OCR Interpretation


Minnesota stats tidning. (Minneapolis, Minn.) 1877-1882, May 24, 1877, Image 1

Image and text provided by Minnesota Historical Society; Saint Paul, MN

Persistent link: https://chroniclingamerica.loc.gov/lccn/sn90059657/1877-05-24/ed-1/seq-1/

What is OCR?


Thumbnail for

Order till $15 10 cents
.. 30 16
40 20
60 (högsta beloppet) 25
En af Minnesotas bästa korthorns-kreatnr.—En fnllblodig DURHAM.
NOKWAY LAKE,
den 11 Maj 1877. $
THE ONLY SWEDISH NE A'SPAPER
IN THE NORTH WIST..
Published in Minneapolis,
Minnesota
by
Kditor and Publisher.
lOffice City Hall Building, dd floor
Subscription: $1.50 nr year in advanoe.
Ua ADVERTISING.
This being a popular Swedish, newspaper
in tlie great Northwest, where over a hund
iréd thousand Swedes have located, it airoras
excellent advertising medium for reaching
that class of citizens.
For rates apply to the publisher.
ft O. Box 413. Mhmeapolia, Minn.
1 f)(l PKIl IIi. "1 the English8Sc^dinAvianlanguages
±iS/V 1 Ull il i ,Jone neatly and promptly.
St. Paul till
GERMAN-SCANDINAVIAN BANK.
215 Washington A /eniie
Minneapolis, Minnesota.
President.
MINNEAPOLIS, MINNESOTA.
H. T. WELLES, JSAAK SKILES,
L®VI BUTLER, president. W. P. WESTFALL,
CLINTON MORRISON, vice pres. THOMAS LO WRY,
72 & 74 La Salle Street, Chicago, Illinois.
CHAS. J. SVNDELI Manager.
John F. N. DeFlon,
AGENTER I MINNEAPOLIS.
E U O A O A E I K A i
H. SAHLGAARD, Savings Bank/St. Paul/
A.- C. HAUGAN, 1020 Washington Ave. S., MinneappJ^i,
GERMAN SCANDINAVIAN BANK, 215 Washington^ve. S., .Min
neapolis.
5-1 a
Agenter:—P. ENGBEEG &CO., A. WAHLSTAD, JOHN F. N. DEFLON,
kassör German-Scandinavian Bank, MINNEAPOLIS A.L. ALNÉSS, hörnet
af Jackson & 4th Street samt German-American Bank
Mechanics
Gov. J. S. PILtSBURY,'
WILLIAM CHANDLER,
CHAS. McREÉVE,
CHICAGO, ILLINOIS.
RED WING, MINNESOTA.

utgifvare och redaktör.
PBENJJME RATI OXSVII.ROR
Prenumerationen erlägges foiSKottsviB oon
tsteörför i
1 exemplar, ett är
•»•s ,,
halft?F,.ä
ita-itrértear, ®«j*
ett Sr till Sverige 2.60
1 hälft Sr 1.30
Hvar och en som insänder reqvisition med
åtföljande prenninerationsafgift lör FEM tid
ningar (helärsprennmeranter) erhäller den
qette gratis.
Alla bref och penningeremisser adresseras
till. --t ... H.MATTSON,
P. Ö. Box 413. MINNEAPOLIS, MINN.
BILLIGA TIDNINGAR.
För att bereda landsmännen tillfälle att fä
lä*a goda och nyttiga tidningar till ett pris
som ligger inom hvars. och ens iörmäga, haf
va vi träfiat öfverenskommelse med treaf
Vesterns bästa veckotidningar att lemna
endera af desse jemte deras värdefulla pre
mier tillika med MJBHBBOTA STATS TroSwo
för det billiga priset af $3.10 för ett fir, nem-
-. ligen:
GAMLA OCH »IA HK3IiA\DKI
jemte dess premium: FÖBBHTA STATBEHAS
HISTOBIA af Joh. A. Enander, 4:de delen,
(åtkommer under loppet af året).
NYA VEBLDGN med dess premium,,
den vackra tailan öfver sjöstriden emellan
M0iUT0B OCH MEEBIMACK..
»T. PAUL PIOJiEIIK PHlfss, (en
gelsk), med dess premium, EN STOB PäBO
LAOD KABTA (fästad på duk ooh rullar) iifver
staten Minnesota.
-^Bfverenskommelsen gäller naturligtvis
en
dast för nya prenumeranter bäda tid
ningarne, och måste fulla priset, $3.10, i
hvaije fall medfölja.
OBS. Enligt landets gällande "club" reg
lor, fordras i hvaije fall nya prenume
ranter för båda tidningarne, men vi hoppas
att våra äldre helårs-prenumeranter, som
önska begagna sig af "club"-priserna, lätt
nog kunna finna en ny prenumerant till
STATS-TIDNINGEN bland, flina grannar ooh bé
kanta, för att fullgöra regiens fordringar.
Pogtunderriittelser.
Enkelt bref i vigt ej öfverstigande 1-2 uns,
befordras till hvilket postkontor som helst
inom Förenta Staterna mot en afgift af3ots.
Post|Xrtot måste dock alltid erläggas i for-
För hvaije öfverstigande 1-2 uns eller un
der betalas 3 cents.
Enkelt bref i samma stad der postbarare
finnes, förutbetaldt, 2 cents. I stad der post
bärare ej finnes, 1 cent.
En tidning som ej väger öfver 4 uns, be
fordras till alla delar af landet för 1 cent.
Postverket belördrar inga paketer som
väga öfver 4 pund.
POSTFÖBSäKDBMER TILL EUROPA TAXERAS
BOM FÖLJER:
Postkort, 2 cents per stycket.
Frankentde bref om 1-2 uns-, 6 cents.
Ofnmkenide bref om 1-2 uns, 10 cents.
Tidningar, i vigt ej öfverstigande 4 uns, 2 fits.
Andra tryckta saker, varuprofver eto. 2 cts
per 2 uns.
För registreradt bref, 10 cents extra.
Bref inom landet kunna äfven registreras,
men då har aftiindaren att erlägga 10 oents i
registreringsafgift. Postverket ikläder sig
'döck ingen ersättningsskyldighet for ett så
dant bref, derest det möjligen skulle gå för
loradt.
Vid alla större postanstalter mom landet
utlärdas s. k. "Money Orders" (postanvis
ningar) for mindre belopp till följande pris:
LAGFÖROED N
INGAR MED AFSEENPE
PÅ TIDNINGAR.
41
—~~—.—p-.—
erförgenom
are jemte angitvaude af anledningen,
den ej blifvit uttagen. Försummelse
att göra detta gör postmästaren ansvarig för
den betalning som tillkommer utgifvaren.
"i ett postkontor
densamma är
uu icke eller han
för densamma subskriberat eller icke, är an
svarig för dess betalning.
3. Om en prenumerant befaller, att en
tidning vid en viss tid skall uppliöra att ho
nom tillsändas, och utgifvaren förtfar att
Sända densamma, skall prenumeranten vara
skyldig för tidningen betala, OM HAN FOBT
FAB ATT DENSAMMA DR POSTKONTORET DT
TAGA. Lagen stödjer sig pä den äsigten, att
hvaqe person bör betala, för hvad han er-
4. Domstolarne hafva beslutat, att vägran
att ur ett postkontor uttaga tidningar eller
tidskrifter, ar PBIMA FACIE intyg pä afsigt
ligt bedrägeri.
Minneapolis
ooh dess Skandinaviska befolkning.
Statistiska uppgifter, samlade och ordnade
AF
Alfred Söderström.
(Forts. fr. n:o 19.)
Om Söndagarne hvilar hela staden
ut efter arbetsdagarnes verdsliga
bråk, och alla kyrkor äro öfverfyll
da af förnöjda menniskor, både gam
la och unga, hvilka infunnit sig för
att offra sin tacksägelse till Honom,
som styrer menitiskors öden. Yär
goda stad gör sig i sanning väl för
tjent af att iifvm bära namnet:
Kyrkornas stad. 11 jr finnes nu 55
kyrkor, af vilktt'13 tillhöra de skan
dinaviska församlingarne. Jag vill
jhfcrméd gifva en kort beskrifning
öfver desamma, tagande dem i den
ordning, som de hafva blifvft orga
niserade:
Den Norsk-Dansk Ev. Lut. Trefal
dighetskyrkan. Denna församling
organiserades den 6 April 1861.
Den 18:de Maj samma år valdes
pastor Ä. Paulson för att tåga vård
af' församlingen.
Menighetens första kyrka, belä
gen i hörnet af 12th ave. 3rd street
south, begagnades för första gängen
i Juli 1868, men, som församlingen
hastigt tillväxte och kyrkan ansågs
för liten för ändamålet, beslutade
församlingen den 4: de Maj 1869 att
bygga sig en större och rymligare
kyrka. En byggnadstomt i hörnet
af 12th ave. och 4th street south
köptes, och i Juli 1870 invigdes den
nja kyrkan, som då, med tomten in
beräknad, hade kostat $2,321. På
vlren 1874 lemnade pastor O. Paul
son Minneapolis och professor S. Of
tedal har sedan dess fungerat som
^samlingens pastor. Församlin
gen räknar för närvarande omkring
3QD medlemmar och uppgår egendo
mens värde till något öfver $5,000.
Under sistlidne December månad
affoetaltes den sisRi skulden, sa att
församlingen för närvarande är all
ideies skuldfri.
"Den Sveiiska Ev. Lut. Augustana
församlingen. Vid ett sammanträ
de, hållet af några tillhörande den I
svenska och norska befolkningen I
härstädes, äen 16 April 1866, beslöts
att bilda en lutersk församling. För
handlingarne vid detta sammanträ-'
de leddes af pastor P. Carlson frän
Carver, och erhöll den nybildade
församlingen namn af den Ev. hut.1
Auguétanaförsamlingen öf Minnea
polis. Augustana synodens konsti
tution blef samtidigt enhälligt anta
gen. De norska, medlemmarne skilj-'
de sig snart från svenskarne för att
bilda en egen fölsamling. Gudstjen
stérnåihdilos till.en början i GetKse
viune, Parish Tabernacle., men på ett
möte den 13 April 18Ö8 beslöts, att
om möjligt uppföra en egen kyrko
byggnad. På sommaren samma år
påbegyntes byggandet af den nuva
rande nätta och prydliga kyrkan i
hörnet af Waaliington och 13steave.
s. Den fullbordades sommaren 1870.
Det vackra och intill kyrkan grän
sände pastorsbostället byggdes först
pä våren 1873. Pastoralvården inom
församlingen förrättades till en bör
jan af pastorerna P. Carlson och An
drew Jackson från Car ner jemte an
dra prester inom Minnesota-konfe
rensen. På mötet den 19 April 1870
blef kateketern J* G. Sjöqvist vald
till lärare i församlingen, från hvil
ken han tog afsked påskdagen 1872,
då vården öfvertogs af pastor Jonas
Auslund i St. Paul tills dess ordina
rie lärare kunde anskaffas. Under
sommaren samma år betjenades för
samlingen äfvenledes af studeranden
C. A. Evald, hvilken valdes till lä
rare i Augusti men på våren 1875
flyttade den inom församlingen all
mänt älskade läraren till Chicago,
då pastor Auslund återigen godhets
fullt åtog sig pastoralvården tills or
ninarie pastor kunde erhållas. För
samlingen betjenadas under somma
ren 1875 af studeranden hr Bohman
samt hösten samma är af pastor
A-.-F. Forssell från Taylors Falls
men söm denne: senares helsa var
ganska vacklande ansåg han sig icke
stark nog att länge kunna betjena
församlingen, utan blef den återigen
utan lärare på sommaren 1876. Un
der den sednaste tiden har Minneso
ta-konferensen godhetsfullt tillsett
att lärare hafva besökt församlingen
hvarje Söndag. Pastor Jonas Aus
lund från St. Paul har nu antagit
församlingens kallelse^och lofvat att.
tillträda nästkommande Juli månad.
En söndagsskola bildades den 17:
de
Augusti 1867 samt en församlings
skola i Januari 1872. Söndagsskolans
bibliotek innehåller för närvarande
omkring 250 volymer. En bibelklass
är äfven förenad med söndagsskolan
och besökes af cirka 50 personer.
Under sista terminen af församlings
skolan, som hölls 4 månader förliden
sommar, besöktes skolan af 75 barn.
En missionsförening bildades den
8 januari 1873, Församlingen räk
nar äfven en sångskola, som exi
sterat 6 a 7 år. Hr Axel Ullberg är
för närvarande sångskolans ledare
Värdet af egendomen uppskattas till
$7,500, samt skulderna till cirka
$2,300. Kommunikanterna inom för
samlingen uppgå till omkring 320.
Eftersom församlingen betydligt
tillväxer samt handeln allt mer och
mer drager sig ned på Washington
Avenue, omkring den svenska kyr
kan, har församlingen beslutat att
snarast möjligt sälja egendomen för
att bygga sig en ny och ännu större
kyrka på någon af de mera fredliga
och från verldsbullret skilda gar
torna.
Den Svenska Ev. Lut. Béthlehems
församlingen i norra Minneapolis
(Gales 2nd addition) organiserades
af pastor C. A. Evald den 25 Sep
tember 1874. Församlingens bygg
nadstomt värderas till $700, och har
tills dato ett lika stort belopp utbe
talts för kyrkobyggnaden, hvilken
ännu ej är färdig. Den kommer att
fullbordas i sommar, och antager
man att kyrkans värde då i det läg
sta kommer att blifva $2,500. För
samlingen, som räknar 40 medlem
mar, har för närvarande ingen skuld.
V&r Frälsares kyrka. Denna för
samling organiserades af ej flera än
6 a 8 stämberättigade personer den
5:te December 1869. Pastor N. Ylvi
saker kallades för att betjena för
samlingen, och tillväxte densamma
betydligt under hans verksamhet.
Den tysk-luterska menigheten upp
lät helt välvilligt sin kyrka till den
nya församlingens bruk men snart
vågade de fattiga nybyggarne att
köpa sig en tomt för att derpå åt sig
uppföra en egen kyrka. Tomten,
som ligger vid hörnet af Washing
ton och 10th ave. S., kostade då
$1,000 och kyrkobyggningen, utan
inredning och utan chor, cirka $3000.
Den 18 Juni 1871 predikade pastor
Ylvisaker för första gången i den
nya kyrkan, och år 1872 kallades teol.
kandidaten hr H. G. Stub till prest
af församlingen. *Då församlingen
ständigt tillväxte, och det dessutom:
var temligen lång väg för dem som
bodde på S:t Anthony-sidan att kom
ma till kyrkan pä denna sidan, be
slutade menigheten att' köpa den
gamla kongregationalist-kyrkan på
Fourth ave. East, hvilken var till
salu för $2,100. Den 21:sta Septem
ber 1873 predikades för första gån
gen i kyrkan i St. Anthony. Som
den icke var inredd efter luterska
församlingarnes bruk, beslutades
det att den skulle få ny inredning
och den 22:dra Mars 1874 blef denna
så skönt belägna och vackert inred
da lilla kyrka invigd och erhöll nam
net
Immanuels-kyrkan. Om än skönt
församlingen på andra sidan om flo
den ej räknar mer än omkr. JO med
lemmar, är den likväl i besittning
af en egendom, som säkerligen är
värd öfver $3,000. Då församlin
gen också räknar ett stort antal med
lemmar i norra Minneapolis, som
icke gerna kunde sända sina barn
den långa vägen till Sön- och hvar»
dagsskolan i Får Frälsares kyrka,
beslöto de familjer, som bodde der
att uppföra en liten byggnad, som
kunde begagnas till både skola och
kyrka. Den 14 Februari 1875 invig
des etf vackert inredt kapell, som
hade kostat ungefär $300, och fick
namnet Zionskyrkan. Emellertid
hade man varit föranlåten att låta
arbetet å hufvudkyrkan (Vår Fräl
sares kyrka) hvila, men beslutades
det vintern 1875, att bygga chor och
inreda densamma. Om sommareu
skulle den Norsk Ev. Lut. synoden
i Amerika sammanträda härstädes,
och blef man derföre nödsakad att
göra en riktig kraftansträngning för
"fullbordandet af kyrkobyggnaden.
I början af Juni 1875 var man fär
dig j. med hela inredningen- Cir
ka §3,400-användes föJ* detta ända
mål. Kostnaden var stor, men så
är också Vår Frälsares Kyrka, hvad
inredning beträffar, en af de vack
raste i vart samfund. Den invigdes
den 13:de Juni 1875 af synodens pre
sident, pastor H. A. Preus. Sam
fundet, som räknar ungefär 500 sjä
lar, skulle
utan
tvifvel varit dubbelt
sä stort om icke så många personer
hade flyttat ifrån staden* Ännu har
icke kyrkan någon orgel, men insam
lingen pågår för närvarande, och är
redan ett belopp af flera hundra doll:s
tecknade. Till hösten tänker man
att få i stånd en jordvåning ^base
ment) så att man kan få rum för en
stadigvarande skola: När man be
tänker under hvilka svårigheter man
har att arbeta samt de. små medel
som stå till buds, kunna vi icke säga
annat än att Herren har uträttat
stora ting- Bland dem som varit
med från begynnelsen och kanske
mera tålmodigt än andra burit da
gens bördor, vilja vi nämnahrr N.
C. Aamodt, A. O. Sand, N. Söberg,
A. C. Haugan, Ole Dahl samt Ole
Hoegen. Äfven en stor del af ung
domen, som regelmässigt besöker
kyrkan utan att hafva formelt slutit
sig till densamma, har bidragit myc
ket till dess bästa. Antalet af dem,
som besöka kyrkan är mycket stort,
utan tvifvel 6 a 700.
Den första Svenska Bajitistfårsam
lingen i Minneapolis organiserades
den 11: te Juni 1871 med 24 medlem
mar. Hela antalet som tillhört för
samlingen sedan dess organisation,
är 179. Under tiden hafva, dels ge
nom utflyttning, dels genom uteslut
ning och dels genom döden,: 49 af
gått. Det närvarande antalet med
lemmar är 13Ö.
Församlingens kyrka, som byggdes
f873, är belägen i hörnet af 12th avé.
S. och sixth Street. Församlingens
egendomsvärde är, inbegripet tomt,
kyrka och pastors bostad, omkring
6 a 7 tusen dollars.
1876 års räkenskaper yteä fölmnde:
Inkomster 1,430. 29.
Utgifter ... 1,453. 42.
Skuld på det hela 8001. Härvid må
anmärkas, att en stor del af skulden
är räntefri och den största delen
deraf betalas genom egendomens för
valtning.
Församlingens syförenings verk
samhet utvisar följande resultat:
Utbetalt sedan Juli 1875:
Till dopkläder $ 16.-25.
lampkronor 30- 00.
inredning af kyrkans
Undervåning i 35,40.
"v »lålning af kyrkans
inre ...... .. ... flflt 00.
mattor i kyrkan 79. 07.
Stimma $ 250. 72.
"Axplockärnes" (Söndagsskolbar
nens) verksamhet inbringade 1876:
Till stolar för kyrkans
a o $ 2 5 0 0
." vår missionsskola i
„i Chicago .• 17.42.
Summa $ 42. 42.
Till nämnde skolor har dessutom
af eriskilte sedan hösten'1875 blifvit
skänkt $132. 50.
1:* N:o 21, MINNEAPOLIS, TORSDAGEN DEN 24 MAJ11877.
Församlingens fäderförening af
håller reguliera bönemöten i norra
Minneapolis Onsdagen kl. 7,30 e. m.
samt församlingens ynglingaföre
ning i östra Minneapolis Tisdagarne
kl. 7,30 e. m. Till dessa möten bju
des alla välkomna!
Församlingens pastor, A. B. Or
gren, träffas i n:o 515 Twelfth ave.
S. och är med största beredvillighet
till skandinavernas tjenst och önskar
af hjertat att vara till deras nytta.
(Fortsättning.)
Svarta liafvet.
Som många af STATS TIDNINGENS
läsare säkerligen med uppmärksam
het följa utvecklingen af de nyligen
påbörjade striderna mellan de tven
ne stormakterna, Ryssland och Tur
kiet, så torde en liten beskrifning
öfver Svarta hafvet hvars kuster
troligen komma att blifva scenen
för många allvarsamma samman
drabbningar icke vara utan in
tresse för dem.
Svarta hafvets utsträkning från
vester till öster är omkr. 700 (eng.)
mil och dess största längd från norr
till söder 380 mil. Detta innanhaf
är således betydligt större än Lake
Superior. Dess djup är omkring 48
famnar vid kusterna men midt i
sjön har man icke funnit någon än
kargrund på 160 famnars djup.
Svarta hafvets vatten ar salt men
det innehåller én sjundedel mindre
salthalt än oceanens. Man antager,
att mér än en tredjedel af Europas
rinnande vatten samt dessutom en
betydlig mängd af Asiens floder haf
va sitt utlopp i Svarta hafvet. Frå
gan är nu, hvart allt detta vatten
tager vägen, och huru det kommer
sig att Svarta liafvet kan bibehålla
sin sälta, då det i hvarje sekund
emottager en sådan ofantlig mängd
sött vatten. Någon mäi-kbar ebb
och flod har man icke der kunnat
iakttaga. Ej heller har man kunnat
märka, att Svärta hafvets vatten ut
strömmar i Medelhafvet. Marmora
sjöns yta ligger lika högt som Svar
ta hafvets. I sundet vid Konstan
tinopel (Bosphorus) råder visserli
gen ett starkt strömdrag, men det
är omöjligt att hela den ofantliga
vattenmassa, som utströmmar i Svar
ta hafvet, skulle kunna hafva ett
aflopp genom detta sund. Lika orim
ligt synes det att detta vattentill
skott försvinner genom afdunstning.
Troligen har hafvet något underjor
diskt aflopp. I allmänhet äro sjöns
kuster fria från klippor och skär.
Öarne utanför Donauflodens utlopp
göra likväl härifrån ett undantag.
Azovska sjön, som genom ett smalt
sund står i förbindelse med Svarta
hafvet, är mycket mindre. Dess
vatten är sött och hvimlar af fisk.
Denna sjö, som är särdeles grund,
är icke af någon särdeles vigt ur
kommersiel synpunkt.
Under det sista år-tiondet hafva
länderna omkring Svarta hafvet vun
nit en stor betydelse för Europas
handel. De ryska kuststräckorna
äro isynnerhet i ett blomstrande till
stånd. Från Odessa utföres ofant
liga qvantiteter af hvete, talg, hu
dar, ull och läder. Den södra ku
sten, hvilken bildar den norra delen
af Mindre Asien tyckes äfven under
de senare åren ha uppvaknat till ett
nytt lif. Samsoom och Trebizonde
äro de förnämsta hamnarne vid den
na del af Svarta hafvet, och genom
dem utföras Persiens, Armeniens
och Central-Asiens produkter till
Europa^
Bref flr&n folket.
Red. af Minn. Stats Tidning.
Som mycket varit skrifvet och. ta
ladt om den senators nationalitet
och egenskaper söm till hösten skall
sändas från Kandiyohi Co., önskar
jag i några fä ord tillkännagifva
min och andras tanke i detta ämne.
Vi ha allmänt börjat inse dåraktig
heten af oss, farmare, att sända
maiskinagenter, köpmän och lagkar
lar att stifta lagar, utan att nämna
de hundratals bankirer vi finna uti
kongressen i Washington. Kan den
arbetande klassen vänta bittre tider
under dylika förhållanden Är det
orimligt begardt att bondeståndet
och arbetsklassen i landet sänder en
man af sitt stånd för att arbeta för
sitt och landets bästa Låtom oss
gifva akt på tidens tecken och icke
längre blindt kasta oss i armarne på
den största skrikhals som de olika
partierna hafva och nödgas att upp
ställa. Det gör då mindre till sa
ken
hvad
namn partiet har eller hvad
nationalitet våra kandidater tillhö
ra, endast styrelsen kommer direkt
från folket och ej som tillförene af
politiska ringledare, som endast ar
beta för sig och sitt partis seger och
vinning. Vi lefva uti ett upplys
ningens tidehvarf och det är tid att
lära hur en folkstyrelse skall styras,
och icke styras. Men så länge som
hvarje politisk tidning för direkt el
ler indirekt vinnings skull öf versky
ler partiets fel och svagheter, så
länge kan ej någon större bättring
väntas. Dock en sak är säker, att
skall en bättring göras inom ett stör
re. eller mindre samhälle, må det
komma direkt från folket och ej från
dess ledare. Jag är viss på att des
se mina små anmärkningar blifva
stötande för många huru sannfärdi
ga de än må vara, och kunna bortre
soneras af våra store politiska tala
re men som jag vet att STATS TID
NINGEN arbetar för folkets upplys
ning oeli ^älfärd, har jag för all
mänheten vågat vidröra denna för
oss så 'vigtiga men ömtåliga fråga.
Eder vän Af reform,
M—Z.
Då insändaren i ett privat bref
särskilt anmodat oss derom, vilja vi
vid foga några anmärkningar. Det
är sannt att ämnet är mycket ömtå
ligt, men det är just vår pligt att
tänka på ocli vidröra ömtåliga äm
nen, och skulle någon tillfölje af
fördom eller okunnighet klandra oss
för uttalandet af sjelfständiga åsig
ter äfven pä popularitetens bekost
nad, så äro vi dock öfvertygade, att
den stora mängden skall hålla oss
rättvisa för vårt göda uppsåt. För
öfrigt må hvar och en ihågkomma,
att denna tidning skrifves ej för att
behaga den ene eller den andre, utan
för att uttala det som är rått och
sanning enligt vårt bästa förstand,
alltid sjelfve ihågkommande att en
tidningsredaktör är en helt vanlig,
ofullkomlig menniska som ofta kan
taga fel, och derföre alltid bör vara
öppen för att sjelf emottaga rättel
ser och upplysningar.
Insändaren har rätt uti det, att ka
pitalisternes intresse bevakas myc
ket bättre inom våra lagstiftände
församlingar, än arbetarens och far
marens. Detta emedan represe
tanterna af de förre ega i all
mänhet större förmåga och enighet
än de sednare. Likaså är det sannt
att politiken i dessa tider ej har det
ringaste att beställa med våra stäts
angelägenheter och som god repu
blikanare skulle vi hellre understöd
ja en värdig och pålitlig demokrat än
en oduglig ellér opålitlig republika
nare. Det är mannen, ej partiet som
är af största vigt i desse våra person
lige och lokala affärer. Å andra sidan
tro vi icke att farmaren i allmänhet
har representerat farmarens intresse
i vår legislatur bättre än t. ex. per
soner som ej varit farmare, utan att
äfven här är det mannen och icke
yrket som bör utgöra hufvudsaken,
och detsammli kan sägas och är i ett
föregående nummer redan sagdt
med afseende på nationaliteten.
Derför böra farmarne i Kandiyohi
county, och på
alla
andra platser ut­
söka den man, som eger sjelfständig
het, en ornbblig redbarhet, en
som har ett praktiskt förstånd, en
god omdömes-förmåga, och hjertat
på det rätta stallet—en som sympa
tiserar med folket framför pennin
gen. Kan den som bäst motsvarar des
sa anspråk finnas ibland svenskarne
—tag då honom finnnes han bland
farmarne—tag då honom ändå hel
dre finnes han bland republikanare
:—tag honom ,men hvarom icke, tag
honom hvar han finnes, han må nu
vara af hvad nationalitet, af hvad
parti, af hvad yrke som helst, ja,
låt honom-vara hvit, brun eller
svart. Tag den man som bäst och
säkrast representerar sitt distrikt
och har dess verkliga väl till ögna
mäl.
OM ViiGANLaGGNINGAK,
.'IJITCHFIBLI) d. 7 Maj 1877,
Red. af Minn. Stats Tidning.
Ibland alla de årligen oss tillsända
tryckta cirkulärer öfver nya, upp
häfda och förändrade lagar har jag
ännu ej lyckats finna någon sådan,
som gifvit mig ett fullständigt be
grepp oin med hvad rätt en allmän
vag kan utläggas öfver en mans
land emot dennes protest, äfven uti
sektionslinien utan betalning för
landet. Skulle Ni, hr redaktör, som
sjelf är jurist genom tidningen, göra
oss hemmastadda med nämnde lag,
så stannade många af oss farmare i
tacksamhet hos Eder. De råd, vi
kunna erhålla från våra professio
nelle lagkarlar, gifvas så ofta på spe
kulation att tussa oss i lufven pä
hvarandra för att sedan begagna oss
som subjekter att mjölka pengar
från, utan att vi i hufvudfrågan äro
mycket klokare vid mjölkningspro
cessens slut än vid dess början. Här
är ett gammalt bruk att utlägga all
männa vägar i sektionslinien eller
den närmast praktiska linien, och de
flesta farmare, tro att en lag existe
rar som ålägger dem med eller emot
deras vilja att utan betalning lemna
en 40 "rods'"bred landremsa igenom
deras land för väg. Skulle detta va
ra fallet, så är här ett annat fält för
våra reformatorer att röra sig på.
Antag nu att jag är egare af 160
acres land, sektionslinien går midt
igenom detsamma. Här lägges ut
en väg, 40 "rods" bred. Denna upp
tager 4 acres land. hvilket efter $15
pr acre utgör $60. Sedan enligt nu
gällande förordning är jag ålagd att
bygga starka liägnader på båda si
dor, såvida jag ej vill hafva min sä
desåker till allmän betesmark, på
samma vilkor som de tagit de 40
acres för allmän väg. Detta blir en
mils inhägnad, som kostar omkring
$200, detta är $200 direkt taget ur
min ficka. Sedan kommer assesso
ren och höjer skatten på landet till
följe af att förbättring blifvit gjord
genom en mils "fence,"- hvilket jag
blifvit tvingad att uppföra för att
midt i detta af civilisation skrytan
de samhälle, likt en indian med ma
teriella medel beskydda mina tillhö
righeter det bästa jag kan eller att se
frukten af min jord och mitt arbete,
hvilka äro mina enda medel för mi
na skatters betalande, jemte min och
familjs existens, lagenligt uppätas
och förstöras af andra.
Vidare betalar jag fortfarande
skatt for 160 acres. Äfven för de
4 acres jag måst bortskänka för väg
betalar jag skatt för. Å andra
sidan har min granne ingen väg ige
nom sitt land, men åtnjuter prak
tiskt samma nytta af vägen som jag,
men se skilnaden: jag betalar fioler
na både för mig och honom. Sådana
egendomar som hans jemte stads
egendomar äro endast beskattade att
i lika proposition med min göra vä
garne farbara.
Finns här någon lag som berätti
gar stat eller individ att utan mot
svarande valuta för något ändamål
beröfva mig en fot af den jord jag
éger, för hvilken jag punktligt beta
lar mina skatter, .så frågas, hvad me
nas med eganderätt
Mig synes som allt land- för all:
männa vägar borde betalas efter
värdering och sådant land, sedan
det blifvit en allmän egendom, utta
gas från beskattning, och att all
skattskyldig egendom såväl i stad
som pä landet bör bära bördan lika.
som
Farmare.
Det gamla pratet, om att i hvarje
sektions-linie är en allmän väg, här
leder sig derifrån att: eu lagbestäm
melse finnes, som siiger, att i sådana
township hvar ännu inga. allmänna
vägar äro utlaggda, eller hvar sjelf
va "town" ännu ickeär orgarnise
radt skall sektionsliniérna anses som
vägar. Derined menas, att när ett
sådant town slutligen blir organise
radt kunna townsupervisorerna utan
vidare ansökan eller notis anlägga
behöfliga vägar i sektionslinier med
2 "rods" bredd på hvarje sida om
linien—dock icke utan att äfven i
sädana fall godtgöra egaren för Sin
skada eller förlust af land. Men
märk väl, att i detta stadium är lan
det billigt, ty då ligger ännu största
delen oupptaget. Deremot är förde
len af att hafva en allmän väg vid
sina egor så stor, att nyttan mer än
motsvarar skadan, hvilket alltid ta
ges i betraktande vid alla skadeupp
görelser för vägar.
Deremot i ett gämmalttown, hvar
allmänna vägar länge varit i bruk,
och hvar råmärken, gärdsgårdar, od
lingar och anläggningar en gilng blif
vit gjorda och erhållit en viss häfd,
kunna icke sektions-linier öppnas
till vågar mera än andra linier eller
platser, nemligen icke utan med den
ansökning och på det sätt lagen
bestämmer samt mot godtgörelse för
den skada egaren lider, sä väl med
afseende på förlust af jorden, som
med gärdsgårds flyttning, och andra
förändringar kostnader eller förlu
ster. Dock bör man äfven här taga
Vi veta att det finnes ett, geografiskt
township sex mil i fyrtant ooh att en viss
organisation af bebyggarne i detta fordras
innan detsamma blir ett politiskt town
eller kommun.
nyligeo
flyttat
H.
MATTSON,
»BY OOIS K te.
N. B. EARWOOD & CO,
sin affärsförrättji
1-^Irän
halva rikligen ökat sitt lagf»^^
N:0 213 & 215 NICOLLET AVENUE,
MINNEAPOLIS, ..
•r & *3" 4TC
som försäljas till de lägsta priser. Vi inbjuda härmed, alla handlande att besöka osa lör at
o
undersöka värt lager samt vara priser.
Bank-, Vexel- och Biljet-aflfiirer.
Penningar utlånas mot god säkerha. Vexlar på väsendtligäste
städer i Europa och Amerika utställt och inlösas^. Inkasserin
gar utföras och Passaserare-biljette» il: och från Europa försal
jas. Penningar emottagas på öppet konto utan ränta, ochjpä bestämd tid
mot 7 procent per år. Agentur för Inm:n Allan-, Ounard-, Quion-,
American-och Red Star ångbåtslinierna.
Banktimmar från kl. 9 f. m. till 4 e. m. ^ör,dagsaftnar från 6 8.
LOUIS 0. MUELLER,
Farmers
..SAYINGS-BANK:,
Organiserad, enligt statens lagar i September 1874.—Den enda verk
liga sparbanken. Denna bank egnar sig icke åt några spekulationer,
så att insättare kunna vara fullkomligt trygga mot förlust. Penningar
utlånas mot inteckning i egendom, guverneméntsbohds och värdefulla
saker.
TKÖSTEES.
ALI-AiV-LI\IESS FÖRSTA KI.ASSEMi POST-IiYGBÅTAK,
Via Quebec: 8 gånger i veckan.
Via Baltimore: gånger i månaden.'
Billigaste och bästa Linien för resa till och från Skandinavien,
samt öfriga platser i Europa.
ALLAN cfc OO.,
Obs. Våra agenter allt öfver Nordvestern kunna gifva lika. fördelak
tiga vilkor som vi sjelfva. 1
German Scandinaviaii Bank,
s. si
5.
&
CUXTARD-LXXTX
Etablerad år 1840. .»j
SEGLAR REGULEERT TVÄ GÅNGER HVARJE V35GKA
emellan
Passagerare registreras ftfin de SKANDINAVISKA HAMNARNE till
ST. PAUL, MIXNKAPOLIS,
och alla platser 1 MINNESOTA och NORDVESTERN till de ISgsta priser.:
För nfirmare nnderrSttelser och köp af biljetter vilnde man sig till
"AMERICAN LIM:."
Biljetter till ocli från alla större städer i
SVERIGE, NORGE och DANMARK,
I3P Vexlar försäljas pä alla.de bästa banker i ofvannämnde l-inder.
Äfvenledes jernväffsbiljetter från Chicago till Östern samt frän Bal
timore, Philadelphia, New York och Boston till hviken som helst plats i
Vestern.—Bref pä svenska, norska och danska besvaras med omgående
post.—PETER WRIGHT & Sons general agents, 119 East Randolph
Street, Chicago, Illinois.—W. E. LAWRENCE, manager.
i betraktande den fördel som egaren
kommer att hafva af den nya vägen,
vid skadeersättningens uppgörande.
Skadeersättning kan uppgöras an
tingen genom frivillig öfverens
kommelse mellan egaren och town
supervisors, eller om desse icke blif
va enige ega supervisorerne rätt att
verkställa syn och bestämma skade
ersättningen och skola då inlemna
hos town clerken en skriftlig rap
port öfver desse åtgärder, hvarpå
clerken noterar den tid då han mot
tog densamma.
Finner jordeigaren sig missnöjd
med beslutet, eger han rätt att inom
30 dagar derefter vädja till en "ju
stice of the peace" (fredsdomare)
inom countiy't (icke nödvändigtvis
inom samma town). Under denna
rätt kommer saken att pröfvas af en
jury på sätt som i vanliga rättegån
gar är fallet. Derifrån kan målet
vädjas till kretsdomstolen (District
Court). Är skadeersättningen öfver
3100, måste oppell tagas genast •till
krets-domstolen. Af ofvanstående
synes, att lagen skyddar allas intres
se, men tyvärr händer det ofta, här
som i många andra fall, att personer
ofta lida oförrätter tillfölje af okun­
i
Sir.: PA-UJV, MINN.
18-iy
nighet om lagen, hvilket är en na
turlig följd af obekaritskap
med
i
4.18
Kassor.
E H. MOULTON, kassör.
KAPITAL, $ 100,000.
Sju procents rSnta betålas på depositioner ocjvlfigges till kapitalet
livaije
liQlfåri'
ALLAN-LINXEIT.
Hufvudkontor för de vestra staterna:
så-
väl språket som lagarne
Också, ett skäl.—Hr A. mötte
notarien F., hvarvid följande:
A. "Hvarför begagnar da alltid
en så dålig hatt
F. "Det har sina orsaker, min
hustru har förklarat att hon icke
går ett steg i sällskap med mig förr
än jag skaifat mig en ny."
Olika sätt att »tiftla.—'-'Kors,
Kalle sitter inne, för han har stulit
en häst!" sade någon till en annan.
"Det är just rätt åt honom." svarade
den andre "hvarför kunde han in
te köpa en häst och lata bli att beta
la honom, såsom annat hederligt
folk gör
HED Wnro MARMOR- OCH GKAKIT-HUMÉ^'
CARLSON & McROSTIE,
tillverka och handla med
AMERIKANSK
och
ITALIENSK MA&MOfi,
MONUMENTEIi,
GRAFSTENAB
& MANTL.ES.
För prisuppgifter och bostSHnlngor skrir oil
ofvanatäende adress.
I
U?..'
.-Å.. ..'.ti Art-aaB

xml | txt