Allarm., June 01, 1916, Image 1

About Allarm. (Minneapolis, Minn.) 1915-19??

Image provided by: Minnesota Historical Society; Saint Paul, MN

                
MINNEAPOLIS. MINN., JUNI, 1916
odi fcar
ska du se dem
dar du valt,
drottnlngwta \n\n t?'"
£V*"* -Si M%
4*r 1 «^V .Vi
i fa*-( Ub--i
«ua^-l^ xvt.
n 1
,'C
S
i
BBS*1
•-.•:,4?"' -f:-'
i
ÅRGÅNG 2.
Man möter rätt ofta människor
som inför organisationsidén stå
som levande frågotecken.
Många af dem kalla sig intelli
genta människor, ja t. o. m. så
intelligenta att de ej finna någon
intelligent nog att umgås med.
Hur liten kännedom man har
om samhället, om dess samman
sättning av olika grupper av män
niskor, med olika yrken och in
tressen, om dess utveckling från
ett primitivt kommunistiskt sta
dium till det nu existerande högt
utvecklade industristadium, om
man som jag förut sade har lite
kännedom därom och vet, att det
nu uppnådda stadiet kommit dit
medelst en viss planläggning och
organisering så framträder intel
ligensen i en allt annat än ljus
ager hos dem, som motstå och
motarbeta organiseringen av olika
intressen.
De intressen som jag här syftar
på ste arbetarklassens, enär jag
/T^gas av
må ga dryfta dett klassens inf les
sen.
Men även om jag stode främ
mande för arbetarklassen och dess
intressen, och ändå använde nå
gon tid för iakttagelser av sam
hället, samt studerade dess histo
ria, så måste jag säga att organi
sering av intressen, av vad art
de än må vara, är det enda rätta,
enär hela samhället är organise
rat och alla företag som numera
gå av stapeln göra det med en
organiserad grupp, och kapital
bakom detsamma.
Som sagt, det visar sig tydligt,
att påståenden sådana som att ar
betarklassens frigörelse bäst ge
nomföres i oorganisefat tillstånd
av några få målmedvetna indivi
der, faller på grund av sin egen
orimlighet.
Detta påstående kan likställas
med påståendet, att man kan
dämma en flods vatten endast ge
nom att gå omkring i vattnet bar
bent.
Man kan, (liksom den personen
som lär arbetarna att frigöra sig
själva utan organisering av intres
sen), vada i vattnet för nöjes
skull, men i båda fallen bliva re
sultaten lika i 99 fall av 100
flyta de ohjälpligen med ström
men, om den är att räkna med och
i ett fall av hundra vandra de som
levande frågotecken, okända för
sin tid och sin klass.
Man behöver ej mera än att
helt hastigt fästa blicken på de
dagliga tidningarnas uppgifter
från "Market" så finner man att
ett enda nummer av desamma no
Htera ej mindre än 114 organisera
•£^:ide kompanier.
Att detta nyss nämnda an
Stal är endast en försvinnande li
ten del av dem som finnas, är tyd
ligt, de äro dock de ledande in
dustrigrenarna i samhället och
äro därför en faktor att räkna
-f med. Alla dessa olika komp. äro
-sedan i sin mån, så att säga, mo
raliskt organiserade för en saks
skulle, nämligen vinnandet av
profit profit och åter profit
Nu stå vi här i samhället, vi
slavar och beundra denna välor­
-W'S
y 'éC
i i I
dir.. ijt
\£wR
^-f:
v-,'"
4
r^4:~ ^"&v 'V»\r- v a" **7-v v *w **i
'i,"
$
0RGAN1SERING-VARFÖR
Av Carl Ahlteen.
i Ja-# i.Vv
ganiserade snillrika maskin, samt
känna dess verkan och tydligt
nog, noga överväga våra anfall
mot densamma på grund av den
oändliga makt den är.
Nu och då uppträder en person
ur slavgruppen och säger till sla
varna i åsynen av den välorgani
serade makt industrisamhället är,
och med den verkan det kan göra
på oss, vårt sätt att leva och nju
ta o. s. v., uppmana vi eder som
ej ännu lärt er det enkla budet
enade vi stå men söndrade vi fal
la, och praktiserat detsamma, att
så göra.
Samhället är organiserat indu
striellt enär den tidsålder vi nu le
va i är industrialismens tidsål
der. Vi äro majoriteten i sam
hället, vi ha de viktigaste funk
tionerna att fylla i det nuvaran
de samhället, vi ha således mak
ten i våra händer, om vi just
lär oss att använda densam
ma. Låt oss för en gångs skull
bliva förståndiga och organisera
g&italet
ta, giva kapitalet de dolkstyng
som skola bliva kapitalets död.
När någon eller några hålla på
med detta sitt tal och sin organi
sering, så dyker en och annan av
dessa överintelligenta personer
upp och skriker: allt det där är
vansinne och mera, rent slaveri.
De vilja, för att till det yttre
befästa sin ställning, åberopa sig
av att vara lärjungar av Marx,
Stiner, Fredric Nietzche m. fl. De
ropa sig ut för att vara individua
lister, men ha ej ännu lärt sig in
dividualismens första ytterst vik
tiga bud, det nämligen, att använ
da sig av det sätt som bäst fyller
det individuella intresset.
Att detta sätt är det att organi
sera i en industriell organisation
är tydligt, vi ha sett det av det
ovan beskrivna, och vi se det dag
ligen om vi vilja göra oss lite
omak att följa med vår tid.
De kalla sig i ordets egentliga
mening ingenjörer, och uppträdå
som entreprenörer för arbetetar
klassens befrielse, men deras teo
ri om sättet att utföra vad de ha
tagit på entreprenad, skulle vara
av samma värde, som det arbete
en ingenjör ansåg vora lämpligast
att utföra då en å skulle dämmas
och vattnet ledas åt ett annat håll,
när denne föreslog att taga mas
siva, hårda, riktiga stenar för för
dämningen, och plasera dem så att
den ene stenen under inga vilkor
berörde den andre.
"En dammbyggnad icke sant".
Att leda vattnet en viss åsyftad
väg skulle naturligtvis göras lika
klokt d. v. s. att endast stå med en
skolmästares pekpinne i handen
och säga gå den vägen! Alla i
någon mån tänkande arbetare för
stå, att dessa män vilja att yxan
skall gå men vilja ha någon an
nan att hålla i skaftet, det är
allt.
Vi leva i eä tid sådan att det
kräver tanke, och handling ome
delbart, och ej i enavlägsen fram
tid?
Våra fiender byggå allt starka
re borgar runt sig dagligen i full
harmoni, för att skydda egna ge­
I I l^
*-1wt-i i»
LASSKAM DIREKT AKTION
vKlN
Vi ha tröttnat på de s. k. radi
kala sympatiska ställningar de in
taga, vi fordra gemensam hand
ling mot kapitalet.
Organiserad handling av arbe
tarklassen, måste i närvarande
stund vara det enda sättet att till
intetgöra organiserad kapitalist-
Strid och segrar.
Från en teoretisk rörelse en
dast, har I. W. W. tagit steget
fullt ut och visat, att det är strid
och det endast, som medför öns
kat resultat.
v
Naturligtvis måste en strid fö
regås av teorin om densamma,
samt upparbetning av planer efter
vilka striden bör föras, men när
idén för en strid är uppgjord, så
bör man försöka densamma. Att
I. W. W. haft tillfälle att pröva
på sin teori om, strid och strids
förening veta vi, a*,t strid har forts
likaså, och resultaten, om ej så
ytterst lysande i så att säga gry
ningen, så dock resultat, och goda
sådana. Vi veta-t. -ex. hur A. W.
O. i vetestaterna i skördetiden i
fjor tilltvingade' såväl sig som
utomstående förbättring i de rutt­
V*
"^sr-
i-
ItalaSiferSi*' fawl aiwpMK* HT JsrfBet, S»
mensamma mlfessen, därför låt
oss gå till verwet och organisera,
och i samlad g^jpp riva bort vad
våra fiender byggt.
Vi behöva upplyste mål- och
klassmedvetna arbetare för denna
kamp, och alla dem som i någon
mån bidraga till att upplysa pro
letariatet huru att medelst ett
sinnrikt organisationssätt och so
lidarisk strid gå efter vad de öns
ka, de äro en a$ oss, men de där
emot, som sätta sig upp, med en
pekpinne i sin hand och befalla
vilken väg vi skola gå, och i syn
nerhet om denna deras befallning
lyder i stick och stäv mot det na
turliga sättet kampen för tillva
ron lärer oss, så strida vi mot dem,
de måste ur vägen, därför att de
äro i viss mån ett hinder för arbe
tarklassens befrielse.
n li.%1
J&c
i At
-If ,•
"His
JÉÉiä
JMWP
Im a,- S
De flesta bönderna äro av den
gamla skolan |bch tro på poli
tiken och staten, och det är där
för besynnerligt att de göra nå
got motstånd då det gäller ekono
miska förbättringar. I W. W.s
medlemmar ha på grund av "Mr.
boss" rädsla om bestämmanderät
ten till detta funnit ut, att det är
det enda sättet att vinna något.
Alla föregående och ännu existe
rande organisationer utom den re
volutionära industriella ha stan
nat i just den yttre formen, den
teoretiska, av många orsaker. En
av dem är så långt jag kan se hu
vudorsaken, rfämligen människor
nas feghet. Det är ej så farligt
att vara teoretisk socialist eller
dito anarkist, men det kostar på
lite att vara revolutionärt indus
trielt organiserad och stå för det
samma.
Vi veta att på vfntem äro de
flesta lantarbetarna i skogen. Om
man är ute i "ljungeln" en tid får
man en föreställning om deras liv,
som på hösten upptaga och tröska
säden för födan och på vintern
hugga ner och forsla fram timmer
för bostäder. Gamla män, som
levat under dylika förhållanden
en tiotal år, ha särskilda distrikt
till vilka de hålla sig, såväl vinter
som sommar.
De ha blivit vana vid det, vana
vid att utan prut gå efter den
godtycklige girige bondens vilja
på sommaren och hösten, och på
vintern efter skogsbaronens.
Det har varit sotebrödsdagar
för bönderna och skogskompani
erna förut, men I. W. W. har den
senaste delen av 1915 och bör
jan av 1916 lärt dem förstå, att
deras makt na är brute*.
i
9
Os. S.
JaF*'
0^ii
V Tgr
w
i
EFTER KRIGET.
Herr Highbrow: Detta kriget är avskyvärt Se här ha de skjutit ett hål i denna fina 2000 år gamla hanfl^
na förhållanden som existerade på
skördefälten och samtidigt lärde
"John Farmer" att det är en ny
tid i antågan, den nämligen, då
icke han utan de som utföra hans
arbete, vilja och kommo på grund
av sin vilja, att ha något ord med
i och bestämma något, om åtmin
stone lönens storlek, arbetstidens
längd o. s. v.
jf J-£L
^|J 5 *W*«
t€ yr"11"*'•*'i*•1i1,«£.'? **Ry|' «»^•"»•-•'»»*^iv-j
Men ej nog med detta, de ha
hos det kringflackande landspro
letariatet födt nytt hopp och nytt
mod.
Slavarna ha lyssnat till de för
trycktas evangelium "industriell
organisation". Det har på den
sista tiden predikats från alla kan
ter, högt och tydligt så att det
levande proletariatet har hört det,
e« av snobbar från borgarlägret
utan av blusmännen själva. Mas
sor ha fylkat sig- under fanorna
och med glädje höra vi rapporter
från alla håll, strid och segrar.
Så t. ex. rapporterades från
Mich., att å en plats "mr. boss"
hade att bekväma sig till att gå
upp på de sträjkandes möte och
göra upp med arbetarna.
Det är andra dagar det än när
arbetarna en och en åt gången
komma krypande till basens föt
ter och tigga om några cents hög
re lön.
Där finnes sorgligt nog ännu
en stor del s. k. bättre arbetare
som föredraga den gamla meto
den att krypa sig till några nåde
smulor, men de äro dömda att gå
under, enär tidens lösen är orga
niserad strid. Solidaritetsbudet
måste därför i närvarande stund
vara arbetarklassens heligasté
bud.
Vinterns strider och segrar har
dels försatt arbetarmassorna i en
stämning sådan, som jag förut ej
sett dem i, dels och huvudsakli
gast, riktat deras gemensamma
blick åt det av kapitalismen ut
målade farliga, odjuret I. W. W.
Deiras undersökning har visat
dem, att vad kapitalismen hatar
och fruktar, är det enda för dem.
Från alla delar av Amerika hö
res telegrafens pickning råmateri
alsarbetarna vakna upp, strida och
vinna lysande segrar!
När skolen I stadsarbetare följa
detta goda exempel?
Carf AÖteéil.
Preumer» Rå JUkrii
zmm
1
s \'c?
V
z* **.
SOLIDÄRTT
"Hällre dö på gatan
än i kriget för jobbarnas jord.
Hällre falla fö* freden
än i brottsligt brödramord!"
Ja, ha så vi förstått varandra
och gjort upp vår räkning envar,
då komme där än vad komma
vill
då, kamrater, är vägen klar!
Hällre dö på gatan
var ditt löfte mera än prat?
Här är så fasligt många bundna
av "ansvar" och mandat.
Här är sä mänga stora i munnen
men när timma» begär deraf
hand,
dä kutar dé
sak .-jr
1
och hittarjiira "foster]ft04?» lå
is-
Hällre 4ö
är du.
Hällre dö på gatan
Ja, jag ser att du törs, kamrat]
Jag vet, att du hör till de rätta,
som vågar att trotsa en stat.
Qen kan hindra dig leva och
blomma
men aldrig att själv ta adjö.
Och bliver till sist ej si många
vi trott
vi blir alltid nog många att dft.
Hällre dö på gatan
håll den fanan högt för din 83m!
Det finns mer än nog med stao
kare,
som sölat vår duk i dyn.
Låt dem svik runt om dej» de
fega,
en har du dock alltid kvar,
och står själv du, fast
manligt rak,
kamrat, då Sr vägen klart
(Ur Stormklockan, av Tore Nennan.)
Meddelande*
I nästa nummer av "Allarm" börjar
en ytterst intressant och lärorik ar
tikel-serie av kamr. Ragnar Johanson
over de teoretiska och praktiska 19c
och olikheterna mellan syndikalismen
och industriell "unionism," samt en
serie av kamr. Ed. Mattson. Ämne:
Organisering den
i all utveckling.
Sprid dessa nummer i massa enär
upplysning dessa ämnen ir av nd%
den. Sed.
Koiuini—lonärer, som Snska er«v
hålla äldre "Allarm" för gratisotfel*/
ning, kunna fä detsamma genom at#"'
insända porto, omkring 2 cents It
varje 10-tal tidningar.
.wi
NO.
6.
Häll re dö pé
gatan.
i
på gatwft„-~
beskedligt
Hällre dö på gatan
du vet vad det innebär.
Är du redo att möta en tttWnilng
av ett kungligt maskingevär?
Är du redo att visa din trohet
mot folkens fädernesland,
kan du svara på fiendens blods
revelj
med mer än din mun med din
hand?
Vt
.4
i
-fil
3
l\
~jr"