OCR Interpretation


Minnesota stats tidning. (Minneapolis, Minn.) 1877-1882, January 25, 1877, Image 4

Image and text provided by Minnesota Historical Society; Saint Paul, MN

Persistent link: https://chroniclingamerica.loc.gov/lccn/sn90059657/1877-01-25/ed-1/seq-4/

What is OCR?


Thumbnail for

CHICACO, ILLINOIS.
FÄRGER, OLJOR, BORSTAR, TOILETT
ARTIKLAR M, M.
128, Washington Avenue South, 128.
1-ly Minneapolis, Minn.
New York Office, 415 Broadway Boston Office,
5 State street St. Paul biljettkontor, hörnet af
3:dje och Jackson streets och vid stationen vid
Sibley str. Minneapolis biljettkontor, 3 Nicollet
House Block och vid St. Paul & Pacific stationen
Chicago biljettkontor, 62 Clark str.. under Sher
man House, 75 Canal str., Kinziegatans stations
hus, hörnet af \V. Kinzie & Canal streets, Wells
etr. stationen, hörnet af Wells & Kinziegatorna.
F. B. Clarke, W.
a. Stennett,
Q. P. A., W. W. R*y,8t Paul, O. P. A., Chicago.
AGENTER I MINNEAPOLIS.
The II K One Price Clothing Store.
St. Paul & Pacific ernvägen.
Passagerare-station vid foten af Sibley gatan.
HUFVUD-LINIEN.
Tåg Afgä Ank.
Minneapolis Brecken
ridge genomfartstäg 7:30 f. m. 6:37 e. m.
Minneapolis Express 11:00 f. m. 8:57 f. m.
Minneapolis Express 6:46 e. m. 2:38 e. m.
Minneapolis, Wayzata
och Delano genom
fartstäg 3:40 e. m. 10:20 f. m.
St. Cloud, Melrose ge
nomiärtståg .... 9:10 f. m. 4:50 e. m.
Anoka & Elk River 1:00 e. m. 9:57 f. m.
Vid Campbell finnes skjutsläeenhet till
Fergus Falls.
Likaså vid Melrose till Sank Rapids, Sank
Centre och Alexandria.
Lemnar St. Paul
i n k e y
Lake Superior & Mississippi
jernvägen
*Leimnar St. Paul
Ankommer till White Bear Lake
Duluth
8:00 f. m,
8:45 f. m.
5:00 e. m.
Lemnar Duluth ...
Ankommer till White Bear Lake
St. Paul
*8:30 f.
5:25 e. m.
6:05«. m.
HINCKLEY ACCOMMODATION.
11:20 f. m.
6:20 f. m.
8:00 f. m.
4:25 e. m.
7:40 f. m.
*4:20 e. m.
9:50 f. m.
6:35 e. m.
9:40 f. m.
,, 6:05 e.m.
Täg stå i förening med Minneapolis & St.
Louis jernvägen vid White Bear Lake.
1,686,400ACEES MIMESOT
ALAND
TILL SALU.
Pr#»., & Land Commissioner, St. Paul.
Minnesota
Minnesota Stats Tidning
P. O. BOX 413.

Flyttfoglarne.
Se foglarneg skara I
Till främmande land
De suckande iara
Gfautiods strand.1---
Med vädren de blanda
-jWa Jn/ic sitt Magande ljud: 3J
"Hvar skola vi landa?
•. 3vart för oss ditt bud??'
8å ropar den fjädrade skaran till God.
"Yi lemne med oro
De skandiska skär.
Vi trifdes, vi voro
A
i
s" Så lycklige der.
I blommande lindar,
Der nästet vi byggt,
i Balsamiska vindar
Oss vaggade tryggt.
Nu Sträckes mot okända rymder vSr flygt.
Med rosiga hatten
l,!' På lockar af guld
i
Satt midsommarnatten
I skogen, så huld.
Ej kunde vi somna
Så daglig hon var—
Af vällust blott demna,
Tills morgonen klar
Oaa väckte pä nytt från sin brinnande char.
Ljuft träden då sänkte
,. Kring tufvor sitt hvalf,
Dem perlor bestänkte,
Der törnrosen skalf.
Nu sköflad är eken,
Och rosen har flytt.
Af vindarne leken
I storm sig förbytt.
Af froetblommor hyita är majfåltet prydt.
Hvad göra vi längre
I norden? Dess pol
Blir dagligen trängre,
Mer dunkel dess sol.
Hvad båtar att vida
Vi lemna en gra£
Att fly i det vida
Gud vingar oss gaf.
våren oss helsade, brusande haft"
Så foglarne qväda
Påskyndande färd.
Snart mottar de späda
En skönare verld,
Der rankorna skälfva
I almarnes topp,
Der bäckarne hväliva
Bland myrten sitt lopp,
Och lundarne klinga af njutning ooh hopp.
När grymt sig förbyter
Ditt jordiska väl,
När höstvinden ryter,
Gråt icke, o själ I
Det ler bortom hafven
Mot fogeln en strand:
Pä hinsidan grafven
År äfven ett land,
Pörgyldt af den eviga morgonens brand.
Stagnelitw.
FÖR FAMILJEKRETSEN.
Titcombs bref till ungdom.
II.
Qvinligt umgänge—qvinnan
såsom maka.
"Vår vilddjursnatur att förmildra,
o qvinna du skaptes en dag
då konstnärn en engel vill skildra,
åt bilden han ger dina drag."
Otway.
"När jag sade, att jag ville dö som
ungkail, trodde jag icke, att jag
skulle lefva till dess jag blef gift.'
Shakespeare,
I många af de böcker, som äro
ämnade för unge män, sägas en hel
hop saker om det renande och för
ädlande inflytandet af qvinligt um
gänge. Jag vill visserligen vara den
siste att förneka renhjertade och äd
la qvinnors renande och förädlande
inflytande men hvad jag bestämdt
nekar är att i förkärleken för qvin
ligt umgänge utan åtskilnad ligger
någonting, som kan göra en man
bättre och renare.
Derföre, när helst du söker qvin
ligt umgänge såsom ett medel för
höjandet af din smak, bevarandet af
din sedlighet och förädlandet af di
na känslor, så sök hvad som står hö
gre än du sjelf. Det är icke min
mening, att du på ett sträft sätt el
ler med utstuderad vårdslöshet skall
bemöta sådant lägre qvinligt säll
skap, med hvilket du måste träda i
beröring. Du har tvärtom en pligt
mot sådant sällskap."" Du bör med
delandet väckelser, ingjuta nytt lif i
detsamma och, om möjligt göra för
detsamma, hvad du vill, att qvinligt
umgänge skall göra för dig sjelf.
Denna sats, att du bör söka såda
na qvinnors umgänge, som stå hö
gre än du, bör du drifva ännu läng
re. Åtnöj dig aldrig med den tan
ken att få en hvardaglig hustru. Du
behöfver en hustru, som väcker, lif
var och drifvar dig framåt, som fä
ster din uppmärksamhet på dina
svaga sidor och gör någonting af
dig. Frukta icke, att du icke kan
få en sådan hustru. Jag mins myc
ket väl det svar, en man, hvilken
händelsevis hos sig förenade egen
skaperna af qvickhet och sundt för
stånd, gäf en yngling, som yttrade
några farhågor, att en viss ung dam
af mycken skönhet och bildning
skulle gifva honom korgen om han
vågade begära hennes hand. "Min
vän", sade den qvicke mannen, "o
ändligt mera sköna och bildade
qvinnor än hon hafva gift sig med
oändligt fulare och sämre män än
ni". Och så är det i sjelfva verket.
Om du är redbar och aktningsvärd,
om din karakiär är fläckfri, om du
har ett något så när fördelaktigt
yttre och någorlunda godt omdöme,
och om du älskar sant och troget,
kan du gifta dig med nästan hvilken
qvinna som helst, som är värd att
ega. Behåll derföre i minnet till
din uppmuntran ofvan nämnda afo
rism, uppstäld i följande form: "0
ändligt mera fulländade qvinnor än
jag någonsin tänkt att få till äkta ha
gift sig med oändligt sämre män än
jag".
Qvinnan har en finare och snabba
re uppfattning än mannen. Med li
ka tillfällen till utveckling är qvin
nan vid aderton års ålder mera qvin
na än mannen är man vid tjugoett
.f
år. Efter giftermålet upphör qvin
nan i allmänhet att gå framåt. Jag
vill icke påstå, att detta är nödvän
digt eller att det bör vara så Jag
angifver blott ett allmänt sakför
hållande. Qvinnan är upptagen af
familjeomsorger eller egnar kanske
tio till tjugu år åt att föda och upp
fostra barn hennes lifs värdigaste,
glädjefullaste och vördnadsbjudan
de värf. Detta upptager hennes tid
och hämmar i en stor mängd fall
ghennes intellektuella utveckling.
i Under tid«m är mannen ute och
upptagen af göromål. Han kommer
i daglig beröring med kraftigare och
skarpare intelligenser än hans egen.
Han tillväxer och mognar och efter
.tio år, beräknade fråh hans gifter
mål, är han i sjelfva verket en ny
man. Om han varit nog dåraktig
att gifta sig med en qvinna derföre,
att hon hade en välskapad kropp och
ett vackert ansigte, ljufva ögon, ett
älskvärdt sätt, ett godt lynne eller
rikedom, skall han finna, att han
helt och hållet vuxit ifrån sin hu
stru och att hon lika så litet är nå
got verkligt sällskap för honom som
ett barn skulle vara. Jag känner
knappast någon sorgligare syn än
makar, som sålunda under årens
lopp vuxit ifrån hvarandra. Qvin
nan borde hafva ett långt försprång
framför mannen, och ändock skall i
tio fall mot ett mannen under en
lång lefnad hinna framom henne.
(Fortsättning.)
Ur Naturen.
I. Luften.
(Forts. fr. föreg.n:r.)
Af denna luftens egenskap, som vi
kalla spänstighet, fjederkraft eller
utvidgningskraft, bero många före
teelser. Kunna väggarne i det kärl,
i hvilket luften mpressas, tänjas ut,
så gifva de efter för den starkare
tryckningen inifrån, och kärlets
rymd ökas, såsom t. ex. då man blå
ser såpbubblor. År luften olika tät
utanför och inom ett kärl, hvars väg
gar icke äro nog styfva, sä trängas
väggarna åt det hållet, der luften är
tunnast: pressas luft in i ett sådant
kärl, så drifvas väggarna utåt för
tunnas luften i kärlet, så tryckas
väggarna inåt. Är. slutligen, kärlet
ej »og starkt, så kan man spränga
det genom att pressa in luft.
Eftersom luftens utvidgningskraft
är obegränsad, så kan man med luft
spränga äfven de starkaste ångpan
nor af jern, blott man pressar in sä
stor myckenhet af henne, att hon
blir tillräckligt tät. Å andra sidan
har man exempel pä, att för svaga
ångpannor blifvit ihopklämda ge
nom att luften inuti dem förtunnats.
Vi kunna nemligen väl förstå, att på
samma gång som luften inuti pan
nan blir tunnare, håller hon ock min
dre emot den yttre luftens fjeder
kraft, hvars verkningssätt är att lik
som kranla ihop hela pannan. Vid
Forsby sluss i Vestergötland hade
ångbåtsresande en dag för ett par år
sedan tillfälle att se ett par brän
vinspannor, som råkat ut för detta
missöde: genom att pannorna varit
stängda, då ångan i dem svalnade,
hade luftförtunningen i dem upp
stått. Olyckan liade således inträf
fat derföre, att man ej tagit luftens
verkan i beräkning.
Brukbara skjutgevär finnas, hvilka
man laddar med sammanpressad luft
i stället för med krut. Barn pliiga
ock ofta leka med små, mycket enk
la luftbössor. Dessa kunna tjena
som exempel på huru luften verkar,
om hon insperras och sammanpres
sas till en mindre rymd.
Att vi "suga" upp vatten i t. ex.
ett rör, bör man förstå pä det sättet,
att vi bereda större rum ät luften
Inuti röret och derigenom förtunna
henne hennes fjederkraft blir deri
genom mindre än den yttre luftens,
som dä pressar in vattnet i röret.
Vattnet utgör härvid i sielfva ver
ket en vägg till röret, som är ned
doppadt deri och efter som luften
förmår trycka in en vägg af jern i
en ångpanna, förstår man, att hon
ock bör kunna drifva in en vägg af
så lättrörligt ämne, som yatten är.
På samma sätt går det till vid all
sugning. Sprutors och pumpars verk
ningssätt förklaras på samma sått.
Att vattnet ••stiger" i en pump eller
i ett rör utvisar, att det antingen
icke fins någon luft i röret, eller ock
att hon är tunnare än luften utanför
hvilken då med sin större fjeder
kraft pressar upp vattnet i röret.
Men häraf inse vi, att man ej med
en sugpump kan pumpa upp vatten
huru högt som helst ty den vanliga
fria luftens fjederkraft måste hafva
ett visst mått. Med barometern, som
väl hvar och en har sett, kan detta
mätt utrönas, öfver hans högsta
qvicksilfveryta bör det vara alldeles
tomt, så att intet trycker på henne.
Intet annat än qvicksilfret med sin
tyngd sätter sig dä till motvärn mot
luftens pressning pä den nedre
qvicksilfverytan, som är öppen för
luftens tillträde. Ju högre qvick
silfret står, desto mera tynger det
mot luften vid nedre ytan. Barome
terhöiden, det vill säga den öfre
qvicksilfverytans lodräta höjd öfver
den nedre, angifver derföre, huru
tungt luften livilar mot qvicksilfrets
nedre yta. På lägre belägna ställen
af jorden håller sig barometerhöjden
omkring 26 tum. I en barometer
med vatten i stället för qvicksilfver
skulle barometerhöjden vara om
kring trettio fem fot ty vattnet ar
ungefär 13} gånger lättare an qvick
silfver. Med aktgifvande på huru
högt barometern visar, kan man nn
i •".'r-'R-v i1 rf-J»
•.v
bedöma huru hårdt luften pressar på
hvilken yta som helst. Hon pressar
med vigten af en qvicksilfverpelare,
som är så tjock, att han täcker hela
den ifrågavarande ytan, och sä hög
som barometerhöjden utvisar. På
en tum i fyrkant gör detta omkring
21
i skålpund.
Den, som ej tänker derpå, anar ic
ke hvad det innebär, att luften tyn
ger eller pressar med vigten äf om
kring 21J skålpund på hvarje qva
drattum. Men betänkom t. ex.. att
en fullvuxen menniskas kroppsyta
är 1,000 qvadrattum. På henne tryc
ker luften således sammanlagdt med
vigten af ungefär 1,000 gånger 21
skälpund, d. ä. 214 centner eller bort
åt 54 skeppund. Detta torde före
falla mången såsom omöjligt. För
att kunua begripa huru det är oss
möjligt att uthärda en sådan börda,
böra vi ihågkomma, att hon är jemnt
fördelad öfver hela vår kroppsyta,
och att hennes verkningssätt icke
sträf var till att trycka oss nedtill
marken. Luften, som åstadkommer
denna börda, omsveper mennisko
kroppen från alla håll: hon har rundt
omkring en och samma täthet och
spänner eller trycker derföre med
lika stor kraft emot hvar enda del af
kroppsytan. Luften på vår högra si
da skulle t. ex. skjuta oss undan åt
veneter, om icke luften pä vår ven
stra sida hölle emot med samma
kraft. Luftens verkningssätt går så
ledes ut på att krama ihop menni
skokroppen, liksom man kramar en
snöboll mellan händerna. Och kraf
ten, hvar med luften försöker pressa
in-hvarje qvadrattum af vår kropp,
är lika stor, som om hela 21 skäl
pund tyngde derpå. Den, som någon
gång lagt sin hand öfver tapphålet
till en fyld vattentunna, har känt hu
ru vattnet dervid trycker emot han
den. Om en tunna till 35 fots höjd
öfver tapphålat vore fyld med vat
ten och hålets yta vore en qvadrat
tum, så skulle vattnet trycka undan
handen med den kraft, med hvilken
luften pressar emot hvarje tum af
menniskans kropp.
Men om luften så härdt trycker
oss frän alla sidor, så kan man fråga
hvarför vi hvarken blifva allt min
dre eller mindre, ej heller förderfvas
af en sådan tryckning. Det enkla
svaret på denna och andra likartade
frågor är. att vi äro danade under in
verkan af denna pressning. All luft,
alla vätskor och inrättningar, som
finnas i menniskokroppen, hafva till
kommit i luften och äro afpassade
efter hennes tryckning: de sträfva
att vidga ut sig med en kraft, som
gör. att de förmå att hålla emot
trycket af 21% skålpund på qvadrat
tummen utan att svigta. Vore vi
födde fyra, fem mil uppe i luften,
der lufttrycket är mycket ringa ha
de vi der vuxit upp, och komme se
dan hit ned, sä vore luftens press
ning svår att uthärda. Sannolikt
ginge det då våra kroppar ej bättre
s^det hade gätt de der ångpannorna
vid Forsby, om hvilka vi ofvan be
rättat: vi blefve kramade hårdare af
luften, än som vi dä kunde uthärda.
Men som vi nu äro inrättade, kunna
vi icke ens undvara det stora luft
tryck, under hvilket vi tillvuxit,
menniskokroppen häller ihop deraf
och hans särskilda delar skulle det
förutan gifva sig i sär. Man kan af
koppglasets verkan se, huru det gin
ge, om vi komme i mycket tunn luft.
Dä luften under koppglaset förtun
nas, uppsväller den kroppsdel, som
befinner sig under glaset, och blodet
tränger fram. Så har man ock sett
det gå med djur, som man inneslutit
i tunn luft och dä sådana fiskar,
som endast lefva på stora djup, dra
gas upp öfver vattenbrynet, tryckas
till och med deras ögon ut ur sina
gropar. Desse fiskar hafva tillvuxit
under trycket af den tunga vatten
massa, som hvilat öfver dem, och ^e
kunna icke undvara det. Allt detta
är icke mera ofattligt, än att ett ut
spändt pappersblad i en press kan
tåla nästan hvilken tryckning som
helst, men brister för ett ringa tryck
som blott verkar från ena sidan.
(FOETSäTTNING.)
Krig eller fred i Europa.
Vi uttalade i vår tidnings prof
nummer den åsigt, att under 1877
året väldiga krigsåskor komma att
rulla öfver verlden. Denna vår å
sigt fasthålla vi ännu, och detta så
mycket mera, som de senaste under
rättelserna från Europa gifva det
starkaste stöd der
för. Ett ttlegram
från London äf den 4: de dennes
bringar oss nämligen den högvigti
ga notisen, att turkiska regeringen
förklarat sig icke antaga de förslag,
som stormakternas konferens fram
lagt. Samma telegram förmäler
ock, att krig derföre nu anses ound
vikligt, hvarföre rustningarna pågå.
—Detta budskap var egentligen icke
öfverraskande man har af Ryss
lands hållning, fordringar och stor
artade rustningar väl märkt, att det
nu ämnar skrida till verket med
"den sjuke mannens" antingen ku
rerande eller fördrifvande. Då szar
Alexander, som förut visat sig som
en verklig fredsvän, under de sista
månaderna vidtagit alla nödiga för
beredelser för ett stort krig och nu
mobiliserat sina armeer och samlat
dem vid turkiska gränserna, så är
temlig.en säkert, att hans bestämda
afsigt är att
"begynna utförandet af
den djupgående politik, som mycket
länge arbetat inom hela den 99 mil
lioner starka slaviska Verlden, hvar
af Kysslands befolkning utgör den
vigtigaste delen. Panslavismen,
denna onekligen stora tanke, är en
strömning, som den sista tiden varit
till den grad stark, att den fredligé
czaren måst, mot sin vilja (såso%L.j,,,
det påstås), foga sig efter densam
ma och frångå sitt fredsprogram.
Att hela ryska nationen önskat, jä
fordrat krig, är bekant. Dess an
bud att försträcka regeringen alla
för kriget erforderliga penningeme
del är ock bekant. Ryska folket har
visat en offervillighet, som söker
sin like i historien. Hvad är då af
sigten med detta krig, hvars forspel
Serviens och Montenegros blodiga
strider utgjort? Jo, att antingen
helt befria de under turk^rne lydan
de slaverne eller åtminstone för
skaffa dem en mindre bunden poli
tisk ställning. Sannolikt går ryska
planen ut på att skapa ett enda stort
slaviskt välde, i hvilket fall pansla
vismens idee blef va förverkligad.
Att Ryssland under tiotal af år
drömt om halfmånens fördrifvande
från europeiska området, om Kon
stantinopels intagande och besitt
ning samt alla grekisk-katolikers
förening med den ryska kyrkan, är
för någon hvar en känd sak. Och
vi måste säga, att vi i vår ringhet
önska denna Rysslands plan all
framgång. Ty, att Muhamedaner
ne, dessa deismens och fatalismens
fanatiske målsmän, hållit de kristne
inom sina områden i förtryck och
hindrat en fri och sund såväl poli
tisk som kyrklig utveckling, är oför
nekneligt. Den orimliga muhame
danska lärans män böra nu hafva
spelt ut sin rol Europa bör få bli
dem qvitt. Kristendomens sol bör
väl med rätta få lysa öfver hvarje
europeiskt land korans hedendom
må utkastas från Bosporens vackra
omgifningar och dess angränsande
länder. Och Palestina, christendo
mens vagga, må väl med rätta varda
ett christet land. Höga och ädla
tankar ligga derför till grund för
den ryska politiken, om ookså det
slagg, som namnes eröfringsbegäret,
vidlåder det rena guldet. Detta krig
blir derföre ett korståg, afseende
att åter plantera korsets segertec
ken i länder, som fordom sett lyckli
gare dagar.
Denna ryska politik har dock mäk
tige motståndare. Att Muhameds
män, hvilkas troslära förbinder
hvarje museiman att med eld och
svärd försvara och utbreda sin reli
gion, ej äro att leka med, känner
hvarje historiker. England, som el
jest så nitiskt befordrar christendo
men och derför verkar storartadt
missionerande, verkar besynnerligt
nog på det ifrigaste till turkarnes
skyddande. Dess statskonst är nu
derföre, egendomligt, christen men
på samma gång oohristlig, tagande i
sitt försvar en hednamakt. Egois
men är der med i spelet. England
fruktar nämligen ryska väldets till
växt af det skäl, att det hyser farhå
ga att i Asien öfverflyglas af den
ryske jätten. Englands statsmän,
hvilkas ställning är långt ifrån af
undsvärd, slitas derföre åt två håll,
å ena sidan intresse för .. christendo
men och å den andra bäfvan för
Ryssland. Att England tillämnar
ett motkrig, inses af dess rustnin
gar, som gå i stor skala. På sin väl
diga flotta, som är alla engelsmäns
stolthet, förlita de sig.—Preussen
är tydligen allieradt med Ryssland
Många tecken gifva sådant vid han
den. Att äfven Grekland och Itali
en stå på Rysslands sida, är numera
ingen hemlighet, Grekland i afsigt
att vinna under turkiskt välde stå
ende f. d. grekiska landskap och Ita
lien af hvarjehanda skäl. Frankri
kes ställning är oklar. Dock, om
det är sant, att Preussen är i kom
plott med Ryssland, taga fransmän
nen förvisso Englands parti. Och
att Österrike, mot hvilket Preussen
och Ryssland flere gånger ådagalagt
ej synnerligen välvilliga afsigter,
gör gemensam sak med England,
torde ej vara tvifvelaktigt. Öster
rike har sannerligen skäl att ej gyn
na Preussarne och näppeligen ej hel
ler Ryssarne. Det bör hafva lärt
hvarjehanda under dé senare tider
na. Att Polen, detta näst Palestina
olyckligaste land, höjer mot Ryss
land upprorsfanan, är höjdt öfver
allt tvifvel. Och Finland? Och
Danmark? Och hvad blir Sveriges
och Norges ståndpunkt, när det eu
ropeiska ovädret bryter löst? Den,
som lefver, får väl sé! En vigtig
flik af framtidens slöja kommer
snarligen att lyftas upp! Det är en
ödesdiger tid vi lefva i. Historia
göres i våra dagar i stort.
(Skandia).
Charad.
Mitt första vara, utgör menniskans
fröjd
Och själen lyfter sig till himlens
höjd.
Min vän mitt andra ej i samqväm
blif,
Ty då det ändas blott med split och
kif.
Mitt hela utan, vore jag en slaf,
Och—hällre bäddade jag sjelf min
graf.
Uttydning i nästa nummer.
Uttydning af charaden i föregå
ende nummer:
PRISBELÖNT.
Upsalawitz. På ett kafé i Up
sala sutto några studenter sent en
afton och sprakade. Värdinnan kom
oupphörligen och skrufvade på ga
sen tills slutligen en i sällskapet ytt
rade: "Det var då en förbaskad
Bkrafmuttef".
ALLAXT-LINIEIT.
SS-r- Hufvudkontor för de vestra staterna:
ALLAN-LIMENS FÖRSTA KLASSENS POST-
Viu Quebec: & gånger i veckan.
Via Baltimore: 8 gånger i månaden.
HÖG-ST A PRISET
vid expositionen i Philadelfia,
och för hvilket de erhållit
MEDALJ OCH DIPLOM.
Dessa utmärkta mjölsorter kun
na erhållas i nästan hvarje
grocery store samt vid
deras mjölqvarnar i
MIMEAPOIIS. MIM.
WISHARD & HILL,
Apotlie liare,
liandia med
I A O
SI. PIL & MINNEAPOLIS'
LINE-
Denna del af Chicago & North-Western jernvä
gen emellan Chicago och Elroy (via Madison) och
och West Wisconsin-jernvägen mellan Elroy och
St. Paul till Minneapolis, bildar en linie mellan
Chicago, St. Paul och Minneapolis. Denna linie
kommer hädanefter att kallas
Detta är DEN ENDA LINIE mellan St. Paul,
Minneapolis och Chicagosom passerar genom Hud.
son, Eau Claire, Black River Falls, Elroy och Ma.
dison samt är äfven
DEM EHB'A LINIE,
vid hvars tåg städse medfölja de berömda
PULLMANS PALATS-VAGNAR.
Alla tåg afgå till sina bestämmelseorter utan att
ombyta vagnar. Pullmans palats- och sofvagnar
medfölja hvarje tåg. Alla express-tåg på denna
linie äro försedda med Westinghouse's patenterade
luftbromsar och Millars patenterade säkerhets
platform och koppel hvilka tillsammans utgöra
det mest fullständiga skydd mot olyckshändelser,
som ännu blifvit uppfunnet.
Denna populera linie är bekant för tågens snabb
het, beqvämlighet och säkerhet, den jemna och
särdeles väl konstruerade banan som är belagd
med stålskenor, de verldsberömda Pullmans pa
lats- och sofvagnar, det fullständiga telegrafsyste
met, den regelbundenhet, hvarmed tågen ankom
ma och afgå, den beundransvärda anordningen
med afseende på genomfartståg mellan Chicago
och alla punkter vester-, norr-och söderut allt
detta gör denna linie till en af de beqvämaste i
För. Statern.
Af alla biljettförsäljare knnnen I erhålla genom
fartsbiljetter. Vanligt rese-bagage får medtagas
fritt pä denna linie.
Personer som ämna sig till Chicago, Detroit,
Toledo, Cleveland, Buffalo, Niagara Falls, Pitts
burgh, Bincinnati, Toronto, Montreal, Quebec,
Portland, Boston, New York, Philadelphia, Balti
more, Washington, Indianapolis, St. Louis, Cairo
och .. .. ___
ALLA ORTER SÖDER- & ÖSTERUT
böra köpa sina biljetter via
f(
Billigaste och bästa Limen för resa, till och. från, Skandinavien,
samt öfriga platser i Europa.
C*3 00.
72 & 74 La Salle Street, Chicago, Illinois.
CHAS. J. SVKDELL Manager.
Obs. Våra agenter allt öl
tiga vilkor som vi sjelfva.
German Scandinavian IBank,
rer tfordvesteni kunna gifva lika fördelak
1-
NÅGOT NYTT!
Försäljning af
Kläder säljas endast för
KO JM A MT
och till ett, bestämdt pris.
FÖRSÄLJES NIBSUUT TILL PAR
TI FR I SER.
lamnet är
Ti förfärdiga våra egna varor.
C. PILLSBMY & CO.
Fäster allmänhetens uppmärk­
samhet på deras hvetemiöl
"PÉkrvs Best,"
"THE ANCHOR,
HVIKET ERHÖLL
MINNEAPOLIS, MINN
BI-LINIEN.
Tagen stå vid Breckenridge i förbindelse
med''Minnesota Stage Company" som fort
skaffar de resande till Port Abercrombie,
Moorliead, Grand Forks och Fort Garry.
St. Paul & Sioux Oiiy jern
vägen.
Prisnedsättning från och med den 1 Jan.
1877.
ROUND TRIP TICKETS, med
coupons,
•Lemnar St. Paul
Lemnar Stillwater
betden
säljas frSn en station till en annan
och tillbaka för FYRA CENTS milen, hvar
vid, för jemn räknings skull nägra cents
tillägges i händelse summan icke slutar på
5 eller 0.
COUPON MILEAGE TICKETS, gällande
för 1,000 mil säljas endast hos sekreteraren
för TRE CENTS per mil. De kunna erhål
las genom post eller exprees. Penningar
kunna endera direkte insändas eller ock kan
man hanvända sig till närmaste stations
agent.
Dessa senare biljetter kunna icke trans
porteras pä annan person, utan illa endast
for den, för hvilken eller hvilka den är ut
ställd. J. C. BOYDEN,
2-lå General Ticket Agent.
Biljettkontor i hörnet af Jackson och Femte
gatorna, St. Paul.
NORE.
SÖDEB.
NOSE.
SÖDEB.
Ankommer till Hinkley
,, St. Paul
STILLWATER-TÅG.
SÖDEB.
Ankommer till Stillwater
Ankommer till St. j^aul
Dessa landområden äro belägna i den bör
digaste och för kreatursskötsel lämpligaste
plats i nordvestern. Här råder det lieiso
sammaste klimat, här finnes öfverflödpä
friskt godt vatten, fria skolor och goda mark
nadsplatser.
Lake Superior & Mississippi jern vägskom
paniet erbjuder dessutom tiD salu 1,500 mil
lioner fot furutimmer, af hvilket största de
len kan manufaktueras utmed jernvägs
linien. Alla möjliga fördelar erbjudas kö
parne, såsom t. ex. en särskild frakttaxa
m. ip.
JOHN P. II.SLEY,
LUTFISK
at bästa sort till billigaste prifihos
P. O. BOSEKDAL,
Svensk veckotidning.
börjar med nyåret 1877.
Prenumerationspris endast
$1.50 per år eller 8© cents
för hälft år i detta Sr post-
arvodet inberäknadt.
Den som betalar för 5 exem­
plar erhåller det 6:te gratis.
skall blifva en vän af vårt sven
ska folk i Amerika och egna sig
åt deras nytta och välfärd.
Den blir republikansk till sin
politik, men alltid sjelfständig
nog att erkänna det rätta och
klandra det orätta, utan afseen
de på person eller parti.
Fastän ej ett kyrkligt organ,
kommer den dock alltid att be
trakta de kyrkliga intressena
ibland vårt folk med det allvar
och den vördnad en så vigtig sak
förtjenar, och den skall söka ute
sluta allt sådant från sina spalter
som kan vara sårande för någon.
TIDNINGEN
eges endast af undertecknad och
utgifves ej i någon mans eller
cliques intressen. Den skall söka
bemöta alla, äfven olika tänkan­
de, med aktning och välvilja.
DAGENS NYHETER
och tilldragelser både i Amerika
och Sverige komma att utgöra
en af dess vigtigaste afdelningar
särskildt kommer den att fram­
hålla hvad som tilldrager sig
inom
STATEN MINNESOTA,
hvarest 60,000 svenskar hafva
valt sina hem, och skall be«BÖda
sig om att göra denna stats la
gar, skolväsende, publika inrätt­
ningar, industri och andra för
hållanden kända för detta folk.
Särskild uppmärksamhet kom­
mer att egnas åt
JORDBRUKETS INTRESSEN,.
äfvenså skall det blifva vår upp
gift att under rubriken: Sven~
skame i Minnesota, lemna en nog
grann beskrifning öfver hvarie
svenskt settlement i staten, dess
grundläggare och utveckling.
Då tidningen kommer att inne
hålla saker som endast kanna an­
ses fullständiga då de läsas från
början, hoppas vi att prenume
ranter vilja anmäla sig så tidigt'
som möjligt, så att de kunna er­
hålla alla numren från början.
7:30 e.m.
2rl5 e. m.
NOEB.
Hvar och en inser lätt huru
nödvändigt det är för en tid
nings utgifvande att betalning
sker med prenumerationen tid
ningens arbetare, material, tryck­
ning, hyran, och allt som dertill
hörer, måste betalas hvarje vecka.
SKRIF TYDLIG ADRESS.
För hvarje prenumerant sänd
penningar i Post Money Order
eller i vexel tiV
"Minnesota Stats Tidning' ',
Mdojeapol»
MnÉ?.

xml | txt