Allarm., July 01, 1917, Image 1

About Allarm. (Minneapolis, Minn.) 1915-19??

Image provided by: Minnesota Historical Society; Saint Paul, MN

                
MINNEAPOLIS, MINN., DElL JULI 1917.
Speciellt, för ALLARM
av
Ragnar Johanson.
"SA fl- ,V -C *. Vrf» i. i JS
,a$- w^F -'is
J. A, Billing. sas, 4ep är i sig sjpy nag, dlkte
rir \n\n ARG. 3.
Maskinerna
,v
.jr
&
utan
S"
'Vmm*!*3lS£tSt
ssrrr
$ag» -s c?, !vi/:v
u^^nt W*
c. v:'c5 "X.
fr: *|, :^4dr'
förhållanden aY skör
dearbetet
För några år sedan när vetét såldes för 60 cents av, bussel er
höllo skördearbetarna $2.50 till $3.00 om dagen.
På den tiden kunde en skördearbetare köpa 4 och 1/6 bussei
av vete för sin avlöning av $2.50.
På den tiden såg man ej bönderna åko runt i automobiler, ett
vanlig arbetshäst och en gammal vagn var god nog för dem.
Då hade bönderna detta till trots de hade att betala $2.50 och
sälja sitt vete för 60 cents, råd att hålla sina arbetare med ordentlig
iädd och låta dem äta vid familjens bord.
Den dag söm i dag är sälja bönderna sin vete för $2.75 av
bussel.
Om nu skördearbetarnas lön skulle höjas till samma pris som
det var för några år sedan, d. v. s. för varje fördubbling av vete
priset skulle avlöningen också fördubblas så skulle en skördearbeta
res lön i dag vara $11.45 om dagen, och böndernai hade ej större rätt
att klaga nu. än när de betalade $2.50.
I dag finna vi att bönderna ha fått den beskeden att de måste
bétala $5 00 om dagen för skördearbetare, naturligtvis är detta en
oerhörd lön i deras ögon.
Det tpenas ätt bönderna vilja hava $6.45 i mera profit på vår
arbetare och dag än när han sålde vetet för 60 cents av bussel.
Ser man därtill på de förhållanden under vilka arbetarna ha att
arbeta under nu, så vet man att de äro mycket sämre än förr i tiden,
detta till trots har alla möjliga förbättringar gjorts på alla områ
e n e a å e e n a s k i n e
den, lika litet kan vetet skörda sig självt, det måste vara männi
skor som räcka fram sin hand och utföra skördearbetet innan det
bliver av något som helst värde till mänskligheten. En fin mogen
skörd av vete är ej värd. ett enda cents till mänskligheten, där den
står på åkern, om ej där finnes möjlighet att få den skördad, tröskad,,
och transporterad till kvarnarna.
När vi se detta och veta att det är sant, då kommer frågan var
för skall ej den man som utför skördearbetet ha sin beskärda, del av
de höga priserna på vetet?
Naturligtvis har han rätt i samma ögonblick han har makt att
ti$taga denna rätt.
Bönderna försöka dock komma ifrån den frågan med att säga
att där är mera hjälp nu att utföra arbetet, än förr.
Det visar sig dock vara en lögn, ty överallt hör* man den frågan,
huru att få nog hjälp för skördearbetet i sommar. Många ha även
talat om att få skolpojkar ut under den nödvändiga tiden.
Där finnes ingen ursäkt för bönderna, ty det kostar bönderna
mindre att plantera en acre av land nu än det kostade förr.
Sängar skulle ej kosta, mycket mera nu än för ett par år sedan,
(förför finna vi att vad bönderna komma att betala till arbetare till
hörande "the Agricultural Workers Organization och $11.45 är
stöld från dessa arbetare, ty om de gjorde rätt för vad de erhöllö
när vetet kostade 60 cents av bussel, så måste de också göra det
samma nu.
Det är absolut tanklöst av" en, bonde att använda det försvaret
att landet är värt mera nu än det var förr, ty intet land är i värde
om ej människohänder göra något till detsamma,
Det är på skördefältet som den mänskliga kraften kommer i
användning och gör upp värdet på densamma.
Vad som nu gäller veteodlarna i 'Kansas och Dakotas gäller
mycket mera för dem som olda "Corn" ^(Majs) i Illinois, Indiana,
Iowa, Nebraska och på andra platser.
Corn har gått upp i pris från 15 cents av bu$se! till 4et nu
varande priset $1.50 en förhöjning av 1,000%.
Avlöningen för en skördearbetare har icke. följt tried I prissteg
ringen på andra saker än luft och vatten, enär dessa saker icke ännu
gått upp i pris.
Av ovanstående kunna se att där finnes ingen förbindels#:
iijed den produkt som kommer från if olika fabrikera och industrien
i sin helhet, och den del arbetaren erhåller som lön för utfört arbete.
DL v. s. producerade varor kunna gå upp i £ris i xiet oändliga utan
att arbetarens lön ändrar ^sig det minsta.
Den enda sak som har betydelse då det galler* arbetarens lön
hans insats direkt, är tillförseln på arbetskraft, utvecklad
arbetsintensitet, m. m., detta då det gäller sänkandet av lönen.
Detta ger pés nyckeln till lösningen av en annan mycket vik
tig fråga, den viktigaste av dem alla: kan tiflförsel av arbetskraft
och höjd arbetsintensitet sänka arbetslönen, då följer det natur
liga att genom sakta arbete, och med kortad arbetstid, tvingas ett
oandligt större antal arbetare in i industrien och gör arbetartill
jijjqdn omöjlig.
jDetta kan givetvis ej göras utan att arbetarna äro ekonofniskt
organiserade, som sådana kunna de också höja avlöningen, vilket
det enda sätt pä vilket ^arbetarna kunna skydda sig från en s?*ker
undergång.
'rfftiiiliTft
mmm
s
^9- v v -*3t
,£:,-*•
Cfä
-'•&•*
.•%
kli
s*- v
'1
DIREKT
assiia^^
Kosacken svänger
O tider, o seder!
Må himlarna lossna från ijastet
och störta sig neder? I
Flyga ej vita korpar ur nästet?
Darra, o leder!
kosacken, kosacken sväng^läen^rÖda faqan!
Broder kosack, kära
kamrat, varför lät du dig
fordom att bära
hand på bröder, göra dem Sia?
Nu blank är din ära:
du svänger vår röda, vår älskade faiip!
O ve, vet Vem stöder
de mäktiges vacklande
O ve! Vem blöder
för makten och stötar i lurar. .v-
.kosacken, kosacken svänger den röda fananf
Tyrannerl Nu skalla
basuner om dom över Vfirldéri.
Snart lyfta vi alla
mot eder de lågande svärden.
I skolen falla!
kosacken, kosacken svänger den röda fanan!
Sanimanfattning och slutord.
Omöjligheten av, att även itdet
närmaste ge en uttömmande för
klaring av dessa båda, eller rätta
re, denna stora världsrörelse, in
om ramen, av en serie tidningsar
tiklar, har blivit mig klarare, ju
närmare jag kommit slutet. Den
revolutionära idé med åtföljande
moralbegrepp och kampmetoder
som representeras av I. W. W.
och den revolutionära syndikalisT
men är av så omfattande slag, av
en så genomgripande betydelse,
att man står maktlös när frågan
kommer till koncentration av äm
net. Detta är den rent elementä
ra egenheten med denna skola.
Vi äro ej filosoferandets män, och
vår rörelse icke heller, handlingen
är för oss avgörande.
iiplpl
",
I. W. W. och den revolutionära
synd i kalismen
Teoretiskt «di praktiska olikheter och jin^orelse
I alla industrier äro fabriksägarna organiserade, detta gör att
vad
pris den^ ene sätter på sina varor1 följes punktligt av den andre.
De kunna på detta sätt hålla priserna upp hur högt de önska och ta
absolut ingen hänsyn tiU avlöningens storlek hos den löaearbetaade
klassen.
Genom att arbetarna i sill ordning sätta högt pris på den vara de
ha för salu —»sin arbetskraft sina liv —, kunna de också erhålla
vad dé behöva, och vad den amerikanska agricultural. industrien
kan Wtala. ,A.
Wh
"•n* *'•""•*$ -v\v
,'^• i'1.*»,
5
7-éf
*a
v
n rsis faaanj
-rl
Kosackerna
sköto istället
bland folkmassorna
der, bra gjort!
Var skall jag dölja mig,
så månde tyrannerna ropa
Herre, förbarma dig
och låt bergen falla tillhö^
och hölja mig 1
kosacken, kosacken svängjcr den röda fanan!
sk|at& på folket utan
lareit: De redo omkring
ropade: Bra gjort, brö-
Ur dagsprSaatn.
.#• -. $*? s:.*x#c U
""-ij:" "v* »"-T
IVAN.
flpft är en sak av vikt som den
na icke för med sig, vi lära av. er
farenheten. Våra teorier ligga,
så att säga, i vår taktik, de behö
va ej läsas och läras utantill som
en låxa vid varje strid mot ka
pitalet läres något i såväl mora
liskt som takiskt avseende där
för har den öppna striden blivit
näringen, ja, livet för organisa
tionen själv. Förloras en strid so
kes alltid orsakerna i det egna
handlandet.
Vi förutsätta vår absoluta segef
när vi blivit tillräckligt starka,
vår klass måste vinna, vi veta det,
detta tvingar oss att söka or
saken till nederlagen hos oss själ
va. Det är. antingen brist på ef
fektiv organisation, eller sakna
den av effektiva metoder som äro
utslagsgivande.
3-, .-" "^f 0^-'. ct, ,?"• .*"' i' V ST
\wwi
•vn
I. W. W. såväl som syndikalis
men är icke och får icke bli dok
trionär, lika litet soin kapitalis
men är de$.
Det är i synnerhet på etikens
"titi & ii- iöt
sker och måste ske.
Den moraliska känslan är av
individuellt ursprung, och kan ej
ryckas upp, ändras eller ympas av
en doktrin utan förändringen
sker genom deltagandet i aktiv
kamp. Mot ett system, som blot
tat genom vår kritiska iaktagelse
och våra strider, självfallet föder
ref lektioner och eftertanke hos
proletärerna.
Det är därför möjligt endast
för rörelser sådana som I. W. W.
och syndikalismen att inom sig
samla, utveckla och fullända in
divider, som i gemensam aktion
förmår, trots fåtalet, att giva den
ledande riktningen åt rörelsen i
sin helhet.
Därför blir det urgamla be
greppet av politisk demokrati för
oss värdelöst och förkastligt, li
kaväl som den socialistiska önske
filosofipolitiken^ hos oss ersatt
med den mycket säkrare och
snabbare fodra- och handla-idén
Vi vänta ej på historien, vi vil
ja själva göra historia! Evolu
tionsteorien är erkänd av oss,
men detta hindrar oss ej att med
den makt vi besitta, ingripa och
påskynda dess slutpunkt, omlägg
ningen, vi äro revolutionärer där
för att vår taktik, vår organisa
tion, och vårt mål dikteras av om
störtningsandan hos oss själva,
den drivande viljan att handla så
att målet kan nås inom en över
skådlig tid.
Men till detta fodras mån och
kvinnor som slita alla band, som
kunna handla med ansvarskänsla
för egna handlingar.
I. W. W. är syndikalismen i
Amerika och båda äro produkten
av erfarenhet och anpassning, en
ny Marxism, som ej bindes av nå
got^piera än praktisk anpassning.
Båda representera arbetets adel,
strida för dess rått till bestäm
mande och storma gemensamt
fram mot' arbetets samhälle!
Deima värWförlossarerörelse
kan ej stoppas, hindras eller kros-
.-
"V-* fc
V '$&
j*y4ji'. ls# ,.,.- S^, r/~ "-^f-" ~.r -„r,4-' V
i.i n
Att våra idéer stöder sig p& ve
tenskap är till fullo bevisat, men
i synnerhet på vetskap om vår
framtida uppgift, detta är lika sä
kert som att vi i vår skola uppta
git allt det som anses värdefullt
ur olika socialistiska och anarkis
tiska system utan att svära, o
brottslig lydnad till deij doktri
nära bokstaven. Vi äro först och
främst producenter som genom
vårt arbete giva möjlighet åt allt
livs bestånd, det är alltså dar vi
äro starkast, därför organisera
vi, och utnyttjar denna vår makt
just på det produktiva onv*ådet.
Detta tillsammans, ger oss en
oanad styrka, oth på samma gång
den smidighet i "anpassningen, i
form och taktik, som är nödvän
dig för att vi ska kunna bestå
provet i kampen för tillintetgö
randet av en kapitalism som ej
låter sig filosoferas eller pratas
omkull.
111
I i '•. i)|1J.i'*iBi
SOLIDARCTET
Disiplinen brister
Militärdemonstrationerna fortt
far. jr
I Karlskröna samlades ungefär
200 flottister samt 150 från Karls
krona grenadiärregemente och
demonstrerade genom gåtorna.
Befälet försökte flera gånger
skingra demonstrationen ntett'
misslyckades.
—Vid Oscar-Fredriksboffc väg
rade manskapet att lydä? order
om uppställning. Senare företog
150 man demonstration i riktning
mot Waxholmsfärjan. Även i
Waxholms stad förekommo där
efter demonstrationer vilka led
des av militärer.
Vid skånska dragonrege
mentet företog manskapet en de
monstration genom staden. När
daglöjtnanten vid korum utbrag
te ett: "Gud bevare konungen",
var det ingen som svarade.
Vid första livgrenadiärrege
mentet å Malmslätt vägrade 27
nian av kulspruteregemei|tet att
intaga maten.
I Ystad försökte 300 man
fråsi olika regementen att i sam
lad tropp tägi ur Kasernen f8r
att deltaga i arbetarnas majde
monstration. Många hade redan
dessförinnan tagit bondpermis
sion.
I Stockholm, Halmstad, såväl
som Göteborg, har bildats före
ningar av arbetare och militär.
Från Göteborg sändes till krigs
ministern ett telegram: "Militä
rer i Göteborg representerande.
alla här församlade vapenslag,
be få påminna eder, att i trots av
vapenrocken äro vi arbetare och
känna och tänka som sådana."
Arbetarnas och soldaternas råd i
Göteborg ha utsänt parollen, att
på alla platser, där militär är för
lagd, bör klubbarna taga initiativ
till bildandet av ett arbetarnas
och soldaternas råd.
Helt säkert skall kamraterna^ i
de ungsocialistiska klubbarna ve
ta att använda "det psykologiska
ögonblicket." E.
Ragnar Johansot
-lurneen
x,
Kamrat Johanson kommer ej
att företaga återresan från västern
förr än i september. Detta bör
bli tillfredsställande för kamrater
na i de mellersta staterna, emedan
det kommer ätt .bli lättare att ar
rangera möten i höst då vädret
är mera lämpligt för möten inom
hus. Under tiden hoppas vi att
få höra från alla de platser som
ej sänt in begäran om föredrag.
Exp.
rad som den är av självbevarelse
instinkten, dess vapen är produk
tionen, dess medlemmar är den
producerande klassen, dess mål Mr
kontroll af produktionen!
Fram därför, klasskamrater,
fylka er omkring handlingens
klass, vi ha makten redan, låt oss
använda den till vår klass' frigö
relse!
I I. W. W. är dån plats, arbe*
tare, inte endast som ett num
mer, men som en kämpe, en indi
vid, en man, din vilja är lag, när
du .villi -ju »i
"&V>
t.
Fr
',y
HV:.-
ä- '"-C
Vfcv
v.r-*'
v*
NO. 9.
&
St-'o
l,
"3-