Newspaper Page Text
Chicago den 19 april 1918. MINNEAPOLIS, MINN.,. DEN 1 MAJ, 1918. Cook County Jail, Chicago, 111. \n\n ARG. 4. Måndagen den 15 april öppna des ånyo dörrarne i "Judge Lan di's Court room" och in ström made 112 medlemmar av I. W. W. En atmosfär av tillfreds ställelse fyllde samtidigt rätts salen, ty alla av de anklagade ha i över 6 månaders tid väntat på detta ypperliga tillfälle att visa en hel värld att alla deras strä vanden utgått, och fortfarande utgår på att upprätta och genom föra ett samhällssystem, under vilket alla samhällets medlem har kunna njuta fullt'och helt av livet. Från ett enda litet hörn kunde man dock iakttaga ett visst miss mod, ja rent ut felslagna beräk ningar. Detta var från åklagar sidan, vilken representeras av Koppartrustens advokat, Frank Nbeker, jämte District Attorney Clyne. Redan förra veckan mellan den ^1—-6 april, hade de iakttagjt ut Judge Landis är en man som har reda på lag, och ej är så villig som de önska, att förstå vinkar från deras sida. Tydligare: vid varje särskilt tillfälle Vanderweer, försvarssi dans präktige advokr.t, framställ de fr cgor till jurymännen, sådana som dessa: Har ni studerat det nuvarande lönesystemet? Ha ni loria på om urbetets produkter distributeras rättvist i samhället? Ar e ni .att v.ir» nuvarande sy~ s'om av polu ski guvcrnement— I.i-iiiokratiskf, är Den slora konsplralionsräflegången ånyo påböljad. Av Carl Ahlteen. bättre än auto kratiskt Förstå ni med Demo kratiskt guvcrnement, namnet, el it principe.-iAnser ni att -le n-H i-rati endast ir gd dä det gäl samhällets politiska .-idminist i» n, och ej industriella. Ansei »•i det rätt o':h frän t,!a synpunk •vr praktiskt för en man att ra tintals mhn och på detta sätt Ivcirollera d.: t* liv o. s. v. Vid alla dessa tillfällen upp trädde koppartrustens advokat Nebeker, nu anställd av reger v en som åklagare, och proteste". de till framställandet av dessa frågor. Han påstod att dessa hade ej med saken att göra. Ett svagt försök att dölja frågans rätta natur.— men Judge Landis till sin heder, besvarade Nebeker med att alla dessa frågor voro berättigade. Med särskild tillfredsställelse kunde jag se, hur hatet i mr Ne beker förmådde så sammanblan da de föga ordnade tankarna i honom, att han liknade i ansiktet en piskad ilsken pojke. Och an dra dagen öppnades med en ny atmosfär av tillfredsställelse från vår sida,-och ny missräkning från åklagarnas sida, då ett telegram anlänt från Ryssland, från kamrat Kornuk, en av. de anklagade, nu en general i Ryska armen i strid mot Tyskland. I nämnda tele gram hade kamrat Kornuk frågat Åklagarsidan om de önskade ho nom att infinna sig för rättgång. Detta plus kamrat Christ, vil ken förra veckan blev frikänd från .allt ansvar, därför att han var kallad till armen och var villig att infinna sig, slog ner som en bomb bland dessa två advokater, vilka hade inbillat sig att de ha de repet om våra nackar redan, genom att anklaga oss och hela organisationen för en absolut fos térlandsförädareorganisation, och med detta i sikte, visa att vi voro de "ledande" i konsplrationsarbe tet. Som sagt, här tappade de det viktigaste de hade sikte på. Ibland andra punkter i ankla gelsen finna vi sträikförbudet. Med anledning av denna punkt framställdes^ några intressanta frågor av mr Vanderweer, sådana som dessa: Har ni studerat U. S. historia? Har ni reda på hur U. S. guvernement blev upp byggt? Symrmtisera ni med alla de med U. S7 allierade i kriget mot Tyksland? Med Ryssland också? Faktumet att Ryssland genomgått två revolutioner, be tyder detta tikgöt i ert avgöran de i ert utslag skyldig eller oskyl dig, om det visar sig att en av de anklagade ha bidragit till revolu tionen där? Vid dessa frågor följde en ny protest från mr Ne beker, vilken påstod att om dessa frågor kunde framställas i denni sak, så vill detta berättiga även en revolution här. Judge Landis svarade i sin all varliga ton, att den ryska revo lutionen är absolut berättigad, och anses som sådan i hans "court". Ett nytt mummel hör des av de två ilskna åklagaradvo katerna, vilka frammumlade a nyo, att om det är så, då anser Judge Landis att det är lagligt att agitera för revolution, till vil ket Landis svarade, att det beror helt och hållet på hur många des sa agitatorer kunde få på sin si da. Vilket med andra ord me nas: om de lyckas så är det rätt, misslyckas de, så få de stå för konsekvenserna. Ett utmärkt och intelligent svar, vilket har sin historia bakom sig, visande att så alltid varit fallet. Hitintills har det visat sig att allt ser ljust ut för oss. 1 Därför att mr Geo. Vanderweer visar sig vara myc ket överlägsen mr Nebeker som advokat. 2. Judge Landis visar sig vara en man som hitintills stått på egna ben och följer la gen till punkt och prickar. Det enda som jag nu tvingas att göra är, att uppmana dig ar betare kamrat, man, kvinna och barn, socialist, S.*L. P. eller A. F. of L. medlem, med få ord alla frikhetskämpar: Var ej rädd för att göra allt i er makt, att både som medlemmar och som sympatisörer ge ert fulla och absoluta stöd till rättegång ens lyckliga utgång. Hav i minnet att rättegången kommer att räcka minst 6 måna der, flera hundra vittnen måste inkallas och underhållas en läng re tid, och en oerhörd massa lit teratur måste spridas över hela landet, så att arbetarklassen i sin helhet tar intresse i den viktiga ste rättegång i mänsklighrtrns tv f' När 90% a» sover. historia upp till datum avhållen. Den är viktig för mig, dig och alla frihets älskare. Det gäller dig, din hustrus och iffwa barns rätt att leva och njuta. Därför hur mycket du i dollars och cents ger till denna sak, be talar sig rent affärsmässigt sett UR NATTEN. Medan skymningen fäller kring härd och hus Och det mörknar kring sövande vatten Genom dunklet jag famlar i längtan på ljus, Mina tankar gå vilse i natten Och jag söker en ljusglimt, en stråle blott Med ett bud om att morgon skall gry Om att sol ej för alltid till vila gått w Långt där borta i svart nande sky. Ut ur mångårigt mörker kring hav och hed Ser jag fyrarna blinka och blänka Det har börjat att ljusna i slavarnas led De ha börjat att vakna och tänka. De ha slutat sin hundtjäast vid guldets fot' Och de tigga och bedja ej mer Men de ropa på ljus där de samlas med hot Under frihetens röda baner. över snyftande klagan och kval och nöd Hörs en stämma som undertryckt knotar Hörs en frihetston, skälvande, hemlös och spröd Men den växer anklagar och hotar. Och i orubblig styrka mot stormens tag Står de sotiga slavarnas här Låt det storma och rasa och ryta i dag Och i morgon är solskenet här. Bort allt "tynande, sjukligt och mörkt och tungt Som har tryckt oss sen urminnes tider Fram allt stolt och fröhoppningsfullt, starkt och ungt Fram till väntande trotsiga strider Och det sädet som spirar i stridens spår Skall ej kvävas av mörker och makt Men skall stiga mot ljuset i knoppande vår Uti soldrucken, vårfager_prakt. Signe Aurell. tusenfallt. Ej vill väl du vara en av dem som av sparsamhetsskal bidragit till din egen och din klass död, under trycket av slavoket. Giv, och giv i dag, du skördar tusenfallt i morgon. Se till, att alla dina arbetskam rater ge efter bästa förmåga. Känslorna av första maj min nen plågar en revolutionär fånge hårdare än minnen av allt annat. Jag minnes sedan 15 år sig Detta är dock ej huvudorsaken för min orolighet, mitt frihetsbe hovs styrka, utan minnet av de stora skaror av människor, från gruvor, fabriker och värkstäder, som den 1 maj brukade kasta av sig slavoket, möta sina i samma ställning befintliga bröder och samtala om mål och medel i och för slutlig uppgörelse" med sina plågoandar. O hur hastigt mitt hjärta slog av glädje i mitt bröst, då jag mitt i dena skara av jät tar, taktfast och under fladder av fanor och med musik i teten, tå gade ut tili någon mötesplats. Borgarna bävade när de sågo de blusklädda männen tåga obe hindrat genom gatorna till någon park var möten hölls. Eldiga tal om frihet och bro derskap, jämte avsjungandet av internationalen hörde till pro grammet för dagen. Snart kom mer Frihetsdagen hörde man de förtryckta visska till varandra/ och ansikten skenö av glädje. Men vad hände? Jo borgarna sågo faran i att låta arbetarna hållas fritt och obehindrat, så de sände sina hala och fala tungor in i arbetarna! leder, och så blev det politik, Medborgarskap och an svar. Den vackra drömmen om inter nationalen blev ansvarets pratma karfäst, där hälsningar sändes till de i gruvor, fabriker och värkstä der försmäktande männe». Hälsningar från andra landers proletärer, genom de hala tungor nas besittare. Klasskampen hade tagit en an nan form. Arbetarna hade blivit lurade Försfa-maj-minnen. Av Carl Ahlteen. Jtillbaka törsta maj firandet, och minnes mycket väl de känslor som inspi rerade till fördubblad aktivitet. Snart skall det lyckas tänkte vi många av oss, att få arbetarna som en klass att vakna upp till medvetande och insikt om, att de äro bestulna, och då skola de som en man resa och rengöra lan det, länderna, ja hela jorden från det som hindrar deras naturliga utveckling. Vårens ankomst, med dess liv givande elexir i luften, dess grön ska, solstrålar, fågelsång, pynt ning och prydning. vä.eker käns lor sådana som ingén annan års tid. Aldrig känner man så beho vet av frihet som vid denna tid. Vi människor ha ej hunnit att komma längre från djuren i all mänhet då det gäller utveckling, att vi icrit ut »ägt ha vår par ningstid liksom andra djur då, eller åtminstone behovet därav, och det ser ut som detta vore till räckligt för att förklara varför frihetsbehoven äro starkare då än vid någon annan tid på året. NO. 9. att tro på lögnen, att klasskam pen måste utkämpas i parlamen tet, och på den internationella kongressen, och lite senare finna vi kamraterna sända bly i stället för hälsningar till varandra. Minnen av dessa flydda tider, martera fången nu hårdare än an nars,. och frågan kommer ofta fram har egentligen någonting vunnits av alla dessa års intensi va strider? Jag måste härtill svara, att trots det att det ser mörkt ut, trots fängelsegaller, rättegångar och förföljelser m. m. så ser det dock ljusare ut. Ej just därför att vi ännu ha vår hand(på hand taget till dörren för det nya syste met för att nu använda denna bild men därför att striden har förmått öppna upp ögonen på hundra tusentals, så att snart kan det lämpliga ögonblicket komma då det bryter lösa. Ingen kunde tro att det skulle gå så sakta, men ingenHkan heller förneka faktumet att dagen är närmare då uppgörelsens timma slår. Mänskligheten är av natu ren feg och konservativ. Vi kun na se på vildarna hur dessa utsät ta för sitt värksamhetsområde ett märke, ex. en sjö, en bergskedja, en å, en stor skog eller dylikt, och utanför detta märke är det okän da, utanför detta märke våga de ej gå förrän hungern och umbä .randen tvinga dem. Så med oss, vi bära våra __ bördor, slava, svälta och lida nöd. Men, och häri ligger hop pet vi gå aldrig tillbaka. Visser ligen stupar några tusen utmed vägen, men framåt gå nya krafter tills målet är uphunnet. Fängelsegallren tycks vara tä tare, väggarna mera smutsgrå och luften mera osund, när tan ken flyger ut till de gamla kära minnena, och jag frestas att ropa högt så att det höres av jordens slavande proletärhopar: Ny fart kamrater! Nya tag! Ny inspi ration! Nya kampmetoder och vi äro snart framme! På arbets platsen bör du använda din orga niserade styrka, du och dina kam rater endäst. Inga ansvarsfulla poster med s. k. bättre ledare du ga! De ha lurat dig! Men du vare sig kan eller vill lura dig sälv. Detta nya hopp, denna taktik och organisation har det vackra namnet Industriarbetarna av världen (I. W. W.) Din och alla arbetares organisation. Låt ej skrämma dig av fiender nas förföljelser! Svara med mera och åter mera aktivitet. Skaffa massor av nya krafter med i stri den! Om du icke gör så, så bi drager du till din egen under gång. Hoppet jam din förståelse för stridens nödvändighet gör fängel selivet drägligare. Den enda lju sa stjärnan i mörkret. GLÖM INTE DIN DONATION FÖR "GENERAL DEFENCE!" W- «s.