OCR Interpretation


Minnesota stats tidning. (Minneapolis, Minn.) 1877-1882, January 11, 1877, Image 1

Image and text provided by Minnesota Historical Society; Saint Paul, MN

Persistent link: https://chroniclingamerica.loc.gov/lccn/sn90059657/1877-01-11/ed-1/seq-1/

What is OCR?


Thumbnail for

Order till $16 10 cents
30 15
40 20
50 (högsta beloppet) 25
MINNEAPOLIS den 20 December 1876.
H. MATTSON,
Bet svenska läroverket i St. Peter, Gustavus Adolphus.
ST. PETER, den.21 Dec. 1876.
J. P. Nyquist.
Qv.mil. Invånare, qv.mil.
3,776,493 309,178,300
17,079,383 825,548,600
11,416,894 199,921,600''
3,381,210 4,748,600
15,687,840
85,619,800
JTHE ONLY SWEDISH NEWrfPAPBR
IN THE NORTHWEST,
Published in Minneapolis,
Minnesota
V -H. ATTSojjfoSl
Editor and Publisher. S'
Office City Hall Building, 3d floor
Subscription: $1.50 pr year in advance.
AÖVERTISIW©,
This being the only Swedish newspaper
in. the great Northwest, where over a hund
red thousand Swedes have located, it is aa
excellent advertising medium for reaching
that class of citizens.
For rates apply to the publisher.
P.O. Box 146. Minneapolis, Minn.
JOB-PBIDTINU
in the English or Scandinavian languages
done neatly and promptly.
3.00 DOLLARS.
WHOLESALE
N:0 215, WASHINGTON AVE., S.
Minneapolis, Minnesota.
American- och Bed Star ängbåtslinierna.
LOUIS C. MUELLER,
President.
VESTER OM CHICAGO.
709 Washington Åvenue, Minneapolis, Minn.,
lie K One Price Clothiog Store.

'i
utgifves i
UIJflfKAPOlIS, MISS.
Hvarje Thorsdags morgon
af
H. MATTSON,
utgifvare och redaktör.
PBEHVHEBATIOirsmKOB:
Prenumerationen erlägges iorekottsvia och
*tg6r for •*..
1 exemplar, ett är IV..1 rv 1.60
1 ,, hälft är 0,r*
1 ,• ett är till Sverige 2.
1 hälft är 1-30
Hvar och en som insänder reqvisition med.
åtföljande prenumerationsafgift för FEM, tid
ningar "(helärsprenumeranter) erhåller den
sjetfe gratis.
All», bref och tjenniiureremisser adresseras
till H. MATTSON,
P. Ö. Eox 146. MINNEAPOLIS, Mimr.
Sä snart vi erhålla 2,000
prenumeraBter skola vi öka
tidningens storlek från 28
till 32 spalter, för samma
pris.
Postunderrättelser.
Enkelt bref, i vigt ej öfrerstigande 1-2 uns,
befordras till hvilket postkontor som helst
inom Förenta Staterna mot en afgift af 3 cts.
Postportot muste dock alltid erläggas i för
skott.
För hvajje öiVerstigande 1-2 uns eller un
der betalas 3 cents.
Enkelt bref i samma stad, förutbetaldt, 1
cent.
En tidning som ej väger öfver 4 uns, ber
fordras till alla delar aflandet för 1 cent. &
Postverket befordrar inga paketer som
väga öfver 4 pund.
POSIFÖBSäKDELSEB TILL EUEOPA TAXEBAS
SOM FÖLJEK:
Postkort, 2 cents per stycket.
Frankerade bref om 1-2 uns, 6 cents.
Ofrankerade bref om 1-2 uns, 10 cents.
Tidningar, i vigt ej öiVerstigande 4 uns, 6 cts.
Andera tryckta saker, varuprofver etc. 2 cts
per 2 uns.
För registreradt bref, 10 cents extra.
Bref inom landet kunna äfven registreras,
men dä har afsändaren att erlägga 10 cents i
registrering8afgift. Postverket ikläder sig
dock ingen ersättningsskyldighet för ett så
dant bref, derest det möjligen skulle gå för
lorad!
Vid alla större postanstalter inom landet
utfärdas s. k. "Money Orders" (postanvis
ningar) for mindre belopp till följande pris:
LAGFÖRORDNINGAR MED AFSEENDE
PÅ TIDNINGAR.
.1. Hvarje postmästare är skyldig att, så
fort en tidning ej uttages ur postkontoret,
derom genom bref underrätta tidningens ut-,
gifvare iemte angifvande af anledningen,
hvarför den ej blifvit uttagen. Försummelse
att göra detta gör postmästaren ansvarig för
den betalning som tillkommer utgifvaren.
2. Hvarje person, som från ett postkontor
uttager en tidning, vare sig densamma är
till xionom adresserad eller icke eller han
för densamma subskri.berat eller icke, är an
svarig för dess betalning.
3. Om en prenumerant befaller, att en
tidning vid en viss tid skall upphöra att ho
nom tillsändas, och utgifvaren fortfar att
Sända densamma, skall prenumeranten vara
skyldig för tidningen betala, OM HAN FOBT
FAE ATT DENSAMMA UB POSTKONTORET UT
TAGA. Lagen stödjer sig pä den åsigten, att
hvarje person bör betala, för hvad han er
håller.
4. Domstolarne hafva beslutat, att vägran
att ur ett postkontor uttaga tidningar eller
tidskrifter, är FBIMA FACIE intyg på afeigt
ligt bedrägeri.
Anmälan.
Behofvet af en" svensk tidning i
Minnesota som vore öfverensstäm
mande med folkets tänkesätt, är sä
allmänt erkändt, att ingen förkla
ring torde behöfvas öfver de skäl
som ledt mig till detta företag.
Svenskarne utgöra ungefär en nion
dedel* af hela statens befolkning och
representera en ännu större propor
tion 2& den egendom inom staten
som star i direkt beröring med jord
bruket, och deras förmåga att un
derhålla en veckotidning som sär
skildt kunde egna sig åt deras egna
intressen, kan ej betviflas. Huruvi
dade vilja göra detta får nu framti
den snart utvisa. Jag har emeller
tid godt hopp om att de hafva både
viljan och förmågan.
Tidningen är fullkomligt
8 JELFSTä NDIG.
Den eges och kontrolleras af mig
ensamt Intet bolag, inga politici,
hvarken amerikanare eller andra
hafva den ringaste del eller makt
öfver den samma. Den blir
BEPUBLIKANSK
till sin politiska bekännelse, d. v. s.
den kommer att förfäkta de stora
principer, som ligga till grund för
värt lands konstitution och på hvil
ka det republikanska partiets grund
satser hvila—men den blir aldrig en
parti-slaf—utan kommer den at?
klandra det orätta och erkänna det
rätta utan afseende på personer el
ler parti.
Personliga tvister och anfall sko
la undvikas, och tidningen skall sö
ka visa att äfven en hederlig mot
ståndare kan och bär bemötas med
aktning.
Då jag redan en gång förut som
tidningsredaktör rönt stor välvilja
hos svenskarne i Vestern har jag
godt hopp om en likadan nu. Min
uppfostran har ei varit i de höga lä
roverkens salar utan i den vida Ve
sterns nybyggen samt på fält och
under förhållauden hvar den klassi
ska bildningen måst stå tillbaka.
Jag ber derföre om undseende hos
dem som se hvari jag brister.men hop
pas att den publik för hviiken tid
ningen är hufvudsakligen egnad—
den som likt mig sjelf haft mera att
göra med plogen och yxan, _än med
skönlitteraturen—skall kanske bätt
re förstå mig sådan som jag är, än
om jag varit annorlunda.
Det skall blifva tidningens sträf
van att leda dem och deras söner och
döttrar, framåt mot
DET GODA OCH OTTTIOA
sJfatt de må blifva värdiga medbor
gare af det nya landet öcli Kunna
bättre uppfylla de stora pligter som
republikens fäder hafva lämnat i
arf åt oss och våra efterkommande.
Med ett allvarligt löfte om att eg
na min kraft och förmåga i den mån
den år mig gifven, för vinnandet af
detta ändamål innesluter jag mig
vördsamt i den svenska publikens
ynnest.
-~r
Wr
"--v
l:staårg. N:o 2.
1
-i
TILL MINNESOTA STATS TIDNING.
Ärade redaktion!
Som det kommit till underteck
nads kännedom, att från och med
instundade nyår en tidning kommer
att utgifvas i synnerhet för Minne
sota (för svenskarne i Minnesota)
och som vill stå öppen för våra
kyrkliga såväl som för våra borger
liga angelägenheter, tager hän sig
friheten meddela något från vår sko
la i St. Peter. Det är ej pä något
officielt uppdrag detta sker, ej heller
är det som kommer att sägas, så ut
omordentligt vigtigt, att man ej
skulle kunna hålla inne med detsam
ma. Men man ser ju ganska ofta
äfven småsaker, ja, till och med obe
tydligheter i tidningar detta för
hållande ger undertecknad frimodig
het att delgifva något härifrån, huru
ringa det än må synas.
Hviiken hjeltebrägd här ej det
lilla barnet ådagalagt, då det första
gången på egen hand gått öfver golf
vet! Huru förtjust och triumfe
rande är det icke! Men icke blott
barnet jublar äfven föräldrarna
fröjda sig. En sådan barnslighet
kunna de ej frigöra sig ifrån.
Landtmannens glädje är lika stor,
om ej större, när han ser vår- och
höstbrodden, som när han afbergat
den mogna säden. Finge han ej se
någon brodd, så skulle hans öga
aldrig njuta fägnaden af att betrak
ta de mogna sädesfälten. Så är det
äfven med denna skola: Den har nu
gjort sitt första steg öfver halfva
golf vet och är glad der för. Skolan
är barnet församlingarne äro för
äldrarne. Skolan är den första höst
brodden församlingarne äro landt
mannen, som fröjdar sig i hoppet.—
Som skolan är församlingarnes barn,
äro de säkerligen angelägna om att
höra något från och om detta deras
kära barn, som är födt med mycken
smärta och under stora bekymmer.
Det är ju alldeles icke att undra öf
ver, om våra vänner i församlin
garne känna ett innerligt deltagan
de för skolan, ty i denna ligger de
ras framtidshopp, deras nationela så
väl som kyrkliga tillvaro.
Man kunde möjligen invända: Det
är väl icke nu first vi fått oss en
skola? Vi hafva ju haft en dylik
förut, som pågått med välsignelse i
många år. Flere äro antingen redan
ute i arbetet i den myckna säden,
eller hålla de på att afsluta sina för
beredelser derför, hvilka erhållit
sin första, förberedande uppfostran
i den 3kolan. Så skulle äfven un
dert. vilja betrakta saken men man
lär ej vilja anse det på det sättet.
Skolan i Carver och skolan St. Peter
ha intet sammanhang med hvaran
dra. St Peter-skolan är en ny skola
och Carver-skolänär död, säger man.
Från annat håll säges, att Carver
skolan icke är död, utan lefver—och
skall lefva. Huru det i grunden
hänger ihop härmed, kan ej un
dertecknad afgöra gör äfven det
samma.
Skolan har ^.fortgått från den 16
Oktober till den 21 December, såle
des endast veckor, med 26 ele
ver, inberäknadt 2:ne mindre gossar.
6 af dessa hafva varit i Carver-sko
lan ett år, och äro derföre temligen
försigkomna. De öfrige äro alla.
nybörjare med mer eller mindre un
derbyggnad. En del hafva redan
klart och visst för sig, att de vilja
egna sig åt kyrkans tjenst antingen
såsom barnalärare eller såsom pre
ster en del äro ovissa, hvartill de
kunna hafva gåfvor och kallelse,
andra önska endast inhemta litet
som är nödvändigt för det allmänna
lifvet.
Dessa senare kunna med afseende
på studierna kallas "irregulars", ity
att de endast läsa vissa ämnen, så
som svenska och engelska språken,
kristendom, mathematik, rätt- och
välskrifning. För öfrigt haten och
annan af dem, som kommit senare,
ej kunnat vara med i alla ämnena.
De ämnen, i hvilka undervisning
meddelats, äro följande: 1) i kristen
dom: Bibi. hist., l:sta klassen (i det
närmaste hela genomgången) samt
e
-t
Luthers lilla katekes på engelska,
l:stakl. Kurtz, heliga hist., 2:dra
klassen (till Andra Tidrymden, 37,
utan repetition). 2) i språk: Sven
ska språket, Sundens gram.. (Båda
klasserna ha genomgått hela: Ljud
lära, Formlära och Satslära. l:sta
klassen kan ej sägas mer än fått en
allmän öfversigt, teml. oklar 2:dra
klassen, som läst grammatik förut,
är ganska säker), b) Tyska språket
af Lyth endast 2: dra klassen har
genomgått formläran utan repeti
tion, till och med oregelb. verb af
svaga konjug c) Latin, Ellendt
Seyfferts gram., 2:dra klassen (Form
lära till och med de regelbundna
konjugationerna, utan repetition), d)
Engelska, Pinneo s gram. för l:sta
klassen, Greens för 2:dra (i l:sta kl.
hafva öfningarne hufvudsakligen
bestått i innanläsning, muntliga och
skriftliga staföfningar samt något i
Formlära och Syntax. 2:dra klassen
är ett godt stycke framför). För
"spelling" har användts "Sanders
och Elligots Word analysis." 3) Ma
thematik och Arithmetik af Robin
son (l:sta klassen de 4 enkla talen
och bråk 2: dra klassen äfven deci
malbråk samt mål-, mått- och vigt
systemet). Geometri af Davis (2:dra
klassen gjort en liten början). 4)
Historia, U.S. Historia af Ander
son (i l:sta klassen som läsebok.
2:dra klassen nar grundligare läst
Colonisationshistorien,indiankrigen,
engelsk .-franska kriget samt revolu
tionskriget). Svenska Historien, af
Odhne^ (båda klasserna) till Gustaf
Vasa, 1521, med repetition. 5) Geo
grafi, af Warren, (båda klasserna)
den fysiska samt något af N. Am.
politiska. Föröfrigt har öfning i
Skönskrifning förekommit 2 timmar
i veckan, samt i sång (tonträffning)
likaså 2 timmar.
Detta har meddelats för att visa,
hvad vi hafva gjort och göra på sko
lan. Många af våra vänner i landet
ha ganska oklart för sig, hvad man
gör på en sådan skola som denna
om man också vet det ganska väl, så
är det likväl intressant att få höra
om detta arbete från tid till tid.
För ynglingarnes anförvanter samt
för dem, som ämna sända sina söner
hit, är det af alldeles särskildt in
tresse att få en liten redogörelse
från skolan.
Med afseende på "dagordningen"
må äfven sägas några ord. De stu
derande stiga upp kl. K6, spisa fru
kost kl. 7, middag kl. %1, qvällsmat
kl. 6. Till och från bordet beder en
i sender. Kl. U före 9 f. m. samlas
hela skolan till gemensam morgon
bön, som förrättas af lärarne, hvar
efter läsningen börjar omedelbarli
gen och fortgår till närmare kl. 12.
På Lördags och Söndags morgnarna
äfvensom Lördags aftnarna förrät
tas bönen omedelbart efter målti
den, då de studerande leda bönen i
tur. Detta är för dem en-nyttig
både öfning och pröfning.
Med afseende på lifvet inom sko
lankan ingenting annat än godt sä
gas, öfver hufvud taget nemligen.
Lifvet är kristligt, så mycket mer
som de fleste att döma af deras
lefnadsteckningar, deras muntliga
vitnesbörd och af deras vandel
hafva lemnat sina hjertan åt Herren
Jesus och vilja vandra för honom,
"honom tjena i evig rättfärdighet,
oskuld och salighet."
Detta vill icke säga, att de skulle
vara utan brister tvärtom innebär
det, att de åro barn i andelig mening
och behöfva såsom sådana fostring,
äro syndare och behöfva förlåtelse.
Men detta är ju i allmänhet känne
tecknet på ett sannt kristligt lif, att
det finnes kännedom om synd och
nåd. Härmed vill jag ej säga, att
alla ega denna kännedom tyvärr
saknar en och annan annu denna sa
liga erfarenhet.
Om hushållet och spisqvarteret
liar jag ej annat att säga, än att på
borden ej fattats det dagliga brödet,
ehuru ganska litet ännu inkommit
från församl. så väl in natura som
penningar. Må församl. ej glömma,
den höga och herrliga- kallelse,
Guds rikes herre och konung upp
dragit åt dem, att vara hans med
hjelpare i hans verks utförande på
jorden. Icke minst med afseende
på församl: s ställning till våra lår
domsskolor gäller det: "Hvad I haf
ven gjort. en af dessa minsta, det
hafvenlockgjort mig!" Äfvensom:
"Tag detta bamet och amma mig
det upp, och jag vill löna dig! "Sko
lan är ju församlingarnes barn?
Hvarje enskild medlem i församlin
gen har sin andel i densamma. Det
är ju. ingenär-eiitifcild egendom —det
är Guds församlings. Huru skönt
är det icke att få vara med i detta
verk! Vi böra icke anse det som en
börda eller plåga att gifva för såda
na ändamål, utan som en nåd af Her
ren att få vara med Honom i Hans
verk att få hjelpaGud! Det lå
ter underligt, men är dock bibliskt
sannt. Hvem vet, hvad det kan
blifva af det du lemnar efter dig i
gods och penningar men det du
gjort och gifvit för Guds rikes sak
i Jesu namn det är sådt, det
skall gro och växa, och sålunda för
ökas 30-faldt, 60-faldt och 100-faldt.
Också kunna alla vara med: de fat
tige så väl som rike, barn såväl
som föräldrar, tjenare såväl som
husbönder. Som alla få vara med i
att uppskära, att mottaga lön, så
kunna alla vara med om att så, att
arbeta.
Ingen behöf ver heller släppa till
något: åkren släpper Konungen till,
utsädet också kroppen med dess
krafter ocli. förmögenheter samt
föda och kläder har Han gifvit och
består fortfarande, m. m., m. m.
Alltså, kära församlingar och för
samlingsmedlemmar, Guds nåds och
Hans rikes vänner, lyften ögonen
uppåt i tacksägelse och lof för allt
detta! Frågen Jesus, som köpt oss
Gudi med sitt blod, om I hafven
gjort allt, hvad Han vill att I skolen
göra samt, om så är, hvad Han kan
hafva att ytterligare sätta Eder
före!
Jag vill endast tillägga några få
anmärkningar, sedan skall jag sluta
och.bjuda farväl för denna gång.
Åtskilligt af hvad jag sagt, gäller
så väl det ena som det andra af våra
läroverk. Jag älskar dem båda af
allt mitt hjerta och önskar till deras
framgång all möjlig välsignelse och
nåd af Gud. Det ena är blött ett
barn, då det andra är manväxt, har
hunnit ynglingens kraft och för
hoppningsfulla utveckling. Af huru
stor betydelse Augustana College &
Theol. Seminary redan varit, bör
vara klart för hvar och en. Dock
är det ej klart för alla, om ens för
någon. Dess inflytande på vår kyrk
liga ställning har varit, och vi hop
pas, att det ej skall blifva mindre
hädanefter, så stort, att dess djup
och vidd ingen dödlig kan mäta eller
beskrifva. En lof vad "Historik"
öfver detsamma skulle säkerligen
visa något.
Det är sannt, att skolans betydel
se har hittills varit af öfvervägande
kyrklig beskaffenhet men man hop
pas och väntar, att såväl den yngre
som den äldre skolan skall i en icke
så aflägsen framtid komma att i nå
gon mån fylla det af sedda ändamå
let äfven i socialt och politiskt hän
seende. Dock skulle man väl med
skäl kunna sätta i fråga, om ej sko
lan haft något inflytande äfven i det
hänsseendet allaredan. Svaret lem
nas åt den eftertänksamme läsarens
eget af görande.
Våra skolskulder äro en annan sak,
som vi helt vilja skjuta i bakgrun
den dock —om vi vilja det eller
icke så träda de djerft och med en
bister uppsyn i sjelfva fronten. Dét
må bli ett ämne för ett särskildt ka
pitel för någon, som har förmåga
och mod nog att taga itu med desam
ma. Oclyiu farväl! Möjligen träf
fas vi någon gång till nästa ar, om vi
lefva.
Jordens befolkning.
Doktorerne Behm och Wagner,
tvänne af Tysklands mest framstå-,
ende statistici, hafva nu utgifvit
den 4:de årliga upplagan af deras
verk "Jordens befolkning", i hvilket
arbete naturligtvis en mängd intres-,
santa och värderika uppgifter före
komma. Enligt deras beräkning upp
går f. n. jordens befolkning till 1,
423,917,000, hvilket antal de fördela
på de olika verldsdelarne sålunda:
Europa
Asien
Afrika
mriwti Thorsdagen d. 11 Januari 1877. $1.50 PER
Inv. pä
'ii-.
skor, utan att dessa behöfva trängas
med hvarandra. Folkmängden har
sedan år 1875 ökats med omkring 27
millioner själar—hviiken uppgift
kanske synes något öfverdrifvén.
För vår del anse vi, att den höga
siffran icke blott utvisar antalet föd
de utan är ett resultat af en nog
grannare folkräkning än hvad som
under de föregående åren egt rum.
Folkmängdéii i de största europei
ska staterna uppgifves i ofvan näin
da arbete sålunda:
Tyskland 43,723,242 (en tillöSning af 1,
693,762 sedan år 1872), Österrike-Ungern
37,700,000, Schweitz 2,669,147, Nederländer
na 3,809,527, Belgien 5,336,534, Ryssland 71,
730,980, Sverige 4,383,291, Norge 1,802,882,
Danmark 1,903,000, Frankrike 36,108921,
Storbritanién 33,460,000, Spanien 16,551,647,
Portugal 4,298,881, Italien 27,482,174, Rumä
nien 5,073,000, Serbien 1,377,068, Montene
gro 190,000, Grekland 1,457,894 och europei
ska Turkiet 8,500,000.
Kina har 405,000,000 invånare och
utom landet befinna sig omkring 28,
500,000 kineser Japans folkmängd
uppgår till 33,299,014, Australiens
(Nya Holland) till 1,867,000 och Nya
Zeelands till 421,326. För. Staterna
ega 40 millioner invånare, New
foundland 161,386, Canada 3,672,116,
Mexico 9,276,079, Central Amerika
2,828,164, Westindien 4,316,178 och
Syd Amerika 26,309,700, af hvilka
Brasilien hyser 11 millioner.
Följande 9 städer hafva en befolk
ning af öfver 1 million: Berlin 1,045,'
000, Canton, Seangton, Sanchowfu
och Singanfu (Kina) hvardera 1 mil
lion, London 4,489,428, New York
(med Brooklyn) 1,535,622, Paris
851,792 och Wien 1,001,999. Tjugo
nio städer hafva en befolkning af
500,000 och derutöfver och 215 en
folkmängd af hundra tusen eller der
öfver.
BLANDAD lÄSJfllfG.
I den allvarsamma tidningen
"Correspondenten", utgifven i Upsa
la 1835, n:o 52, låses bland anonserna
föliande:
upsala den 29a Pril
Än liten Bererättelse om studirand
som bor utiti Kry Krämhandlar
nen gård och Pigan maria sialåta—
—gä sig opp till studirande ämi
lan 11 och 12 den 29a Pril och stan
nar sedan Qvar til klåkan half fyra
på mårgonnen och hon har fåt än
sialet än ring åderkollång flaskar
ock sJl än några Bomull strum Por
och der till ät par vantar ät par låk
Kammar och hon som har fåt deder
hon er hos Fru i—-huset och
al te deta skall föras in utti tinngar i
upsala.
Snälltåg i England. Tidskrif
ten "Engineer" meddelar en uppgift
på de tillfällen, då den största kän
da hastighet blifvit uppnådd på de
engelska jernbanorna. Brunei for
med ett snälltågslokomotiv 13 engel
ska mil på 10 minuter, hvilket gör
78 mil i timmen. Patrik Stirling,
en lokomotivförare på Great North
ern-banan, tillryggalade 15 mil pil 12
minuter och uppnådde sålunda en
hastighet af 75 mil i timmen. På
Great Western-banan hafva flera lo
komotivförare kört från Paddington
till Dideat på 47J minuter, hvilket
lemnar en hastighet af 72 mil i tim
men. En hastighet af 66—69 mil i
timmen är för öfrigt ingenting ovan
ligt på de större engelska banorna.
Skendtfd i 25 dagar. Till
"Throndhj. Adr." skrifves:
På ett bröllop den 1 sistl. Oktober
i Vedmundriks socken, Namsos
prestgäll i 'Norge, hände att en af
bröllopsgästerna fram på aftonen
försvann, utan att. man kunde finna
honom. Den 25 i samma månad gick
en hustru i en af granngårdarne ut i
ett hörn af uthusen, der hon fick hö
ra ett besynnerligt ljud, såsom af en
menniska, hviiken jemradesig i söm
nen. Hon skyndade förskräckt in
till sin man och berättade honom,
det, men någon åtgärd vidtogs ej.
förr än påföljande eftermiddag, då
en af männen på gården också varse
blef ett ovanligt ljud. Detta förde
till att man undersökte uthusen, dä
man, så orimligt det än tycktes, bör
jade tänka på om det kunde vara den
försvunne bröllopsgästen. Man fann
honom också slutligen liggande ned
gräfd i höet i en af ladorna och såg
att han hade tecken till lif. Genom
den ögonblickligen tillkallade läka
rens hjelp och omsorgsfull behand
ling kom den återfunne så smånin
gom till medvetande, och följande
dag hade han kommit sig så vida,:
att han kunde iöras till sjukhuset
för att der vårdas. Han igenkände
redan samma afton, som n blifvit
funnen, de menuiskor, som voro om
kring honom, och svarade förnuftigt
på de till honom ställda frågorna
men han var mycket medtagen och
hade blifvit blek och
48
17i
li
6J.
Af ofvanst&ende tabell
ligen, att här i Amerika ännu finnes
rom för åtskilliga millioner
tyd­
•^5
U
.ii
W
den långa fastan. Det synes utom
allt tvifvel, att han hade legat på
samma ställe, hvarest han blef fun
nen, ända sedan den afton han lem
nade bröllopsgården, men att han,
enligt läkarens utsago, har varit
skendöd hela tiden, alltså i 3J vec
kor. Han var icke mycket beskänkt,
dä han lemnade bröllopet. Han min
nes allt hvad som tilldaog sig pä
bröllopet, men erinrar sig intet af
hvad som händt honom sedan han
gick derifrän. Mannen är i en ålder
af 25 är."
PiEIAKT^SBL
FÖ K
1
1IINES0TA STATS TIR
SKANDINAVER I MINNESOTAS LAGSTADGAR,
Särskildt afpassadt för FARMARES behof
AF
JNO W. ARCTANDER,
Skandinavisk Högta domstols advokat. WILLMAR, MINN.
Denna för hvarje skandinav ounbärliga lagbok på 600 SIDOR, törsändes intill den 1
Februari portofritt för det billiga priset af
Efter den 1 Februari ökas priset till 4.00 dollars.
Agenter önskas i alla svenska settlementer.
M,
BL,
Oirtea i
DRY GOODS,
MpnSEAPOUS, 8B.PAUL.
2-6g
Bank-, Vexel- och Biljet-affärer.
Penningar utlånas mot god säkerhet. Vexlar på väsendtligaste
städer i Europa och Amerika utställas och inlösas. Inkasserin­
gar utföras och Passagerare-biljetter till och från Europa försäl­
jas. Penningar emottagas p& öppet konto utan ränta och på bestämd tid
mot 7 procent* per år. Agentur för Inman-, Allan-, Ounard-, Guion-,
Banktimmar från kl. 9 f. m. till 4 e. m. Lördagsaftnar från 6—8.
John F. N. DeFlon,
Kassör.
JOHN B. SVANN & CO.,
TJtgifvare.
1- WILLMAR, KANDIYOHI Co., MENN.
XXE3JT
EWXXA»
SVENSKA BOKHANDELN
F. EXTCBERG CO.,
TILLHANDAHALLA SVENSKA BÖCKER I LITTERATURENS ALLA ÖRENAR.
PSALM- OCH SÅNGBÖCKER,
POSTIILOR och AUDARTSBÖCKER,
RESEBESKRlFmGAR och BERÄTTELSER
m. m.
KATALOG sändes fritt. 1-
Ftfrsäljning af
Kläder säljas endast för
O ÄT
icji tlll ett toestämdt pris.
FÖRSÄLJES 1 MINUT TILL PAR
TIPRISER.
ffamnet Sr
Ti förfärdiga v&ra ecu* varor.
MINNEAPOLIS, MINN.
i i

xml | txt