OCR Interpretation


Allarm. (Minneapolis, Minn.) 1915-19??, October 01, 1916, Image 3

Image and text provided by Minnesota Historical Society; Saint Paul, MN

Persistent link: https://chroniclingamerica.loc.gov/lccn/sn90059692/1916-10-01/ed-1/seq-3/

What is OCR?


Thumbnail for

v v y i V i V A & V 7 V
^•'^.A-^'fcr.-'r'-.V."^" W. 'Av^W^' ^VV„:'•• V V'V" ,, ,. ...,. .,, ..... ., .. ........ ..
ti/" A .r$ %0 ,i-
tr :, ,\ r. ,n' v" i T'"' "*.•. ... Jl* 7 V" j" 'y'

6 4
---..-^ÉfJl
111
-ft
v
Ii
Mf
*V -t 'V
*3 v,
i
Enda vågen till detta mål är or
ganisation, enighet och samarbe
te* Genom att organisera oss
skulle vi flickor vinna en massa
fördelar. Vi. skulle inte såsom nu
är förhållandet vid tillträdandet
av en plats behöva höra och ge
vårt samtycke till en massa för
hållningsorder av alla slag, utan
vi skulle helt enkelt kunna dik
tera våra villkor själva. Vi skul
le inte behöva förbinda oss till att
arbeta tretton till fjorton timmar
på dygnet för en dålig betalning,
utan vi skulle själv kunna bestäm
ma vår arbetstid och vår avlö
ning. Vi skulle inte behöva gå som
lydiga slavar under en kvinna
som i de flesta fall vet och begri
per mindre än~ vi, och vi skullf
kunna tala om våra rättigheter
istället för att vi nu endast veta
om våra skyldigheter.
Jag vet av egen erfarenhet att
arbete i en privat familj under
alla förhållanden menas att sälja
sin kropp och sin själ, sin arbets
kraft, sina intressen, sina tankar,
sin självständighet, allt lägger
arbetet beslag på. Och skulle
man inte ha mjuk nog nacke,
skulle man inte kunna helt och
hållet stoppa sin egen vilja i
säcken och knyta till om den,
skulle man på något sätt försöka
göra bruk av ellér anspråk på si
K K i a uiuft. ctv ciici duairi^ pa 01.
t: ,. ..
fördöma och förkasta'Varken dans Dnf nr ranatl/In
eller teatrar, tvärtoniv Förströel- P™r •VrapaXKIIl
ser och nöjen behöva vi naturligt
vis, och 4et skadar visst inte att
jiågon" gång komma ifrån allvaret
vardagsslitet och släpet. Men
man skall inte för nöjena låta de
stora, livsviktiga frågorna stå till
baka, frågorna om förbättrade
omständigheter för oss och våra
kämpande kamrater, förbättrade
förhållanden, frihet och oberoen
de. Detta borde vara vårt mål
alla arbetares mål, och med detta
*mål för ögonen borde det inte va
ra svårt att uppoffra vare sig litet
av sin tid eller sina så kallade
nöjen.
A
.V#a individuella rättigheter, da far1satt
nog
.vad'man duger till. I bästa fäll}1
man stanna kvar och blir behand
|ad som eri disktrasa. Och detta'
få vi flickor tåla från en kvinna
som på inga villkor kan vara utan
oss, som är absolut oduglig till
allt vad kroppsarbete heter, och
som i allmänhet använder sin tid
och sina själsförmögenheter (om
hon har några), uteslutande på
toalettfrågan.
Flickor, stora och små, gamla
och unga.
Det
I?5'
är tid att vi vakna
upp vi också. Det är tid att vi
sluta oss till den övriga arbetare
hären, bliva en länk i den stora
kedja som slutit sig kring hela
den vida världen och som kallas
arbetarerörelsen, överallt finna
vi kämpande skaror, överallt mö
ta vi trofasta bröder och kamra
ter, alla enade i striden för ett
stort mål, .mänsklighetens befri
else. Låtom oss rycka upp med
i leden under de röda fanorna,
draga vårt strå till stacken, ska
ka av oss slavoket. Låtom oss
göra begripligt för våra arbetsgi
vare att de istället för en skock
blinda, förtryckta slavar ha att
göra med klarsynta, tänkande,
målmedvetna individer, och att
bakom oss står en stark organi
sation, fast och orubblig i sina
fordringar.: Låtom oss göra vårt
bästa och med liv och lust hjälpa
till att bygga den grundval på
vilken kommande generationers
lycka vilar. Organisation, blive
detta vår lösen och vår strävan.
Signe Aurell.
En predikant med föga eller in
tet hår vär ute på en av sina mis
sionsresor och gästade då hos ett
folk med en liten pys på 2—3 år
Pojken i fråga gick länge och såg
på farbror-predikantens kala hu
vud. Till slut utbrister han
"Vem har klippt fabbo
"Det ha^ Gud gjort, min fitle
vän!"
"^sligt va' han tatt naja.
t-
Kamrater: Allarms fbrtfaran
de framgång beror på punktlig re
v 'M v1*
.. dovismng,#
v
$
iu IjMUipM i Hl
n i v
»t •, 't «*r i Jl
5
*f .$-*•«•?. »v/I •,:
ena handen
... .. andra ocjl Aedmäjande män
blir man avskedad, i varsta *ar a
.fl"
i-A.
fc
,?»
1
och den revolu
tionära arbetar
rörelsen.
Det är med en viss orolig käns
la vi går åstad och talar i detta
ämne, en känsla ay att den nöd
vändiga kvalifikationen saknas
Vill dock göra ett allvarligt för
sök. Krapatkin är mångsidig,
dock vill vi inom ramen av des
sa artiklar endast hålla oss till
vad vi tror Krapotkin står när
mast den ekonomiska revolutio
nära arbetarrörelsen, också i bör
jan en kortfattad biografi. Ut
arbetningen är självständig, dock
med ursäkt till Albert Jensen för
att vi skriver i ett ämne, som
han i sin broschyr "Peter Krapat
kin, hans liv och idéer" så mäster
ligt behandlat. Detta ämnet var
påbörjat innan Jensens broschyr
kom oss tillhanda. Något plagiat
från hans arbete förekommer icke.
I.
Krapotkin föddes 1842 i Mosk
wa. Hans far var storfurste från
den feodala perioden i Rysslands
historia, en rik man, som ägde
omkring tolv hundra själar i 3
olika provinser, många boställen
och stora sträckor jord samt mån
ga tjänare.
Krapotkins uppfostran blev i
stid med hans fars önskningar.
Han måste vandra den militära
banan, lära sig krigets hantverk.
Ingick vid pagekåren vid 15 års
ålder. Blev sergeant där och
tzarens kammarpage.
Då han genomgick den militä
ra högskolen hände ofta, att han
fick sitta i arrest hela veckor för
sin uppriktighet och sitt rebel
liska humör.
Han hade medan han var i
hemmet franska och tyska privat
läirare.
For en lång tid kan han ej före
itälla sig en revolution på annat
4
jo an som ett benrangel, sittan
&
Jfied en rod fana
och med en lie i
c.
nisktyr runt omkring sig.
fc
-,. f"- *,* Y*J
Så var
den avbild i en fransk tidning,
SQfn hans franska Yäräre nvlim
sieur Poulain visade honom. In
gen har väl dock tecknat den soci
ala revolutionen mera storstilat
än Krapotkin sedermera gjort!
Krapotkin gör dock så småning
om bekantskap med tidens re
volutionära litteratur. I egen
skap av kammarpage och ef
ter ett ålrs tjänstgöring vid hovet,
så försvinna snart de illusioner
han hyst om. denna institution.
Intigheten av all denna pomp och
ståt som här rådde, som ho
vet var upptaget med endast ba
gateller och ej något viktigt ar
bete, så förstår han att härifrån
intet nyttigt för folket uträttas.
Krapotkin far såsom officer vid
ett kosackregemente till Sibirien,
vistas där1 i 5 år. Lär att känna li
vet och människorna bättre. Kom
mer här i beröring med männi
skor av alla slag de bästa och.de
sämsta, de som stodo högst i
samhället och de som vegetesra
allra lägst ned. Han ser tusen
tals förvista polacker i ost-Sibi
rien, ser huru de bli behandlade..
Han avskyr mer och mer sin
stälning som militär.
Här i Sibirien kommer han
dessutom över den nyske flyktin
gen Herzens revolutionära Lon
don-skrifter. Börjar mer och mer
få klart för sig, att genom det
administrativa statsmaskineriet
intet verkligt nyttigt för massan
av folket kan uträttas. Han för
lorar vid helt unga år tron på.
statsstyrelse och statsdeciplin.
Genom förståelse ej deciplin
—är håns stora principer.
Han säger, att han önskar, att
alla teoretiserande samhällslårare
finge genomgå en skola i verkliga
livet, innan de börja forma till
sina statsutopier då skulle vi få
höra mycket mindre än nu av
militäriska och "pysamidala" pla
ner för samhällsordningen.
Krapotkin har studerat i' alla
vetenskapliga ämnen. Här i Si
birien studera# han .geologi.
Hans levnadsfilosofi blir männi
skans enhet med naturen.
Krapotkin tar avsked från mi
litärbanan, kommer tillbaka till
Petersburg och reser så till Fin
land och, Sverge, var han stude
rär isavlagringarna och bärg
formationen. Han gör stora fram
steg som geolog och geograf
Fröjdas ofantligt över de upphöj
da njutningar vetenskapliga upp
täckter och framsteg framskapar
Han njuter av "de vackra ve
modsfulla nordiska sommarnät
terna, då morgonrodnaden kysser
aftonrodnaden från den nedgåen
de solen och man kan läsa i bok
ute i det fria mitt på natten."
Men också andra tankar smy
ga sig på honom som mer och
mer lägga beslag på hans inner
sta, mera envist än geologien,—.
Han märker vilken omåttlig mö
da den finske bonden" nedlägger
på att rödja och arbeta den hår
da, stenbundna leran, och han sä
ger till sig själv: "jag skall skri
va'en fysisk geografi över denna
del av Ryssland och berätta för
bönderna bästa sättet att upp
odla marken. Här skulle en ame
rikansk lantbruksmaskin vara till
oberäknelig nytta här åter skul
le vissa gödningsmetoder av ve
tenskapen med fördel kunna an
vändas o. s. v. Men vartill tjä
nar det att tala till denna bonde
om amerikanska maskiner etc., då
han själv inte har bröd nog att
ta sig fram från den ena skörden
till den andra. När skatten han
måste erlägga tynger honom full
ständigt. Han gnager på sin
brödskorpa, som är så hård som
sten."
Då frågar K.'åter sig själv
med vilken rätt han har till dessa
högre njutningar som veten
skapsman och vetenskapliga upp
täckter ger, när runt omkring ho
nom föres en förtvivlad strid för
en bit stenhårt bröd? "När det,
som kräves för att iståndsätta
mig att leva i en värltT av upphöj
da^Juti^itogar, måste avhändas
ii$d oc*\ dessa icke havW ^tlil^ck
ligt bröd att giva sina barn
"K an jag icke få leva detta liv
jag hittills levat utan att rycka
brödet från munnen på någon, så
skall jag ändra levnadssättet.
Människorna behöva kunskap,
massorna hava bildningsbehov,
de vilja lära de kunna lära. Jag
vill ställa mig vid deras sida, jag
kan med mina kunskaper hjälpa
dem att erövra jorden etc.
"Den kunskap vi redan nu ge
nom vetenskapen besitta, borde
väl vara allas egendom! Alla
dessa klingande fraser om att be
reda människosläktet framåtskri
dande, medan samtidigt fram
stegshjältarna stå långt borta
från dem, vilka de göra anspråk
på att hjälpa framåt, äro rena
spegelfäkterier, hopgjorda av
personer ängsliga att bortreso
nera en kväljande motsägelse.
Krapotkin finner att han är re
volutionär, och att vara revolu
tionär och iörsumma att visa fol
ket att en ny tid är i annalkande
för dem, det är falskt.
Kommen till denna övertygelse
tillskriver Krapotkin Geografiska
sällskapet i Pettersburg och un
danber sig den av dem erbjudna
sekreterarebefattningen.
Krapotkin far så tillbaka till
Ryssland. Kastar sig med lust
och energi in i det revolutionära
omdaningsarbetet. Här samman
träffar han med fordna s. k. revo
lutionärer, vilka nu ledo av pes
simismen. "Försiktighet, unge
man!" säga de åt honom. "Järn
är starkare än halm, vad vinner
man med att köra huvudet i väg
gen?"
På så sätt gåvo de uttryck åt
den praktiska filosofi, som de då
mera omfattade. Våra1 socialde
mokrater och konservativa fack
föreningsledare i dag bruka an
vända samma "praktiska"^ tale
sätt till oss som äro besjälade
med stridslust och entusiastiska
att strida. Vi äro ej "praktiska"
filosofer, utan handlingens män,
ständigt på krigsstig.
Krapotkin vill strida. Och han "i
gör så.
'sf *0,
I
'-, ^ar* ... .' ',.••• 'V,,- s •."• .-
TY
(Forts, från lsta sidan)
rikes 600,000 organiserade arbe
tare äro verkliga syndikalister
men att dess idéer tillkämpat sig
förtroendet till den grad att de
viktigaste posterna inom huvud
organisationen ständigt besättes
med syndikalister.
De senaste årens storartade .rö
relser inom Englands proletär
massor .visar en likartad utveck
ling av revolutionär syndikalis
tisk tendens, utan nyorganiseran
de. Så är 'också förhållandet i
Norge och Danmark, där den re
volutionära tendensen tagit sig
uttryck i inom den gamla orga
nisationen bildade minoritets
grupper.
I Sverge tvingades man att
skapa en ny organisation yid si
dan av den gamla, därigenom
skapande större frihet för hand
ling och propaganda.
Att den lokala samorganisatio
nen där blev förhärskande berod
de på nödvändigheten av teore
tisk agitation, Men har det med
tiden visat sig att industriellt
samarbete självmant följer för att
göra rörelsen effektiv i kampen.
Den närmaste följden av bil
dandet av Sverges arbetares Cen
tralorganisation är och blir en all
män uppryckning som inom kort
kommer att medföra revolutione
rande verkningar på klasskam
pen där, med resultat att de gam
la organisatipnerna naturenligtr i
så väl form som taktik moderni
seras och sammansmälter med
minoritetsgrupperna.
Nu lite I. W. W. Här stå vi
inför form av kapitalism som
högst betydligt skiljer sig ifrån
den europeiska.
Att den revolutionära grund
principen blir densamma. Men
såväl form som ock inre psykolo
gi blir betydligt förändrade.
J».
W- namnet
ifrån, blivit den industriformens
förespråkare. Och detta med rät
ta. Den här vid sidan befintliga
organisationen A. F- of L. har
inte den minsta jämförelse även
med den mest konservativa arbe-
tareorganisation i Europa. Dess
form är här alldeles missriktad
från klasssynpunkt sett, den är
helt enkelt ingen klasskampsor
ganisation. De'tta i stort sett.
Vissa delar av densamma har
givetvis sökt att framträda i en
mera radikal form och taktik,
men är detta försvinnande undan
tag. Ingen organisation har så
fullständigt som A. F. of L.
framvisat de rent organiska svag
heter som finnes i yrkesorganisa
tionen. Vi bliva senare i tillfälle
att vidröra dess taktik och. idé
värld om där nu finnes någon be
stämd sådan.
När I. W. W bildades var det
endast ett Uttryck för nödvändig
heten.
Dess form är den idustriella i
se. D. v. s. att I. W. W ej där
al för att skapa en ny organisa
tion. Många miljoner arbetare s.
k. icke yrkeslärda hade, på grund
1
\U 1*7 ffofl av A. F. of :s huvudlösa organi
Ul#"
UCIÄ
revolutionära
syndikallsmeti.
detta ords egentligaste bemärkel- centration, den starkaste här i
landet. De olika industriella or
med har negligerat den locala ganisationerna framhålla sympa
principen, men den har bliyit en tisträjkens vikt, äga full rätt att
andra-handsfråga. Men så fanns tillgripa sträjk när de sjalva anse
här och finnes ett så rikt materi- det lämpligt, kunna även skrida
Han reser till Zurich i Schweiz.
Träffar där revolutionärer, män
och kvinnor, vilka leva och verka
för den revolutionära rörelsfen.
Kommunarder och ryska flyktin
gar. Alla leva mycket sparsamt.
"De som hade mera pängar, än
som gick åt till det enkla levnads
sätt, gåvo de till det 'allmänna
bästa' till bibliotek eller arbetar
tidningar." Just vad medlem
marna inom den revolutionära rö
relsen göra i dag. Många exem
pel kunde nämnas om huru t. ex.
I. W. W:s i regeln fattiga med
lemmar göra stora uppoffringar
för att underhålla sin präss, agi
tationen och till hjälp åt ständigt
fängelse sittande kamrater.
MattsoA.
sätionssätt ställts helt och hållet
utom denna "arbetare"-organisa
tion. Men trots att de ej äro yr
keslärda, sysselsättas de dock
de kanske viktigaste grenarna av
produktionsmaskineriet, och de
kontrollera i många fall jätteom
fattande industrier. Låt oss en
dast tänka på råvaruanskaffnin
gen. Här ligger produktionens
livsnerv kan man säga och -den
enda organisation' som i detta fall,
som ock i de fall det gäller de
högt utvecklade mekaniska indus
trierna, där ingen som hälst yr
kesskicklighet kommer i fråga,
vidtagit organisationsarbetet är
I. W. W.
i
Dess uppkonstruerade plan för
organisation är praktisk, modern
och effektiv, om än vissa tenden
ser inom densamma äro ganska
oroingivande. Sådana tendenser
äro exempelvis negligerandet av
den lokala organisationens bety
delse, ja, den rent av fientliga
ställning som gjort sig gällande
inom t. ex. lantarbetarnas indus
triella organisation Local 400.
På grund av att denna massa
tillfälliga skördearbetare hastigt
Dyta vistelseort har man trott sig
kunna helt och hållet utdöma
]rincipen om s. k. "mixed local's"
existensberättigande. Att detta
är falskt och kortsynt skall nog
framtiden lära oss.
Ty även om industrierna i hu
vudsak här kontrolleras av lands
omfattande pänningsyndikat, upp
läver ej detta för ett ögonblick
behovet av ett organiserat enhet
igt proletariat p| de platser där
större delar av arbetarna äro sta
tionärt sysselsatta och bosatta-
Den amerikanska klasskampen
'iar en annan egenhet, som'ej är
tillstymmelsevis* bekant för den
europeiska, och detta är skillna
den i nationalitet. För att ratio
nellt kunna utnyttja den revolu
tionära principen om individuell
effektivitet fodras, att proletären
som kommer hit genast sättes i
älle att-deltaga i kampen.
Detta nödvändiggör nations
branchen. Att huvudprincipen om
en enhetlig alla omfattande in
dustriell organisation ej därige
nom brytes eller försvagas ligger
öppen dag, snarare giver de oli
ca nationernas brancher en oanad
styrka åt rörelsen i sin helhet.
Man måste komma ihåg att
man här har att göra-med ett ele
ment som kan bliva oss till störs
ta skada, hundratusentals som
fullkomligt okunniga i språk och
seder bli ett utmärkt subjekt för
utsugning i första hand, och å
den andra, även ett material att
av kapitalisten användas direkt
emot oss själva och, våra strä
vanden, i form av sträjkbrytare.
Detta blir nog frågor som na
turnödvändigt kommer att ord
nas, men det skadar ej att redan
nu uppmärksamt giva akt på dem
och framför allt ej göra sig skyl
dig till ödesdigra misstag.
I. W. W. är en organisation
me(*
starkt utvecklad kraftkon-
till uppgörelse utan något som
hälst ingripande från general
kommitténs sida utom i ett falL
Och här har vi en rent syndikalis
tisk tendens, nämligen angående
avtalen.
Syndikalismen är absolut mot
ståndare till bindande vare sig
personliga eller kollektiva avtal
omfattande en bestämd period.
Nödvändighetspolitik tvingar den
dock till att i vissa fall antaga ett
dylikt men ger samtidigt full fri
het åt organisationen att bryta
detsamma vid första lämpliga till
fälle.
Avtalets s. 1c hélgd är däftned
bruten.
I. W. W- går längre. När en
uppgörelse kommer till stånd bör
avtalet insändas för rekommen
dation av Gen. Kom. Men intet
avtal kan under några omständig
heter stipulera en bestämd utlöp-
V
•m
v v i &
"V- *&"'-v-.'rr'Ss- V.*****»
Samtal med
"Mr. Block.'*
.-.V '.
Vi förmoda att1 fri ärade läsa-'
re, nästan alla av eder,- äro bekan*
ta med, eller åtminstone hört ta
las om "Mister Block." Denna
person är till sitt yttre uppträdan
de i stort sett lik vanliga männi
skor, det är endast genom litet
närmare bekantskap med honom,
samt genom att lyssna till hans
konversation, som man kan avgö
ra om man har en verklig typisk
"Mr. Block" att göra med.
Häromdagen voro vi några
stycken som beslutade oss för att
taga en liten promenad genom
staden, och under denna vår spat
sertur hade vi nöjet att stifta yt
terligare bekantskap med den alle
städes närvarande "Mr. Block."
Men den här gången var han ej
ensam utan hade som sällskap
eni mycket god vän, som han pre
senterade för oss, och vilkens
namn var, "Scissor Bill." Det tog
oss icke länge att komma under
fund med att "Mister Block's"
gode vän och kolega var av precis
samma sk^ot som han själv. Vi
kom i samspråk med dessa två
"gentleman," och samtalet rörde
sig först till en början om helt
obetydliga saker, såsom president
valet och det sista regnet. Då
var det en i laget som föreslog att
vi kunde gå bort och sätta oss i
parken som blott var några mi
nuters väg därifrån. Detta voro
vi alla inne för även "Mr.
Block" och "Scissor Bill" följde
med. Vi slogo oss ned på en
skuggrik plats, och snart var
konversationen i full gång. Det
diskuterades om de olika organi
sationerna här i landet, om des
sas taktik, stridsmetoder o. s. v.
Men då ville "Mr. Block" ha ett
ord med i laget, och han började
så att orera väldeliga, samt för
sökte till och med förneka att det
finnes klass-skillnad ibland folket
här i landet. Och vidare utlät
Jhan .sig. jatt det va orätt
ÄV
arbe-
tarna att sträjka för högre betal
ning, ty, sade han: "Arbetarna
och arbetsgivarna har gemensam
ma intressen, och sedan så ha
vi alla samma utsikt tiH att arbeta
oss upp och bli oberoende, för vi
vet att Amerika är framför allt
ett fritt land" tillade "Mr. Block"
ningstid. (Se I. W. W. konsti
tution). Skulle en organisation
antaga ett dylikt riskerar den allt
vidare stöd och medlemskap.
Punkten kan synas sträng. Man
framhäver en ovärderlig princip
om fullkomlig rörelsefrihet fpr
den revolutionära rörelsen.
Anpassningspricipen är inom I.
W. W. högt utvecklad, vilket gi
ver gott hopp för framtidens, or
ganisatoriska arbete.
"Organisera så som fienden är
organiserad", se där formeln. I
stort sett ligger dock I. W- W. i
sin begynnelse, vilket vi bliva i
tillfälle ätt längre fram kansta
tera.
Vad som i början ay denna ar-e
tikel sades om övertron till en
dast formen är i viss mån sannt
One Big Union" har av många
tagits söm ett slagord och den
djupåre revolutionära strömning
som är nödvändig för en organi
sations bestånd är betänkligt för
bisedd, detta dock ingen som
helst farhåga-för förfelande, men
manar till förnyad revolutionär
propaganda även inom rörelsen.
Tiden och de ständiga striderna
kommer att fördjupa det revolu
tionära medvetandet hos I. W. W.
medlemmar, dennfc organisation
har nämligen en fördel, den är
född under strid, för strid vill
strid, och växer och förbättras en
dast genom striden 1
Detta är oskattbara värden som
ingen kan bättre förstå och upp-?
skatta än revolutionären själv:
nutidens förhatliga bråkmakare^
men framtidens bålde stridsman
och erövrare.
Vi skola nu övergå till närma
re preciserande av ställningen tillt
den' s. Ifc. "gamla rörelsen".
f36f
\,K
5
-mL
J£o|rts. i nästan*.1
»V '4 é
-v ,-4f i
t*
[_
.1
i*,
VL j..
&'
jSfvf
v
'Mi
t
t.
it ii
vs

xml | txt