Newspaper Page Text
flJ 'V 4 "t &r-. i 5 3-^ När skogsarbetarne foita vin 'teri^.började ansluta sig till i. W. W.$i staterna. Montana, Idaho oeh i&f- 5 ''?S vf 'VÄ "\S 4^1 ÄM* v .- Washington, började arbetsgi varne på samma gång fundera på vad" de skulle ta sig till. Ty det var uppénbart att om arbetarne organiserade sig i I. W- W| skulle det komma till en hårdnackad strid. Sågverksägarne började därför gnugga geniknölarne och de kom mo underfund med att det bästa de .kunde göra var att stifta lagar som skulle stoppa I. W- W. I Montana och Idaho blev därför tg föreslagen och antagen en lag som kallas "criminal syndicalist law." Det var en lag som gjorde det till- ett brott under straffla garne att-tillhöra I. W. W. Den na lag blev även antagen av de lagstiftande i. staten Washington, men blev där aldrig lag emedan guvernören vägrads v under skriva den. .När, skogsarbetarne gingo på sträjk förra sommaren blev där för många sträj kände arresterade och .åtalade enligt denna lag. I St, Maries, Idaho, blevo trettiosju medlemmar arresterade och de sutto i fängelse fyra månader in nan de fingo rättegång. Den för sta rättegången enligt denna lag har nu gått av stapeln i St. Maries, och slutade med att de arresterade blevo frikända. Alla arresterade på denna plats äro nu frigivna. En av åklagelserna var att med lemtnarne av I. W- W. skulle ha anlagt skogseldar. Under rätte gången framkom genom vittnes målen att en förman hade anställt omkring fem hundra I. W. W :s ätt bekämpa skogseldar. Även bevisades genom protokoll att sträjkmöten beslutat uppmana de sträjkande att hyra ut för att slicka eldarne. Under försvaret framhölls att I. W- W. ansåg att skogarne med rätta vore folkets egendom, och borde utnyttjas till hela fplkets fördel, men att orga fiisatiohen kunde icke ha någon nytta ay att anlägga skogseldar. En annan sak är ju att skogs eldar har existerat i alla tider, även långt innan tändstickorna uppfunnos.~ 3 Emellertid äro dessa rättegån gar ytterst viktiga. Kunna vi vin na nu är det möjligt att héla anti syndikalist-lagen faller Därför borde var och en anse det som sin plikt att, ekonomiskt ^hjälpa till med försvaret. Flera sitter häktade ännu, isyn nerhet i Montana, som kommer att anklagas enligt samma lag: .. I Seattle omtalade kapitalist tidningarna en dag att en itali ensk anarkistisk liga hade upp täckts, vilken hade till närmaste uppgift att döda president Wilson och italienska kungen. Att döma av de störa rubrikerna i lögnar tidningarne kunde man tro att de funnit ett förskräckligt rövar band, med bomber nog att sprän ga hela Seattle i luften. De blevo tagna av de federala myndighe terna och satta i förvar på immi v grantstationen. Immigrant kom '-3. missionären vägrar att uppge namnen på de arresterade och ifi gen får besöka dem. Följande äro en del fakta söm •g nu kommit i dagen rörande den na sak. Ingen av de. arresterade var beväpnad och inga vapen el «I ler sprängämnen funnos i loka ls len- Icke ens skymten av bevis fanns för att de konspirerat för att döda någon- Italienarne voro däremot fned pr lemmar av en klubb som kalla des Circolo Studi Sociale, vilket fe menas, en socialistisk studiecir kel Men icke alk voro italiena re, såsom tidningarne uppgåvo. ytan »n stor del voro ryssar, till 4 hÖrapde Union of Russian Work men: cn organisatiön som un defcMäodéf Boicheviki partiet- i Ryssland. Och ryssarne tror att det vsfr rfktat ftrera emot dem än i^potitalienarne. Lökalen där de "I. arresteringarne ägde,.. rum ryssarné, oeh it?iienar- ne hade endast sina böcker' pla cerade där.Ryssarne använde delvis lokalen för en skola som undervisade i engelska språket» och en stor del böcker som be»: slagtogos utgjordes av läroböcker i engelska och rysk-engelska ordf böcker. Och i$alienarnes bokskåp beslagtogs. J. Det ser ut som om myndighe terna och lögnartidningarne tror att det är en bomb om de få se en arbetare ha en bok under ar men- De arresterande officerar ne utmärkte sig genom att förstö ra porträtt av Tolstoi, Maxi» Gorki och andra ryska författare. Av detta kunna vi förstå att de som makten hava icke tycker em ryska ,fiolsheviki. Men här är vårt svart" Länge leve Bolshevikil En superintendent för ett log ging company, som säger sig äga erfarenhet på området, påstår att I. W. W. är den värste organisa*' tion han råkat ut för. En komr plimang som förorsakar varje I. W. W. att .dra på smilbandet. Riktigt ärkereaktionära arbets givare hatar allt vad arbetsföre ningar heter, och de kunna icke förstå att en del av deras kolleger vägrar att bekämpa varje arbetar nes försök att organisera sig. Här är lösningen på frågan. Framsynta arbetsgivare inser att det måste finnas en gräns för hur långt de kunna förtrycka sina ar betare- Om de. överskrida denna gräns måste* det. dels komma till minskad arbetsförmåga av sla varne och dels till stridigheter, och i synnerhet den mindre ar betsgivaren är icke säker på att han får det bästa av saken. Där för räknar han ut att under vissa förutsättningar skulle Jian kunna ha en tillfällig fördel av att ar betarne voro organiserade. En av dessa fördelar för arbets givaren är avtalet, som utlöper på olika tider för varje arbetargrupp. Genom att understödja detta sy stem med avtal med yrkesgrup per, är han i tillfälle att upehålla yrkeshögfärden och hålla arbetar ne splittrade, så att de aldrig få erfara sin förenade styrka. Och en säker fred råder på arbetsplatsen för viss tid, under vilken tid ar betsgivaren kan bereda sig på den eventuella sträjken eller kom promissen: När arbétsgivarert understöder en arbetarorganisation är det dock alltid med beräkningen att han skall bli i tillfälle att kontrol lera densamma inifrån. Därför kompromissas med arbetarne, in te endast om lönevilkoren, utan även om tendenserna inom örgani sationen, som ledarne, måste gå med på att understödja eller mot arbeta efter arbetsgivarens åsikt. Systemet med arbetarledare som har makt att uppgöra arbetsvill kor för organisationen, och som kan bli smord, är därför av stör sta vikt för arbetsgivaren. En sådan organisation som är kontrollerad av kapitalisterna är A- F. of L., genom hela raden av arbetarledare från Gompers ned åt. Om någon tvivlar på detta påstående, besök då en A. F. of convention, och ni skola knap past höra rösten och tankarne av en enda arbetare på ett sådant möte. I. W. W. däremot är en organi sation som icke kan kontrolleras varken av arbetsgivarne eller le dare, utaji handhaves av arbetar ne direkt. Således när A. F. of L- förlorar en ,sträjk går medlemmarne till baka på arbetsplatsen och viftar på svansen och äro villiga slavar, därigenom på ledarnes råd full följande arbetsgivarensberäknin gar. Men när I. W. W. förlorar en sträjk gå de tillbaka på ar betsplatsen oéh sträjkar på tio nya, olika,-oväntade sätt. Därför, om ett bolags superin tendent har haft erfarenhet att uppgöra saker med- A. F. of L. förtroendemän* och nu råkar ut för I. W. W-, undrar vi inte på om han blir förbannad. S. G. J. '%S IF* Min lilla mor! Nu tvingas jag att taga farväl av dig och ut i kriget gå. För blodig "bragd" din ende son får draga i dag den grova krigardräkten på. Jag ville ej mot mina bröder strida^ jag ville ej gå ut i slakten stor, jag ville ej från deras käras sida éem rycka bort, jag ville ej, min mor. Men den grupp som går under namnet av arbetarledare A. F of L. typ, börja nu att tävla med den förra gruppen, i bestjälning och utsugning av arbetets produk ter.'. Genom kikaren kan jag se dem stå och rent ut sagt, auktionera bort arbetarna till den högst bju dande, vilken också är en god man som sticker en extra slant i auk tionistens ficka. Härliga samhälle arbetare bestjälas och förtryckas på ar betsplatsen, deras hustrur och barn föra ett umbärande och för sakande liv i hemmen, och under tiden hålla arbetarnas såta vän ner och förtryckarna på med att smida nya bojor för de trogna slavarna, drivna av lika intresse. Denna intresselikhet består i att hålla arbetarklassen på samma låga nivå som han nu står, och gradvis sänka dem lägre och lä gre- Finnes väl en akt av brutalitet, råhet Och snikenhet, sämre-än den, att åt arbetarklassen rekom mendera tvångsutskrivning på det industriella fältet? Det skrikes från trusthåH öm patriotism, och i detta skrik stäm ma dessa skadedjur arbetarle darna in- Vem om man undersöker rik tigt noga, visar största patriotiska akten: chefen för American Smelting and Refininå Co., Mr. Barney Baruch, där han nu är den ledande mannen i Nationens "Defence Committee," eller man* hen som går ner i den kvava gru van oeh framdikar den värdefulla metallen, kopparen?—Samhället skriker Baruch är! Låt oss se! I våras när denna märkliga figur blev utnämd som medlem i denna inköptes ett kvantum av 45,000, 000 pund- Detta ansågs som en ytterst patriotisk handling, trots det att undersökningar visat att det förtjänades mellan 100—125% profit på denna order. Denna patriotiska handling ledde till att regeringen köpte ett nytt kvantum av 60,000,000 pund, och en undersökning av produk tionspriset företogs, varefter be slöts att 23y£c pr. pund var ett ordentligt pris. Ursäkten för höj ning av priset var högre än om kostnader för produktionen. Å ter följde en ny order_på 300,000, 000 pund, och de alierade beställ de ett lika stort kvantum. När de andra kopparbolagen fingo reda på att dessa stora or ders inalles omkring 810,000,000 Men makten vill och makten kan mig tvinga, 4 min egen vilja är just inte stor. Min egen kraft, min mor, den är för ringa du borde fött en modig gosse, mor. Nu skall din son, din tröst i ålderdomen, gå ut i kriget, ut på oviss stråt» och nu är denna bittra stunden kommen, 7 då jag får lämna dig i sorg och gråt. j?örlåt mig, mor, oxn du en dag får spörjs, att gossen din en usling tvingats bli» Begråt ej mig, mig bör du inte .sörja, men gråt, min mor, åt tidens barbari y?»~ Förbanna högt den makt, som kriget tänder, som sänker världen uti sorg så stor, men banna icke mina röda händer, jag ville icke ut farväl, min moH "Ur Brand." ANTON REMELIN. Arbetarledare ha härliga tider nu, så ock ha trustherrar och de ras värdelösa följeslagarinnor. Dessa senare ha alltid haft det bä sta av vad som blivit framska pat genom flitiga arbetare, så detta är ej något nytt. Genom kikaren kommitté, rekommenderade han, hotar er! Slaveri tuseif gån till regeringen koppar till ett pris I ger värre än det feodala är nu i av 16c pr. pund, och naturligtvis1 antågande! a ""C- & SW' pund, placerats i Mr. -Baruchs händer, och att priset satts till 23/2c å pund, så började produk7 tionspriserna att komma till all mänhetens kännedom och variera mellan 10 och 13 cents pr. pund hos 8 Co., detta så sent som den 26 juli 1917. Förut var det så lågt som 7 och 9 cents pundet. Låt oss nu se huru liten sum ma denna store patriot får kon tant av de alierade och detta lan dets regering. Själva köpesum man uppgår till omkring $190, 350,000 dollars, vilket lämnar en profit av 12,150,000 dollars. Tänk hur patriotiskt detta är, och tänk vidare varför sådana herrar kunna vara patriotiska!' Eller de s. k. arbetarledarna med sina 2$,000 dollars lön om året, utom extra, ni vet. Nu kommer mätningen av patriotismen. Arbetarna med sin ringa lön av runt 5 00 dollars om dagen, (Obs. gruvarbetarna) eller de andra med sina oerhörda summor, och därtill kommer, att arbetarna pro ducera allt, under det de andra intet. Nu synes det som att patrioter av nyssnämnda slag icke äro nöj da med att arbetarna tyingas av hunger att gå ner i gruvorna, och ut på arbetsplatserna, utan nu skriker man att i namn ap patrio tism, arbetarna skola gå till sina respektive arbetsplatser likt solda terna gå ut i -skyttegravarna med andra ord, de skola tvångsut skrivas. Javisst måste de det, ty där lig ger en viss fara i att de hellre gå ut på sträjk än ner i gruvan, för ringa spottstyvrar Varför skrika^nu dessa och lik nande skadedjur så högljutt om tvångsutskrivning? En ytterst enkel föiklaring: De bliva ej tvångsutskrivnal- Äh dast arbetarna. Arbetare! I namn av allmänt sunt förnuft, kunnen ni ej se vil 'ken fara som hotar er existens? Kunnen ni ej se, att nya faror, tusen gånger värre än hungerns v Ni kanske «e det! $[1. kanske börja förstå det, men ni ha ej re da på några skyddsmedel! Ni kanske kunnen ej på grund av förtryck, utsugning och galen skolning se på vad sätt ni skolen undgå denna nya hemska fara! Här finnes dock trots allt, en utväg till räddning, en tillflykts plats, en makt som kan bryta ner och tillintetgöra densamma, och för all framtid skydda er och er kommande generation, och det är arbetarklassens enda, egna orga nisation I" W. W. Arbetare förenade under värl dens industriarbetares Organisa tionsfana. Den kan ingen makt i världen krossa. DET ÄR UPP TILL DIG, ATT RÄDDA DIG NU! I & 'Häromkvällen fick jag bli åhö rare till ett litet meningsutbyte mellan fyra småbönder. "Egentli gen hade de kommit samman för att dryfta några rent praktiska an gelägenheter, men när detta var undanstökat dröjde man kvar än nu en stund framför den- öppna spisen, där några vedpinnar brunno, mera för lysets än för värmens skull. Ty annat lyse finns ju ej att uppbringa, åtmin stone för dem som måste se på slantarna. Ämnet för diskussio nen behöver jag väl nämna det! var kriget. Man inledde med ungefär samma ord som det ta ämne alltid inledes med. Jansson: Jaha, du Anders, det är en svår tid vi leva i!" Anders: Ja. Och det är ju egentligen bara folkens dumhet som är skuld till alltihop. Fol kens dumhet, vår egen dumhet är det, att krig kan få lov att härja och förstöra på ett så'nt här sätt. Magnusson (som vill anses för religiös) Kriget är guds straff dom över folkens synder. Nu går profetsiorna i uppfyllelse, den ena efter den andra ... Karlbom: Ack ja, ja Anders: Vet du Magnusson, de där gamla dumheterna bör vi då åtminstone ge katten i att_±ro på längre. Det är så bekvämt att skylla sina dumheter på gud men jag säger, att den där för bannat enfaldiga tron på en gud som styr allting både vrångt och rätt, den har gjort mer ont än bå de du och Karlbom anar. Här går man och hänger näsan över bibel och postilla och tror på en hämndgirig gud som man söker efterlikna så gott man kan, inte minst i hämndgirighet. Om man i stället läste nå'nting bildande, någonting förädlande ... Magnusson Jag har aldrig vetat att du hade sådana åsikter, Anders. Tror du inte på en gud. han däruppe, söfti styr folkens öden Anders: Nej, de gör jag in te. Jag har kommit till insikt om. att det är en lögn och en saga en farlig lögn, därför att den för blindar folk. De rika, de som styr och ställer, omhuldar humbugen, men bara för att tratta den i oss fattigfolk själva gapskrattar dom åt den, när vi vänder ryggen till. Vi ska' lära oss förnöjsam het och förtrösta på gud, och vän ta att få det bra se'n vi "gått hem till gud", men den humbugen spottar ^ag åt. Ja, just det gör jag.. Jansson Se så, jag kunde väl aldrig tro att ni skulle komma ihop så, bara för att jag sa' ett ord. Inte vet man ifall det finns nå'n gud, men man får väl tro oj pa n. Karlbötö: Anders (alltmer het): Ja, det är ju inte så märkvärdigt, att folk litet till mans tror på gud, för har man pluggat annat i oss som barn? Nej, katekes och bibliska, det var ju mest vad som vankades när vi skulle haft kunskaper. Men jag säger förbanne mej ... Karlbom: Svär inte, Anders! Anders: Du är ett får Karl bom, det säger jag^lig rent ut. Du håller med den mening som det är flest om för tillfället. Men så dan är inte jag vet jag en sak så sjunger jag ut med vad jag vet. Och jag svär gärna en gång till på att den där dumma tron är en förbannelse för oss fattigfolk. Magnusson: Ack Anders, det är en stör tröst i bedrövelsens stunder att ha den gode guden att lita sig till. Anders: Den gode guden! Som har ställt till världskriget, ef ter vad du sa' nyss! Jo, det var just en god en! En gud som ba dar i blod! Paus. =4^ f/v Jansson r— Hm ... Anders har nog rätt, det går inte ihop med den tron- Det kan inte hänga samman med en sådan tro. Karlbom: Nää, det förstås. Magnusson: Den som inte tror, han skall varda fördömd, sä ger skriften. Otron regerar värl den, därför är världen fördömd. Jansson: Nej hör du vaSd^ på den där kuttingen. Vi har all deles för mycken vidskeplig tro kvar, vi tro på gud och på över heten och går som fega stackare för alla som är över oss, precis som vi ingenting begrepe och in gen rätt hade därför att vi bara ha vad vår lilla jordlapp ger oss Men vi förtjäna vårt bröd på är ligt vis och skulle ha det bättre ställt om inte vi bleve klådda av hypoteksbanker och fogdar och inte minst av präster och andra lögnapostlar. Och så det här förbannade militäreländet. Skulle man så gå här nöjd och tro på gud och bräka med för samlingen. Nej så min liv och själ i Jansson: Jag ger dig fätt-i, alltsammans, Anders. Karlbom: Nåja. LJtna mig den där tidningen, som du håller. Det kan ju i alla fall inte skada att läsa, så till sågandes, motpar tens mening. Anders: —Det får du visst, Magnuson. Här har du de se naste numren. Läs det här, som handlar om, var de där gamla judasagorna ha kommit ifrån. I gemytlig stämnipg* skilldes man. Vet ni vad? Förnuftet hålkr på att erövra vår landsbyggd. GNISTOR. Profit-patrioterna uppmanade alla innevånare av U- S. A. att stå vid (by) presidenten, före krigets utbrott: efter att kriget var för klarat uppmanades alla att stå bakom (behind) presidenten, när kriget en gång är över kommer troligen en upptäckt att göras, nämligen att vi hetär tiden stått" under. '... v 166 av våra kamrater åf* nu I"' fängelse därför att de uppmanat arbetarna, (icke att stå vid, bak om, eller under I. W. W-) utan därför att de uppmanat dem stå (i) lederna av I. W. W. En del personer påstå att de ke kan möta utgifterna, andra å-' ter påstår att de möter utgifter vart de än gå. V- Många husmödrar bekymrar sig dagligen hur att kunna få båda ändar att mötas, deras döttrar kommer snart att lösa problemet genom att låta båda ändarna mö tas vid midjan. En del A. P. of L. halvradika-, ler påstå, ätt orsaken varför de tar aktiv del i sagda organisation är, med avsikt att reformera den samma. Vilket är mest praktiskt, och även lättast, att bygga upp ett hus direkt, eller att först riva ned ett gammalt, i all synnerhet när vi veta att det gamla är sammanhål lit av skrot och taggtråd, och grunden till det nya redan är lagd. 1 V-' i-»,,* I. W. W. har varit beskylda én längre tid för att ha mottagit päö gar från Tyskland. Detta anväfiK ties ännu som eri beskyllning av den kapitalistiska pressen, oaktat undersökningskommittén (tillsatt av guvernement'et) rapporterade a# detta var lögn. Tyskland och Ryssland är (var) fiender, Ryss land och Amerika är (var) allie rade, en representant av Bolshe viki i Ryssand på väg till U- S. A. med-en donation av $100,000 till General Defence av I. W. W." Kontrasten är så stor, så den tarvar ej någon förklaring. KLASSBLINDE löneslav! hur -mycket mera behövs, för att du skall förstå vad striden gäller? A konferensen som, A. F. of L* avhöll i St. Paul den 5 dec. för klarade de sista (dubbelavlöria de) talare att vi är (Amerikanare först) sedan "Unionmen". Det ta påminner mig om de tyska so cialisterna. De var först, tyskar, sedan socialister» Och si brötkrigetut. "-. Är 's. Ji&f' -/"V.1 ii 1 Kolpa. 'j£ 5^ »vi y»»1