och
skarpt, kryddad mat utan att taga
någon hänsyn Ull, om den är helso
sam eller ej. Och man tuggar den
na olämpliga föda otillräckligt och
sköljer ned dea med hetsande dryc
ker.
Allt detta har predikats tusen
gånger, men utan att göra verkan.
Gourmeten af står ej från sin tryf
ferade fågel, sin gåslefverpastej och
sina många vinsorter, förr än han
blir tvungen lika litet som den
moderna unga damen afstftr från
sin korsett och de hk trånga Bkor
na.
Kanske kunde något vinnas, om
ungdomen i skolan fick kännedom
om hälsovårdens fordringar ooh hur
vigtigt det är att ej försumma dem,
men i detta hänseende göres tyvärr
alltför litet.
Uppfostran till sjelf verk
sam het.
Vid Stockholms folkskollärareför
enings sammanträde härom dagen
förelåg till diskussion frågan om
uppfostran till sjelfverksamhet. Dis
kussionen inleddes af hr Hans Da
uletson. Han framhöll:
I vår tid anstränger mau sig till
det yttersta för att med 10-åringar
18 "fara hela veriden omkriug".
Äfven det mest aflägsnn, om än så
ofattbart, skola de små nödvändigt
lära känna det som ligger dom när
mast tyckes betyda mindre. De få
lära sig att beskrifva de osunda
trakterna kring Gaagee, man «j &>
rekomiha t. ex. att en lampa osar.
De kunna baekrifva Saharas ofrukt
bara sandöken, men ha ej fått lära
sig att skilja grus från svartmylla.
När Bkoltiden är förbi, kan barnet
draga en suck af lättnad i medve
tande af det myckna som det fått
höra. Men resultatet är öfvermätt*
nad barnet fick ej lära sig att gå på
egna ben.
Med en sådan frukt af arbetet kan
man ej vara tilllredsstäid. Icke har
man sått litet, men utsädet har ej
varit lämpadt efter jordmånen. Min
net Ar visserligen ett magasin för
kunskaper, men om dessa ej genast
komma till användning, ligga de der
och förstöras af "rost och mal".
För att det i minnet upptagna skall
bli till gagn, måste det genast kom
ma till bruk och sålunda omvandlas
till att blifva ett verkligt uttryck
af själslifvet. För sådant ändamål
böra barnen erhålla endast sådant,
som de genast kunna göra bruk af
och genom sjeifarbete förvandla till
sin verkliga egeudom. Blir så nå
gon tid öfrig, kan den användas tlU
meddelande af för framtiden använd
bara kunskaper. En fruktbringan
de undervisning måste ställas i för
hållande till barnens utveckling.
Man tror ofta att barnen veta mer
än de verkligen veta. Eu på uågot
håll verkstäld undersökning har gif
vit till resultat, att bland 7—8-årin
gar 14 proc. aldrig hade sett stjer
nor, 20 proc. viste ej hvad en ko är,
55 proc. hade icke klart för sig att
föremål af trä göras af träd. En
undervisning, som syftar till fram
kallande af sjelfverkeamhet, bör no
ga följa utvecklingen och så små
ningom lära barnet att stå på egna
ben. Vägen går genom åskådande,
tänkande och användande. Först
skall barnet förvärfva de grundläg
gande förutsättningarne, och det
sker genom innanläsningen, hvilken
bör skötas med yttersta omsorg än
da från de tidigaste stadierna. Från
första början böra de små vänjas att
vid ordens utläsning uppfatta den
sak eller händelse ordet framställer,
att orden på papperet framställa
bilder af den yttre veriden, annars
blir läsningen blott en öfning i fram
bringandet af olika ljud.
Tataren sammanfattade det sagda
sålunda: genom åskådning skola bar
nen förvärfva förutsättningar med
hjelp af dessa skola de lösa uppgif
ter.
UTLANDET.
Armenien, Njfaf&rföljeisermvt dé
h-istna. En korrespondent från Kars
i Armen lea har tillsäadt engelska tid»
niugén Daily News en ekrifvolaa angå
ende nya förföljelser mot de kri«tua i
Armeniea, hvilk«n »krifvelw tidnia- i.
gen den 7 dennes publicerat Af den-'
samma fratngår att 800 personer, som
blifvit skonade under do föregående
förföljelserna mot de kristna och voro
på väg Ull sina hem under lofvadt
skydd af turkarne, dagligen blifvit tor
terade af de turkiska gendarmerna.
TJnder två månaders tid sägas vederbö
ranfio halva tvingat dem att under
skrilva en tacksamhetsadress till sul
tanen, att de blifvit behandlade på ett
vänligt sätt under färden till sina hem,
samt att kurderna varit orsaken till
oroligheterna och att sultanens trupper
ej deltagit i blodbaden. D.?, som vägra
de att underskrifva olvanstående, blef
vö misshandlade och slagna i kedjor,
hvarförutom qvinnorna förolämpades.
®Sypten. Arkeologiska upptäckter.
Professor Flinders Petrie höll nyligen
för ftoyal Society i Edinburgh, Eng
land, ett föredrag, hvari han berätta
de om sina senaste gräfningar några
mil norr om Thebe i Egypten. Han
sade sig der ha funnit en stor mängd
grafvar, fylda med ben at menniskor,
som lefvat 3,000 år före Kristus och
som voro mycket skiljaktiga från egyp
tierna. Delia bevisades ej blott af be
nen, utan ätven af.de i gräfvarne funna
resterna af konst verk och andra före
mål. Der visade sig i alla dessa afse
enden en starkt utpreglad Individuali
tet. Banen Visade att de tillhört etl
på lägre ståndpunkt än egyptierna stå
ende folk, efter all sannolikhet utvan
drade libyer.
Ostindien. XngelsmåiinBn i OslinåA
en. Prån Simla berättas nu några de
taljer om den olycka, som drabbade öf
verate Robertson, då han med en litet»
trupp under Tschltrals belägring sökttt
smyga sig ut ui fästningen. Af Byte
tingarne dödades 39 och sårades 61
Robertson sjelf och kapten Campbell
biefvo svårt sårade, kapten Baird dö
dad. Löjtnant Gurdon räddade sig.
Preussen. Stamåa infor donutol
hlelvo härom dagen ej mindre än 140
qvinnor och flickor i Alton a. Anled
ningen var den, att de gemensamt bil
dat en hemlig förening och inom den
samma diskuterat politiska angelägen
heter, vilket anses straff värd t.
Byssland. Uppseendeväckande qféty*
mord. En ung officer vid kejserliga
gardet i St. Petersburg, hvilken till
hQrde en mycket förnäm och ansedd
familj, har i dagarno begått sjelfmordl,
derför att han blifvit vanvettigt förär
skad i tsarens unga gemål och derför
ej visste sig annan utväg än att bli
sjelf mördare. Så skrifver han åtmin*
stone i det bref, som han lemnat efter
sig åt sin mor.
Serbien- öfversvämningar. öfvef
svaujningarne i Serbien, hvilka sodan
flera veckor tillbaka anstält vidsträckt
förödelse, hafva ytterligare förvärrats
genom on svår storm, som rasade i
trakterna af doddalarne under sista
veckan af april. Vid Obrenowats
sprängdes fördäinningarne mot Sava»
och vattenmassorna rusade nod öfver
staden samt sköljde med sig on mängd
hus. I Semla hafva ett tjugutal hus
iustörtat. Vattenståndet var förut
siad 1 sjunkande, men steg åter p&
sjrimd af stormen och det häftiga resra
fattnfc
^fr ig .j .Sjfärém
m-m
.¥
k
2
K
K*
V
'i