OCR Interpretation


Allarm. (Minneapolis, Minn.) 1915-19??, August 15, 1917, Image 1

Image and text provided by Minnesota Historical Society; Saint Paul, MN

Persistent link: https://chroniclingamerica.loc.gov/lccn/sn90059692/1917-08-15/ed-1/seq-1/

What is OCR?


Thumbnail for

Frank Little mördad
Butte, Montana

ARG. 3.
4
Ett flertal socialistiska siare ha
hyst den meningen, att efter
världskriget, som sedan tiotals år
föresvävat mänskligheten som en
oundviklig hemsökelse, måste
världsrevolutionen k«mma och
spränga det nya tidevarvets, "det
tusenåriga rikets" portar. Världs
kriget det är religionernas rag
narök, maktväldets yttersta dag
och det kapitalistiska samhällets
generalkonkurs efter bankrut
ten kommer den internationella
revolutionens arbetarjätte och re
ser på den "nya jorden" socialis
mens tempel, över vars glänsan
de tinnar "ny himmel" välver
sjg.
För endast ett år sedan kunde
man ej tro på en revolutionär
slutlikvid med kriget, så djupt
nedprässade voro vi av det som
hände. Maktfilosofiens stadigt ly
sande stjärna, järnkorsets fräcka
4 triumf från breda mördarbröst
JQCIQv
nävstänicande iycktes förkunna*
att en liten men djärv och djä
vulsk klick lyckats överrumpla
den humanitära mänskligheten
och plantera 1914 års svarta fana
på tinnarna. Men mänsklighe
tens självambition var aldrig död,
blott bedövad av häpenhet över
djävulens nya kappa 1914 års
idéer, som från den förmenta gra
ven över 1789 års,
Världsrevolutionen nalkas
n|vråt^filospfe.rnas_ kn^t-
stora
revo"
lutionens idéer, ropade ut sitt var
dande herravälde, voro (och äro)
en förlöpning, en förirring, en till
fällig sinnesförvirring 1917 upp
stodo i Öster dé aldrig 'förverk
ligade, men ständigt levande, av
krigsåren förtrampade idéerna
om frihet, jämlikhet och broder
skap, uppstodo till nytt och
månghundraårigt' liv, sedan ett
revolutionärt proletariat ljutit
sitt röda blod i dem. 1914 års
ideal var alltså en falsk signal år
1789 är odödligt ett gammalt
kostbart kärl, i vilket 1917 göt*
sitt röda, skummande vin.
Revolutionen i Ryssland, som
synes alltmer bli en arbetarnes
revolution, är det faktum, som
hela världen måste räkna med,
världsrevolutionens väldiga re
välj.
När arbetarna skola lämna
skyttegravarna och vända åter
till de platser,
1de
som
före kriget
voro deras hem, skola de då läm
na ifrån sig gevären? Det jyr frå
gan. Män, som ha levat i skytte
gravarnas helveten, skola de dar
ra jå manschetten i stundande
debatter om brödfrågan med sina
regeringar? Skola de inte, när
nu äro vana att argumentera
med bly, finna kraftargumenten
särskilt lämpliga. Med andra
ord, är det inte helt naturligt, att
A
slutet på# kriget, lidandet och
'i svälten blir en generäluppgörelse
nied hela detta härliga samhälls-,
f/ .- system?N
v De ryska bondsönerna, som ut*
v
V l\t. f,»*' v tt,
"1
göra mängden av ryska soldater,
komma att kräva jord. De skola
icke låta sig avspisas med tomma
löften. "Rysslands världshisto
riska uppgift består i att bland
folken proklamera idén om jor
dens lika och rättvisa fördelning",
Måhända skall han nu få rätt.
De engelska arbetarna ha under
kriget på sina kongresser upp
ställt många och långt gående
krav, som lön för ijiedverkan i
kriget. Deras kynne borgar för
att de inte ämna vika från sina
fordringar.
I Tyskland varest det tyckes
som om allt vore bra, så länge
järnkorsen räcker ha även ar
betarnas tålamod-en gräns. Hun
gern och massdöden öppnar dock
ögonen på de blindaste. Bakom!
de käjserliga socialdemokrater
nas krav på lika och hemlig röst
rätt ligger bröd- och existensfrå-
För fransmännen och de
ga ländernas arbetare, ja,
ovri
kort
sagt för hela den civiliserade värl
den stiga de sociala frågorna ef
ter kriget fram i en aldrig hittills
skådad klarhet och aktualitet. Det
sociala problemet måste få en
principiell lösning, det ha vi alltid
vetat, men hela världen känner
att nu, just nu måste det likväl
ske!
överallt skola arbetarklasserna
kräva kapitalismens o^h statens
tillbakaträngande från egendom
och makt. De skola kräva det i
kraft av det underbetyg kriget gi
vit världens borgarklasser och i
kraft av sin egen självmedveten
het och revolutionära makt. In
gen stat, ingen kä^sarmakt, in
gen kapitalmakt i världen skall
framgångsrikt kunna taga upp
kampen mot folkets revolutionä
ra kraft. I en tid då kosacken
svänger den röda fanan, är det
ohjälpligt slut med förtrycket.
Vem stöder väldet, då soldaten
sent omsider hör brodersröster
tala ur sitt eget hjärta?
Den närmaste tiden är alltså
en socialt ytterst kritisk tid där
om vittnar med skärpa Ryssland.
Skola de hSfskande klasserna gi
va arbetarna mycket för att få
behålla något? Eller ämna de
blindo försöka kuva dem med
makt? Det kan ej lyckas det
är redan för sent. Att ej ge vi
ka för arbetarna och den inbry
tande nya tiden, det. är att di
rekt frammana världsrevolutio
nen. Men giva regeringarna och
storborgarklasserna godviljigt ef
ter, utebliver säkerligen den fruk
tade revolutionen. Det är dock
att hoppas, att ett dylikt "med
givande" blir så rundligt, att det
betecknar början till -kapitalis
mens definitiva slut.
Stora ting komma att ske. När
böljeslagen nå våra Jtuster, tvin
gas även vi med i utvecklingen.
'FL*
•Y
•&5S.'
Ivan Oljelund.
På ingen plats och vid ännu
ingen känd tidsperiod har kapita
let gått så hänsynslöst och bar
bariskt tillväga som i denna stat.
Jag har med egna ögon sett kam
rater komma hit upp, vars krop
par varit så illa tilltygade att
man med möda kunnat iakttaga
annat än stora blodiga massor.
Man talar om ett ohyggligt krig
i Europa, men (fetta kan ej vara
annat än en barnlek i förhållande
till de brutaliteter som i lagens
och patriotismens namn förövas
i S. D.
Arbetarna arresteras i massor
och sändas till fängelset, och mitt
i natten tagas några åt gången ut
och köras i automobil ut på lan
det och i lagens namn taga en
massa kraftiga män me dsig stora
påkar, eller särskilt tillagade slag
träd och i, närvaro av de andra
pryglas och sparkas en och en i
sänder, så att de kunna, ej röra
sig och sedan lössläppas de. Det
berättas att det hänt detsamma
med över 200 kamrater. Bönder
na ha tegat och samtyckt till det-
MINNEAPOLIS, .IfflNN., Den 15 AUGUSTI 1917.
I. W. W. Marsch
'v
Mel. 'Internationalen".
I många å?T vi gått lojala
för usla arbetslönen nöjd.
I Grottes kvarnar blivit malda
tills »kraften flytt och rygg blev böjd.
Allt vad liv££ gav av sol och lycka
av överklassen rånats har
och slitets söner blivit tryckta
i armod utan allt försvar.-
Proletär slut dig till våra leder
världeli väntar nu på oss.
Genom ".I. W. W. till seger
för brödet helt vi slåss.
Vi länge nög i ledband dragits
av ledare äv alla slag
av riksdagsmän vi ha bedragits
nu ta' vi själv vår rätt en dag.
Genom kamp och ej med vackra böner
skall kapitalets makt slåss ned
och forr'n vi frigjort slitets söner
vi tala kuwia ej om fred-»
i ii
Prolf
"-c.
dig' till vira leder
nu på oss.
till seger
Kantra. &Ila trakter
fiendeh*?'n rustad är
Han samlat alla sina krafter
att krossa oss hans avsikt är.
Fara är det att nu längre dröja
av feghet ni ej starka bli
nej högt vi. stridens rop må höja
att segra eller slagna bli.
På sista tiden har S. D. undan
trängt alla barbariska stater på
den karta som dessa stater skulle
vara.
Proletärer slut dig till våra leder
världen väntar nu på oss.
Genom I. W. W. till seger
för friheten vi slåss.
Juvenalis.
Generalsträjk på S. Da
kotas skördefält
ta, ja till och med givit detta sa
tans pack sitt samtycke och bi
fall.
Arbetarna ha nu tröttnat på
detta och förklarat sträjk där,
just nu när säden är mogen, men
nu börjar tonen att ändras där
ute.
De veta att säden kan ej skörda
sig 'själv med profit för vare sig
bönderna ellér the Chamber of
Commerce, och därför börjar man
att ropa på hjälp.
Arbetarnas solidaritet har re
dan nu börjat att ge sig till kän
na, och detta har allt gott i sikte.
Fordringarna arbetarna ha upp
satt äro att ha office i varje stad
de önska, bära medlemsbok och
handhava alla överenskommelser
med bönderna och ej med the
Chamber of Commerce.
Arbetarnas solidaritet kommer
att bringa dessa fordringar till
ett gott resultat. •_ C. A.
AR DU PRENUMERANT?
Se till att din prenumeration
ej utlöper, detta nummer är
märkt 8-15-17, om samma num
mer finnes å din adresslapp är det
tid på att sända in 75 cents för
ett års förnyad prenumeration.
V
W I
M&M &
Alla möjliga försök ha gjorts
„från detta stormördarsällskap att
bryta ner arbetarklassens solida
ritet, och på detta sätt få dem att
ånyo taga slavoket på sina skul
dror, men alla dessa* försök ha
gjorts förgäves.
Deporteringen i Bisbee är ett
direkt' resultat av koppartrustens
försök att få slavarna tillbaka.
Ingen lag har en paragraf som
tillåter dylikt, men vad betyder
det för dessa som äro mästare och
uppehållare av staten.
Ingen humanitetskänsla kan
diktera så genområa metoder,
men vad betyder det för detta
pack som aldrig ha den minsta
aning om vad det menas med
humana lagar och humant lev
nadssätt.
"Sträjkbrytaren"
Du gick från din klass, som i striden gått
för att vinna ett steg framåt
emot frihetens anade skimrande slott
du ville ej följa dem åt
du blev bländad av lockande skramlande guld,
du narrad blev, var din egen skuld.
Du kunde stått i kamraters flock,
och gått rak i ryggen som de.
Men du blev i stället en syndabock^
till förakt och hån och spe.
Du gjorde vid striden en helomvändning
och sålde ditt väl för en Judaspänning.
En framtid du stal från ditt eget barn,
var hade som far du din själ?
Var du fångad så i feghetens garn,
aft du satte de dina på spel?
En träl du var utav första rangen
som genast föll vid guldmyntsklangen.
Må du rik som förrädare stå tills du dör
du är ju ej annat värd
ty ett är sant, du rår själv därför
att mörk blev i Ävet din färd.
Efter döden, långt efter din kropps förvandling,
skall den stå, som en skamfläck,
din mörka handling.
Dessa tider äro tider fuHa av
tnärkliga händelser, märkliga där
för att kapitalet tvingas att gå så
brutalt tillväga mot de organise
rade arbetarna att det ger oss en
tydlig förklaring på ätt deras
makt är på upphällningen.
Mord på arbetare här i Ameri
ka tillhör de dagliga händelserna,
detta både direkt och indirekt,
men ett mord av sådant slag som
detta tillhör de mera säljsynta
händelserna.
Koppårtrusten har nu en lång
tid i Butte varit direkt utestängd
trån all möjlighet till profit.
1
Vi ha hört talas om vildar och
deras metoder att behandla vara
andra men ett faktum är att detta
ruttna sällskap Koppårtrusten
och Loyalty League antin
gen aldrig ha stått så högt som
de lägsta vildar eller också ha
de varit ifrån det så länge att där
finnes ej det minsta-spår av de
ras humanitet kvar. Vilket av dft
ta betyder 'intet, faktumet kvar
står att de st& så lift snider dea
NO. 12.
"K. H—f.
lägsta vilde attvdessa skulle bly
gas för att endast erkänna att de
till höra samma stam.
Det är sorgligt att mista en så
dan präktig kamrat som Frank
var, men det ä^ ett bevis på att
detta ^sällskap, som här liksom i
Bisbee togo till dessa metoder
därför att det var deras enda och
sista metod.
Civilicerade metoder är dårak
tigt att tala till ett sällskap så
dant som detta, om argument kan
man ej heller använda mot dessa,
ty det förutsätter alltid att det'
finnes lite av sunt förnuft kvar.
Senast såg jag att de stora ka
pitalisttidningarna hade stora ar
tiklar med löfte om ett tusen dol
lars till den eiler de som arreste
ra den eller dem som hängde vår
kamrat.
Detta är ett av de största hum
bugstilltag de kunde komma fram
med. Om de önskade at^ få tag i
de som äro skyldiga till detta
mord så behöva de ej gå längre
än till kpppartrusten och jag är
övertygad om, att de kunna finna
rekord där. Deras fräckhet är
stor nog för att även hålla dessa
rekord, medvetna om att ingen
vare sig har makt eller mod att
undersöka dessa, förrän arbetar
klassen själv gör det, och för dem
är det redan nu ett faktum.
Det har dock en god sida med
sig, och värkar i motsats till, v^d
de fräcka bovarna önska, det näm
ligen stärker i stället för försva
gar arbetarklassens solidaritet*
Arbetarklassen har till sist lärt
sig att om icke deras solidaritet
kan övervinna de stora hindren
som nu sti i deras väg si finnes
endast döden kyar. V/
V
N
JtlÉf
'-K
4j|
J^
--M
F&I:
ST.
1
jf
•T
4
'•frV
1
.V

xml | txt