OCR Interpretation


Allarm. (Minneapolis, Minn.) 1915-19??, May 01, 1918, Image 2

Image and text provided by Minnesota Historical Society; Saint Paul, MN

Persistent link: https://chroniclingamerica.loc.gov/lccn/sn90059692/1918-05-01/ed-1/seq-2/

What is OCR?


Thumbnail for

Published and controlled
by the Scandinavian Recruit
ing Union, Minneapolis,
Minn.
An official organ for the Scandi
navian branch of the Industrial Work
ers of the World. Published semi
—1"monthly.
Yearly subscription $1.00,
year 60 cents, single copies 5 cents.
Bundle orders, pr. copy, 3*/£ cents.
Wm. D. HAYWOOD, Gen. Secy.-Treas.
1001 W. Madison St., Chicago, 111.
GENERAL EXECUTIVE BOARD
F. H. Little, Francis Miller, C. L. Lambert, Richard Brazier
and William Wiertola.
Send all communications to "Al
larm", Box 179 Minneapolis, Minn.
Namn v Egendom
John D. Rockefeller .$1,200,000,000
H. C. Frick 225,000,000
Andrew Carnegie 200,000,000
George F. Baker 150,000.000
William Rockefeller 150,000,000
Edward S. Hawkness.. 125,000,000
J. Ogden Arinöiir 125,000,000
Henry Ford 100,000,000
W. K. Vandcrbilt ...... 100,000,000
Ed. H. R. Green 100,000,000
Mrs. E. H. Harrison.. 80,000,000
Vincent Astor ........! 75,000,000
James Stillman 70,000,000
Thomas F. Ryan
Daniel Guggenheimer
Charles M. Schwab ...
J. P. Morgan
Mrs. Russell Sage ..
Cyrus ,H. McCormick.
Joseph Widener
*A. C. James
Nicholas F. Brady
Jacob H. Schiff
James B. Duke
George Eastman
Pierre S. du Point
Louis •'F. Smith
Julius Rosenwald
s. Law re n cc Le w i s.
Henry Phipps
70,000,000
70,000,000
70,000,000
70,000,000
60,000,003
60,000,000
60,000,000
60,000,000
60,000,000
50,000,000
50,000,000
50,000,001
50,000,000
50,000,00')
50,000,000
50,0(H),000
50,000,000

DIREKT AKTION
2f
u»cv
På frågan i sin helhet ville jag utan betänkande svara: Nej!
Många av v&ra kamrater vill då utan tvivel komma med på
ståendet att så länge den förmår att höja timpenningen och för
korta arbetstiden, den har rätt att existera. Detta argument är an
vänt av många, ej minst inom våra egna leder. Därför några motsä
gelser. om saken.
Vi veta alla, att A. F. of L. var orgainserad under tiden, som
maskinindustrien var i sin linda. Den var då både logisk och tids
enlig. Och om den hade hållit jäjnna steg med utvecklingen, ingen
ting hade varit att säga, men att den vill-och använder sitt föråldra
de strids- (om man får kalla det så) och organisationsmetoder nu,
efter allt genomgått en sådan kolossal förändring, då kan icke nog
betecknas nödvändigheten av för alla arbetarna att bliva bekant
med I. W. W :s metoder och propaganda.
Om vi göra det djärva antagandet, att A. F. of L. kan vinna
"lite," och att det skulle vara en ursäkt för dess existens. Vad skulle
man då tänka om en man i dessa dagar, som försökte att gräva med
en träspade. Ingen vill väl påstå, att han inte kan göra "lite," men
är det då logiskt ,att låta honom fortfara med sitt tids- och energi
dödande arbete, när stora ångskyfflar finnes tillhanda? När flint
yxan kom i bruk, var det också en förbättring och en tidsbesparing,
längre fram kommer järnyxan, många tänkte utan tvivel då, att en
fullkomlighet då var uppnådd, men om vi såg en man arbeta med en
flint- eller järnyxa i dag, vilken av oss hade en ursäkt att framföra
för hans efterblivna arbetsmetod?
Ingen. Ändå kan vi inte förneka faktum att en man kan fäl
la ett träd, både med flint- och järnyxa om given tillräckligt med
tid. Samma förhållande är-rådande inom alla andra områden. Allt
har till trots, utvecklats till ett bättre och efter förhållanden lämp
ligare, med endast något undantag måste man, om man vill vara
ärlig, placera A. F. of L..
„Nästa fråga man måste göra sig själv är: Vinner A. F. of L.
det minsta genom sin makt som organisation?
Om man har lite grand kännedom om kapitalisternas organise
rade styrka, dess brutala, hänsynslösa stridssätt, och deras obarm
härtiga uppträdande, både emot individ och organisation, som för
söker att krossa deras utsugningsprocesser av arbetarklassen, yrkes
skicklig eller inte, måste man säga Nej!
'Men vi leva i en tid, då organisering, och systematisering, måste
användas. Den mest vetenskapliga, den mest systematiska organi
sationen, måste som en naturlig följd av utvecklingen vinna mark.
Denna organisation är I. YV. W. Vi veta det kapitalisterna ve
ta det. Därför så många obefogade lögner om oss, därför så mycket
lidande for våra djärvaste kamrater, m. m. Allt för att göra oss
missmodiga och rädda.
Det är lätt for en man som tänker att se, att I-. \V. W. är fram
tidens såväl, och inte allra minst nutidens, organisation.
Om A. F. of L:s varje försök för en förbättring av förhållan
dena bleve ett ncderkig, detta i ordets egentliga bemärkelse
medlemmarna i A. F. of L. kunde då lätt se, att den vore oduglig,
utgammal och otidsenlig, men så länge som det mest. anspråkslösa
i förbättring av arbetsförhållandena kan ernås, de bliva då av sina
"ledare" rättare missledare födda med det argumentet: Se
vad ni vann genom oss och genom "vår" organisation.
Detta höres fint, och för den okunnige i samhälls- och orga
nisationsförhållande, det verkar som ämnat andligt sömn
medel.
För oss däremot, som ser samhällsförhållandena som de äro,
veta alltför väl att alla s. k. förbättringar göres endast för ett mål,
det att hålla 1. \V. W. ute.
Ett annat förhållande inverkar också kanske till en del.
Livsförnödenheterna som vi måste hava för att leva och repro
ducera, äro alltid i ett stigande. Varje dag och varje timme, all
tid prisförhöjningar. Allting höjes i pris, både ofta och mycket,
lörutan vår arbetskraft. Vad vore då följden om inte vår arbets
kraft betalde!? litet mera?
i finge då svälta till döds. Många kanske vilja påstå att det
är, i det förhållande vi äro i nu mycket sant, en stor del av^oss,
men vi finna dock att en del av arbetarklassen äro bättre betalda,
och i bättre förhållande därför att det är absolut nödvändigt, till
och med för kapitalisternas fortbestånd. Men kanske någon kom
mer med påståendet se på de motstånd A. F. of möter på en
del platser och alltid med nederlag. Är det inte bevis nog för
"dess rätta uppgift som organisation? -Det förhållandet kan vara
tvafaldigt: Första, om alla tvistigheter blevo avhandlade fredligt,
detta kunde användas som bevis på korruption, därför är motstånd
från kapitalets sida et| gott argument.
SOLIDA
Prenumerationspris: Helt
Jr $1.00. Losnummer 5
cents. Återförsäljare redo
visa med 3J4 cents.
Tidningen utkommer den 1 och 15
i varje mftnad.
Tidningen redigeras ocK utgives av
en kommitté.
Har A. F. of L. någon rätt all existera
såsom arbetarorganisation?
På denna fråga, många kanske vill anmärka, att den aldrig har
gjort anspråk på att vara utan en yrkesorganisation, fastän nu på
sista tiden, den har av förhållanden tvingats att för att använda
S. Gompers uttryck, organisera industriellt, därmed åsyftar han
platser var hantlangare och de yrkesskickliga tillhöra samma, "lo
kal:"
hanken"
tiggare,
idioten,
tronen.
V® V'. .?- v
^4^ v
4 *.
A A
Det finnes människor vilka på
stå att ett blint ödes oundviklig!
lag lagt hinder i vägen för vissa
individers lycka, eller med andra
ord att: en del människor äro föd
da till olycka, då däremot andra,
vilkas liv av helt naturliga för
hållanden blivit vad man kallar
lyckligt, äro födda till lycka.
Ingenting är galhare än detta re
sonemang, och ingenting är lätt
förklarligare än att det oundvik
ligen måste finnas olyckliga män:
niskor i ett samhälle sådant som
det nuvarande kapitalistiska. Ja,
man kan till och med, då man
ser samhälet genom den sann i
livslyckans §ynglas, våga påstå
att alltsammans är ett kaos av
idel olycka.
Den stora samling av kapitalis
tiska "tillgodogörare" av mänsk
lig arbetskraft och företagsamhet,
som hopat million på million för
att sedan leva ett liv i lyx och
Lycka och olycka
överflöd är det ett blint öde möjliga lycka åt alla? Nej, och
eller är det en högre försyn, en tusen gånger nej! Det är intet
"allsmäktig Gud" som från evig- samhälle, det är ett koas av lögn,
het utstakat dessa människors bedrägeri, brodermord och alla
sorgfria levnadsbana och som be-! upptänkliga orättfärdigheter, där
stämt deras lycka? Nej, det är
systemet, som tillåter den ena
människan att leva i överflöd på
den andras bekostnad. Samma
system som. sätter en kung fri
tronen och bestämer, att' hans
son huru fysiskt och moraliskt
fördärvad han än månde vara
ovillkorligen skall, ärva kronan,
samma system öppnar icke lär
domssalarna för arbetarens son.
då han icke äger pänningar att
lösa sig därin, utan låter "tras
med goda anlag dö som
under det i värsta fall
furstesonen sättes- på
Arbetaren, vilken icke äger en
Det var en "olycka" för honom,
skulle någon säga, att han föddes
fattig. Hade han fått ärva pän
fotsbredd jord att nedslå sina bo-. hennes sköte, uppfinningsförmå
pinnar på, och vilkens existenvitl- gan skulle stå maktlös om ingen
kor bli qjlt sämre år för år,\ up-. arbetare och dock tilltager eder
pehåller med sitt arbete hela fattigdom jämförd med de and
samhället. Harl är den grundval,
på vilken det kapitalistiska sam
hället byggt sina murar, på vi!-#
kas höjder den härskande klassen
lever sitt njutningsrika liv, han
nödgas, för att med sig och sin
familj kunna framsläpa sin usla
tillvar^, sälja sin arbetskraft for
en spottsyver och när han icke
längre förmår arbeta, när arbets
givaren icke längre anser sig
kunna skörda nog vinst av hans
tärda krafter, kastas han utan för
barmande på porten eller in på
fattighuset.
gg 4*4*4*4*4*4*4*4*4*4*4*4*4*4*4*4*4**1*4*4*4*4*4-4*
Förnya din prenumeration på "Allarm"
2) I trots av utveckling bland-mänskligheten, så finna vi dock
reaktionära individer som tänka att deras väg får inte krossas
att den heliga profiten måste mångdubblas. De använda alla me
toder, mot alla organisationer för att hålla dem nere. Det senare,
dock i så få fall, att det knappast logiskt kan användas som bevis
eller argument.
Vill man då nämna litet om "broderskapet" inom rö
relsen. Föres den minsta propaganda av upplysning, om gemen
samma intressen? överhuvud taget, finnes där uagra med gemen
samma intressen.
Den ene försöker alltid att få meta betalt än den andra, och det
sorgliga är nästan utan undantag, på sina kamraters bekostnad.
Ett gammalt beprövat "medel" inom A. F. of L. för att ernå en
högre daglön är: att försöka hålla så många ute från arbetsplatsen
som möjligt. Vad detta leder hän, och vilka som profitera på det i
längden, är lätt förklarligt.
Hur är det möjligt att skapa fackföreningsmedlemmar om de
inte äro tillåtna inträde i organisationen? Hur är det möjligt att
skapa solidaritet och förståelse för en sak, om aldrig någon propa
ganda föres i den riktningen?
Allt överlämnas till ledare, stora och små, av vilka organisatio
nen vimlar i överflöd. Se vilka vackra exempel somt. ex. S. Gom
pers
Det är lika ologiskt att hava S. Gompers såsom ledare för en
arbetareorgansation." Som det vore för -de Allierade att, hava
Hindenburg eller någon annan tysk general såsom ledare för deras
arméer.
Varför inte bliva medlem i den enda rätta arbetarorganisa
tion, Il W. W.?
Vt hava alla detsamma intresset nämligen: kapitalistsystemets
överändakastning.
Varför inte då göra gemensam aktion? Låt oss förbättra vår
ställning, men-inte på våra kamraters bekostnad!
Satanros.
V
Hi-
ningår kunde han för dessa in
köpt produktionsmedel, maskiner
med mera. Och levande arbets
kraft sådan köpes billigt i vå
ra dagar och snart hade hans
lycka varit gjord. Men systemet,
som utplundrat hans .föräldrar,
lät honom födas till slav åf sina
medmänniskor.
Kan ett sådant samhälle, dä
den ena människan lever i över
flöd på den andras bekostnad,
kallas
lyckligt?'
Nej, vi måst
ovillkorligen erkänna, att den nu
varande samhällsordningen är
den mest olyckliga under solen.
Jorden giver med arbetar i s
hjälp rika skördar, berg®n fram
bringar dyrbara metaller, här fin
nes överflöd åt alla ingen be
hövde lida nöd. Och mitt i detta
överflöd dö tusentals människor
av svält. Är detta ett .väl ordnat
|samhälle? Är detta ett samhälle
som sträfvar efter den högsta
den ena maniskan utan förbar
mande trampar den andra under
fötterna. Och ändå l^allas det för
ett kristet samhälle. Ändå vill
man berömma sig av att lyda bu
det: "Älska din nästa så som
dig själv!" Vilket hån.
Det är eder, ni förtrampade, ni
arbetets söner och döttrar, det
beror på, huru länge detta till
stånd skall få fortfara. Makten
ligger i edra händer, blott ni för
står att tillvarataga och använda
den. Utan edert arbete skulle
samhällets drönare aldrig existe
I raL Jorden skulle aldrig fram
bringa några skördar, bergens
metaller skulle ligga gömda i
ras rikedom, för varje år. Maski
nerna, som uppfinas och till vär
kas, borde bliva till nytta för alla,t
men' i stället ökas de arbetslösas
antal. Hela samhället går sin
undergång till mötes.
Därför, såvida din egen, dina
efterkommande och hela männi
skosläktets väl är dig kärt, arbe
ta för organisationen, drag dina
arbetande bröder med dig in i
I. W. W., sådana mås'tc finnas i
varje stad, på varje ort, över allt.
där arbete utföres. Då skall dt
icke dröja länge, förrän morgon
stjärnan uppgåT över ett lyckligt
släkte.
4*4*4*4* 4*4*4*4* 4* 4* 4* 4* 4* 4* 4* 4*4* 4* 4r4* 4* 4* 4* 4* 88
J. Gottli. Hallberg.
A
i
Sig
AV,/.\V -v,- «**& \-M/
.-K 4f -4-#
V
9
»..-/ .ä"
finnes det klass-skillnad i Amerika?
I. W. W. organiserades 1905 på den revolutionära klasskam
pens grund, ej av patentsökande medelklassmänniskor, eller affärs
män, utan av arbetare, som i många, långa år tvingats att medelst
de dåtida ofullständiga organisationerna, strida för bibehållandet
av sitt redan då låga levnadsstandard. I denna kamp hade de fun
nit ut, att en klass var ständigt på deras rygg och pressade dem
allt hårdare och hårdare, och att for att kunna befria sig från dem,
måste det bildas en organisation med revolutionärt program, ba
serad på klasskampens grund. Att drganisationen antog indu
striella och ej yrkeslinjer, bevisar att den förra organisationen
(yrkesorganisationen) visat sig vara för gammal, på grund av det
nya produktions- och distributionssystemet.
Hade ej behovet för denna nya organisation funnits, hade den
aldrig vare
Dennas punkt, den väsentligaste i förklaringen, är alltjämt sub
jekt för kapitalistkjassens angrepp
Ingen större lögn säges det har spritts av I. W. W., än denna.
Speciellt under nuvarande kris, påstå våra fiender att detta är
det farligaste av allt vad I. W. W. g^ra, och därtill dert största av
alla dess lögner så är det att sprida deiliia lära.
Här finnes ingen klass-skillnad utropa de, och faran av att
detta deras rop skall bliva hörsammat av mina klasskamrater, tvin
gar mig att delgiva denna stitistik, tagen urw"The Chicago Exam
iner" mars 17 1918. Här är en tabell över 30 av Amerikas över
7,000 mångmiljonärers årliga inkomst jämte egendom.
Här ar tabellen sådan den uppgivits till regeringen, nu när in
komstskatten skulle betalas,
v
blivit påtänkt eller bildad, ty människan och männi­
skorna äro sådana, att yttre omständigheter av en eller annan sort,
alltid framförde ideer om nytt, och den enskilde eller gruppen, i
vilket fall det nu är, handlar*i riktning visad av behovet.
Att I. W. W. baserade sig på klasskampens grund är därför
lika logiskt som att den blev bildad. Hade ej en utsugarklass fun
nits, vars intressen gå i motsatt riktning till våra, hade aldrig I. W.
W. antagit klasskampsprogrammet. Nu må alla hyrda lakejer
ropa sina lungor i trasor, under försöken att förvränga den allmänna
uppfattningen, faktumet kvarstår och kampen fortgår detta till
trots.
I. W. W. principförklaring förbliver vad den är tills målet är
vunnet.
Arbetarklassen och kapitalistklassen
ha ingenting gemensamt
Ärlig inkomst inkomstkälla
$60,000,000, Olja
11,250,000, Coke and Stål
10,000,000, Stål
7,500,000, Banking
7,500,000, Olja och järnvägar
6,250,000, Olja
6,250,000 Matvaror
5,000,000, Automobiler
5,000,000,\Järnvägar
5,000,000, Banking
4,000,000, Järnvägar
3,750,000, Real Estate
3,500,000, Bomull och Banking
3,500,000, I.andaffärer och tobak
3,500,000, Gruvdrift
3,500,00, Stål
3,500,000, Banking
3,000,000, Banking
3,000,000, Lantbruksmaskiner
3,000,000, Landaffär
3,000,000, Gruvdrift och järnvägar
3,000,000, Landaffär
2,500,(KM), Baiking
2,500,000, Tobak
2,500,000, Fotografi-kameras
2,500,000, Krut
2,500,000, Matvaror
2,500,000, Kortvaror
2,500,000, Olja
2,500,000, Stål
Don som känner till dessa karaktärers ärlighet, betvivlar ej deras
förmåga och goda vilja att uppge någorlunda "korrekt." Man gör
troligen ej något misstag, om man antager att dessa summor äro be
tydligt lägre än vad förhållanden i verkligheten. är. Jag stöder
detta påstående på vad deras egna präss meddelat. Alla voro mot
ståndare till inkomstskatten och prässen har meddelat, a^t alla
möjliga o. b. s. "lagliga" vägar ha av dem använts, för att un
danhålla sina egendomar, så att de ej kunnat beskattas. Jag sade
lagliga, ty dessa karaktärer kontrollera lagmaskineriet.
Att märka alla dessa nyss uppräknade inkomstsummor gälla
för 1917, då alla skola i patriotismens "heliga" namn uppoffra allt
för att göra världen mogen för "demokrati."
Nu en annan fråga till dig arbetare kamrat: Hur förhåller
det sig med dina besparingar under samma år? Kan du uppvisa dy
lika besparade summor?
Nej, naturligtvis icke, ty då hade dtvej varit i den ställning du
nu är.
Vad är det då fatt med dig?
•Har du "opatriotiska" människa ätit upp allt ditt?*
Ja förvisso, ty du' har fått nöja dig med smulorna, som under
detta nådens år ha fallit från stortjuvarnas bord. Inför denna
statistik är det vansinnigt att upprepa sådana lögner, som de du
dagligen hör av våra fiender, och ser i deras press:— det finnes inga
klasser i Amerika, alla äro-såsom Ett.
Varför spridas då dessa lögner varje dag, till dig och vår
klass? Följande siffror, vilka varje arbetande man, kvinna och barn
av arbetarklassen kan intyga är sanning, tagen ur "La Follet|e
Magazin" för augusti 1917, visar varför. Det säges att under ett
års tid har priser på livsförnödenheter ökat 60 procent under det
att avlöningen endast ökat 17 procent.
Vad visar detta? Jo att varje dollar du erhåller i lön nu är
värd till dig 31 cents, i motsats till förut, eller att du förlorat 52
procent av din förut låga lön.
När du känner plågor i din mage, och kölden genomtränger
märg och ben, och du finner att du är' utan pängar, så naturligtvis
kommer du på tanken att höja lönen, för att i någon mån skydda dig
och din familj.
Nu ligger det i stortjuvarnas intressen att avhålla dig fran det
ta, och därför användas dessa lögner, jämte löfte om en himmeNlc
Ivcka efter döden. Därtill påståenden alt detta gäller endast nu, när
kriget är över blir det bättre.
(Forts, å sida &)
4jf| 'T^uf
""-1 -t 3
tr
i.':'.5'.' ät" \i.
*5*
4"»
"l3h
VKS

xml | txt