OCR Interpretation


Allarm. (Minneapolis, Minn.) 1915-19??, May 01, 1918, Image 1

Image and text provided by Minnesota Historical Society; Saint Paul, MN

Persistent link: https://chroniclingamerica.loc.gov/lccn/sn90059692/1918-05-01/ed-1/seq-1/

What is OCR?


Thumbnail for

Chicago den 19 april 1918.
MINNEAPOLIS, MINN.,. DEN 1 MAJ, 1918.
Cook County Jail, Chicago, 111.

ARG. 4.
Måndagen den 15 april öppna
des ånyo dörrarne i "Judge Lan
di's Court room" och in ström
made 112 medlemmar av I. W.
W. En atmosfär av tillfreds
ställelse fyllde samtidigt rätts
salen, ty alla av de anklagade ha
i över 6 månaders tid väntat på
detta ypperliga tillfälle att visa
en hel värld att alla deras strä
vanden utgått, och fortfarande
utgår på att upprätta och genom
föra ett samhällssystem, under
vilket alla samhällets medlem
har kunna njuta fullt'och helt av
livet.
Från ett enda litet hörn kunde
man dock iakttaga ett visst miss
mod, ja rent ut felslagna beräk
ningar. Detta var från åklagar
sidan, vilken representeras av
Koppartrustens advokat, Frank
Nbeker, jämte District Attorney
Clyne.
Redan förra veckan mellan den
^1—-6 april, hade de iakttagjt ut
Judge Landis är en man som har
reda på lag, och ej är så villig
som de önska, att förstå vinkar
från deras sida.
Tydligare: vid varje särskilt
tillfälle Vanderweer, försvarssi
dans präktige advokr.t, framställ
de fr cgor till jurymännen, sådana
som dessa: Har ni studerat det
nuvarande lönesystemet? Ha ni
loria på om urbetets produkter
distributeras rättvist i samhället?
Ar e ni .att v.ir» nuvarande sy~
s'om av polu ski guvcrnement—
I.i-iiiokratiskf,
är
Den slora konsplralionsräflegången
ånyo påböljad.
Av Carl Ahlteen.
bättre än auto­
kratiskt Förstå ni med Demo
kratiskt guvcrnement, namnet, el
it principe.-iAnser ni att -le
n-H i-rati endast ir gd dä det gäl
samhällets politiska .-idminist
i» n, och ej industriella. Ansei
»•i det rätt o':h frän t,!a synpunk
•vr
praktiskt för en man att ra
tintals mhn och på detta sätt
Ivcirollera d.: t* liv o. s. v.
Vid alla dessa tillfällen upp
trädde koppartrustens advokat
Nebeker, nu anställd av reger v
en som åklagare, och proteste".
de till framställandet av dessa
frågor. Han påstod att dessa
hade ej med saken att göra. Ett
svagt försök att dölja frågans
rätta natur.— men Judge Landis
till sin heder, besvarade Nebeker
med att alla dessa frågor voro
berättigade.
Med särskild tillfredsställelse
kunde jag se, hur hatet i mr Ne
beker förmådde så sammanblan
da de föga ordnade tankarna i
honom, att han liknade i ansiktet
en piskad ilsken pojke. Och an
dra dagen öppnades med en ny
atmosfär av tillfredsställelse från
vår sida,-och ny missräkning från
åklagarnas sida, då ett telegram
anlänt från Ryssland, från kamrat
Kornuk, en av. de anklagade, nu
en general i Ryska armen i strid
mot Tyskland. I nämnda tele
gram hade kamrat Kornuk frågat
Åklagarsidan om de önskade ho
nom att infinna sig för rättgång.
Detta plus kamrat Christ, vil
ken förra veckan blev frikänd från
.allt ansvar, därför att han var
kallad till armen och var villig
att infinna sig, slog ner som en
bomb bland dessa två advokater,
vilka hade inbillat sig att de ha
de repet om våra nackar redan,
genom att anklaga oss och hela
organisationen för en absolut fos
térlandsförädareorganisation, och
med detta i sikte, visa att vi voro
de "ledande" i konsplrationsarbe
tet.
Som sagt, här tappade de det
viktigaste de hade sikte på.
Ibland andra punkter i ankla
gelsen finna vi sträikförbudet.
Med anledning av denna punkt
framställdes^ några intressanta
frågor av mr Vanderweer, sådana
som dessa: Har ni studerat U.
S. historia? Har ni reda på hur
U. S. guvernement blev upp
byggt? Symrmtisera ni med alla
de med U. S7 allierade i kriget
mot Tyksland? Med Ryssland
också? Faktumet att Ryssland
genomgått två revolutioner, be
tyder detta tikgöt i ert avgöran
de i ert utslag skyldig eller oskyl
dig, om det visar sig att en av de
anklagade ha bidragit till revolu
tionen där? Vid dessa frågor
följde en ny protest från mr Ne
beker, vilken påstod att om dessa
frågor kunde framställas i denni
sak, så vill detta berättiga även
en revolution här.
Judge Landis svarade i sin all
varliga ton, att den ryska revo
lutionen är absolut berättigad,
och anses som sådan i hans
"court". Ett nytt mummel hör
des av de två ilskna åklagaradvo
katerna, vilka frammumlade a
nyo, att om det är så, då anser
Judge Landis att det är lagligt
att agitera för revolution, till vil
ket Landis svarade, att det beror
helt och hållet på hur många des
sa agitatorer kunde få på sin si
da. Vilket med andra ord me
nas: om de lyckas så är det rätt,
misslyckas de, så få de stå för
konsekvenserna. Ett utmärkt
och intelligent svar, vilket har sin
historia bakom sig, visande att
så alltid varit fallet. Hitintills
har det visat sig att allt ser ljust
ut för oss. 1 Därför att mr Geo.
Vanderweer visar sig vara myc
ket överlägsen mr Nebeker som
advokat. 2. Judge Landis visar
sig vara en man som hitintills
stått på egna ben och följer la
gen till punkt och prickar.
Det enda som jag nu tvingas
att göra är, att uppmana dig ar
betare kamrat, man, kvinna och
barn, socialist, S.*L. P. eller A. F.
of L. medlem, med få ord alla
frikhetskämpar:
Var ej rädd för att göra allt i
er makt, att både som medlemmar
och som sympatisörer ge ert fulla
och absoluta stöd till rättegång
ens lyckliga utgång.
Hav i minnet att rättegången
kommer att räcka minst 6 måna
der, flera hundra vittnen måste
inkallas och underhållas en läng
re tid, och en oerhörd massa lit
teratur måste spridas över hela
landet, så att arbetarklassen i sin
helhet tar intresse i den viktiga
ste rättegång i mänsklighrtrns
tv
f'
När 90% a» sover.
historia upp till datum avhållen.
Den är viktig för mig, dig och
alla frihets
älskare.
Det gäller dig, din hustrus och
iffwa barns rätt att leva och njuta.
Därför hur mycket du i dollars
och cents ger till denna sak, be
talar sig rent affärsmässigt sett
UR NATTEN.
Medan skymningen fäller kring härd och hus
Och det mörknar kring sövande vatten
Genom dunklet jag famlar i längtan på ljus,
Mina tankar gå vilse i natten
Och jag söker en ljusglimt, en stråle blott
Med ett bud om att morgon skall gry
Om att sol ej för alltid till vila gått w
Långt där borta i svart nande sky.
Ut ur mångårigt mörker kring hav och hed
Ser jag fyrarna blinka och blänka
Det har börjat att ljusna i slavarnas led
De ha börjat att vakna och tänka.
De ha slutat sin hundtjäast vid guldets fot'
Och de tigga och bedja ej mer
Men de ropa på ljus där de samlas med hot
Under frihetens röda baner.
över snyftande klagan och kval och nöd
Hörs en stämma som undertryckt knotar
Hörs en frihetston, skälvande, hemlös och spröd
Men den växer anklagar och hotar.
Och i orubblig styrka mot stormens tag
Står de sotiga slavarnas här
Låt det storma och rasa och ryta i dag
Och i morgon är solskenet här.
Bort allt "tynande, sjukligt och mörkt och tungt
Som har tryckt oss sen urminnes tider
Fram allt stolt och fröhoppningsfullt, starkt och ungt
Fram till väntande trotsiga strider
Och det sädet som spirar i stridens spår
Skall ej kvävas av mörker och makt
Men skall stiga mot ljuset i knoppande vår
Uti soldrucken, vårfager_prakt.
Signe Aurell.
tusenfallt. Ej vill väl du vara en
av dem som av sparsamhetsskal
bidragit till din egen och din klass
död, under trycket av slavoket.
Giv, och giv i dag, du skördar
tusenfallt i morgon.
Se till, att alla dina arbetskam
rater ge efter bästa förmåga.
Känslorna av första maj
min
nen plågar en revolutionär fånge
hårdare än minnen av allt annat.
Jag minnes sedan 15 år
sig
Detta är dock ej huvudorsaken
för min orolighet, mitt frihetsbe
hovs styrka, utan minnet av de
stora skaror av människor, från
gruvor, fabriker och värkstäder,
som den 1 maj brukade kasta av
sig slavoket, möta sina i samma
ställning befintliga bröder och
samtala om mål och medel i och
för slutlig uppgörelse" med sina
plågoandar. O hur hastigt mitt
hjärta slog av glädje i mitt bröst,
då jag mitt i dena skara av jät
tar, taktfast och under fladder av
fanor och med musik i teten, tå
gade ut tili någon mötesplats.
Borgarna bävade när de sågo
de blusklädda männen tåga obe
hindrat genom gatorna till någon
park var möten hölls.
Eldiga tal om frihet och bro
derskap, jämte avsjungandet av
internationalen hörde till pro
grammet för dagen. Snart kom
mer Frihetsdagen hörde man de
förtryckta visska till varandra/
och ansikten skenö av glädje.
Men vad hände? Jo borgarna
sågo faran i att låta arbetarna
hållas fritt och obehindrat, så de
sände sina hala och fala tungor in
i arbetarna! leder, och så blev det
politik, Medborgarskap och an
svar.
Den vackra drömmen om inter
nationalen blev ansvarets pratma
karfäst, där hälsningar sändes till
de i gruvor, fabriker och värkstä
der försmäktande männe».
Hälsningar från andra landers
proletärer, genom de hala tungor
nas besittare.
Klasskampen hade tagit en an
nan form.
Arbetarna hade blivit lurade
Försfa-maj-minnen.
Av Carl Ahlteen.
Jtillbaka
törsta maj
firandet, och minnes
mycket väl de känslor som inspi
rerade till fördubblad aktivitet.
Snart skall det lyckas tänkte vi
många av oss, att få arbetarna
som en klass att vakna upp till
medvetande och insikt om, att de
äro bestulna, och då skola de som
en man resa
och rengöra lan­
det, länderna, ja hela jorden från
det som hindrar deras naturliga
utveckling.
Vårens ankomst, med dess liv
givande elexir i luften, dess grön
ska, solstrålar, fågelsång, pynt
ning och prydning. vä.eker käns
lor sådana som ingén annan års
tid. Aldrig känner man så beho
vet av frihet som vid denna tid.
Vi människor ha ej hunnit att
komma längre från djuren i all
mänhet då det gäller utveckling,
att vi icrit ut »ägt ha vår par
ningstid liksom andra djur då,
eller åtminstone behovet därav,
och det ser ut som detta vore till
räckligt för att förklara varför
frihetsbehoven äro starkare då än
vid någon annan tid på året.
NO. 9.
att tro på lögnen, att klasskam
pen måste utkämpas i parlamen
tet, och på den internationella
kongressen, och lite senare finna
vi kamraterna sända bly i stället
för hälsningar till varandra.
Minnen av dessa flydda tider,
martera fången nu hårdare än an
nars,. och frågan kommer ofta
fram har egentligen någonting
vunnits av alla dessa års intensi
va strider?
Jag måste härtill svara, att
trots det att det ser mörkt ut,
trots fängelsegaller, rättegångar
och förföljelser m. m. så ser det
dock ljusare ut. Ej just därför
att vi ännu ha vår hand(på hand
taget till dörren för det nya syste
met för att nu använda denna
bild men därför att striden har
förmått öppna upp ögonen på
hundra tusentals, så att snart kan
det lämpliga ögonblicket komma
då det bryter lösa.
Ingen kunde tro att det skulle
gå så sakta, men ingenHkan heller
förneka faktumet att dagen är
närmare då uppgörelsens timma
slår. Mänskligheten är av natu
ren feg och konservativ. Vi kun
na se på vildarna hur dessa utsät
ta för sitt värksamhetsområde ett
märke, ex. en sjö, en bergskedja,
en å, en stor skog eller dylikt, och
utanför detta märke är det okän
da, utanför detta märke våga de
ej gå förrän hungern och umbä
.randen tvinga dem. Så med
oss, vi bära våra __ bördor,
slava, svälta och lida nöd.
Men, och häri ligger hop
pet vi gå aldrig tillbaka. Visser
ligen stupar några tusen utmed
vägen, men framåt gå nya krafter
tills målet är uphunnet.
Fängelsegallren tycks vara tä
tare, väggarna mera smutsgrå
och luften mera osund, när tan
ken flyger ut till de gamla kära
minnena, och jag frestas att ropa
högt så att det höres av jordens
slavande proletärhopar: Ny fart
kamrater! Nya tag! Ny inspi
ration! Nya kampmetoder och
vi äro snart framme! På arbets
platsen bör du använda din orga
niserade styrka, du och dina kam
rater endäst. Inga ansvarsfulla
poster med s. k. bättre ledare du
ga! De ha lurat dig! Men du
vare sig kan eller vill lura dig
sälv. Detta nya hopp, denna
taktik och organisation har det
vackra namnet Industriarbetarna
av världen (I. W. W.) Din och
alla arbetares organisation.
Låt ej skrämma dig av fiender
nas förföljelser! Svara med mera
och åter mera aktivitet. Skaffa
massor av nya krafter med i stri
den! Om du icke gör så, så bi
drager du till din egen under
gång.
Hoppet jam din förståelse för
stridens nödvändighet gör fängel
selivet drägligare. Den enda lju
sa stjärnan i mörkret.
GLÖM INTE DIN DONATION FÖR "GENERAL DEFENCE!"
W-
«s.

xml | txt