Newspaper Page Text
MINNEAPOLIS, MINN., DElL JULI 1917. Speciellt, för ALLARM av Ragnar Johanson. "SA fl- ,V -C *. Vrf» i. i JS ,a$- w^F -'is J. A, Billing. sas, 4ep är i sig sjpy nag, dlkte rir \n\n ARG. 3. Maskinerna ,v .jr & utan S" 'Vmm*!*3lS£tSt ssrrr $ag» -s c?, !vi/:v u^^nt W* c. v:'c5 "X. fr: *|, :^4dr' förhållanden aY skör dearbetet För några år sedan när vetét såldes för 60 cents av, bussel er höllo skördearbetarna $2.50 till $3.00 om dagen. På den tiden kunde en skördearbetare köpa 4 och 1/6 bussei av vete för sin avlöning av $2.50. På den tiden såg man ej bönderna åko runt i automobiler, ett vanlig arbetshäst och en gammal vagn var god nog för dem. Då hade bönderna detta till trots de hade att betala $2.50 och sälja sitt vete för 60 cents, råd att hålla sina arbetare med ordentlig iädd och låta dem äta vid familjens bord. Den dag söm i dag är sälja bönderna sin vete för $2.75 av bussel. Om nu skördearbetarnas lön skulle höjas till samma pris som det var för några år sedan, d. v. s. för varje fördubbling av vete priset skulle avlöningen också fördubblas så skulle en skördearbeta res lön i dag vara $11.45 om dagen, och böndernai hade ej större rätt att klaga nu. än när de betalade $2.50. I dag finna vi att bönderna ha fått den beskeden att de måste bétala $5 00 om dagen för skördearbetare, naturligtvis är detta en oerhörd lön i deras ögon. Det tpenas ätt bönderna vilja hava $6.45 i mera profit på vår arbetare och dag än när han sålde vetet för 60 cents av bussel. Ser man därtill på de förhållanden under vilka arbetarna ha att arbeta under nu, så vet man att de äro mycket sämre än förr i tiden, detta till trots har alla möjliga förbättringar gjorts på alla områ e n e a å e e n a s k i n e den, lika litet kan vetet skörda sig självt, det måste vara männi skor som räcka fram sin hand och utföra skördearbetet innan det bliver av något som helst värde till mänskligheten. En fin mogen skörd av vete är ej värd. ett enda cents till mänskligheten, där den står på åkern, om ej där finnes möjlighet att få den skördad, tröskad,, och transporterad till kvarnarna. När vi se detta och veta att det är sant, då kommer frågan var för skall ej den man som utför skördearbetet ha sin beskärda, del av de höga priserna på vetet? Naturligtvis har han rätt i samma ögonblick han har makt att ti$taga denna rätt. Bönderna försöka dock komma ifrån den frågan med att säga att där är mera hjälp nu att utföra arbetet, än förr. Det visar sig dock vara en lögn, ty överallt hör* man den frågan, huru att få nog hjälp för skördearbetet i sommar. Många ha även talat om att få skolpojkar ut under den nödvändiga tiden. Där finnes ingen ursäkt för bönderna, ty det kostar bönderna mindre att plantera en acre av land nu än det kostade förr. Sängar skulle ej kosta, mycket mera nu än för ett par år sedan, (förför finna vi att vad bönderna komma att betala till arbetare till hörande "the Agricultural Workers Organization och $11.45 är stöld från dessa arbetare, ty om de gjorde rätt för vad de erhöllö när vetet kostade 60 cents av bussel, så måste de också göra det samma nu. Det är absolut tanklöst av" en, bonde att använda det försvaret att landet är värt mera nu än det var förr, ty intet land är i värde om ej människohänder göra något till detsamma, Det är på skördefältet som den mänskliga kraften kommer i användning och gör upp värdet på densamma. Vad som nu gäller veteodlarna i 'Kansas och Dakotas gäller mycket mera för dem som olda "Corn" ^(Majs) i Illinois, Indiana, Iowa, Nebraska och på andra platser. Corn har gått upp i pris från 15 cents av bu$se! till 4et nu varande priset $1.50 en förhöjning av 1,000%. Avlöningen för en skördearbetare har icke. följt tried I prissteg ringen på andra saker än luft och vatten, enär dessa saker icke ännu gått upp i pris. Av ovanstående kunna se att där finnes ingen förbindels#: iijed den produkt som kommer från if olika fabrikera och industrien i sin helhet, och den del arbetaren erhåller som lön för utfört arbete. DL v. s. producerade varor kunna gå upp i £ris i xiet oändliga utan att arbetarens lön ändrar ^sig det minsta. Den enda sak som har betydelse då det galler* arbetarens lön hans insats direkt, är tillförseln på arbetskraft, utvecklad arbetsintensitet, m. m., detta då det gäller sänkandet av lönen. Detta ger pés nyckeln till lösningen av en annan mycket vik tig fråga, den viktigaste av dem alla: kan tiflförsel av arbetskraft och höjd arbetsintensitet sänka arbetslönen, då följer det natur liga att genom sakta arbete, och med kortad arbetstid, tvingas ett oandligt större antal arbetare in i industrien och gör arbetartill jijjqdn omöjlig. jDetta kan givetvis ej göras utan att arbetarna äro ekonofniskt organiserade, som sådana kunna de också höja avlöningen, vilket det enda sätt pä vilket ^arbetarna kunna skydda sig från en s?*ker undergång. 'rfftiiiliTft mmm s ^9- v v -*3t ,£:,-*• Cfä -'•&•* .•% kli s*- v '1 DIREKT assiia^^ Kosacken svänger O tider, o seder! Må himlarna lossna från ijastet och störta sig neder? I Flyga ej vita korpar ur nästet? Darra, o leder! kosacken, kosacken sväng^läen^rÖda faqan! Broder kosack, kära kamrat, varför lät du dig fordom att bära hand på bröder, göra dem Sia? Nu blank är din ära: du svänger vår röda, vår älskade faiip! O ve, vet Vem stöder de mäktiges vacklande O ve! Vem blöder för makten och stötar i lurar. .v- .kosacken, kosacken svänger den röda fananf Tyrannerl Nu skalla basuner om dom över Vfirldéri. Snart lyfta vi alla mot eder de lågande svärden. I skolen falla! kosacken, kosacken svänger den röda fanan! Sanimanfattning och slutord. Omöjligheten av, att även itdet närmaste ge en uttömmande för klaring av dessa båda, eller rätta re, denna stora världsrörelse, in om ramen, av en serie tidningsar tiklar, har blivit mig klarare, ju närmare jag kommit slutet. Den revolutionära idé med åtföljande moralbegrepp och kampmetoder som representeras av I. W. W. och den revolutionära syndikalisT men är av så omfattande slag, av en så genomgripande betydelse, att man står maktlös när frågan kommer till koncentration av äm net. Detta är den rent elementä ra egenheten med denna skola. Vi äro ej filosoferandets män, och vår rörelse icke heller, handlingen är för oss avgörande. iiplpl ", I. W. W. och den revolutionära synd i kalismen Teoretiskt «di praktiska olikheter och jin^orelse I alla industrier äro fabriksägarna organiserade, detta gör att vad pris den^ ene sätter på sina varor1 följes punktligt av den andre. De kunna på detta sätt hålla priserna upp hur högt de önska och ta absolut ingen hänsyn tiU avlöningens storlek hos den löaearbetaade klassen. Genom att arbetarna i sill ordning sätta högt pris på den vara de ha för salu —»sin arbetskraft sina liv —, kunna de också erhålla vad dé behöva, och vad den amerikanska agricultural. industrien kan Wtala. ,A. Wh "•n* *'•""•*$ -v\v ,'^• i'1.*», 5 7-éf *a v n rsis faaanj -rl Kosackerna sköto istället bland folkmassorna der, bra gjort! Var skall jag dölja mig, så månde tyrannerna ropa Herre, förbarma dig och låt bergen falla tillhö^ och hölja mig 1 kosacken, kosacken svängjcr den röda fanan! sk|at& på folket utan lareit: De redo omkring ropade: Bra gjort, brö- Ur dagsprSaatn. .#• -. $*? s:.*x#c U ""-ij:" "v* »"-T IVAN. flpft är en sak av vikt som den na icke för med sig, vi lära av. er farenheten. Våra teorier ligga, så att säga, i vår taktik, de behö va ej läsas och läras utantill som en låxa vid varje strid mot ka pitalet läres något i såväl mora liskt som takiskt avseende där för har den öppna striden blivit näringen, ja, livet för organisa tionen själv. Förloras en strid so kes alltid orsakerna i det egna handlandet. Vi förutsätta vår absoluta segef när vi blivit tillräckligt starka, vår klass måste vinna, vi veta det, detta tvingar oss att söka or saken till nederlagen hos oss själ va. Det är. antingen brist på ef fektiv organisation, eller sakna den av effektiva metoder som äro utslagsgivande. 3-, .-" "^f 0^-'. ct, ,?"• .*"' i' V ST \wwi •vn I. W. W. såväl som syndikalis men är icke och får icke bli dok trionär, lika litet soin kapitalis men är de$. Det är i synnerhet på etikens "titi & ii- iöt sker och måste ske. Den moraliska känslan är av individuellt ursprung, och kan ej ryckas upp, ändras eller ympas av en doktrin utan förändringen sker genom deltagandet i aktiv kamp. Mot ett system, som blot tat genom vår kritiska iaktagelse och våra strider, självfallet föder ref lektioner och eftertanke hos proletärerna. Det är därför möjligt endast för rörelser sådana som I. W. W. och syndikalismen att inom sig samla, utveckla och fullända in divider, som i gemensam aktion förmår, trots fåtalet, att giva den ledande riktningen åt rörelsen i sin helhet. Därför blir det urgamla be greppet av politisk demokrati för oss värdelöst och förkastligt, li kaväl som den socialistiska önske filosofipolitiken^ hos oss ersatt med den mycket säkrare och snabbare fodra- och handla-idén Vi vänta ej på historien, vi vil ja själva göra historia! Evolu tionsteorien är erkänd av oss, men detta hindrar oss ej att med den makt vi besitta, ingripa och påskynda dess slutpunkt, omlägg ningen, vi äro revolutionärer där för att vår taktik, vår organisa tion, och vårt mål dikteras av om störtningsandan hos oss själva, den drivande viljan att handla så att målet kan nås inom en över skådlig tid. Men till detta fodras mån och kvinnor som slita alla band, som kunna handla med ansvarskänsla för egna handlingar. I. W. W. är syndikalismen i Amerika och båda äro produkten av erfarenhet och anpassning, en ny Marxism, som ej bindes av nå got^piera än praktisk anpassning. Båda representera arbetets adel, strida för dess rått till bestäm mande och storma gemensamt fram mot' arbetets samhälle! Deima värWförlossarerörelse kan ej stoppas, hindras eller kros- .- "V-* fc V '$& j*y4ji'. ls# ,.,.- S^, r/~ "-^f-" ~.r -„r,4-' V i.i n Att våra idéer stöder sig p& ve tenskap är till fullo bevisat, men i synnerhet på vetskap om vår framtida uppgift, detta är lika sä kert som att vi i vår skola uppta git allt det som anses värdefullt ur olika socialistiska och anarkis tiska system utan att svära, o brottslig lydnad till deij doktri nära bokstaven. Vi äro först och främst producenter som genom vårt arbete giva möjlighet åt allt livs bestånd, det är alltså dar vi äro starkast, därför organisera vi, och utnyttjar denna vår makt just på det produktiva onv*ådet. Detta tillsammans, ger oss en oanad styrka, oth på samma gång den smidighet i "anpassningen, i form och taktik, som är nödvän dig för att vi ska kunna bestå provet i kampen för tillintetgö randet av en kapitalism som ej låter sig filosoferas eller pratas omkull. 111 I i '•. i)|1J.i'*iBi SOLIDARCTET Disiplinen brister Militärdemonstrationerna fortt far. jr I Karlskröna samlades ungefär 200 flottister samt 150 från Karls krona grenadiärregemente och demonstrerade genom gåtorna. Befälet försökte flera gånger skingra demonstrationen ntett' misslyckades. —Vid Oscar-Fredriksboffc väg rade manskapet att lydä? order om uppställning. Senare företog 150 man demonstration i riktning mot Waxholmsfärjan. Även i Waxholms stad förekommo där efter demonstrationer vilka led des av militärer. Vid skånska dragonrege mentet företog manskapet en de monstration genom staden. När daglöjtnanten vid korum utbrag te ett: "Gud bevare konungen", var det ingen som svarade. Vid första livgrenadiärrege mentet å Malmslätt vägrade 27 nian av kulspruteregemei|tet att intaga maten. I Ystad försökte 300 man fråsi olika regementen att i sam lad tropp tägi ur Kasernen f8r att deltaga i arbetarnas majde monstration. Många hade redan dessförinnan tagit bondpermis sion. I Stockholm, Halmstad, såväl som Göteborg, har bildats före ningar av arbetare och militär. Från Göteborg sändes till krigs ministern ett telegram: "Militä rer i Göteborg representerande. alla här församlade vapenslag, be få påminna eder, att i trots av vapenrocken äro vi arbetare och känna och tänka som sådana." Arbetarnas och soldaternas råd i Göteborg ha utsänt parollen, att på alla platser, där militär är för lagd, bör klubbarna taga initiativ till bildandet av ett arbetarnas och soldaternas råd. Helt säkert skall kamraterna^ i de ungsocialistiska klubbarna ve ta att använda "det psykologiska ögonblicket." E. Ragnar Johansot -lurneen x, Kamrat Johanson kommer ej att företaga återresan från västern förr än i september. Detta bör bli tillfredsställande för kamrater na i de mellersta staterna, emedan det kommer ätt .bli lättare att ar rangera möten i höst då vädret är mera lämpligt för möten inom hus. Under tiden hoppas vi att få höra från alla de platser som ej sänt in begäran om föredrag. Exp. rad som den är av självbevarelse instinkten, dess vapen är produk tionen, dess medlemmar är den producerande klassen, dess mål Mr kontroll af produktionen! Fram därför, klasskamrater, fylka er omkring handlingens klass, vi ha makten redan, låt oss använda den till vår klass' frigö relse! I I. W. W. är dån plats, arbe* tare, inte endast som ett num mer, men som en kämpe, en indi vid, en man, din vilja är lag, när du .villi -ju »i "&V> t. Fr ',y HV:.- ä- '"-C Vfcv v.r-*' v* NO. 9. & St-'o l, "3-