Newspaper Page Text
Förenta Staterna, Amerika, i räk ning med Hon. Clerk of the Senate Comm. on Conchology. NEW YORK. K. E. JEANSON, 14 Broadway, P. O. B. 4642. CHICAGO, ILLINOIS. Oerman Scandinavian Bank, AGENTER I MINNEAPOLIS. "ONE PRICE CLOTHING BOISE," 133 Washington Avenue S 14-ly MINNEAPOLIS, MINNESOTA. S V E N S K O E S A N E 818 Washington Avenue North 818. 709 Washington Avenue, Minneapolis, Minn., 9 lOSO Washington Avenue South, Kapt. R. E. JEANSON,.Agt. AMERICAN EMIGRANT COMP. 11-13 14 Broadway, P. O. Box 4542, New Vork City. CHARLES HONNETTE, beai estate agent. 32 Washington Avenue S., Minneapolis, tal i ...... CHARLEfj H0KHETTE, MINNEAPOLIS, MINN. 609 WASHINGTON AVE. S: Chicago, Milwaukee & St. Paul jernvägeiL TRAINS LEMNA. ANKOM. Through Easternfc Southern Express ... *l0j26am 17:10*m Through Eastern & Southern Express 6:35 4:00 pm Prärie du Chien, Milwaukee, och Chicago Express 6:55 am* 6:34 pitt Austin & St. Louis Express 6:55 a *6:34 n Owatonna Accommodation *2:40 *ll:33am Mankato and St. James Ac o o a i o n 7 2 6 a 6 3 4 Sioux City & Omaha Express *2:40 pm*ll:33am Chaska, Carver, Young America, Glencoe and *7:26 a *11:33 å ill Hutchinson trains *2:40 pm *6:34 ST. PAUL & MINNEAPOLIS TÅG VIA MINNS-- LEMJTÅ MINNEAPOLIS. *7:26. f. m. *10:25 f. m. *1:30 e m. |6:36 e. m. ANK. TILL ST. PAtoC. *8:13 f.m. *11:15 f. in.' *2:17 e. m. (7:25 e. m. LSMNA ST. PAUL. ANK. TIM. MINNEAPOLIS, {6:20 f. m. 17:10 f. m. *9:20 f. m. *10:07 f. m. *3:10e. m. *4:00e. m. *5:30 e.m. #6:17 a. in- KEMNA MINNEAPOLIS. 8:30 fm 1:00 e 4:00 em 6:35em ANK.'TILL ST. PAUL. 9:20 f.m Northern Pacific jernvägen. 1877. TRAINS. St. Paul, via L. S. & VÅR ARRANGEMENT. Le. 8:30 a Ar. 5:00 jLe. 3.00 Ar. 10:20 a Ar. 7:45 Le. 6:20 a Le. 8:15 in Ar. 6:00 a Moorliead .... Ar. 5:55 a Le. 8:05 Fargo Ar. 6:00 a Le. 8:00 a o e 7 0 0 u A 6 3 0 Bismarck .... Ar. 7:00 Le. 7:00 a G. G. SANBORN, General Business Agent, St. Paul. St. Paul& Pacific jerp vägen. MINNEAPOLIS. I Afgä. Melrose & St. Cloud 9:33 MAIN LUTE. Breckenridge-tåg afgä frän Minneapolis kl. 8:10 m, ankomma till Breckenridge kl. 8:33 e m. Nedgående täg lemna Breckenridge kl. 6:37 och ankomma till Minneapolis kl. 6:00 e m. ST. PAUL & MIN NE APOL1S-TAG. Ankomma. Minneapolis 7:27 fm 9:33 fm St. Paul 8:00 fm 10:20 fm K 6:00 e 6:37 em St. Paul^ 7:30 fm 9:10 Minneapolis 8:10 10:00 fm 11:00 11:30 fm 3:40 e 4:30 em 5:60 e 6:22 em J. P. FARLEY, General Manager. Lake Superior & Mississippi 6 Northern Pacific-jernvägen. Man reser från St. Paul till Bismarck, och deritran med den beqväma skjuts, som Northwestern Stage & Transportation Co. erbjuder, till de "svar ta kullame". Säsom en Frakt- och Pas sagerare-liiiits är denna ovilkorligen den BÄSTA. •Lemnar St. Paul 8:30 I', m. Ankommer till White Bear Lake 9:10 f. ni. Dulutli 4:20e. ni. Lemnar Dulutli #9:00 1. ni Ankommer till White Bear Lake 4:25 e. ni. St. Paul 6:00e.m. HINCKLEY ACCOMMODATION. 10:16 i. m. 6:30 e. m. 10:00 f. m. 5:00 e.m. Täg stä i förening med Minneapolis & St. Louis jernvägen vid White Bear Lake. E. D. ILSLEY, GEO. H. SMITH, Gen. Ticket Ag't. Gen. Supt, St. Paul. CHICAGO, Sf. Pil i MINNEAPOLIS Personer som ämna sig till Chicago, Detroit, Toledo, Cleveland, Buffalo, Niagara Falls, Pitts burgh, Bincinnati, Toronto, Montreal, Quebec Portland, Boston, New York, Philadelphia, Balti more, Washington, Indianapolis, St. Louis, Cairo och New York Office, 415 Broadway Boston Office, 5 State street St. Paul, biljettkontor, hörnet af 3:dje och Jackson streets och vid stationen vftf Sibley str. Minneapolis biljettkontor, 3 Nicollet Jäouse Block och vid St. Paul & Pacific statioi eo "Cliicago biljettkontor, C2 Clark str., under Snai -kjnan House, 75 Canal str., Kinziegatans stations-, i lins, hörnet af W. Kinzie & Canal streets, Wens str. stationen, hörnet af Wells & Kinziegatorna. I'. K. Clarke, \V. M. Steunetl,, (i. P. A., W. W. K'Y.St. Paul, U. P. \n\n Den •ftllsyiita fogeln. När om qvällen han i stugan mkom, bannade sin son den gamla modern: "Son, du gär hvar dag till dina snaror, ooh hvar dag du kommer tomhändt äter: värdslös är du eller oforständig, efter andra fl och du blir utan." Henne svarade den yre gossen: "Hvad, om än ej lyckan är den samma, dä vi ej för samma foglar gillra Bortom mon der, vid det lilla torpet, v i s a s a a o e n s s y n o é i Under hösten har pä den jag lurat,. under vintern har jag nu den fångat, men till vären vill jag föra hem den. Underlig är fogeln der: den eger icke vingar, men en famn i stället, icke dun, men silkeslena lockar, icke näbb, men tvänne runda läppar." nom J. L. Runeberg. För familjekretsen. Titcoabs bref till unga qvinnor. Oförnuftiga och skadliga in •lir&ukuiiigar. "Lät mig pä intet vis ett hinder vara För trognahjertans kristliga förbund." Shakkspbabe. (Forts. fr. föreg. n:o.) Den pligt, som jag derföre vill inskärpa är, att du visar dig vänlig mot alla utan någon ätskilnad. Om du känner en ung man, sä helsa på honom, när du möter honom. Han vill icke helsa först på dig, ty han väntar för att se, om du kännes vid honom. Han vet icke, om du vär derar honom tillräckligt högt för att känna igen honom. Om du går förbi honom utan att låtsa om ho nom, säger du honom på ett språk, som han känner med bitterhet, som du icke kan fatta, att du anser ho nom för ringa för att du skulle kän na honom. Du inlägger genast i hans hjerta en fördom mot dig sjelf. Du förvirrar honom, du sårar ho nom, ocli detta till och med, jag vill tro det, ganska ofta utan uppsåt. Du är sjelf grannlaga och du fruktar, att han har glömt dig. Du tror kan hända, att han icke vill uppmärksam ma dig och att han icke skall tycka om, att du uppmärksammar honom Tvifvelsutan är detta orätt. Det gifves ingen man, som icke skall be svara din helsning och känna sig lycklig af ditt leende och ifall den unge mannen, som är föremål för uppmärksamheten är fattig och må ste tillkämpa sig sin ställning i verl den och vet med sig, att han icke hade så mänga tilldragande egenska per, hvarken personliga eller tillfäl liga, som andra, så har du gjort ho nom lätt om hjertat och uppväckt en känsla af hjertlig välvilja för dig sjelf, i många fall beslägtad med tacksamhet. En ung qvinna, som fruktar att blottställa sig genom att kännas vid män, som stå utom hennes sällskaps krets, eller utom en viss krets af förnäma bekantskaper, visar derige nom, på vilken bräcklig grund hen nes eget anseende hvilar. Jag kun de nämna för dig unga qvinnor, som intaga en icke blott aktad, utan en tongifvande ställning i de bästa säll skapskretsar, öch som utan åtskil nad alltid äro lika vänliga mot han delsbetjenten, af hvilken de köpa sitt silke, som mot gunstlingarne inom deras sällskapskrets, som haf va en helsning och ett leende för alla, med hvilka de någonsin varit i personlig beröring, och som genom denna sanna belefvenhet mer än ge något annat försvara sin plats bland dem, som i umgängeslifvet kal las damer af verld. Det finnes ett ar tigt ord för dem i hvarje ung mans mun och det skulle alldrig kunna "falla någon ung man in att i en så dan vänlighet se någon tillstädjelse till en otillbörlig förtrolighet. Så dana qvinnor ega en viss-helighet i hans ögon, som inga andra qvinnor ega och han skulle för intet pris i verlden kunna på nSgot sätt föro lämpa dem. Det råd, jag gifvit dig i dessa stycken är dels till nytta för ditt kön dels för mitt. Jag tror, att man bör åvägabringa ett långt mera förnuftsenligt umgängessätt mellan unga män och qvinnor än det, som för närvarndeär rådande. Jag tror, att hvarje berättigad dragning, som ditt sällskap utöfvar på unge män, bör vara fri och otvungen. Jag tror, att det förefinnes intet giltigt skäl, hvarför en ung gift qvinna skulle vara mer tilldragande för en ung karl, än du, och att i samma mån de äro mera tilldragande, handlar du orätt mot dig sjelf och de unga män nen bland dina bekanta. Jag tror, att det är godt för dig och godt för dem, att de skola dragas till dig ge nom ett öppenhjertligt sätt å din sida, hvilket skall gifva dem obesvä rad hållning och utöfva på dem allt det goda inflytande, som en ren, frisk och utpräglad qvinlig natur är så väl beräknad att utöfva. Unga män och qvinnor äro, för att nyttja ett ordstäf för dagen "i sam ma b&t." Men efter några få års förlopp skola de vara hvarandras förtrogna följeslagare och landets fäder och mödrar. Det är då i alla afseenden af vigt för dem, att de förstå hvarandra, och för detta, än damål bör umgänget dem emellan fotas på en helt annan grund än den, som nu är gällande inom sällskaps Ufvet. Det bör vara mer enkelt, mer öppet, mer naturligt, mer för troendefullt och mer hjertliet. Det är ingenting i menniskoslägtets hi storia, som bevisar, att något blifvit bévaradt eller vunnet för dygden igenom ett system af genomgående lögn eller godtyckligt tvång. Mån ga flickor känna det till sin död. Att påtvinga en ung qvinna dessa eländiga försigtighetsregler ocli for viner, foreskrilna af bruket för da ggen, ar att bereda henne till ett hjelplost offer för den första listiga 1*0 f, som förstår att innästla sig i hennes fortroende. Mången qvinna försmaktar i dag i slafveri under en fyllhund, en liderlig salle, eller en tolp, éhuru hon endast behoft få la ra känna männen bättre for att vin na en god följeslagare. Jag säger dig derföre, unga qvin na, omskapa detta helt och hållet. Det står i din makt att göra det. Jag gifver ideen jag öfverlemnar åt dig att förverkliga densamma. Du har icke behof af, att jag skall säga dig, huru du skall gå tillväga. Om du icke är brottslig, finnes det ingenting i din själ och ditt hjerta som du behöfver dölja. Var helt enkelt dig sjelf och nedlägg all möj lig omsorg på att göra dig till hvad du bör vara. Lär dig att tänka godt om alla unga män, utom dem. som du har skäl att tilltro ett orent hjer ta och smutsiga afsigter—dem, som äro fiender till ditt kön och renhet i umgängeslifvet. Behandla hvarje ung man väl, både för hans och din egen skull. Du skall på detta sätt blifva ljuset för månget öga och ditt hjerta, ditt allt igenom goda sätt och ditt öppna väsende kunna icke undgå att draga till diff dem, hvil kas sanna adel starkast anslås af det ädlaste hos qvinnan. En af dem skall blifva din följeslagare. Jag är böjd att tro det, såvida icke men niskonaturen under tiden undergår någon märkvärdig förändring. Wågra fakta rörande mitt afsked. (Efter Mark Twain.) För Staisttidningen af VIBIDIS. Jag har tagit afsked och regerin gen synes gä sin jemna gång, oak tadt der är en kugge ur hjulet nå gonstädes. Jag var skrifvare i Se nat-kommitteen för Conchology och jag har lemnat min plats. Jag kun de tydligen inse att de öfrige rege ringsinedlemmarne pä allt upptänk ligt sätt sökte utestänga mig från röst, stämma och säte, och jag kun de följaktligen, med bibehållande af aktning för mig sjelf, icke sköta mitt embete. Skulle jag berätta alla mot gångar och förföljelser, som jag var utsatt för under de sex dagar jag stod i förbindelse med regeringen, skulle det vara nog att fylla en hel volym. Jag utnämdes till skrifvare för kommitteen, men fick inga dricks penningar att spela biljard tör. Detta skulle jag nog kunnat bära, ehuru det var tungt nog, om jag ha de rönt ett vänligt bemötande af de öfrige regeringsmedlemmarne, men detta var icke fallet. Då jag upp täckte att chefen för nägot "Depar tement" var på en afväg, nedlade jag hvad jag hade för händer och gick till honom och försökte att sät ta honom på rätta spåret igen, så som pligten bjöd mig. Jag erhöll ingen tack för mina bemödanden Så gick jag, drifven af de bästa mo jjjver i verlden, till sjöministern och sade Min herre, jag kan ej in se att general Farragut gör någon ting annat än skärmytslar och häller en slags "pic nic" der borta i Euro pa. Detta är kanhända godt och väl, men jag ser saken i en annan dager. Om der ej finnes någonting att göra för honom, så låt honom komma hem. Det tjenar ingenting till att låta en man begagna en hel flottifj för en lusttur. Det är för dyrbart. Kom ihåg, att jag ej har någonting emot att sjöofficerarne få göra en lusttur—men det måste va ra reson i lustturer—ekonomiska lustturer. Till exempel: de kunde gå nedåt Mississippi floden på en tim merflotta .... Du skulle hört honom storma! Man skulle kunnat antaga, att^ jag begått ett svårt brott men det bekymrade mig föga. Jag sade, att en sådan tur vore billig, säker och förenlig med republikansk en kelhet. Jag sade att för en lugn lusttur kunde ingenting jemföras med en "raft." Då frågade sjöministern hvem jag var, och då jag berättade att jag stod i förbindelse med regeringen, frågade han i hvilken egenskap. Jag sade, utan att göra någon anmärk* ning pä den besynnerliga frågan, kommande som den gjorde från en medlem af samma regering, att jag hade äran underrätta honom om att jag var skrifvare af "Senat-kommit teen för Conchology." Iter en storm följde. Han slutade med.att befalla mig att lemna huset och gifva mi na framtida uppmärksamhet åt mina egna göromäl..... Min första tanke var att få honom afsatt, mén som detta skulle skadat andra, utom ho nom Sjelf, lät jag hoiiom stanna qvar. Dernäst gick jag till krigsmini stern, som ej ville taga emot mig förr än han hörde, att jag tillhörde regeringen. Hade jag ej haft ett vigtigt ärende, så hade jag troligen ej sluppet in. Jag bad om eld,— han rökade nemligen då jag kom in —och sade honom, att jag ej fann nå got fel i hans försvar af general Lee och hans vapenbröder, men att jag alls icke kunde godkänna hans sätt att hälla prairiens indianer i styr. Jag sade honom att trupperna voro för mycket spridda. Han borde samla indianerna i något bergpass, der han kunde skaffa proviant ät begge partierna och sedan, hålla ett ordentligt blodbad. Jag sade att intet vore så öfvertygande för en in dian som ett godt blodbad. Om blod badet ej kan erkännas, så är såpa och civilisation det säkraste medlet. Såpa öch civilisation äro ej så ha stiga i sina verkningar, men de äro mera dödande i längden emedan en halfdöd indian kan komma sig, men civiliseras och vaskas, han så är det ute med honom. Det underminerar hans konstitution och afhugger sjelfva hjertrötterna af hans varel se. "Min herre," sade jag, "tiden har kommit då blodsutgjutelser äro nödvändiga." "Tvinga hvarje på vesterns prairier" isringströtvande rödskinn att begagna säpa och en ABC-bok ocli låt dem sedan dö. Krigsministern frågade om jag till hörde abinettet. Jag sade jag W:&' -'-'i,- '-W- gjorde det. Härpå han frågade hvad embete jag beklädde. Jag gjorde honom bekant med att jag var Conchology—kommitteens skrif vare. Jag blef då arresterad for olyd nad, och beröfvad min personliga frihet för största och bästa delen af den dagen. Jag nästan beslutade-att 4iålla mig tyst ifrån den stunden och låta re. geringen sköta sig bäst den kunde, men pligten kallade mig—och jag lydde. Jag sökte audiens hos finansmini stern, han sade: "Hvad vill du ha 1" Denna fråga gjorde, mig konfya och jag svarade "Rumpunch." "Om du har något att uträtta här, så var god ocli l&t mig veta det och i så få ord som möjligt.". Jag sade då att jag var ledsen öfver att han ansett passande att ändra samtals ämne så hastigt, emedan dylikt var emot mina vanor, men att jag för denna gång ville öf verse ined lians svagheter och komma till ämnet Nu började jag ett långt klagomål mot honom för den onödiga längden af hans rapport. Den var expensiv, onödig och dåligt hopsatt, den inne höll icke några beskrifvande ställen, ingen poesi, ingen sentimentalism, inga hjeltar, ingen plan, inga gravy rer, nej icke en gång ett träsnitt. Ingen skulle läsa den, det var tyd ligt. Jag påyrkade, ätt han ej skul le ruinera sitt rykte med att ge ut n&gonting dylikt att om han någon sin hoppades att vinna ryktbarhet och ett stort namn som litteratör, måste han lägga an pä ett mera om vexlande innehåll i sina skrifter att orsaken till att almanachan hade vunnit sådan popularitet var dess poesi och gåtor, och att några fä gå tor, spridda här och der genom hans skattmästare-rapport, skulle under lätta försäljningen af mer än alla tulltaxor han kunde sätta in. Jag sade detta i den bästa mening och ändå blef finansministern uppbragt. Ja, han gick till och med sä långt att han kallade mig en åsna, och skymfade mig pä det mest brutala sätt, och sade, att om jag en annan gång kom och blandade mig i hans affärer, skulle han kasta mig ut ge nom fönstret. Jag sade, att jag trodde det jag ville be om min hatt och gå, om jag ej kunde bli så re spekterad som mitt embete kräfde —och jag gick åfven. Det var likt en ny författare. Alltid tänka de att de veta mer än någon annan, då de utgifva sin första- bok. Ingen kan lära dem någonting. Under hela den tid iag var i för bindelse med regeringen såg det ut som om jag ej kunde göra en sak utan att »draga mig vedervärdighe ter och ändå gjoFde jag intet, för sökte intet som jag ej pä förhand inbillade mig vara till mitt lands bästa. Smärtan af mina motgångar har kanske drifvit mig till origtiga slut ledningar, men i sanning syntes det så för mig, som skulle statsrådet, krigsministern, finansministern och andra af mina medbröder frän bör jan ha sammangaddat sig emot mig för att drifva mig ur administratio nen. Jag deltog endast en gång i ett kabinettsmöte under det jag var i regeringens tjenst. Det var till räckligt för mig. Vakten syntes ej villig att släppa mig in. innan jag frågade om de öfriga medlemmarne af rådet hade anländt. De voro al la närvarande dä jag kom in, men ingen bjöd mig en stol. De gapade på mig som hade jag varit en objuden och ovälkommen gäst. Presidenten frågade: "Min herre, livem är ni Jag lemnade honom mitt kort och han läste högt, Mark Twain, clerk on the Senate Committee on Conchology, och så be traktade han mig från hufvud till fot som om han aldrig hört mig om talas förr. Finansministern sade: Detta är samma yngling som tid ef ter annan har blandat sig i mina af färer. Han är bedröfvad öfver att general Farragut begagnar en hel flottilj för en lusttur i Europa. Hans proposition om lustturer på en tim merflotta är för tokig att omtala. Krigsministern sade: "Detta är samme fantast som kom till mig i går med ett förslag att uppfostra en del af indianerna till döds och hälla ett blodbad på resten. Jag sade: Gentlemen, jag förstår att här är en böjelse att kasta en skugga öfver hvarje min handling, och äfven utestänga mig från all rättighet att deltaga i landets råd. Ingen notis sändes till mig i dag, och det var endast af en pur lyck träff som jag fick reda på att det skulle irara möte. Mén lät detta passöra. Hvad jag önskar att veta är om detta är ett kabinettmöte el ler icke Presidenten sade att det var ett sådant. Låt oss då, sade jag gå till arbete och ej förspilla en dyr bar tid med att häckla hvarandras officiela uppförande. Statsministern sade Unge man, du sväfvar i stor villfarelse. Kon gress-kommitteernas skrifvare äro icke medlemmar af statsrådet- ej heller äro dörrvaktarne i kapitoli um, så besynnerligt det än kän sy nas. Derför, så mycket vi än kän na oss i behof af dina mer än mensk ligt visa råd, kunna vi icke begag na oss af dem. Landets råd måste skrida till verket utan ditt biträde skulle olycka följa, som väl torde hända, måtte det då blifva en bal sam för din sörjande ande, att du med handling och röst, ständigt gjorde -hvad i din förmåga stod för att af vända den. Du Har min väl signelse. Farväl!" Dessa milda ord tröstade mitt be dröfvade sinne, och jag gick min väg. Men landets tjenare veta icke af någon fred. Knappt hade jag hunnit min kula i kapitolium och benen på bordet liksom en representant, förrän én af Senato kom inrusande och sade: "Hvar har du varit hela dagen Jag anmarkte, att i händelse det var någon annans sak an min egen, så hade jag varit på ett kabinetts mote. "Till ett kabinettsmote Jag skulle önska att veta, hvad du har att göra på ett kabinettsmöte Jag sade att jag gick dit för att rådslå—ifall det angick honom. Han blef nu rasande och slutade med att säga att han hade sökt mig de sista tre dagarne, emedan jag skulle kopierat en rapport öfver bomber, äggskal? ostronskäl, och Gud vet icke allt, i förbindelse med Conchology, och ingen hade kunnat finna mig. Detta var för mycket. Detta var det strå, som bröt skrifvare-kame lens rygg. Jag sade: min herre, antager ni att jag skall arbeta för sex dollars om dagen 1 Om detta är meningen, så låt mig rekommende ra någon annan. Jag är ingen par tislaf. Återtåg er degraderande kommission. Gif mig frihet eller gif mig döden. Från den stunden upphörde min tjenst för regeringen. Snubbad af departementet, snubbad af kabinet tet, snubbad af den kommittee jag försökte att pryda, gaf jag vika för förföljelsen, kastade långt ifrån mig farorna och frestelserna af mitt vigtiga embete, och öfvergaf mitt blödande land i farans stund. Men jag hade gjort staten någon tjenst och jag sände in min räkning. Den lydde så här: Till rådplägning med krigsministern ... $ 50. Till rådplägning med statsministern ... 50. Till rådplägning med finansministern 50. Till kabinettsrådpläg n i n a i s Till skjutspengar till och från Jerusalem via Egypten, Algier, Gibraltar och Kadiz, 14,000 mil a 20 cents milen 2,800 Till lön 6 dagar a $6 om dagen 36. $ 2,986:00. Icke en endaste post i denna räk ning har blif vit betald, undantagan des lapprit $36—skrifvarelön. Fi nansministern, förföljande mig till det sista, drog sin penna genom alla de öfriga posterna och helt enkelt anmärkte i mariginalen 'icke god känd.' Så har det länge fruktade onda kommit. Repudiation liar be gynt." Nationen är förlorad, ruine rad! Jag har gjort nog för regeringen. Låt de skrifvare som vilja blifva 'dragna vid näsan' stanna qvar. Jag känner flera af dem i departe menterna, hvilka aldrig veta när ett kabinettsmöte sammankallas, hvil kas råd aldrig efterfrågas om krig, finans eller kommers. Landets sty resmän bry sig icke mera om dem än om de icke tillhörde regeringen alls. Dessa stackars slafvar stanna på kontoren och arbeta, men de känna sin värdighet, om man skall rätta sig efter det sätt hvarpå de ordna sina måltider på restauratio nerna—men de arbeta. Jag känner en som klistrar alla slags små pap perslappar, klippta ur tidningar, i en stor bok, ofta sä många som tio lap par om dagen. Han gör det icke väl, men han gör det i alla fall så godt han kan. Detta arbete är gan ska tröttande och utmattande för förståndet, och ändå får han endast en lön af $1,800 om året. Med en hjerna sådan som den unge mannen har, skulle han i någon annan nä ringsgren kunna samla tusentals dollars, om han så önskade. Men nej—hans hjerta blöder för landets väl, och han vill tjena det så länge det har en lapp-bok qvar. Jag kän ner flera som ej kunna skrifva väl, men sådana kunskaper som de besit ta, lägga de ädelmodigt för sitt lands fötter och träla och lida för $2,500 om året. Hvad de skrifva måste ofta renskrifvas af andra, men då en man har gjort det bästa han kan för sitt land, så frågas: hvad kan man mera begära Andra återigen hafva ingen be fattning, utan vänta och vänta att någon syssla skall blifva ledig,— vänta tåligt på ett tillfälle att hjel pa sitt land, och under tiden hafva de endast $2,000 om året. Sorgligt sanning, ganska sorgligt! Då en kongressmedlem har en vän, som är begäfvad, men utan sysselsättning, öfverlemnar han honom åt sitt land, och skaffar honom en kontorsplats i något af de olika departementerna. Och der måste den stackars karlen träla hela sitt lif och slåss med do kumenter och luntor, allt för lan dets yäl, hvilket dock aldrig kom mer ihåg honom, aldrig sympatise rar med honom. De göra allt det ta för den lumpna summan af $2 a 3,000 om året. Då jag har fullbor dat min lista på tjenstemännen i de olika departementerna, deras arbe te och aflöning o. s. v. skall man finna att det behöfdes dubbelt så många tjenstémän, med dubbelt så stor aflöning. fietemedel mot lungsot, Följande botemedel mot lungsot omtalas af de engelska tidningarne. Åfven om det icke skulle medföra åsyftad verkan, torde det likväl, isynnerhet under den varma årsti den, vara ett särdeles angenämt för friskningsmedel: 'Lägg ett dussin hela citroner (lemons) i kallt vatten och koka dem tills de blifva mjuka (icke allt för mjuka), krama sedan ut saften och tillsätt till denna så mycket socker att drycken blir njutbar. Begagna ett dnssin citroner om dagen men skulle magplågor inställa sig, sä an' vänd endast 5 eller 6 tills smärtan upphör, hvarefter man ökar ratio nen till 12. Sedan man endast en kort tid anvandt detta medol, åter komma krafterna så småningom och patienten återfår sin aptit. När förbättringen i helsfltillståndet in tradt, så kan man så småningom minska antalet citroner. Om denna anvisning följes, så äro vi öfver tygade om att mingen lungsots-pa tient skulle återvinna helsa och kraf ter- Nashua (N. H.) Telegraf sä ger: Vi hafva oss bekant tvänne fall, där bägge patienterna hade blifvit förklarade obotliga af läkar ne och hade uppnått det sista stadi et af sjukdomen. Nu äro dessa bäg ge personer botade genom of van nämnda enkla medel. Vi känna ett fruntimmer, hvars tillstånd var högsta grad betänkligt. Hennes krafter voro till ytterlighet medtag na, och hon kunde icke lemna sän gen. Hon hade uppoffrat stora pen ningesummor på läkare och medi kamenter—men allt förgäfves. Slut ligen lät hon öf vertala sig att begag 4a citroner. Hon började att an Yädda detta medel i Februari, och i April vägde hon 140 pounds Nu är hon fullkomligt återställd. Regeringen och jernvägarne. Bland de utvägar, som föreslagits i ändamål att skydda arbetaren mot jernvägsbolagens ofta nog odrägli ga tyranni, har äfven framkastats den gamla planen, att nationalrege ringen borde öfvertaga och förvalta alla landets jernvägar. Detta för slag är, såsom ofvan antyddes, in' galunda nytt det har redan flera gånger dryftats med det resultat, att hvar och en blifvit öfvertygad om dess outförbarhet. För att möj liggöra denna plans utförande skul le nämligen fordras ej blott enstats hvälfning, utan en genomgripande förändring i sjelfva de grundsatser, hvarpå det republikanska statsskic ket hvilar. Förenta Staternas område utgör nästan en hel verldsdel. Jernvä garnes längd är redan nu 76,000 mil och kommer inom tio år att uppgå till 100,000, med ett värde af minst $10,000,000,000. Dessa jernvägar bilda den ojemförligt vigtigaste de len af samfärdsmedlen mellan lan dets olika delar och kontrollera der igenorn hela den inländska handeln. Genom att hafva detta väldiga jern vägsnät i sin hand skulle derföre nationalregeringen oinskränkt råda öfver hela landets handel och den skulle äfven blifva allrådande inom det politiska lifvet. För närvaran de finnäs, äfven om hären och flot tan medräknas, på sin höjd 100,000 personer anställda i Förenta Stater nas tjenst. Jern vägspersonalen skulle öka detta antal till minst 500,000. Det parti, som hade rege ringstömmarne i sina händer, skulle således ega att förfoga öfver en half million platser i regeringens tjenst och bestämma aflöningarne för alla dessa tjenstemän. Kan man under sådana omständigheter hop pas att de styrande, hvilka der till egde att förfoga öfver alla från jernvägarne härflytande inkomster, skulle kunna motstå frestelsen att bruka dessa kraftiga medel för att bibehålla sig sjelfva vid makten, med eller mot massans af folket viija? De kunde med jernvägarnes hjelp despotiskt styra hvarje stat, county, stad och by i Förenta sta terna. All lokal sjeffstyrelse blef ve under sådana förhållanden omöj lig stats- och kommunalstyrelserna blefve endast lydiga verktyg i den allsmäktiganationalregeringens hän der. Ville de icke foga sig efter dess vilja, så behöfdes blott att stoppa all jernvägstrafik inom det motspänstiga området, för att ha stigt bringa det till lydnad. Ett sådant tillstånd kunde ej ett ögonblick tålas i ett fritt land och följden skulle blifva skakningar och revolutioner, mot hvilka det nuva rande jernvägskriget är blott en småsak. Ett monarkiskt styrelse sätt skulle vara att föredraga fram för en sådan republik. Genom alla jernvägars sammanslutning under en förvaltning skulle arbetaren icke vinna någon fördel, utan tvärtom förslafvas. Kostnaden för jern vägarnes drift skulle ansenligt ökas och i stället för att vara en källa till inkomster, skulle dessa jernvä gar för sitt underhåll kräfva anslag, hvarigenom ytterligare skatter blef ve af nöden. Långt ifrån att af hjelpa det förhanden varande onda skulle således jernvägarnes förvand ling till regeringsmonopol endast blifva anledning till nya svårigheter. KATALOG sändes fritt. Heral. En orlofsedel. En bagare i Hessleholm här utfärdat följande afskedsbetyg, som försegladt aflem nats, och hvilket af en mästare i Kristianstad i samma skick motta gits: v ... Bagerilärlingen C. G. som varit i lära hos undertecknad ett par gån ger men hur lång tid kan vi ej på minna oss men under den obestäm da tiden har han uppfört sig trogen och beskedlig, ärlig och oredlig samt vilsefarande och flitig, något trasig och super och spelar något litet och när man vill tala förtroligt med ho nom hostar han tre gånger, men hvad han dä säger är nog sant. Men till bageriyrket är han ej klippt el ler skuren, förty han är ju född ut af naturen med svaga skuldror och rysligt smala ben, hvilket härmed som bevis meddelas och rekommen deras." CHABAB. -y Mitt första, omvändt, Mowitz ville gerna Mitt andra, ty det var hans lelnads-stjeraa Han lefde blott för att ät Baohus skatta, liksom mitt hela lefver for att snatta. Uttydning i nästa nummei. Uttydoing af charaden i föregå ende nummer: LÖSTANDEH Il-Öm. ALLA2T-LX2TX2E2T. Hufvudkontor for de vestra staterna: ALLAN-LIMEN8 FÖRSTA KLÄMS POST-lPBATAK, Via Quebec: 8 gånger i veckan. Via Baltimore: 2 gånger i månaden. Billigaste oob bästa Limen för resa till och frän Skandinavien, samt öfriga platser i Europa. ALLAINT Cf3 CO., 72 & 74 La Salle Street, Chicago, Illinois. CHÄS. J. SUXDEIX- Manager. Öb*. Våra agenter allt öfver Nördvestern kunna gifva lika fördelak tiga vilkor som vi sjelfva. 1- Stor Prisnedsättning FAMIGGJOMA KLÄDER. Som vi inom kort komma att flytta till Coykendalls butik i Nicollet House, sälja vi värt lager af iardiggjorda kläder, hattar, mössor och skjortor till inköpspriser, for att slippa att flytta nägot af lagret till värnya lokal. Nu är tiden inne att köpa kläder billigare än nSgonsin förut i denna eller någon annat stat. Detta är ingen humbug. Kom i tid och öfvertygen eder derom.<p></p>WOODARD BROS., HOLMBESR.C3- ISROS. Vi rekommendera härmed till den svenska allmänheten värt väl sorterade lager af alla slags specerivaror och landtmanna produkter, tillika med mjöl, "feed", samt hö,m.m. Vi försälja våra varor till billigare priser än nägon annan handlande i staden. Gör oss ett besök och ni skall ej ångra det. 20-1 v. P. ENGBERG & €:s Bokhandel. DEN ESKTDA SVENSKA BOKHANDELN VES TER OM CHICJ1GO. F. 2EXTGBERG CO., TlLLHANDAHaLLA SVENSKA BOOKER LITTERATURENS ALLA GRENAR. PSALM- OCH SÅNGBÖCKER, POSTILiiOR och ANDAKTSBÖCKER, RESERESKRIFOTNGAR och BERATTEISER m. ni. MINNEAPOLIS, MINNESOTA, rekommenderar sitt stora, vfll försedda lager af specerivaror, landtmannaprodukter m. ni., m. ni., som sSlJes till oerhOrdt läga priser. SSrekildt fiigtes den skandinaviska *llin!!nhetens uppmHrksamhet på att han i dessa dagar mottagit ett stOrre parti hvilket säljes såväl i parti som minut. CHRISTIANIA-ANJOVIS, RYSKA SARDELLER & LIMBURGER-OST. Ett reelt behandlingssätt garanteras. Kontor i R. E. JEANSON, Penningeinsättning till erh&llande af högsta, lagliga ränta ombe» sörjes. Underrätten eder om våra vilkor innan ni uppgören annorstädes. Penningar kulina sändas till oss genom rekommenderadt bref, "Post Money Order", "Bank Check" eller med Express. Adressera bref sålunda: SKANDINAVER I MINNESOTAS LAG-STADGAR, Särskildt afpassadt för FARMARES behof AF JNO W. AECTANDER, Skandinavisk Högta domstols advokat. WILLMAR, MINN. Denna för hvaijé skandinav oumbärliga lagbok pS 600 SIDOR, törsändes häftad portofritt för det billiga priset af 3 »OLiIiARS, ooh inbunden i vackert skinnband tör $4.50. Asenter önskas i alla svenska settlementer. 8 I SMKt BMI MRbm •1, Kontor GölKBOttö. O. W. SCHROEDEn & CO. 8 N. Hamngatan Agent Säljer vexlar efter dagens lägsta, kurs och om sA önskas säudes på v&rt ansvar beloppet till emottagaren der Han bor samt biljetter till nedsatta priser med de snabbaste ocli beqvämaste ångare. HAISTDEOK. R. JOHN R. SWANN & Co., Utgifvare. 1. WILLMAR, KANDIYOHI LIF- OCH BRANDFÖRSÄKRING m. m. Råd och upplysningar gifvas i om man personligen eller skriftligen hSnvänder sig Co.,.MINN. mkmm mm (POMEROY'S BLOCK.) Emottager till försäljning eller utbyter mot KOMMISSION "farmar", land och Btadslot ter inom ofika delar af Btaten. Utfärdar alla sorters köpekontrakter samt examinerar köpeafhand lingar af hvad slag som helst. Ombesörjer __ I A I 1 S i IMU UtM MS mm Svensk Porslins Handel. GLASVAROR, STEN- octi LERGODS, ^SYLTBURKAR, LAMPOR, och LJUSKRONOR samt KEROSENE-OLJA r»rti och minut till billigaste priser.—TAFLOR af allehanda slag.—Tafvelramar förfårdi gas«)h Bäljas såväl i parti som minut till billigaste priser. JOHNSON ,BRO&, MISfKEAFOOS, MIBTBL M. R. B. "'iMJ Biljettkontor, N:o 9 Nicollet House Block och vM. stationen, hörnet r.f Washington ave. &3:d avti. 8. S.. C. H. Hatheway, Agent. Frän och till Min neapolis. HAHA & FORT 8NELLING. SÖNDAGS TÅG. 1:60 e 4:50 em 7:26 e LEMNA ST. PAUL. ANK. TILL MINNEAPOLIS. 6:20 fm 7:10fm 10:00 fm 10:50 fm 2:30em 3:20 em 6:30em 6:20 em Tecknens betydelse: Lördagar nndnntagne. Söndagar undantagne. Måndagar undnntagne. 1877. VEST£R. 0STSR. N. P. Juctlon Brainerd Brainerd Alla dagar atom Söndagar. Vesterut gående täg stanna i Fargo öfver Sönda game ocli österut gående tåg i Brainerd. Vid Fargo i förening med diligens till Fort Garry, Pembina, och andra platser vid Red River. Vid N. P. Junction i förening med tågen vid L. S. & Mississippi-banan. H. A. TOWNE, Supt., Brainerd. Delano I Ankomma. 4:30 e I 4:30 fm 9:33 fm 2:00 em 2:30 e 3:66 em 4:60 e St. Paul & Sioux City jern vägen. Prisnedsättning frän och med den 1 Jan. 1877. ROUND TRIP TICKETS, med coupons, bbtubk säljas frän en station till en annan och tillbaka för PYRA CENTS milen, hvar vid, lör jemn räknings skull några cents tillägges i händelse summan icke slutar pä 5 eller 0. COUPON MILEAGE TICKETS, gällande for 1,001) mil säljas endast hos sekreteraren for TRE CENTS per mil. De kunna erhål las genom post eller exprees. Penningar kunna endera direkte insändas eller ock kan inn.il hänvända sig till närmaste stations agent. Dessa senare biljetter kunna icke trans porteras pä annan person, utan gälla endast för den, för hvilken eller livilka den är ut ställd. J. C. BOYDEN, 2-lä General Ticket A^ent. BLACKJHILLS. Den genaste och bästa vägen till BLACK HILLS är via Biljettkontor i hörnet af Jackson och Femte gatorna, St. Paul. NOBR. 9- SÖDEB. NOBB. Lemnar St. Paul ... 1:20 é. m. Ankommer till Hinkley 7:66 e.m SÖDEB. Lemnar Hincklw ... 5:00 i. ni. Ankommer till St. Paul 11:601. ni. STILL W ATER-TÄ G. »Lemnar St. Paul 8:30 f.m. i, 3:20 e.m. Lemnar Stillwater 8:00 f. m. *3:16e. m. Ankommer till Stillwater Ankommer till St. Paul Denna del af Chicago & North-Western jernvä gen emellan Chicago och Elroy (via Madison) ocli och West Wisconsin-jernvngen mellan Elroy och St. Paul till Minneapolis, bildar en linie mellan Chicago, St. Paul och Minneapolis. Denna linie kommer hädanefter att kallas Detta är DEN ENDA LINIE mellan St. Paul Minneapolis ocli Chicago som passerar genom Hud. 60ii, Eau Claire, Black Kiver Falls, Elroy ocli Ma. dlson samt är äfven DEN ENDA LINIE, vid hvars täg städse medfölja de berömda PULLMANS PALATS-VAGNAR. Alla täg afgä till sina bestämmelseorter utan att ombyta 'vagnar. Pullmans palats-' ocli sofvagnar medfölja hvarje tåg. Alla express-tåg på denna linie iiro försedda med Westinghouse's patenlenide luftbromsar och Millars putenterade siikeiiiets platform ocli koppel livilka tillsammans utgura det iriest fullständiga skydd mot olyckshändelser, som ännu blifvit uppfunnet. Denna populera linie är bekant för tågens snabb het, beqvämlighet och säkerhet, den jemna och särdeles väl konstruerade banan som flr belagd med stålskenor, de verldsberömda Pullmans pa lats- och sofvagnar, det fullständiga telegrafsy ,te met, den regelbundenhet, livarmed tågen ankom ma och afgå, den beundransvärda anordningen med afseende på genomfartståg mellan Chicago och alla punkter vester-, norr- ocli söderut iillt detta gör denna linie till en af de beqvämaste 1 För. Statern. Af alla biljettförsäljare kunnen I erhålla genom fartsbiljetter. Vanligt rese-bagage får medtagas fritt på denna linie. ALLA OETER SÖDER- & ÖSTERUT böra köpa sina biljetter via St