OCR Interpretation


Allarm. (Minneapolis, Minn.) 1915-19??, July 15, 1917, Image 2

Image and text provided by Minnesota Historical Society; Saint Paul, MN

Persistent link: https://chroniclingamerica.loc.gov/lccn/sn90059692/1917-07-15/ed-1/seq-2/

What is OCR?


Thumbnail for

An official organ for the Scandi
navian branch of the Industrial Work
ers of the World. Published semi
monthly.
Published mil controlled
by#the Scandinavian Propa
ganda League, Minneapolis,
Minn.
Yearly^sj^scriptioa 75 cents, yZ
year 40 «nK, single copies 5 cents.
Bundle orders, pr. copy, 2J4 cents.
Send all Editorial communications
to "Allarm", 1380 Keston St., St
Anthony Park, St. Paul.
Wm. D. HAYWOOD, Gen. Secy.-Treas.
1001 W. Madison St., Chicago, 111.
GENERAL EXECUTIVE BOARD
F. H. Little, Francis Miller, C. L. 'Lambert, Richard Brazier
and William Wiertola.
All other for "Allarm", P. B. 179
Minneapolis, Minn.
TILL ALLA "MEDARBETA
RE.
Red. under adr. Pv^* 179, Min-
Rockford 'kamrater
na dömas fill 1 års
Ed., Mattson. dan. I hast..

r* "i"
i
JV
1
1W
Man kan numera aldrig taga
tipp en av de dagtiga tidningarna
utan att man får se på första
spalten å första raden långa kla
golåtar från borgarpacket om I.
W. W.-plågan, som de kall^i den.
Ja det är glädjande att se, det är
bara början, det är endast i barn
domen. Ni arbetare som läsa
dessa klagolåtar förstå nu allt för
väl att I. W. W. är den ^nda or
ganisation för eder, ty kapitalist
klassen erkänner öppet och vil
ligt att det är deras största plå
ga,.
Det är glädjande arbetare—
detta. Tänk-nu är det endast en
liten början. Hur skall månne
deras ton bliva den dag de ha att
taga på sig "overalls" och gå ut
att skaffa sig sin mat.
I Ryssland sade naturligtvis
kapitalisterna ingenting när hun
dra tusen sändes till Sibirien för
att plågas tilL. döds. I Amerika
säga samma- sällskap ingenting
när man dödar tusental arbetare
genom dåliga skyddsanordningar
eller när tusental små barn sväl
ta till döds, under det tusentals
vagnslaster av mat ruttnar bort
därför att man liåller det för pro
fitens skull.
Nu när arbetarna taga lite nyt
ta av den efterfrågan som råder
på deras enda vara, nämligen de
ras arbetskraft, då rQpas det tysk
vänlighet, landsförräderi, och allt
möjligt tänkbart.
Detta bevisar att det är ej ka
pitalets godhet mot folket i sin
helhet utan det är deras hjärta
söm kommit i klämma, och det år
kort och gott: små möjlighe
ter till profit.
Hur skall det väl vara möjligt
att kapitalet vill det bästa för
det amerikanska folket?
Det amerikanska folket är ar
betarna, som upphöjt det land
som nu berömmas av att vara
matförråd för hela världen. Det
ta folk ock I. W. W. är absolut
ett och samma, dfet kan således
aldrig förekomma några som
helst förbindelser mellan dessa
båda intressen.
I de fall där finnes arbetare som
ännu'ej anslutit sig till organisa
tionen, så är det därför att de ej
ha kännedom om densamma,
dess taktik och mål. I några fall
kan det vara därför att det är så
dåligt material till arbetare att de
äro värdlösa för allt ädelt och
uppbyggande.
Sådana som poliser och sträjk
brytare m. m. Sådant slödder
kommer dock att ha det allt hår
dare och Mrdare för varje dag
éom går nu, ty det kloka tänkande
folkets I. W. W :s medlemstal
.okas med stormsteg för varje dag
éom går.
'S Ett uttalande som gläder mig
litt se är ett av de dagliga tid
ningarna: det säges nämligen på
Organisationens utveckling
i krigstider.
lä! om II W. W. att det är ej I neapolis, Minitp-" i
SOLIDA
Preriumerationspria: Helt
år 75 cents. Lösnummer 5
cents. Återförsäljare redo
visa med 2x/t cents.
Tidningen utkommer den 1 och 15
i varje månad.
Tidningen redigeras dch utgives »v
en kommitté.
Entered as Second Class Matter at
Post Office, Minneapolis, Minn.
mera trupper vi behöva utan nå
got helt annat, vi behöva mindre
I. W. W :s.
Gläder det ej er ni ärlige rak
ryggade arbetare att höra dessa
klagolåtar, det ger er en signal
att gå ut och skaffa ett tiotal nya
på varje arbetsplats. Det går
lätt, var övertygad om det. Tag
en av de dagliga tidningarna med
dig och visa arbetarna det, till
fråga så samme arbetare i vad
mån han haft eller har bevis på
att kapitalet vill hans bästa.
I varje fall skall du få det er
kännandet att han är medveten
om att kapitalet aldrig velat ho
nom något gott, men att orsaken
till att han ej deltagit effektivt i
kampen är därför att han trott
att han varit ensam, eller att de
metoder vi framhållit äro ineffek
tiva.
*Nu finnes ingen grund för dy
lika påståenden längre, ty det er
kännes .ju tydligt att det ej fin
nes någon möjlighet att hålla 1.
W. W. stången. Att det är till
skada för kapitalet och till nytta
för arbetarklassen faller av sig
självt.
Om arbetarna arbeta för en av
löning av $3.00 om dagen och sli
ter som ett djur i tio och mera
timmar, och han sedan blir med
lem av organisationen, och i före
ning med sina kamrater går ut på
sträjk och genom denna massak
tion lyckas a it nedkorta arbetsti
den till åtta timmar jämte höjan
det av lönen till $5.00 om dagen,,
så är väl detta bevis nog att or
ganisationen gagnar arbetarklas
sen och skadar kapitalet, och pä
grund därav är det lätt förklar
ligt att dessa klagovisor som vi
dagligen se i de kapitalistiska tid
ningarna är ett direkt bevis på
att vi äro på rätt väg.
Låt oss nu älla arbetare som er:
gian svära ,en dyrbar ed, att e»
vila förrän vi gjort varje arbe
tande man värt-namn av dylik,
till medlem av organisationen,
och ej som inedlem till namnet
endast, utan en medlem som för
mår att få det pack som* nu ro
par tyskvänliga till de organise
rade arbetarnas försök att för
bättra sin ställning, skrika sig
hesa. Vårt mål är arbetsklas
sens kontroll över produktionen
och distributionen,, och mottag
vår dyrbara ed, vi komma ej att
stanna förrän vi vunpit detta
vårt mål.
Nu alla som en till värket.
^Carl Ahltéen.
KAMRAfiS»
alla meddelanden, bidrag etc. till
'~\r,
"Samhället är uppdelat i två
klasser: en minoritet som är i be
sittning av allt en majoritet som
saknar allt." Condsidirant.
Arbetarrörelsens organisatio
ner uppdela vi i två, politiska och
ekonomiska. Under de förra kom
ma reform politiska, vilka ha re
former på sitt program, och, re
volutionära politiska, vilka äro re
volutionära i program och tak
tik. TJjider de senare komma in
dustriella och kooperativa, båda
enbart ekonomiska.
De refornj politiska ha på sitt
program: "Arbetets frukter åt
dem som arbeta. Allmän, lika och
direkt rösträtt. Yttrande-, tryck
och församlingsfrihet. Försvars
bördans lättande 8-timmars dag
Folkförsäkring Rättvist skatt
system, etc."
Hur dessa reform politiska par
tier (socialdemokrater) tolka
punkten "arbetets frukter ."
kunde framhållas många exempel.
Branting begärde en gång' och
erhöll 900 kr. löneförhöjning om
året.^ På samma möte nedsattes
Stockholms Folkets Hus' skur
gummas månadslön med 15 kr.
När Bebel dog lämnade han ef
ter sig en stor förmögenhet. När
miljonären Singer dog sörjde
Berlins socialdemokratiska arbe
tare honom djupt, emedan han
tillhörde deras parti. Att han var
en parasit, som utsög sina svält
avlönade sömmerskor, kunde Ber^
lins arbetare inte förstå, och de
följde honom i tusentals till gra
ven.
'i,^M/"'5"'-' \,7'k'»^
"T .*
Vidare se vi ju dagligen huru
kvickt arbetarna själva kunna
byta om idéer då de komma in på
den politiska banan.. Exempel
från Skandinavien och andra län
ders socialdemokrati, äro talande
bevis härför. Från sbcialistpar
tiet i detta land likaså. Vi ha
Meyer "London, Spargo, Russell,
Benson, Simons, Gaylord, E. J."
Brown m. fl.
Vid värdesättningen av dessa
reform politiska partier, sjunker
den ned till noll. Vad kan poli
tisk solidaritet här tjäna till, då
knappast någon av dess punkter
berör socialismen.
De vill rösta in det socialistis
ka samhället. Kunna vi då värk-,
ligen tro att den andra klassen
skall så lätt uppge sin ställning?
Det pekar då åtminstone inte dit
hän att dessa blivit mera huma
nistiska. Tvärtom. Och social
dimokrati, eller socialistpartiet i
detta landet, om man så vill, ha
inte lärt arbetarna? att möta vål
det. Det nuvarande kriget är etts
avskräckande exempel därpå.
Jean Taurés om det är sant
yttrade 48 timmar före han
blev skjuten, vid ett möte i Paris,
följande karaktäristiska sats:
"Vi hava, till min stora sorg, in
te organiserat arbetarna på det
industriella fältet kraftigt nog, såf
att vi kunna säga: "Det skall
inte bliva något mördande!" (Deit
enda gång Jaurés antagligen var
ärlig han hade ju alltid förut
framhållit den parlamentariska
metoden.)
De revolutionära politiska par
tierna äro egentligen uppdelade
i två, de «antiparlamentariska och
de parlamentariska. Till de för
ra räkna vi ungsocialismen i
Skandinavien. Dessa, ha visser
ligen utvecklats och antagit kla
ra ståndpunkter, sa att de äro an
tiparlamentariska försvarsnihi
listiska, och, liksom Jen gamla
"International" satt den ekono
,miska frågan som huvudfråga.
Men man måste dock säga, att je
i likhet med socialdemokratin
står handfallna emedan de för
summat att organisera ekono
miskt.
Till de senare (de parlamenta
riska) skola vi, emedan de själva
jämt betonar att det är ett revö
taktik, men tala ändå jämt om
solidaritet vid valurnan
v
A A
lutionärt politiskt parti, räkna att detta leder till industriell soli
Socialist Labor Party (S. L. P.) daritet en handlingens enhetliga
här i Amerika. De säga sig ha solidaritet som vid det här tillfäl
ett revolutionärt program och Jet skulle kunna säga: Det skall
.t -l
v,
£«$*
1 •m*»
-.'
&
f- y»* v
Politisk versus indust
riell solidaritet.
tisk solidaritet. Detta parti har
också satt den ekonomiska frågan
som huvudfråga, och därför tala
de. också om industriell solidari
tet, men många av dess medlem
mar hålla dock ej medlemskap in
om den industriell^ organisatio
nen, vilken de som sagt framhål
la som det huvudsakliga.
Nåväl, kunna de reforrti politis
ka och de revolutionära politiska
partierna gertomföra någon avse1
värdeförbättring för arbetarklas
sen Helt säkert inte. De besitta
ju ingen ekonomisk makt.
Så komma vi till de enbart eko
nomiska organisationerna som vi
uppdela i industriella och" koope
rativa.
Om vi ser på samhället sådant
det är ej genom färgade glas
ögon skola vi finna, att för ge
nomförandet av ekonomiska för
bättringar fordras en fullständig
och enhetlig organisation och
systematisering av all produk
tion och distribution, och då den
na uppgift är av ekonomisk
ej politisk natur, bör det ge
nomföras av en ekonomisk orga
nisation. (Ekonomisk benämnes
den värksamhet med vilken män
niskan skaffar sig och brukar de
medel som äro nödvändiga och
tjänliga för att tillfredsställa sina
lekamliga behov.)
Vi veta, att arbetarklassen är
ekonomiskt beroende av dem som
innehava produktionsmedlen, ty
dessa äro människornas andliga
och materiella betingelser.
Arbetarklassens ekonomiska fri
görelse bör därför vara det stora
mål, till vilket en politisk rörelse
måste bliva av mycket underord
nad betydelse. Försök att erövra
detta mål hava hittills misslyc
kats, och detta till följd av bris
tande industriell solidaritet mel
lan olika avdelningar av arbetar
jia i varje land och bristande
samarbete mellan de olika län
derna. Därför bör de sluta sig
tillsammans starkare än någonsin
utan hänsyn till yrke, färg, ras el
ler nationalitet.
En organisation som kan ge
nomföra samhällets ekonomiska
förändring är den industriella
revolutionära, vilken ej binder
sig vid avtal, "kontrakt eller skil
jedom ty genom att gå med på
sådant har arbetarna också givit
ett tyst erkännande av exploate
ringens berättigande, på samma
gång han låtit binda sin hand
lingsfrihet, så att han icke kan
begagna sig av alla tillfällen, som
ges, för att slå till och förbättra
sin ställning.
De gamla fackorganisationerna
ha, på grund av dessa bindande
avtal, som de hålla heliga, och
deras skråmässiga organisations
form, avhänt sig all sin rörelse
frihet och råkat totalt i händerna
på exploatörerna.
Den revolutionära industriella
organisationen här i Ameri
ka representerade av I. W. W.
hävda fullständig rörelse- och
handlingsfrihet, och i det de ej ha
avtal begagna *de sig av alla till
fällen att tillkämpa sig fördelar.
Inga avtal, utan permanent
strid mot exploatörerna, se där
vår lösen. (Vi skola senare be
handla detta ämne vidare.)
Arbetarna skulle vara organise
rade vid produktionen och distri
butionen, eller för att göra det
lättfattligare: de skulle vara or
ganiserade i gruvörna, fabrikerna,
skogarna, dockorna, i lantbruks
och transportindustrin, etc., i en
hetliga indusfriella organisatio
ner, som voro förberedda för na
tionell såväl som internationell
enighet.
Om vi följa denna tankegång
otfi draga logiska slutsatser, samt
sätta liandling bakom genom att
själva gå in i de industriella or
ganisationerna, så se vi tydligt
inte bli något mördande! Och
Y$T JT\
.W
4
måaå
sojn. kunde upphäva privatägam- kapitalet. C. A.
v
t.-
derätten till jorden och produk-.
tionsmedlen, samtidigt som sam
hällets sociala omvandling ju på
börjades. i
Detta är den i&volutionä^i in
dustriella organisationens uppgift.
Medlet är Industriell Solidaritet.
Så några ord om de kooperati
va organisationerna. Dessa kun
na ej, som somliga kooperatörer
tro, konkurera ihjäl kapitalister
na, men man kan dock räkna med
kooperationen som en betydelse i
kampen.
Om vi sätter upp Industriell
Solidaritet som högsta märke och
håller den helig, så att vi inte
bryta mot oss själva eller vår
klass, skola vi förhindra krig och
bli- i -tillfäll^ att skapa största
möjliga lycka och frihet åt alla
människor. Detta sker genom an
slutning till de revolutionära in
dustriella organisationerna, men
ej* genom enbart uttalanden i
"favör" av djesamma.
E. Mattson.
straffarbete
y
Sp©ciellrtill Allarm.) Ett hun
dra tjugoen (121) unga arbetare,
medlemmar av I. W. W., I. O. G.
T. pch S. P., dömdes i Freeport,
111. d. 5 juli för registreringsvä
gran till 1 år och 1 dag straffar
bete.
Domare Landis- från Chicago,
utfärdade domen.
De dömda sändes omedelbart
med extratåg till Bridewell ar
betshus i Chicago, där de, för att
ha följt sina samvetens röst och
nekat att bli mördare, skola
tvångsarbetes i 366 dagar.
Amerika sänder alla humani
tära människor till straffanstal
ter. Typiskt för det "fria" Ame
rika, som säger sig slåss för fri
het och demokrati!
Dagtidningarna veta att med
dela, att redan i dag (första mor
gonen) kördes fångarna upp kl.
6:30, marsche^adés till köket, för
att avhämta frukosten, som be
stod av fyra skivor bröd och en
mugg svart kaffe. Kördes så in
i cellerna för att där intaga "mål
tiden." Kl. 7:30 börjades arbetet
det hårda tvångsarbetet.
Vi ha ännu ej kunnat få träffa
någon av dem. Skola med all
l$raft söka lindra deras lidanden
(om vi bli tillåtna!) Mera se-
Kapitalistlögner
I de senaste dagarna ha kapita
listtidningarnas läsare -hugnats
med berättelser om att I. W. W.
värksamhet är ledd av tyskt kapi
tal och tjänar tyska intressen.
För ej så länge sedan berättades
def att flere hundra miljoner ~i
"gold bars" skickades från Eng
land till J. P. Morgan & Co., Wall
Street, New York.
Det är engelskt kapital som
placeras här för att till det ytter
sta utsuga Amerikas arbetare.
s
Nu när skyhöga matvarupriser
hindra arbetande-män och kvin
nor att köpa en tiondedel av vad
de behöva för att uppehålla livet,
och på grund därav tvingas att
revoltera emot detta,,då är det
tyska kapitalister som stå bakom.
Hur skall det vara möjligt att
uppehålla livet på arbetarklassen
nu när livsförnödenheterna gått
upp 70% under det att kvinnor
fortfarande arbeta för $5.00 i vec
kan och män med familj för
$12.00 och under.
Detta tvingar fram revolt, och
välkommen. Låt det heta tysk
vänlig handling, det fästa vi oss
ej vid bara vi vinna lysande re
sultat.
Okonsekvensen med' påståen
det är stort, i synnerhet nu när
man talar om fullkomlig Engelsk
blockad.
En lärdom tfö alta arbetare'bor
det vara att se kapitalet tvingat
till detta lögnmakeri, ty något
måste vara sjukt på någon plats.
Det bör lära eder att I. W. W
är den enda organisationen för
eder, när den är. så fruktad av
V
HÄv.
Sill
1
af
*5T» v..^
*0
v-*$* v,
^r-
pi?
Seattle-brev
här
Vädrets makter ha varit onå
diga och. gråtit hela vintern. Det
har regnat och snöat nästan va|
j^ dag för sex eller sju månadef.
Först i juni är vädret bättre, dock
icke varmare än att personer an
vände vinterrockai på midsom
mardagen.
Borgmästaren, för Seattle jäm
te polischefen och andra högft
uppsatta personer voro arrestera
de förra vintern och anklagade
för att ha beskyddat en ring som
importerade rusdrycker. Staten
Washington är nämligen torr. De
hade sin rättegång på samma
gång, och i samma byggnad som
rättegången för I. W. W. med
lemmarne från Everett pågick.
När I. W. W. medlemmarne
blevo nedskjutna i Everett den
femte november, var denna borg
mästare den ende överklassare
som hade ett gott ord att säga för
I. W. W. Och det är möjligt att
hans uttalade sympatier åt det
hållet hade något sammanhang
med hans arrestering.
Emellertid kan man tänka sig
vilket inträsse dessa två rätte
gångar skulle väcka. Människor
na stodo i kö hela dagar på två
håjl. En grupp för att komma in
till I. W. W :s rättegång och en
kö för borgmästarens. Tidnin
garne glömde bort krig och mord
för veckor. Borgmästaren och
hans medanklagade blevo fri-*
kända.
Om arbetsgivarne och myndig
heterna trodde att de skulle
skrämma arbetärne från att orga
nisera sig i I. "W. W. med den
taktik de -ftnvände i Everett, så
ha de storligen misstagit sig. Det
värkade raka motsatsen. Arbeta
re började genast ansluta sig, och
gamla medlemmar som voro ef
ter med betalningen, betalade
upp. Många socialister, som för
ut endast uttalat sin sympati för
industriell organisation, blevo
medlemmar och började agitera
för I. W. W.
Före november 1916 hade I. W.
W. endast en sekreterare i Seat
tle. Nu äro nio sekreterare an
ställda i Seattle, och dessutom
maskinskrivare och bokhållare.
Dessutom har sekreterare plase
rats och samlingslokaler öppnats
runt om i småstäder där skogsar
betare samlas. Organisationen
vinner också medlemmar i för
hållande till antalet sekreterare.
På många arbetsplatser såsom
vägbyggnader „'Och skogskampar
äro alla arbetaré medlemmar.
Och många småstrider ha förts i
det tysta som slutat till arbetar
nes fördel.
Att detta kan förekomma är
egendomligt på arbetsplatser Här
ingen för ett år sedan tordes
nämna I. W. W-, för fruktan att
få avsked.
Ingen vill påstå att all denna
framgång har kommit endast ge
nom händelserna i Everett. Men
det skall framhållas att framgån
gen existeras trots Everetthän
delsen. Därigenom finna kapita
listerna ut, att, tiär tiden är mo
gen, kunna de icke hindra I. W.
W. framgång genom att skjuta
eller kasta några av dess med
lemmar i fängelse.
I självaste Everett ha arbetar
na organiserat sig så pass i I. W.
W., att de nu kontrollera ham
nen, och för någon vecka sedan
tilltvingade de sig en förhöjning
av betalningen från 40c till 65c
i timman. På varenda fabrik och
sågvärk finnes medlemmar. Rag
nar Johanson talade på en fäst i
Everett på midsommarafton, och
därvid lade vi märke till att var
annan person bar I. W. W- mär
ket i rocken. ..
Arbetsgivare och lagstiftare ha
också nu börjat fundera på vad
de skola taga sig till. Borgartiil
ningarna diskutera frågan. Och
alla äro de överens om att I. W.
W."
skulle icke finnas till. MeW
ingen synes veta vad att görau
Det är nog litet svårt för dem att
stänga I. WyW :s lokaler på lag
lig väg. Och för övrigt, vad skttf
*7-
1
v,,:--
Cl
i-" T"
"å -i
VL
fc
i
å
Ja, här i Seattle och stat
Washington har det varit och
spännande tider på alla sätt.
3%*'

xml | txt