Newspaper Page Text
A» official -organ for the Scandi navian branch of the Industrial Work ers of the World. Published semi monthly. Published and controlled by the Scandinavian Recruit ing Union, Minneapolis, Minn. Yearly subscription $1.00, year 60 cents, single copies S cents. Bundle orders, pr. copy, 3J4 cents. Wm. D. HAYWOOD, Gen. Secy.-Treas. 1001 W. Madison St., Chicago, 111. Senji -all -communications "Al larm", ^fiox -^^Minneapolis, Minn. GENERAL EXECUTIVE BOARD Francis Miller, C. L. Lambert, Hiehard Brazier and William W4ertola. Cook County jail, Chicago, 111. \n\n ^Ty- "*V Vv 3* *»SW •^1*2 •'•Ät 'i Här "-V *nA »K**1 4tunom $0mmm 7 DIREKT AKTION å Kan A. De skulle med en representant från var och en av de nämnda yrkesgrupperna, från de olika jämvägsbolagefl fordra en löneför höjning samtidigt, inte som förut har blivit praktiserat, att t. ex. när maskinisterna har underhandlat om en löneförhöjning, som i re gel har tidlen utsträckts till det längsta möjliga från bolagets sida, och till dess fördel, under tiden har någon av de andra yrkesgrupperna fått väntat i tre och fyra månader, kanske mera, innan tillfälle har givits dem att presentera sitt löneförslag. När så sent omsider tillfälle har givits, de ^nåste -på grund ft v sitt gamla avtal, vänta trettio dagar, oeh i många fall när längre avtalstid är gällande, längre, innan de kunna komma till V en sammankomst i och for reglerandet av ett nytt slavkontrakt. Man måste i förbigående upplysa om att de rista dagarna det gam la avtalet gäller, ett gammalt välbekant uttalande från slavarnas sida är:^vi m^ste följa vårt avtal. Om sedan det har blivit brutet varje dag förrinnan från bolagets sida, har inte det minsta bety delse för" dessa laglydiga kontraktslavar. Det gamla uttalet från bolagsrepresentantens sida är, att han Jboppas denna löneunderhandling inte bliver så långvarig. Som en Jorsäkt påstår han att de föregående hade varit lite grand "tjur skalliga' just i småsaker oeh detta hade så förtörnat nämnda stor het att han just för att lära dem en läxa hade fördröjt tiden. Denna lögn arbetar förträffligt på de som nu skola fråga för litet mera av sin egen produkt. De lova samtidigt både för ug själva oelv för honom, att något sådant aldrig kan komma i fråga .--ined dem... "--.C'-- När de så få till svar, "alt. nämnda yrkesgren alltid befunnits vara mera resonabel nämnda lögn användes alltid från bolagets ^sida o »i är alltid lika resultat givande han kan se i deras rod nande ansikten, att nämnda bearbetning från bolägsrepreséntan tens sida har arbetat förträffligt. ~i6en va« finna de, när de- själva önska lite grand förbättringar? jo, att han, trots, sitt bpöm om sig själv, är nästan omöjlig både i små^och stora saker. De finna, att trots sin egen medgörlighet, irota ue äro villiga att kompromissa till det yttersta, de ändå av anses att vara alltför oresonliga i sina fordringar. De finna sig* snart i samma förhållande som deras föregångare, om de inte ville skriva under på hans erbjudanden, vilka i flesta fall inte skiljes mycket från det gamla. Många gånger användes andra kryphål av bolagshervarnas ^representant nämligen att han är villig att gå in-på en del av -deras fordringar, men han vill inte vara den-.förste att erkänna sådana radikala förbättringar. Det är väl onödig att upplysa om, att nämnda argument från bolagsrepresentantens sida använ ides av de olika bolagens representants sida samtidigt detta tillfredsställer de för litet fordrande slavarna för en tid. Man kan lätt räkna ut vad värde sådana underhandlingar hade lör jfeolagen. Några var i löneunderhandlmgar alltid, ined alltid sam \toa resultat och samma argument. Aldrig "har något försök gjorts från de olika gruppernas sida, .y":»tt gå på gemensamma möten för att komma till en gemensam för fitåelso, .for vad som skulle vara gemensamma intressen. 1 flesta fall har försök gjorts för att den ena gruppen skulle kunna få Jtfera betalt oeh bättre förhållanden, på en. annan grupps bekost nad. cm de ha lyckats, -de $å tänkt sig vara bättre samt Onnd-* rikligare för samhället. Sem förut nämnts,v de som var-mest progressiva inom de olika grupperna, hade smittats av I. W. W^s idéer, nämligen, att om ée kunde alla bilda en kommitté från alla de olika yrkesgrupperna f.iamt uö^t^andla med alla de olika järnvägsbolagen represente jrade "Noi^jh Western" samtidigt de kunde vinna mera av vad tom är nödhmiKligt för vårt livs uppehälle oeh nödtorft. Idén var' ged. Allt för god för att kunna få någon genkhing v -f f. v & tesr? f"»'" ct: "ja* x. 4 T* Jk K JZit'..', V/* Hl v 4r r^ \^^v .?*?' -f v v s SOLIDA Prenumerationspris: Helt «år Sl.00.- Lösnummer 5 cents. Återförsäljare redo visa med -3}4 cents. Tidningen utkommer den 1 och 15 i varje m&nad. Tidningen redigeras och utgives av en kommitté. F. of L. bliva omor- ganiserad till en industriell förening? På den frågan kan .man av allt att döma påstå nej. Bevisen för mitt gjorda påstående kan man se dagligen. Vid varje tillfälle som något inom A. F. of L. skall göras, som är av riktigt värde till arbetarklassen, finnes där dolda krafter, som göra allt till dess undergång. Alltifrån pappa Gompers, ner till ucn grönaste affärsagent, ett uppkomlingsbegär fostras oeh gödes. Man kan tryggt påstå att nio tiondedelar av dessa arbetares parasiter äro där för att tillfredsställa sina slumrande kapitalistbegär, och varje gång de lyckas, sker det uteslutande på arbetarnas bekostnad. För omkring fyra månader sedan blev en federationskommitté or ganiserad, bestående av de flesta inom järnvägsbranshen med några få undantag som voro tillhörande A. F. of L. såsom sme der, maskinister, pannplåtslagare, maskirfskötare och snickare, med deras respektive handtlangare i och för en löneförhöjning. Några av dessa yrkesgrenar fordrade en lika stor timpenning, samt en lika lång arbetsdag. De andra åter fordrade en åttatimmarsdag med lite varierande timpenning. ii äm-t*. .•«" vW'r'-V ?r'»r**" -•ä.-é,'-i.'.^-c- 4 U. S. Fuel Administration harl nu dikterad av rådande brist på stenkol, utgivit en order, att upp stänga en massa industriér för 5 dagar, och så varje måndag till, den 35 mars detta år. Dénna saken är ju bekant for alla som i någon mån följa ined sin tidj så det är ingen nyhet Men om vi betrakta handling en ifråga, så finna vi betydligt av Värde. ren kunna leva, han som icke producerat något hela denna tid och vi svälta? Med få ord:..de kanske* börja fråga efter och få behov av fruk terna arbetet fråmskapar, och de ha ett gott tillfälle att se, att det ej är någon annan an dem som framskapat produkterna. Bom sagt, kanske dessa dagars frihet förmår framskapa ett nytt behov^ m- ...v' *./ -J 4SA* .' v: v~v K A s v* Det är dock nödvändigt att känna till arbetarpas dagliga be hov, för att finna värdet. Do oorganiserade arbetarnas behov sa långt jag kunnat utröna hitintills är uteslutande arbete. Frågar han efter annat är han ingen "god" arbetare. Det finnes en dast ytterst få undantag och de^ sa söka vid första# möjliga tillfäl le medlemskap i I. \V. W. eller annan arbetareorganisation. Vi veta att det första och enda en "god" arbetare frågar efter, är arbete. Betalning för arbetet ja det bestämmer den "gode" basen naturligtvis. Många aro alldeles för fega att fråga efter lönens storlek, några få fråga ef ter lön, men fordra ej. Nu ha de mistat vad de ha de största beho ven av, och vad kan möjligtvis iiända? Jo nu under fridagar- n.a kanske komma de att fråga sig sjalva och sina kamrater detta speciellt som ett stort antal ej ha mera än att de kunna leva från en avlöningsdag till en an nän hur kan han, arbetsgiva- När detta behov en gång är vKST^ov så är det lätt att organisera dem. En annan sak som denna på tvingade fritid visar, är att kapi talistiskt kontroll Över industrien är ruinerande for samhället i sin helhet. En fråga till er järnvägsslavar. Är jnte edra fysiska såväl som andliga behov lika stora oavsett för vem ifi arbetar? Ni arbetar under de mest osunda förhållanden, irten ingenting, verk ligt göres från eder sida att förbättra förhållandena. Ni kan utösa vagnslaster av svordomar över en del av de oärliga svekfulla politiker, som har lyckats att komina i makt. många, gånger-på edra egna röster.men själva vill ni inte göra något. Det är så lätt att hyra någon annan att utföra ett arbete, och sedan kritisera när som inte utgången var så god som önsk värt, men själva göra något, själva taga ansvaret, de^ vill ni inte. Det är utom allt tvivel att nämda kommitté lyckats till en del, om inte denna oberäknade händelse påkommit, nämligen guver nementskontroll över järnvägarna. Men varför upplösa kommit tén? Vi måste strida för vår rätt oavsett vilken som är den do minerande. Om guvernementet inte möter våra mest blygsamma fordringar, måste samma medel användas som mot privata bolag. Tro inte, fastän ni äro'tillåtna det vackra uttrycket "vår" järnväg eller dylikt att ni ha någon del i detsamma, utan endast rätten till det namnet "vår". För det är ni färdiga att försaka en stor del av edra mest trängande behov. Just för att övertyga er själva om hur myeke^ av nämnda järn vägar äro edra, kan ni ju gå oeh fråga för edra delar av desam- ma. Om ni då inte anses för vansinniga av "dem som mest vill låta påskina det är edra. då måste jag gissa igen. Där finnes nog inom nämnda industrier bra och länkande män. Ni gör förutan tvivel ett gott arbete, men man måste lerkanna att mycket energi är fösspilld till ingen nytta. Att edra vackra drömmar om att göra Ä. F. of L. till en in dustriell organisation endast är en utopi och kan aldrig bliva någon verklighet får ni nog snart lära känna. Att den kän göras lite mera radikal inotir flsSa lokaler "är tnyc ket möjligt. Men är det full valuta för spilld energi lag på står nej. När som en fullt tidsenlig, organisation finnes, som kan möta det organiserade kapitalet på dess eget stridsfält, nämligen det ekonomiska, då vill jag saga: bliv medlem av t. W. låt A. fö of självdo med dess konservativa innehåll. Den ar dömd till tmdergång. Låt den följa Gomper till de sälla jaktmarkerna, ingenting är förlorat. Vad-du edr, gör snasrt. &' ~\... 1» yfW" 1 T#* Många sätt att väcka upp ar* betarklassen Ut oss se hur! I somras tvingades gruvarbeta re att på grund äV dé ständigt stigande leviiadsomkostnadérna gå ut på sträjk för högré lön. Gruvagarné sin vana trogen vägrade att niötä arbetarlivs ford ringar, médj:ésultät att det lilla lager av kol som fanns brändes upp, och nu kommer vintern, och de behov som nu visa sig kunna ej mötas. "Naturligtvis är det arbetarnas fel de skulle arbeta och svälta." .•-V.- Hur många människor ha ej frusit till döjjs på grund rfv kol bristen? Tidningarna ha rappor terat ett oändligt antal fall, vid sidan meddelades att hundratals vagnslaster av mat.vaior och le vande djur omkommit. Att detta sätt att handhava industrien ej kallas "Cohspiracy" är tydligt, och beror givetvis på en sak en dast clen, att arbetarna låtif en del taga produkten av arbetet, och på detjasätt bygga upp en organiserad makt som skydpr dem oeh deras rofferL Att industriherrarna iTrlora så eller sä mycket under dessa dagar kan väl kunna visa arbetarna hur mycket de bestjälas inom indust rien. Det är en lögn att industriher rarna förlora, ty den .som ing enting producerar kan e förlora något, det är sant att de ondast mista möjligheten att bestjäla ar betarna så eller så mycket. Nar ru arbetarna se detta, få vi hoppas åtminstone, att det för mår väcka dem till medvetande mn, att om organiserade tjuvar kunna leva i lyx och överflöd utan att producera, så måste r '»•anserade arbetare vars händer styra och sköta samhällets pro duktiva'maskmeri, ha tusen gång er större makt. Det är i hög i id nu att ni arbetare som ännu stå ut0m organisationen ändra edra och inom A. F. of L. Kommittén var organiserad, var färdig att göra en attack mot järnvägsbolagets "front trench", nämligen deras kassaskåp, men något outraknat kom. Guvernementet övertager kontrollet av järnvägarna. Ett första steg till statssocialism, på står den prostituerade pressen. Slavarna svälja denna "goja" färdiggjord från kapitalistens sida. En konferens har varit kallad. Denna gång var guvernementets represntanter som hade ledningen i löneförhöjningsfrågan. Vi kan lätt gissa oss till vad slags argu ment, de nu har försökt —r och utan tvivel lyckats dupera de så kallade "våra" representanter med. Resultatet är enligt ut sago 10 procent löneförhöjning. ert intresse. Arbetets produkt tillhör ärbet tarna, låt det från nu och i en framtid bliva er sak att ta dem i besittning, oeh återupprepandet av dessa vansinnigheter tar slut. Carl Ahlteen, v V* *7' -Ar- Satanoi. 4 v* .w^r-.^*.,®"!'1"* *V }y-f ., «p 't T,"?? Visa "Det finnes ingen plats på jor den där ett sådant system existe rar som här i Amerika, detta vad det beträffar uppehållandet av sträjbrytare och mördarkårer (gunmen) ej heller finnas det ett organiserat motstånd till arbetar nas organisering, sådant, som det som organiserats av "The Natio nal Manufacturers Association. Deras absoluta strävan är att med alla: till hands stående medel krossa arbetarnas försök att or ganisera sig och höja sitt levnads standard och deras metoder äro långt ifrån fredliga och humani tära." Dessa ord av mr Charles H. Parker, ledare a förlikningsnämn den utsed av president Wilson, kanske förklara varför arbetar klassen ej är nöjd med demokrati på papperet, utan fordra det in nonT industriell. Att denna del, som på detta rättvisa sätt tillkommer dem icke gör dem feta, kan man vara för vissad om. Nu står det tydligt för varje arbetare, man och kvinna, att man kan ej med vackra ord och fraser, ej med önskningar eller förbannelser åstadkomma detta tillstånd, lika litet som man kan på nedanstående satt få upp ett hus. Ingen har val önskat sig ett hus och utan någon annan fak tors medverkan erhållit ett dy likt. Så och här, det går ej på annat sätt än att gå till verket oefh bygga detsamma, liksom man fogar sten på stey etc. Någoh säger: Ja, om alla kom me med och vore eniga, så För det första: den som säger så är själv en av dem som ej är Av en rappoK nyligen avläm nad av "The commissioner of Internal Revenye" för IfHö, lära vi att .antalet miljonärer^ ökats under året med 7,925. Ra porten för året 1015 visar att antalet miljonärer var 14,771, ökat med den nyss anförda sum njan ha vi, den lilla blygsainnrd summan vid 1916 års slut av 22, 69G. Rapporten för 1917 är'ej inne ännu. men vi äro nog e mycket misstagna om vi säga att antalet fördubblats. Det är svårt att få reda på hur smycket över en miljon alla dessa har men efter rapporten lära vi att minst 10 av dem ,voro vid 1016 års sju t. ägare av omkring 125,000.000 dollars 9 voro äga re av omkring 100,000.000, 14 ha de omkring 80,000,000. 34 hade omkring 60,000.000 dollar och res teij av dem hade varierande mel lan denna summa och 1,000.000 4o)lars. Jr- Vi antaga att antalet miljonä rer hade dubblat 1916 års siffra, ooh vi äro medvetna om att de äldre miljonärerna ha likaså be .tydligt ökat sin egendom under året. v Nu fam dfipt rara pS *m platn att s^ huru det är möjligt att bli va miljonär. Att det är mnöjligtr att arbeta sig till och spara, en miljon dollar skall jag visa genom att dividera summan med antal dagar av året. Petta kommer att visa att hur stör daglönen person än har, är det omöjligt ^ö^ h^omjattr spara 1,000,600. y/pM p* -*ék. 'T, '.V* -T. v i Z v~ ^*J- ~r, "2.' T' V 't\ ,J*. «. .. «'4 Varför arbétareklassen reser sig enig. För det ändra så är dettä samlar sig under I W Vi :s fanä det mést dåraktiga ord någonvkan och strider för demokrati på är- yttra detr är omkring sorii ätt betsplatsén-, kän följändé lilla ur- säga, att inan skall bygga étt hus klipp Ur "the Åtlaritic Monthly" på så sätt att man tar alla te&el- Någon kanske frågar hur de mokrati kan praktiseras inom kapitalistiskt kontrollerad och ägd industri, dar två klassintres sen mötas o c/h komma i strid om produkten av arbetet. Det enda sätt på hvilket jag kan se demokrati existera inom industrien, är: att arbetarna or ganiserade i densamma, ta fulla produkten av sitt arbete och låta kapitalisterna: r~ aktieägarna ta sin produkt. Riklig skörd av miljonärer åreM917 V *A ti*» L-5T7 **""5sJ '^Tr ft ^Ä^V^SPS&II .«!'«'* 3» V o- /»,«" V s fe* "v« V-Jl* ":r ,.»»• Hn DEMOKRATI stenarna till hela Ijruset på eii gång. Hurudant skulle väl detta hus bliva? Nej, det måste fogas sten intill sten och sten på sten och sam manbindas systematiskt, efter för ut "Uppfunnet sätt. Så med ar betarnas organisering den måste ske medvetet, systematiskt och ef ter linier, efter och dikterade av det rådande produktions- oefc di stributionssystemet samt baserad på absolut klassiska intresen. Detta resulterar i Industriell Klasskamp och rätt utkämpad, lämnar åt mr "Boss" ej så myc ket som en trasig skjorta på hans kropp, detta om han skall ha värdet av vad han producerat. Vår mening med demokrati är. direkt bestämmanderätt över industrien i vilken vi äro syssel satta, och fullkomligt kontroll Öv er produkten. Kapitalisternas mening med sin demokrati och förresten hela deras demokrati kunna de ha själva. Det är rät ten att producera så många lagar de önska, och lägga oss i så mån ga .fängelser de önska. Vi skola ej fråntaga dem den rätten, medvetna om att utan ar betets produkt äro dessa deras la gar endast tomma ord. Att vi äro konsekventa när vi påstå att endast den som deltager i indust rien Ssamt Arbetare är du en av dem som önskar att göra världen mo gen för, och skvda denna verk liga demokrati, bliv då en soldat i den demokratiska armén. Uniformen är: ei^röd knapp och en uppbetald röd medlems bok. Instruktionen för dessa sol dater finner du i 1. W. W:s prin eipförklaring, konstitution och lit teratur. Nu är det tid att visa att du ej är ett fegt kryp. Striden är i full gång. Din insats är av stor betydelse för ett lyckligt re sultat." .. A utför samhällsnyt- tigt arbete, skall bestämma över oeh kontrollera detsamma, är tyd ligt ,oeh detta menas att ingen är uteglömd som- vill deltaga i produktionen och distributionen. Carl Ahlteen, När* nu d^tta blir bevisat, så veta vi att där finnes endast en utväg kvar, den att stjäla. Om en person skulle arbeta '165 dagar om året och erhålla 5 dollar om dagen för 100 år utan att förstö ra en cent, skulle han ej uppnå en femtedel av 1,000,000. Om en man arbetade 100 år oeh ej förstörde en cent samt erhöll 20 dollar om dagen skulle han ej lyckas att fä upp det till denuat summa. Den enda praktiska vä gen ärx«tt stjäla 1 dollar av 000,000 människor eller en större summa av ett mindre antal. 'En miljonär pr etr person »om skiirdar vad andra hi sätt, stjäler vad andra ha producerat. 1 åsynen av detta bör man —v,o5li har rätt att fråga varje oorga niserad arbetande man, kvinna och barn, vad de tänka på när de tillåta detta stortjuven existera, under det att de' dagligen sjunka djupare och djupare i fattigdo mens dy. /i .f De ursäkta sig-möjligen med att de veta ej på vad sätt att rädda sig undan. Jag har etf rå«f Bliv medlem av I. W. W.? och se till* till att alla arbetare du arbetar vid sidan om också bli det, och» studera noga I? W. W :n princi-i per oeh Htridsmetoder. och skall snart bliva övertygad om att du oeh Jfn klass- kan räddas, Vj ha intet att förlora, men en hel värld full av allt gott v 'A. r4 vmna. Jfr*'- /it-.. .ft Vi i jOmI"Ahtteen. •Å VI- C'* 'i 'di: yfåock County Jail, Chicago, 111»'