Newspaper Page Text
i.. Till en fogelt JOHAN LUDVIG RUHBBBBG. laf One Price Clothing American Melton Snits, plain, Plad Union Melton Snits, Worsted Snits, All wool business suits, Imported business, Pine worsted coat and vest. 5 60 Good Working Pants $ 95 6 26 a 7 60 Extra working pants, 110 a 1 26 6 60 a 12 75 Union Melton pants, 160 a 2 25 9 25 a 16 50 All wool cassimere pants, 2 35 19 25 a 22 60 Worsted pants, 1 65 a 2 00 v.™. 9 50 a 12 75 Extra all wool cassimere pants, 3 00 a 7 25 Imported Worsted ooat and vest, 13 75 a 17 75 Canada worsted suits, 3 85 All wool black cheviots suitsj 10 50 Union Cheviot suits,» 6 00 All wool blue flannel suits, 12 25 Blue Union flannel suits, 900 Frock suits. 14 00 Blue yacht cloth suits» 14 00 White Vests, Linen and Alpacca Goods very low. ViESTER OM CHICAGO. 709 Washington Avenue, Minneapolis, Minn., lOSO Washington Avenue CHRISTIAN I A-AN JOVIS, NEW YORK. 14 Broadway, P. O. B. 4542. JEANSON, Ag't. AMERICAN EMIGRANT COMP. 14 Broadway, P. O. Box 4342, New York City. RIVER STREET AND SECOND AVENUE NORTH, WBST DIVISION. tm MM HÄH pil CHARLES HON METTE, i IM5AI, ESTATE AGJ-ENT. 32 Washington Avenue s., NORTH STAR IRON WORKS 848 Hicollet Street South of Washington Ävé., MINNEAPOLIS MINK. 8e21-3m St. Panlå Pacific jernvägen^ TSg Åfgä Ank. Minneapolis Brecken ridgegenomfartståg 7:30£m.j- fciffei-ltf.' Minneapolis Express 11:00 ia. 8:67 f. m. Minneapolis Express 6:45 e. m. 2:38 e. m. Minneapolis, Wayzata ooh Delano genom färtatåg 3:40 e. m. 10:30 f. m. St. Cloud, Melrose ge nomlartstäg .... 9:101. m. 4:50 e. ro. Anoka & Elk River 1:00 e. m. 9:57 f. m. Täeen stä vid Breckenridge i förbindelse, med "Minnesota Stage Company" som fort skaffar de resande till Port Åbercrombie, Moorliead, Grand Forks och Fort Garry. Vid Campbell finnes skjutslägenhet till Fergus Falls. likaså vid Melrose till Sank Rapids, Sauk Centre och Alexandria. Chicago, Milwaukee & St. Paul jernvägen. Through Eastern& Southern Express 9:00 a 7:37 a Through Eastern & Southern Trains S 16:20 pm 5:38 pm Mankatoand St. James Ac commodation .... 7:20 a 6:40 Sioux City & Omaha Express 2:45pm 11:27 a Chaska, Carver, Young} Northern Pacific jernvägen. 1877. VÅR ARRANGEMENT. St. Paul, via L. S. & M. R. R. N. P. Juction B^ainerd Brainerd Moorhead Fargo Fargo Le. 8:30 a Ar. 5:00 Le. 3.00 Ar. 10:20 a Ar. 7:45 Le. 6:20 a ni Le. 8:15 Ar. 6:00 a Ar. 5:55 a Le. 8:05 Ar. 6:00 a lie. 8:00 Le. 7:00 a Ar. 6:30 G. G. SANBORN, General Business Agent. St. Paul. Den genaste och bästa vägen till BLACK HILLS är VIA Lake Superior & Mississippi & Northern Pacific-jernvägen. Man reser frän St. Paul till Bismarck, och derifrän med den beqväma skjuts, som Northwestern Stage & Transportation Co. erbjuder, till de "svar ta kullarne". Såsom en •Leinnar St. Paul 8:30 Cm. Ankommer till White Bear Lake 9:10 f. m. ,, ,, Duluth 4:20 e. m. Lemnar Duluth *9:001, Ankommer till White Bear Lake 4:26 e. m. St. Paul 5:00 e. m. HINCKLEY ACCOMMODATION. NOBK. Lemnar St. Paul l:20e. m. Ankommer till Hinkley 7:55 e. Täg stä i förening med Minneapolis & St. Louis jernvägen vid White Bear Lake. E. D. ILSLEY, Gen. Ticket Ag't. GEO. H. SMITH, Gen. Supt., St. Paul. St PIL & MINNEAPOLIS PULLMANS PALATS-VAGJTAB. ,rimna »e till Chicago. Detroit, bu -1, Vi ?d' ^ilökI°. Niagara Falls, Pitts i ln Toronto, Montreal, Quebec, more, WaslnngUm, Indianapolis, St. Louis, Cairo New V ork Office, 415 Broadway Boston Office, o '-'St. Panl biljettkontor,"'hornet* af o:dje ocli Jackson streets' och vid'stationen vid Siblfcy str.j- Minneapolis biljettkontor, 3 Nicollet House Block och vid St. Paul & Pacific stationen Chicago biljettkontor, 62 Clark str., under Sber mau House, J5 Caual str., Kinziegatans stations-! hus, hörnet af AV. Kinzie & Canal streets, Wells sir. stationen, hörnet af Wells & Kinziegaforna. O. W* WvJSt&twt. G. P. A., Chicago. i v \n\n ppsf? 18 Big mig du lilla fögel, 'f ., der mellan almens blad, i fctar kan du ständigf sjunga i JSÄh ständigt vara glad jag hör din röst hvar morgon, jag hör den hvarje väll, men lika ren ar stämma» och tonen lika säll. Wtt förråd är sS ringCf ?t ty:. iWn boningar sä träng, dock ser du mot din hydda, och sjunger hvarje gäng. Db samlar inga skördar,*: och inga kan du sä, dn vet ej morgondagen, och är sä nöjd ändå. Har ges det icke mången, som gods och liåivor fätt, som land och riken éger, ooh bor i gyllne slott men hels&r dock med suckar ooh tärbegjuten blick den sol, hvars uppgängstimmé" nå nyss din lofsäng fick I Hnr skalle icke menskan. din ringa lott försmå, ooh hon, den otacksamma, är mindre nöjd ändä. Ditt späda hjerta krossa, det stode henne fritt dock prisar da ditt öde, ooh hon förbannar sitt. Hvi blickar hon mot höjden 8& knotande, sä kallt-T Hvad egde hon att fordra, dä Skaparen gaf allt Dä jordens glädje ligger för hennes fötter ner, hvi ser hon stolt pä slafven ooh snokar efter mer Nej 1 Sjöng, du lilla fogpl,. om njutning hvaije gäng, ooh aldrig skall jag blända en klagan med din säng. Kom, bygg ditt bo hvar sommar invid mitt tjäll ännu, ooh lär mig qväll och morgon att vara säll som da! För familjekretsen. Titeombs bref till unga. qvinnor. Klådielii«4«u rätta ocli orätta bruk. "Den, som Q}alltför god är eller ren, Till dagligt bröd får njuta 1 gemen Små sorger, mången lumpenhet, som särar, Pris, tadel, kärlek, leenden och t&rar. En qvlnna som fullkomlig man kan kalla, Just skapt att varna trösta och befalla." Wordsworth. Jag anser en ren, skön, förstån dig och väl uppfostrad qvinna vara det mest tilldragande föremål i verl den för öga och sinne. Såsom mo der, syster och maka är en sådan qvinna en engel i behag och godhet och skapar en himmel af hemmet, som helgas och äras genom hennes närvaro. I umgängeslifvet fram kallar hon de renaste yttringar af allt hvad hjerta har godt och till bakavisar till tystnadens fördolda djup, hvad som är opassande och lågt. Låt vara, ätt det liggfer mera storhet och glans i de högre former na af manlighet, men säkerligen äl skar Gud mest att hos qvinnan visa skönheten af den dygd och ljufhe ten af den kärlek, till hvilken han sjelf är den oändliga källan. Der före är en flicka eller en ung qvinna för mig ett mycket heligt ting. Der före framkallar alltid en dåraktig eller lastbar ung qvinna hos mig en suck eller en rysning. Derföre be der jag, att jag må kunna skrifva på ett sätt, som är värdigt till un ga qvinnor. Då man går att börja ett arbete, är det ofta nödvändigt att såsom en förberedelse sopa undan skräpet och då säger jag först och främst, att jag icke skrifver till manliga un ga qvinnor. Jag betraktar manliga qvinnor såsom onaturliga qvinnor, och jag hänvisar derföre alla dessa qvinnor, som vilja deltaga i omröst ningarne, som finna sitt nöje uti att uppträda i det offentliga lifvet, som beklaga, det öde, som kläder dem i kjortel, som opponera sig mot apo stelen Paulus och qvinnans ställ ning, som anse sig ega flera rättig heter än de innehafva, och brista i uppfyllandet af de pligter, som till höra deras verksamhetskrets, på samma gång de sträfva att utvidga densamma,—jag hänviBar alla dessa, säger jag, till de åtta bref, jag nyli gen adresserat till unge män. De skola finna åtskilliga-för'dem an vändbara anmärkningar i dessa bref angående manlig utveckling och ett manligt fullgörande af lifvets plig ter. Min åsigt är kanske oriktig, men det är minöfvertygelse, att den första naturliga delningen af menni skoslägtet är angifven genom den linie som åtskiljer _könen. Jag är öf vertygad, att en verklig qvinna är jpmt upp så olik en verklig man som en verklig man'är olik en verklig qvinna. Mannens natur och beskaf fenhet är .en, och qvinnans en an nan. På samma sätt med den heder, som tillkommer vardera, på sam ma sätt med deras förrättningar, på samma sätt med deras verksamhets-: krets. Derföre, om det är några "emanciperade" qvinnor, som läsa dessa bref, beder jag dem i all vän lighet gå tillbaka till den föregåen de serien, emedan denna passar bäst för dem. Jag skall tala först om det, som med rätt eller orätt sysselsätter alla qvinnors tankar, nemligen—kläd seln. Jag talar om detta först, eme dan detta är en del af det mindre vigtiga, som jag vill hafva undan gjordt, innan jag börjar tala om me ra allvarsamma saker och likväl är icke heller detta alldeles trivialt. Jag tror, att Gud finner behag i skö na ting, och då han aldrig skapat något skönare än qvinnan, tror jag, att det sätt att kläda sin kropp och pryda sitt hufvud, som bäst öfver ensstämmer med deras skönhet, år det, som mest behagar honom. Jag tror, att det rådande fruntimmers modet hos shakers är ett fullkom ligt vanhelgande. Att taga någon ting, som allvisheten och allmakten har gjort skönt och i stånd att ge nom behaget i sin form och harmo nien mellan sina delar frambringa ItlSÉSfl den renaste njutning för åskådaren, och' kläda det i en mjölsäck och pry da det med en sockerskal är ett van vördigt gäckeri med heliga ting, som borde straffas med böter och För hvarje: qvinna, som har råd att kläda sig väl, är det skam att kläda sig dåligt och det är isynner het én skam för hvarje qvinna att göra det i religionens namn. Jag har sett qvinnor, som i den öfverty gelsen^att den brukliga dyrkan af klädseln är syndig, såsom den tvif velsutan äT, gå till en ytterlig en kelhet, som, ifall den bevisar något med afseende å den makt, som styr dem, visar att det år en makt, som st&r i strid med menniskans renaste instinkter och mest upphöjda smak. Jag säger, att det är skam af en qvin na att kläda sig på étt frånstötande sätt, då' det står i hennes förmåga att kläda sig väl. Det är hvarje qvinnas pligt att göra sig behaglig och tilldragande genom sådan kläd sel och sådana prydnader, som lätt öf verensstämma med det slags skön het, hvarmed hon är utrustad. Qvin nans personliga skönhet var ämnad att blifva en källa till njutning— det passande ackompagnementet till det, som i menskligheten är närmast beslägtadt med det englalika. Sä kerligen, om Gud planterar blom nioir på en jordtörfvå, må de äfven hvila vid en qvinnas barm och pry da en qvinnas hår. Men klädseln är en underordnad sak, emedan skönhet icke Ur det väsendtliga. Skönheten är mycket önskvärd, den är en mycket stor välsignelse det är en olycka att ega ett frånstötande yttre, eden det gif ves många qvinnor med ovärderliga själens och hjertats företräden utan att vara sköna. Skönhet, såvidt som den är beroende på form och färg, är något materielt och tillhör den gröfre naturen. Derföre är klädseln^ ett ämne, som bör upptaga jemförelsévis få tankar bos en sann qvinna, antingen hon är vacker el ler icke. Att kläda sig väl, anstän dig^ till och med präktigt, om det låter sig göra är en qvinnas pligt. Att göra" klädseln till éxponent på personlig smak är qvinnans privile gium. Men att göra klädseln' till lifvets hufvudföremål, att tänka på ingenting annat, tala om ingenting annat än det, som tillhör ^personens omhölje och konstgjorda prydnad, är blott att förvandla skökans för förelsekonst till tidsfördrif för en toka. Det är många qvinnor, hos hvilka klädseln är den allt beherr skande tanken. De tänka pä den, drömma om den och lefva för den. Man behöfver blott höra dem tala derom för att känna leda. Den föl jer med dem från balsalens munter het till sorgehusets klagan. De be gagna den såsom medel att fördela smärtan och skingra sorgen öfver stora förluster genom fåfänglighe tens tröstegrunder. De smickra hvarandra, afundas hvarandra, hata hvarandra, allt för klädselns skull. De gå på gatan för att visa sin kläd sel. De inträda i Guds hus för att exponera sina hattar. De berömma sig verkligen mera af hvad de bära på sig än af något yttre eller inre personligt behag, som de kunna ega. En af de mest låga och dåliga sa ker i verlden är denna hängifvenhet för klädseln, som i mångens skäl ut vecklar sig till ett slags vansinne, och leder till dyrkan af modevaror och klädsömmerskor. Det är omöj ligt för mig att gifva några särskil da föreskrifter i detta ämne. Din klädsömmerska och dina böcker pch, bättre än allt, din egen smak och er farenhet skall säga dig, hvil^ä fär ger passa din hy, hvilket m.# bäst öfverensstämmer med din gestalt och ditt sätt att föra dig. Jag skall endast tala i allmänna ordalag och jäg säger först kläd dig blygsamt! Det är nog att små flickor visa sin hals, men att en qvinna uppträder i ett sällskap af unge män med ett så dant blottande af sina personliga behag, som eger rum i hvad som så oriktigt kallas fyll paryr, är en skam för heane. Jag vet hvad modet i detta fall tillåter, men modet har många synder att svara för. Tusen tals flickor kläda sig på ett sätt, som de skulle betrakta med afsky och vämjelse, om de visste gången af de tankar, som uppväckas genom deras närvaro. Jag känner unge män och jag vet, att det icke gifves en af hundrade, som besöker ett fruntim merssällskap i full paryr, som går dérifrän lika ren- och värdig, som han kom dit. Det är icke en af hun drade, som icke i hemlighet bär på en låg tanke, uppväckt genom stilen i de drägter, han ser rundt omkring sig. Låt vara, att detta är ett myc ket dåligt vitsord för de unge män nen. Tvifvelsutan är det så, men vi äro nödsakade att taga sakerna vi finna dem. Det tusenåriga riket har ännu icke börjat och vi hafva aflägs nät oss ett godt stycke från oskul dens tidsålder. Jag omtalar blott elit faktum och om I ären blygsam ma unga qvinnor, skolen I hemta lärdom deraf. Om I föredragen att uppväcka orena fantasier hos unge män, hvilkas uppmärksamhet I vil jen ådraga eder, så veten I sättet. Vidare bör du undvika egenheter i klädseln, som väcka uppmärksam het hos mängden. Jag skulle be klaga såsom en olycka, om en syster till mig uppträdde på gatan med én sådan drägt, som väckte uppseende oqh likväl tror jag icke, att jag är någon skrupulös person. Jag vet, att en ung qvinna kan kläda sig på ett sätt, som uppväcker en ren och värdig beundran hos hennes eget kön såväl som hos mitt, och mitt omdöme säger mig, att detta är den drägt som är lämplig för henne att bara. Jag känner att det är rätt och godt, att hon kläder sig på detta sätt, men att det icke år rätt och godt för henne att kläda sig annor lunda. Ännu en gång kläd dig på ett så dant sätt, att din dragt icke syssel sätter dina tankar, då du har den på dig! Laga att hvarje drägt är väl gjörd och väl påklädd—icke ful i nå got afseende, icke slarfvig på något vis, icke heller gjord af något äm ne, som väcker sådan uppmärksam het,: att du måste bära med dig med vetandet, att folket begapar dig. Underordna den alltid under dig sjélf— låt den förhöja dina behag snarare än skapa dem! Då skall det sällskap i hvilket du uppträder, se dig och icke dina prydnader och grannlåter. "Jane var mycket väl klädd," eller "Så bra Jane såg ut" är verkligen en mycket mer smick rande anmärkning än ."det var en lysande drägt Jane bar och man behöfver icke vara mycket skarp sinnig för att i dessa uttryck finna sakens hela filosofi. Det gäller såsom en allmän regel, att det icke finnes någon ursäkt för en klädsel, som icke är nätt och or dentlig hvilken tid som helst på da gen. En riktigt nätt och ordentlig ung qvinna kan visa sig hvilken tim me som helst, antingen hon är i kö ket eller förmaket och jag har sett qvinnor, som voro lika tilldragande vid tvättbaljan med sitt vackert uppfästade hår och sitt tjugufem öres bomullstyg, som i sitt förmak en senare timme klädda i siden och Yid sitt broderi. Kläderna ma vara af simpelt tyg men de kunna alltid vaia smakfullt gjorda och nätt upp burna. -Det är få vanor, som en qvinna kan föryärfva, hvilka i läng den mera skola bibehålla hennes aktning för sig sjelf an den att klä da sig med smak, nätthet och behag, och säkerligen mycket få söm skola göfä henne mera behaglig för an dra. Derföre. säger jag dig, kläd dig Väl, om du kan, alltid behagligt, al drig stötande och alltid med ett lämpligt afseende på det passande* Föraktå tanken på att göra klädseln på något sätt till lifvets stora mål. Detta är under din värdighet. Qvin nan skapades för något högre än att utgöra en lämplig figur för att ex ponera modevaror och profver på nipper och fruntimmerskläder. Bref fr&n folket. I NOHSELAND, Nicollet Co., den U8 Juni 1877. $ Red. af Minn. Stats Tidning Eftersom så mycket talas och skrifves angående gräshopporna och deras härjningar inom åtskilliga de lar af staten, såväl som om den fel slagna förhoppningen af en belöning för deras fångande och alldenstund brefskrifvaren i N:o 25 af Eder tidning, ifrån Kandiyohi county, ön skar, tillika kanske med flera med honom, att höra något ifrån äldre trakter så skulle det tilläfventyrs kanske-«j vara ur vägen att få höra någonting härifrån, såväl med hän syn till folkets allmänna tänkesätt angående "bounty"-lagens af gu vernörens icke fastställda beslut, tillika med de erfarenheter vi gjort i hämmandet af gräshoppornas för ödelse. Just som såningstiden börjades höllo county commissarierna möte i St. Peter Påbörjade några af de för mögnare stadsboarne att tänka på den dryga beskattning som skulle blifva en följd af "bounty"-lagens fastställelse, i anledning häraf sän de de county attorneyen ned till St. Paul för att rådfråga sig hos guver nören hvad som vore att göra för att upphäfva lagen, han kom tillba ka med det besked att det enda som kunde göras, vore att han (guvernören) ej utnämnde några uppmätare i de åtskilliga "towns" af countiet. Genast upptogs en an sökan till guvernören med anhållan om att han ej skulle utnämna några uppmätare. Denna ansökan under tecknades af några kapitalister tilli ka med några at deras gynnare som voro ointresserade i saken, inalles omkring en 25 personer. Orsaken till denna deras ansökan var, efter som en af de förnämsta sade, icke så mycket för deras egen fördel, som fastmer för den mindre bemed lades ty de kunde nog betala sin skatt men för allmänheten eller iden fattige skulle det blifva en out härdlig börda, som de aldrig skulle kunna afiyfta. Det skulle blifva en ruin för countiet, en bankrutt sOm skulle förstöra dess kredit och be röfva det dess förtroende. Detta var en vacker ursäkt för den som ej "förstod bättre. En Judas' omtänk samhet för de fattige. Men låt oss se om det ej skulle blifva de senare som till slut skulle draga fördelen af "bounty't." Hade det varit nå gon så fattig att han ej hade kunnat fånga några gräshoppor, så hade han väl ej haft"mycket att erlägga skatt för, och hvarje farmare, vare sig rik eller fattig, hade väl åtminstone kun nat fånga så många som till att beta la denna skatt med, ja, ändå litet mer, ty städerna och staten hade ju fått erlägga sin andel. Det hade med andra ord blifvit en inkomst källa eller en liten belöning åt far maren för hans möda i att förmin ska ohyran och i försöket att fram bringa våra lifsförnödenheter, som hade kommit honom tillgodo i den hårda tiden om änskönt han i, vi hoppas, en bättre framtid hade fått återgälda det. Emellertid upptogo vi, farmare, genast en motansökan till guvernören, med anhållan om att han ville fastställa lagen och uppfylla sin pligt i enlighet med dess bestäm melse den undertecknades af in emot ett par hundra namn och af sändes, men har sedan ej afhörts. Det är ej godt att vara folkets tje nare eller dess beskyddare och skyd da alla, men nog kunde farmaren behöfva litet skydd såväl som kapi talisten, bankiren och handelsman nen. Men så är det: Penningen ta lar, och hvad den säger skall vara som det vore taladt af himmelen. Jag vill dock ej Jägga for mycket ansvar på guvernören ty jag formo C"-*" dar att efter hans uppfattning af saken, så ansåg han det vara bäst att i följd af en dryg beskattning låta folket arbeta för intet, bäst de ville emot ohyran. Detta vore nog det bästa om alla hade förmåga dertill, men huru många af Minnesotas ny odlare är det som äro mäktiga i att beså och arbeta sina åkrar utan att erhålla någon sorts vedergällning, antingen i fonn af gräshoppe-"boun !ty" eller i en sparsam gröda der före hade (let varit lika passande att gifva hvar och en, som ville tillfälle att genom gräshoppefängst förtjena 'sitt'1 bröd, som ätt nu allaredan an ropa öm en snar insamling till de hemsöktes undsättning. Mera hade blifvit sadt, mera inbergadt ocli en otalig mängd af de största, först ut kläckta, mest förödande och mest alstrande gräshopporna hade för gjorts och i betydlig mån minskat affödan der de komma att slå ned: Mycket mera hade blifvit s&dt, och mycket mera gräshoppor förgjorts häromkring än hvad som nu är fal let. Vi vilja nu taga en liten öfvér blick öfver hvad följden hade blif vit ifall "bounty'Magen hade verk ställts. Vi taga till exempel detta (Nicollet) county i betraktande. County'ts egendomsvärde uppgår, enligt "assessment roll" till cirka tre millioner dollars. Hade nu (vi vilja ej vara sparsamma med dem) 100,000 bushels betalts för af coun ty't till ett medelpris af 40 cents pr bushel (det hade förmodligen ej be löpt till sä mycket), så hade det blifvit en summa af $40,000, hvilket utgör litet mer än 1 procent i be skattning på hvarje dollar, hvilket kunnat betalts på ett enda år. Ha de det nu fördelats på en fem till tio år, så hade dess betalning ej ens blif vit märkbar. Ack, hvilken ruin för den stackars kapitalisten om han endast skulle betinga sig en tio eller elfva procent för sina penningar för ett år. Hvårföre'? Jo, emedan den fattige eller arbetsklassen och farmaren skulle erhålla det öfriga af dé tolf procent som han annars hade i inkomst utaf sina penningar, ty så länge den mindre.bemedlade ej kan förkofra sig och blifva mera oberoende af den förmögnare, så har ju den senare bättre tillfälle ätt sko sig på den förres bekostnad. Tiderna hade derigenom ej kunnat blifva värre, ty genom "bounty't" hade en del penningar kommit i om lopp och det är just penningens ut släppande ibland folket som kan för bättra ställningen. Insekterna hafva nu börjat att blifva bevingade och taga sig emel lanåt en tur i den fria luften hvart de komma att taga vägen är okändt det vore derföre bra om vår geniali ske och mot billig ersättning, tjenst villige landsman ifrån Bed Wing ville göra sig redo, ty han kan snart få kallelse ifrån någon aflägsen del af gräshoppornas tillkommande up pehållsort, att komma och upptän da sina omtalade rökelseverk för att dermed fördrifva dem. Men jag tror att de ej skulle uppfylla sitt än damål, ty vi (hemma på min faders farm) ha bränt "hoppor" ända tills för en vecka sedan, och om någon sur halmsudd råkade falla utaf hö gaffeln och blifva liggande efter, så har "hopporna" i sitt härjningståg ej tagit någon omväg för rökens skull, utan marschera både igenom den och till och med askan och el den, och sålunda, utan att ens en gång jagas, hoppat in i både rök och eld och forbränt sig sjelfva det vo re derföre bäst om han kunde upp finna någon sorts elektrisk ström som kunde helt och hållet bortsopa dem. I N":o 25 af Eder tidning ser jag att guvernören antager, att i Kan diyohi county finnes så många "hop por" som i hela den öfriga delen af staten, och att en farmare fångade med häst och maskin på en enda dag ej mindre än tio och en half bushels men förslår' det ej med fångsten bättre än så så måtte nämnde coun ty ej vara värre lottadtfni en del an dra. För två år sod n då gräshop porna utkläcktes och uppföddes här, så utaf 200 acres som vi hade besåd da, fingö gräshopporna husera fritt så när som en 50 acres rundt om kring huset, hvilket stycke vi för sökte att skydda. Först brände vi deromkring alla som voro i närhe ten. Detta tog ett par veckors tid. Snart började andra att inströmma från aflägsnare åkrar af flera hundra acres, som då allaredan voro svart ätna, dä hade vi två simpla hästräf semaskiner iordningställda, hvilka måste köras i skarp traf så fort de inkommo mötte vi dem med maski nerna (det bör dor dock anmärkas att det är endast från kl. 5 e. m. tills i skymningen som det lönar sig att fånga dem) och på en tre a fyra tim mar, på qvällen, togo vi med båda maskinerna ofta så mycket som en 70 till 80 bushels. Vi togo på nämn da50 acres 667 bushels "hoppor" och när vi tröskade erhöllo vi 650 bushels hvete. I år ha vi brukat en annan metod, nämligen att förme delst ett två fot högt, tät bräd "fence" inhägna 70 acres (allt vi sådde). Detta synes vara bästa sät tet att skydda sig för ohyran. "Fencet" består, som sagdtär, af en två fot hög, tät vägg, ofvanpå hvilken en ribba fastspikas så att en två a tre tum ligger utöfver bräder na på yttersidan af åkern, denna ribba bestrykes fyra gånger om da gen med stenkolsolja, hvilket helt och hållet afhåller "hopporna" från att öfvergå "fencet." Så snart de komma uppför bräderna och inun der ribban till oljan, så antingen stanna de eller taga de ett hopp ned på jorden för att ånyo försöka. Till att börja med hade vi hvarken rib bor eller olja utan endast sjelfva brä derna, men då måste man springa oupphörligt fram och tillbaka med en risviska i handen och sopa ned dem så fort de kröpo uppför bräder na, annars lioppde de ofver och in pä det förbjudna området. Sedan om SS sas kring hvarannan timme måste hö gaffeln och halmen användas, för att dermed följa' utmed "fencet" och förbränna de som då voro fram komna. Sedan vi begynt att begag na ribbor och olja ha vi också gräft stora grafvar utmed "fencet," som äro sex fot i fyrkant och fem a sex fot djupa. Så snart "hopporna" hafva försökt och misslyckats några gånger tillfölje af oljans klibbighet och den för dem obehagliga lukten, börja de marschera åt ett visst håll, för att om möjligt komma om kring. Då står grafven öppen för alla dem som komma inom dess vidd. De synas ej att sky utan taga det si sta hoppet utan betänkande. Den 15 Juni började de först att anfal la på den norra sidan, en sträcka af 110 "rods." Då var hela marken på flera "rods" ifrån "fencet" bok stafligen betäckt af dem, pä vissa ställen der de stormade på som hår dast voro de en fem a sex tum tjoc ka längs efter "fencet," så att de dogo der af sig sjelfva efteråt blef der en förfärlig stank så att folk knappast kunde färdas vägen förbi. Alla som gingo förbi hade aldrig sett något liknande, och förundrade sig öfver hvad som kan göras allden stund säden inom "fencet" står än nu lika vacker, men utanför är helt och hållet förbi, så att häromkring blir nästan ingenting att skörda. De flesta af grafvarne äro nu nästan fulla af gräshoppor, så snart de hop pa i uppifrån packas de tillhopa in under och förruttna. Läsaren får nu sielf göra sig en föreställning om hur det går till att bekämpa gräs hoppor ifall han ej får tillfällé att sjelf se det. Om vi genom den Allsmäktiges skickelse, skulle för kommande år blifva nog lyckliga att förskonas ifrån hemsökelsen, så borde vi der före såväl som under motgången hembära Honom vår tacksägelse och såsom erkänsla af denna tack samhet, vara villiga att på hvad sätt som helst bidraga till dem, som blifva nog olyckliga att hädanefter af ohyran hemsökas. Låtom oss ej för glömma det gyllene budet, "att hvad I viljen andra skola göra eder, det görer i ock dem." J. W. BURNHAMSVILI.E, Juni 30, 1877. krade red. af Minn. Stats Tidning: Jag liar nu erhållit några nummer af eder tidning och som jag finner den intressant och läsvärd sänder jag härmed 80 cents, för hvilka ni behagade sända mig tidningen för nästa halfår. Jag skulle önska att äfven några rader blefve synliga i eder tidning ifrån denna trakt men här bor icke någon god skri fvare bland landsmännen, och för min (Tel är jag mera van att föra yxan än pennan. Skulle ni likväl anse denna skrifvelse värd att införa i STATS TIDNINGEN så är jag derför särdeles tacksam. Burnhamsville är en liten plats i Todd county, som många af våra landsmän kanske icke hört omtalas ännu mindre torde de veta att der finnes många af landsmännen bosat ta. I mitt tycke är detta en ganska passande plats för oss svenskar ty liär är tillräckligt med skog, livar före vi om vintern ej äro så hård utsatta för de kalla vindarne, som de livilka lefva på prärien. Här fin nas äfven flera små sjöar och bäckar som genomskära landet och som gif va godt vatten och tillräckligt ined fisk åt dem som vilja besvära sig med att taga den. Omkring ett dus sin svenska och norska familjer haf va här slagit ned sina bopålar, och fastän vi alla voro fattiga när vi kommo hit, så repade vi oss likväl sä småningom och voro till och med i ganska goda omständigheter tills förliden sommar, då de objudne gä sterna, gräshopporna, infunno sig, togo omkring halfva grödan för som liga bland oss och lade sina ägg, som nu utkläckts i milliontal. Nu hafva skadedjuren förstört grödan nästan helt och hållet. Att här orda något om deras framfart eller de olika ined len att fånga dem, torde Ett vara O. S. S.. Uttydning af palindromerna i föregående nummer: SL AF—FALS. ROM—MOR. CHAR AD. Mitt första mellan köparn och s-iljarn står. Mitt ändra, omvändt, ändra så lätt ej gär. Mitt tredje, omvändt, alltid man gerna skyr. Mitt hela är en kökssak, som ej är dyr. Uttydning i nästa nummer. FRITT AT ALM! Förslösa icls.e en oent lörrän ni besett det stora lagret af 202 NICOLLET AVE. 203 HENNEPIN AVE. Läs vår prislista, kom sedan och beskåda våra varor, och ni skall finna att ni ej har blifvit missledd genom annonsering. PRISIJISTA hvilket säljes såviU i parti som minut* Kapt. K. Il-lä öfver- flödigt, emedan redan mycket är skrifvet i tidningen härom. Det verksammaste medlet som jag an vändt var likväl att fånga dem i di ken, men på det hela taget ha alla be mödanden varit fruktlösa. Jag såd de 20 bushels hvete och 5 bushels hafre, men jag väntar icke att få skörda étt ax. Möjligen kunna vi skörda något majs och potatis. Jag slutar mitt bref denna gång med den önskan, att Gud mätte för barma sig öfver oss och hjelpaoss, när icke menniskor vilja eller kunna. Jag sade vilja, ty hade hundra tusen dollars blifvit utdelade såsom belö ningar för gräshoppornas fångande, som var lofvadt, så hade många tu sen bushels af ohyran blifvit fånga de hvilka nu äro i fritt tillstånd och utan tvifvel inom kort komma att besöka de rika sädes-distrikten. Hvar och en menniska med förstånd måste inse, att en man icke är hågad att utföra ett arbete, för hvilket han icke erhåller någon betalning och som dessutom är fullkomligt hopp löst. Aktningsfullt i THE KANSAS PACIFIC HOMESTEAD, är en broschyr som innehåller värderika un derrättelser om land i Kansas oeh Colorado, med tillförlitliga statistiker öfver jordmSn, produkter, Klimat m. m. Erhälles fritt om man skriiver tall S. J. GILMORK, Land Commissionar, 7-lä Sal ma Kansas. Lkö5| F&rdigrgjorda kläder tor barn säljes till priser, som äro i proportion med priser na i ofvanstäende prislista. liundra dollars belöning utlofvastill livar ocli en i hvarje fall der vi uraktläta att uppfylla de i annonsen gifna löltena.—Ett barn kan köpa lika Dillii BAHL, skandinaviskt handelsbiträde. igt som en fullvuxen person.—NICHOLAS P. EK6BEBG & C:« Bokhandel. DEIST EKTDA SVENSKA BOKHANDELN P. EXTGBERG & CO., TILLHANDAHÅLLA SVENSKA BÖCKER I LITTERATURENS ALLA GRENAR. PSALM- OCH SÅNGBÖCKER, POSTIEXOR och ANDAKTSBÖCKER, RESEBESKRIFXINOAR och BE RÄTTELSER in. in. KATALOG sändes fritt. 1- MINNEAPOLIS, MINNESOTA, rekommenderar sitt stora, vfil försedda lager af specerivaror, l&ndtmannaprodakter m. ut., ra. mM som sfiljes till oerhOrdt låga priser. S.^rskildt Hlgtes den skandinaviska allmänhetens uppmärksamhet på att han i dessa dagar mottagit ett större parti Kontor i H. E. JEANSON, RYSKA SARDELLER & Ett reelt behandlingssätt garanteras. LIMBURCER-OST. mm R. E. JEANSON, DE. Mf 'snOdFZMMIW Kcntor GÖ1EBOKG. A. W. 8CHHOESER & CO. 8 N. Hamngatan Agent. Säljer vexlar efter dagens liiffsta kurs ocli om så önskas sändes på vårt ansvar beloppet till emottagareu der lian bor samt biljetter till nedsatta priser med de snabbaste och bekvämaste ångare. Penningeinsättning till erli&llande af liögsta lagliga ränta ombe sörj es. Underrätten eder om våra vilkor innan ni uppgören annorstädes. Penningar kunna sändas till oss genom rekommenderadt bref, "Post Money Order", "Bank flieck" eller med Express. Adressera bref sålunda: PFlAItTISIL XI^ISTIDZBOK. FÖR SKANDINAVER I MINNEBOTAS LAGSTADGAR, Siirskildt afpassadt för FARMARES bejiof AF JNO W. AEOTANDER, Skandinavisk Hö^ta domstols advokat. WLLLMAR, MINN. Denna för hvaije skandinav oumbärliga lagbok pä 600 SIDOR, lursändes häftad portofritt för det billiga priset af 3 DOLLABS, ooh inbunden i vackert skinnband för $4.50. Agenter önskas i alla svenska settlementer. JOHN R. SWANN & Co., Utgifvare. 1- WILLMAR, KANDIYOHI CO., MINM". C'S "s 3HAT3A(f 'aU.SdlO JU 6i MINNEAPOLIS, MINN Tillverkar och handlar med alla slags maskiner, Sngpannör, Gang- ooh Cirkuläraägar, Pulleys, Gears, JFRANSKA. BURR GVARNSTENAR saint maskiner, Seperators, ., SIKT VERK OCH BALTEN emte alla saker som tillhöra lokomotiver och maskinarbeten 2-6m a Ralochnpplysningarglfvas om pian personligen eljer akrifUIgen hRnvänder sig till Minneapolis, (POJIEBOY'S BLOCK.) ... i Emottager Ull försäljning eller utbyter mot KOMMISSION "farmar", land ocli stadslot ter inom olika delar af staten. i Utfärdar alla sorters köpekontrakter samt examinerar köpeafhand lingar af hvad slag som helst. Ombesörjer LIF- OCH BRANDFÖRSÄKRING LQ. Hl. .. BASTÅ. JVOIOMIHSFM •S?niuiit jsaq jaya SBSJIUMJJOJ .IO}.IO(($ •tn *in 'jossopj SSBJS BJIB a aw HVTONVH •Sixna SSIAVNIQNY"TS ÅN J. W. JOHNSON, EGARE v GR ATIS, ä, charles" honmette, lf s. i I g^»Ég^ A. L.Bausman Tandläkare* Från ocli till St. Paul. HDFVUD-LINIBN. BI-LINIEJSF. 21-2m i 1 Biljettkontor, N:o 9 Nicollet House Block och vid stationen, hörpet af 2:dra gatan och 5th Avenue S. C. H. Hatheway, Agent. Från och till Min neapolis. TRAINS LEMNA. ANKOM. E e s s 6 2 0 6 3 8 n a Prärie du Clxien, Milwaukee, och Chicago Express 5:00 a *6:40 Austin & St. Louis Express 5:00 am* 6:40 Owatonna Accoramoaatton *2:45 pm *ll:27am St. Paul and Minneapolis) *9:00am 7:37 am America, Glencoe ana 7:20 am 6:40 pm Hutchinson trains 2:45 pm 11:27 am Tecknens betydelse: Lördagar undantagne. Söndagar undantagne. Måndagar undantagne. TRAIN». 1877. VE8TZ&. Ö8TB&. Bismarck .... Ar. 7:00 Le. 7:00 a Alla dagar utom Söndagar. Vesterut gående tåg stanna i Fargo öfver Sönda garne och österut gående tåg i Brainerd. Vid Faj-go i förening med diligens till Fort Garry, Pembina, och andra platser vid Bed River. Vid N. P. Junction i förening med tågen vid L. S. & Mississippi-banan. H. A. TOWNE, Supt., Brainerd. St. Paul & Sioux City jern vägen. Prisnedsättning från och wed dep 1 Jan. 1877. ROUND TRIP TICKETS, jned BETORH CODPONS, saljas ftfqi en station till en annan och tillbaka (or FYRÄ CENTS milen, livar vid, ibr jenrn räknings skull några en (a tilliigges i händelse summan icke slutar pä 6 eller 0. COUPON MILEAGE TICKETS, gällande lias endast hos sekreteraren ibr 1,000 mil säljas for TRE CENTS i per mil. De kunna erliäl las genom post eller exprees. Penningar kunna endera direkte insändas eller ock kan man lian vända sig till närmaste stations agent. Dessa senare biljetter kunna icke trans porteras pä annan person, utan gälla endast för den, för hvilken eller hvilka den är ut ställd. J. C. BOYDEN, 2-lä General Ticket Agent. BLACKHILLS, Frakt- pch sagerare-liiiie Paa- är denna ovilkorligen den Biljettkontor i hörnet af Jackson och Femte gatorna, St. Panl. NOER. SÖDBE. SÖDBE. Lemnar Hinckley ... 6:00 f. m. Ankommer till St. Paul 11 601, in. STILLWATER-TÄG. 8:30 f. m. 3:20 e. m. 8:00 f. m. *3:15 e. m. 10:15 f. m. 6:30 e. m. 10:00 f. m. 6:00 e.m. »Lemnar St. Paul Lemnar Stillwater Ankommer 'till Stillwater Ankommer t!il St. IWl LZZ I A O line 99 Deiina del af Chicago 8c Nurth-Westcni jernvä gen emellan Chicago och Elroy (via Madison) och och West wisconsin-jernvägen mellan Elroy och St. Paul till Minneapolis, bildar en linie mellau Qmcago, St. Paul och Minneapolis. Denna linie kommer liädanefter att kallas iwS6!1? DE.Nr,,5NI)A UNIE mellan St. Panl Minneapolis och Chicago som passerar genom Hud son, h&u Claire, Black River Falls, Elroy och Ma* dison samt lr äfven DEN ENDA UNIE, vid hvars tfig städse medfölja de berömda Alla tåg afgå till sina bestämmelseorter utan att ombyta vagnar. Pullmans palats- och sofvagnar medt'Olja hvarje tii£. Alla express-tåg på denna linie äro försedda ined Westinghouse's patenterade lufthromsar och Millars patenterade säkerhets plutforni och koppel hvilka tillsammans utgöra det mest fullständiga skydd mot olyckshändelser som ännu blifvit uppfunnet. Denna populera linie ar bekant fur tågens snabb het, beqvämlighet och säkerhet, denjemnaoch sSnleles väl konstruerade banan som är belaird me.1 stålskenor, de verldsberömda Pullmans pa lats- ocli sofragiiiir, det rullstilmliga teleerarwsté'. mel, den regelbunden!,et, hvarmed låiren ankom ma och alg», den beundransvärd anordningen med alseende pa genomfartstfig mellan Chicago !£H-. I! "I vc?.te.r" uorr- För.' Stater». F. B. ocli söderut allt a 6" !'f de l)elväniaste knnneu I erhålla genom- IHltÄmm li^,igt K:Se-b^e "»Stagas New York Philadelphia, Balti- ALLA ORTER SÖDER-, & ÖSTERUT bum krpaKina1)iljcUer via v Clarke, \v. Iff. stcunett*